Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2017-04-29

Inledning

De flesta av våra landskapsregementen sattes upp under 1620-talet och har sitt ursprung i de fänikor och ryttarfanor som skapades i de olika landsdelarna under Gustav Vasas tid. En fänika bestod av 500 man fotfolk och leddes av en hövitsman. En fana var en styrka på 300 ryttare. Manskapet i fänikorna togs ut genom utskrivning. I fanorna, som organiserade rytteriet via rusttjänst, var rusthållaren också ofta ryttaren. I slutet av 1610-talet, under ledning av Gustav II Adolf slogs fänikor och fanor ihop till sk. storregementen (landsregementen), exempelvis Norrlands storregemente. Ett storregemente omfattade i regel 3 - 4 landskap. Dessa storregementen delades sen under 1620-talet till rena landskapsregementen, en indelning som sen kom att stå sig under hela indelningsverket och fram till våra dagar. Under det yngre indelningsverket togs manskapet i infanteriet samt huvuddelen av båtsmännen i flottan ut genom rotering. Ryttarna i kavalleriet, vissa båtsmanskompanier samt officerarna var indelta. Förutom dessa fanns även värvade förband. Ett exempel på detta var Livgardet i Stockholm. De var anställda med lön. I 1634-års regeringsform fastslogs att inom Sveriges egentliga gränser skulle rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland). Förutom de ständiga förbanden sattes även tillfälliga förband upp under krigstider, exempelvis tre- och femmännings-förband. Vidare inte att förglömma alla värvade förband. Åren 1833/34 sker en omorganisering av krigsmakten som innebar att numerären minskades. Nedan följer en uppräkning av våra äldre svenska regementen i den ståndsordning de hade i 1634-års regeringsform. Respektive regemente är upptaget under det truppslag där regementet sattes upp. Exempelvis, regementen som sattes upp som kavalleriregementen men som senare under historiens gång omorganiserats till infanteriregementen återfinns under "Kavalleriet".

Segernamn

Enligt svensk tradition får ett regemente enbart bära ett segernamn i sin fana om regementets insats varit direkt avgörande till segern.

Regementsförteckning

Svenska infanteriregementen Svenska kavalleriregementen Artilleriregementen Flottans båtsmanskompanier Värvade regementen Finska infanteriregementen Finska kavalleriregementen Tillfälliga förband vid infanteriet, sk. männingsregementen Tillfälliga förband vid kavalleriet, sk. männingsregementen Förbandsnummervid de svenska förbanden

Referenslitteratur

1. Arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993. 2. Från Brunkeberg till Nordanvind, 500 år med svenskt infanteri, Bertil Nelsson, 1993. 3. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet”  av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. 4. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 5. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen 1989. 6. Karoliner, Alf Åberg, Göte Göransson, 1976 7. Kung. Södermanlands regemente, utgiven 1935 av Generalstabens krigshistoriska avdelning och Södermanlands regemente. 8. Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866. 9. Huvudstadens hästar, Höjerings Stockholmia serie, 1990. Uppsatser av 18 författare. 10. Svenska krig 1521 - 1814, Ulf Sundberg, 1998. 11. Den Karolinska Arméns uniformer under Stora Nordiska Kriget, Lars-Eric Höglund, 1995. 12. Skånska kriget 1675 - 79, Fanor och uniformer, Lars-Eric Höglund, 1999. 13. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. 14. Namnlistor över officerskårerna vid svenska sk. männingsregementen till häst och ståndsdragoner under Det Stora Nordiska kriget, V. Hamilton, C. H. Kreüger och E. Leijonhufvud, 1916. 15. Namnlistor över officerskårerna vid svenska sk. männingsregementen till fot under Det Stora Nordiska kriget, E. Leijonhufvud, 1918. 16. Fd. finska arméns indelning och förläggning, Kongl. Krigs-vetenskaps-Akademins tidskrift, n:o 9, september 1852 samt n:o 10 oktober 1852 17. ”Kungliga Österbottens regemente 1723 – 1771” av C-B. J. Petander, 1973 18. Sveriges arméförband under 1900-tal, Christian Braunstein, 2003.

