Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2020-03-16

Svenska regementen under indelningsverket - Artilleriet

Artilleriregementen

3. Svenska regementen - Artilleriet

Innehåll denna sida:
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Från 1500-talet benämndes artilleriet arkliet senare artilleriet och artilleristaten. År 1655 sammanfördes artilleriets fredsstat till ett artilleriregemente med 8 kompanier. Under danska krigets slutskede omorganiserade Karl XI det svenska fältartilleriet från två stora kompanier till fyra rörligare kompanier om endast 60 man vardera. Artilleriet bestod av värvad personal. Det har inte funnits några indelta artilleriregementen. År 1689 omorganiseras artilleriet och ett regemente, Artilleriregementet bildas. År 1794 delas regementet i fyra delar: 1. Svea artilleriregemente 2. Göta artilleriregemente 3. Wendes artilleriregemente 4. Finska artilleriregementet

Svea artilleriregemente, A1

1689 Artilleriregementet, 1794 Svea artilleriregemente, 1892 Första Svea artilleriregemente, 1904 Svea artilleriregemente, 1946 motoriserat. Förläggningsort: Stockholm, (Riddargatan 13, kvartersförläggning med expedition, stallar mm), 1877 Valhallavägen 117. Från 1949 Rissne (i Rissne fanns visserligen en mäss men det var endast en lunchmäss. Officersmässen fanns kvar på Valhallavägen 117 tom 1961). Från 1963 Linköping. Övningsplats: Ladugårdsgärde, från 1882 Marma, 1915 Järva, 1963 Hästholmen. Bild: Svea artilleriregementes heraldiska tecken.

Göta artilleriregemente, A2

1689 Artilleriregementet, 1794 Göta artilleriregemente, 1892 Första Göta artilleriregemente, 1904 Göta artilleriregemente, 1951 motoriserat, 1962 indraget. Förläggningsort: Göteborg, 1866 Kaserntorget 11, 1895 Kvibergsvägen. Övningsplats: 1821 Dösebacken, Kungälv, 1862 Tångahed, Vårgårda, 1884 Tångahed-Remmene Bild: Göta artilleriregementes fana.

Wendes artilleriregemente, A3

1689 Artilleriregementet, 1794 Wendes artilleriregemente, 1892 ett ridande kompani, 1830 samtliga kompanier ridande, tom 1927 en ridande division, 1943 motoriserat. Runt 1914 var A3 troligen världens största artilleriregemente med 14 batterier om vardera fyra pjäser. Förläggningsort: 1794 Kristianstad, Kaserngatan 1-5, 1814 även Västra Storgatan 51, mellan 1750-talet och 1879 även Landskrona. Övningsplats: 1794 Beckhovet, 1795 Näsby fält, 1900 Rinkaby. Bild: Wendes artilleriregementes heraldiska tecken.

Norrlands artilleriregemente, A4

Regementet bildas 1893 genom att två batterier ur Svea artilleriregementet och två ur Göta artilleriregemente slås ihop och bildar Norrlands artilleriregemente. År 1910 förläggs III.divisionen ur A4 till Boden där de år 1928 bildar Norrbottens artillerikår. Förläggningsort: 1893 Östersund, Regementsgatan 25 - 27. Övningsplats: Bild: Norrlands artilleriregementes heraldiska tecken.

Upplands artilleriregemente, A5

Regementet bildas 1894 genom att två batterier ur Svea artilleriregementet och två ur Wendes artilleriregemente slås ihop och bildar Andra Svea artilleriregemente. År 1904 byter regementet namn till Upplands artilleriregemente. 1927 indraget. Förläggningsort: 1894 Stockholm, 1901 Uppsala, Dag Hammarskjöldsväg 10 - 18. Övningsplats: Bild: Upplands artilleriregementes heraldiska tecken.

Smålands artilleriregemente, A6

Regementet bildas 1895 genom att två batterier ur Göta artilleriregementet och ett ur Wendes artilleriregemente slås ihop och bildar Andra Göta artilleriregemente. År 1901 tillförs Karlsborgs artillerikår regementet. År 1905 byter regementet namn till Smålands artilleriregemente. Under åren 1928 - 1942 har regementet namnet Smålands arméartilleriregemente. Från 1942 åter Smålands artilleriregemente. År 1985 indraget. Förläggningsort: 1894 Stockholm, 1895 Göteborg, 1898 Jönköping, Kompanigatan 6. Övningsplats: 1896 Tångahed, 1898 Skillingaryd. Bild: Smålands artilleriregementes heraldiska tecken.

