Innan den nye rekryten påbörjande grundutbildningen undervisades han av korpralen i det korpralskap han tillhörde. Detta skedde vid speciella sammankomster i socknen. Här fick rekryten den första militära skolningen som innehöll allt från militära instruktioner till information om personlig hygien, klädseln och persedelvård.Frekvensen på dessa möten varierade naturligtvis en hel del, allt från ett par gånger per månad under vinterhalvåret till ett par enstaka gånger.Till dessa möten var bönderna tvungen att släppa ifrån sig sina rekryter även om de hade kvar sin årstjänst som drängar (soldatkontrakt bröt inte legokontrakt).
Grundutbildning
Den grundläggande utbildningen erhöll rekryterna under rekrytmötet. Detta möte kallades även rekrytskola.Normalt var en löjtnant chef för rekrytskolan. Till sin hjälp hade han en underofficer och en korpral. Under 1800-talet ökades längden på utbildningen från 12 dagar till 50 dagar år 1881. I slutet av 1800-talet deltog vanligen rekryten i två rekrytmöten med ett regementsmöte emellan innan han blev godkänd.I grundutbildningen ingick militär exercis, målskjutning, fälttjänst, bajonettövningar samt kroppsövningar. I utbildningen ingick även teoretiska pass.Under övningarna bodde rekryterna under fältlika förhållanden, dvs. i tältläger. Maten lagades i s.k. kokgropar.
Korpralskola
För att en soldat skulle bli befordrad till korpral måste ha genomgå en godkänd korpralsutbildning.Den var uppdelad i två steg, först en förberedande korpralskola och sen korpralskolan. Skolan fanns vid respektive förband men på 1870- och 1880-talet gjordes ett försök med en central skola på Karlsborgs fästning. Man övergick därefter åter till förbandsvisa utbildningar.I den förberedande korpralskolan kontrollerades att soldaterna hade de nödvändiga kunskaperna för att klara av korpralskolan. Bland annat skulle han ha nödvändiga kunskaper i läsning, räkning och skrivning. Här fick de också hjälp att öva upp dessa färdigheter. Även rättstavning ingick i undervisningen. Vidare skulle de här undervisas i militära regler och förordningar.Undervisningen i den förberedande korpralskolan pågick i 42 dagar. Examen gjordes inför majoren och betyg och examensbevis utfärdades.Till korpralskolan kom endast de som godkänts i den förberedande skolan. Den teoretiska och praktiska utbildningen var betydligt mer avancerad i korpralskolan. Korpralskolan var mer än dubbelt så lång som den förberedande skolan. Halva tiden var teoretiska ämnen som läsning, skrivning och matematik. Resten av tiden ägnades åt exercis, målskjutning, gymnastik, fält- och bevakningstjänst, fältarbeten och fäktning.Det var absolut viktigt att korpralen behärskade läsning, skrivning och räkning då han i sin tjänst både skulle skriva och läsa rapporter.Det fanns även en hederstitel för korpraler, distinktionskorpral. Några korpraler blev även befordrade till furirer.
Befordran till underofficerare
Det var inte vanligt att soldater avancerade till underofficerare. De var ju inte heller anställda för detta. Underofficerare hämtades från de volontärer som fanns vid varje regemente.Däremot deltog korpralerna i särskilda befälsmöten om ca: 12 dagar.
Tro- och Huldhetsed
Innan en rekryt slutgiltigt blev soldat skulle han erlägga en ed där han garanterade trohet och lydnad mot konungen och svensk lag. Detta var en ed alla skulle erlägga, manskap såväl som officerare.Denna ed ersattes ersattes för krigsmän år 1887 av Krigsmans erinran. Denna gällde i oförändrat skick fram till 1966 då den ersattes med soldaterinran.
Innan den nye rekryten påbörjande grundutbildningen undervisades han av korpralen i det korpralskap han tillhörde. Detta skedde vid speciella sammankomster i socknen. Här fick rekryten den första militära skolningen som innehöll allt från militära instruktioner till information om personlig hygien, klädseln och persedelvård.Frekvensen på dessa möten varierade naturligtvis en hel del, allt från ett par gånger per månad under vinterhalvåret till ett par enstaka gånger.Till dessa möten var bönderna tvungen att släppa ifrån sig sina rekryter även om de hade kvar sin årstjänst som drängar (soldatkontrakt bröt inte legokontrakt).
Grundutbildning
Den grundläggande utbildningen erhöll rekryterna under rekrytmötet. Detta möte kallades även rekrytskola.Normalt var en löjtnant chef för rekrytskolan. Till sin hjälp hade han en underofficer och en korpral. Under 1800-talet ökades längden på utbildningen från 12 dagar till 50 dagar år 1881. I slutet av 1800-talet deltog vanligen rekryten i två rekrytmöten med ett regementsmöte emellan innan han blev godkänd.I grundutbildningen ingick militär exercis, målskjutning, fälttjänst, bajonettövningar samt kroppsövningar. I utbildningen ingick även teoretiska pass.Under övningarna bodde rekryterna under fältlika förhållanden, dvs. i tältläger. Maten lagades i s.k. kokgropar.
Korpralskola
För att en soldat skulle bli befordrad till korpral måste ha genomgå en godkänd korpralsutbildning.Den var uppdelad i två steg, först en förberedande korpralskola och sen korpralskolan. Skolan fanns vid respektive förband men på 1870- och 1880-talet gjordes ett försök med en central skola på Karlsborgs fästning. Man övergick därefter åter till förbandsvisa utbildningar.I den förberedande korpralskolan kontrollerades att soldaterna hade de nödvändiga kunskaperna för att klara av korpralskolan. Bland annat skulle han ha nödvändiga kunskaper i läsning, räkning och skrivning. Här fick de också hjälp att öva upp dessa färdigheter. Även rättstavning ingick i undervisningen. Vidare skulle de här undervisas i militära regler och förordningar.Undervisningen i den förberedande korpralskolan pågick i 42 dagar. Examen gjordes inför majoren och betyg och examensbevis utfärdades.Till korpralskolan kom endast de som godkänts i den förberedande skolan. Den teoretiska och praktiska utbildningen var betydligt mer avancerad i korpralskolan. Korpralskolan var mer än dubbelt så lång som den förberedande skolan. Halva tiden var teoretiska ämnen som läsning, skrivning och matematik. Resten av tiden ägnades åt exercis, målskjutning, gymnastik, fält- och bevakningstjänst, fältarbeten och fäktning.Det var absolut viktigt att korpralen behärskade läsning, skrivning och räkning då han i sin tjänst både skulle skriva och läsa rapporter.Det fanns även en hederstitel för korpraler, distinktionskorpral. Några korpraler blev även befordrade till furirer.
Befordran till underofficerare
Det var inte vanligt att soldater avancerade till underofficerare. De var ju inte heller anställda för detta. Underofficerare hämtades från de volontärer som fanns vid varje regemente.Däremot deltog korpralerna i särskilda befälsmöten om ca: 12 dagar.
Tro- och Huldhetsed
Innan en rekryt slutgiltigt blev soldat skulle han erlägga en ed där han garanterade trohet och lydnad mot konungen och svensk lag. Detta var en ed alla skulle erlägga, manskap såväl som officerare.Denna ed ersattes ersattes för krigsmän år 1887 av Krigsmans erinran. Denna gällde i oförändrat skick fram till 1966 då den ersattes med soldaterinran.