Svenska regementen under indelningsverkets dagar

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Innehåll denna sida:
Regementen:
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2017-04-29

Inledning

De flesta av våra landskapsregementen sattes upp under 1620-talet och har sitt ursprung i de fänikor och ryttarfanor som skapades i de olika landsdelarna under Gustav Vasas tid. En fänika bestod av 500 man fotfolk och leddes av en hövitsman. En fana var en styrka på 300 ryttare. Manskapet i fänikorna togs ut genom utskrivning. I fanorna, som organiserade rytteriet via rusttjänst, var rusthållaren också ofta ryttaren. I slutet av 1610-talet, under ledning av Gustav II Adolf slogs fänikor och fanor ihop till sk. storregementen (landsregementen), exempelvis Norrlands storregemente. Ett storregemente omfattade i regel 3 - 4 landskap. Dessa storregementen delades sen under 1620- talet till rena landskapsregementen, en indelning som sen kom att stå sig under hela indelningsverket och fram till våra dagar. Under det yngre indelningsverket togs manskapet i infanteriet samt huvuddelen av båtsmännen i flottan ut genom rotering. Ryttarna i kavalleriet, vissa båtsmanskompanier samt officerarna var indelta. Förutom dessa fanns även värvade förband. Ett exempel på detta var Livgardet i Stockholm. De var anställda med lön. I 1634-års regeringsform fastslogs att inom Sveriges egentliga gränser skulle rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland). Förutom de ständiga förbanden sattes även tillfälliga förband upp under krigstider, exempelvis tre- och femmännings-förband. Vidare inte att förglömma alla värvade förband. Åren 1833/34 sker en omorganisering av krigsmakten som innebar att numerären minskades. Nedan följer en uppräkning av våra äldre svenska regementen i den ståndsordning de hade i 1634-års regeringsform. Respektive regemente är upptaget under det truppslag där regementet sattes upp. Exempelvis, regementen som sattes upp som kavalleriregementen men som senare under historiens gång omorganiserats till infanteriregementen återfinns under "Kavalleriet".

Segernamn

Enligt svensk tradition får ett regemente enbart bära ett segernamn i sin fana om regementets insats varit direkt avgörande till segern.

Regementsförteckning

Svenska infanteriregementen Svenska kavalleriregementen Artilleriregementen Flottans båtsmanskompanier Värvade regementen Finska infanteriregementen Finska kavalleriregementen Tillfälliga förband vid infanteriet, sk. männingsregementen Tillfälliga förband vid kavalleriet, sk. männingsregementen Förbandsnummervid de svenska förbanden

Referenslitteratur

1. Arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993. 2. Från Brunkeberg till Nordanvind, 500 år med svenskt infanteri, Bertil Nelsson, 1993. 3. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet”  av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. 4. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 5. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen 1989. 6. Karoliner, Alf Åberg, Göte Göransson, 1976 7. Kung. Södermanlands regemente, utgiven 1935 av Generalstabens krigshistoriska avdelning och Södermanlands regemente. 8. Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866. 9. Huvudstadens hästar, Höjerings Stockholmia serie, 1990. Uppsatser av 18 författare. 10. Svenska krig 1521 - 1814, Ulf Sundberg, 1998. 11. Den Karolinska Arméns uniformer under Stora Nordiska Kriget, Lars-Eric Höglund, 1995. 12. Skånska kriget 1675 - 79, Fanor och uniformer, Lars-Eric Höglund, 1999. 13. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. 14. Namnlistor över officerskårerna vid svenska sk. männingsregementen till häst och ståndsdragoner under Det Stora Nordiska kriget, V. Hamilton, C. H. Kreüger och E. Leijonhufvud, 1916. 15. Namnlistor över officerskårerna vid svenska sk. männingsregementen till fot under Det Stora Nordiska kriget, E. Leijonhufvud, 1918. 16. Fd. finska arméns indelning och förläggning, Kongl. Krigs-vetenskaps-Akademins tidskrift, n:o 9, september 1852 samt n:o 10 oktober 1852 17. ”Kungliga Österbottens regemente 1723 – 1771” av C-B. J. Petander, 1973 18. Sveriges arméförband under 1900-tal, Christian Braunstein, 2003.

Svenska regementen under

indelningsverkets dagar