Gotlands artilleriregemente, A7

Uppsatt 1811 som Gotlands nationalbevärings artilleribeväring, A4. År 1861 Gotlands nationalbeväring artillerikår, 1887 Gotlands artillerikår, 1892 ny beteckning, A7. 1934 motoriserad, 1975 Gotlands artilleriregemente. Förläggningsort: Visby. Övningsplats: 1888 Martebo myr, 1898 Tofta. Bild: Gotlands artilleriregementes heraldiska tecken.

Vaxholms artillerikår, A8

Uppsatt 1889 som Vaxholms artillerikår, A5. 1892 Vaxholms artillerikår, A8. År 1902 överförs kåren till kustartilleriet, KA1. Vaxholms artillerikår har sitt ursprung i det kompani ur Första Svea artilleriregemente som från 1794 var förlagt på Vaxholms fästning. Tillsammans med ett fästningskompani ur Första Göta artilleriregemente bildade de år 1889 en självständig kår, Vaxholms artillerikår (A5). Från 1892 har de förbandsbeteckningen A8. Den 12 december 1901 upplöstes artillerikåren och utgick ur artilleriet, för att den 1 januari 1902 bilda Vaxholms kustartilleriregemente (KA1) vid Kustartilleriet (Marinen). Förläggningsort: Oscar Fredriksborg och Rindön.

Finska artilleriregementet (Karlsborgs artillerikår, A9)

1689 Artilleriregementet, 1794 Finska artilleriregementet, 1809 splittras då Finland förloras, 1892 Karlsborgs artillerikår. Efter att Finland gick förlorat 1809 bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet ett belägringskompani som inordnades i Göta artilleriregemente och sattes som besättning i Varbergs fästning. År 1831 överfördes de till Karlsborgs fästning som artilleribesättning. År 1874 utökades besättningen, som då hade namnet 1.fästningskompaniet, med regementets V.division (två åkande batterier). År 1882 överfördes 2.fästningskompaniet på A2 som då fanns som besättning på Karlstensfästning, Marstrand, till Karlsborg. 1893 överförs V.divisionen till det nyuppsatta Norrlands artilleriregemente, Östersund. 1 och 2 fästningskompaniet ur A2 bildade 1892 Karlsborgs artillerikår, A9. Denna kår överförs år 1902 till Smålands artilleriregemente, A6.

Positionsartilleriregementet, A9

Positionsartilleriregementet tillkom genom försvarsbeslut 1901 och uppsattes på Storgatan i Stockholm i Livgardet till hästs tidigare kaserner 1902. Regementet var ett tungt artilleriförband och regementet organiserades på två divisioner om 3 batterier. Utländska krigserfarenheter hade visat, att det vid anfall mot och försvar av befästa ställningar ("positioner") krävdes tyngre pjäser med bättre verkan. I krig avsågs regementet främst för uppgifter i försvaret av Stockholm. Genom försvarsbeslutet 1914 fick förbandet beteckningen A9. År 1928 sammanslogs Positionsartilleriregementet med Smålands artilleriregemente till Smålands arméartilleriregemente (A6) med förläggning i Jönköping.

Relaterade länkar

Indelningsverket Artilleriets historia Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden

Källor

Arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993. Karoliner, Alf Åberg, Göte Göransson, 1976 Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866. Överst på sidan
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2020-03-16

Svenska regementen under

indelningsverket - Artilleriet

Artilleriregementen

3. Svenska regementen -

Artilleriet

Från 1500-talet benämndes artilleriet arkliet senare artilleriet och artilleristaten. År 1655 sammanfördes artilleriets fredsstat till ett artilleriregemente med 8 kompanier. Under danska krigets slutskede omorganiserade Karl XI det svenska fältartilleriet från två stora kompanier till fyra rörligare kompanier om endast 60 man vardera. Artilleriet bestod av värvad personal. Det har inte funnits några indelta artilleriregementen. År 1689 omorganiseras artilleriet och ett regemente, Artilleriregementet bildas. År 1794 delas regementet i fyra delar: 1. Svea artilleriregemente 2. Göta artilleriregemente 3. Wendes artilleriregemente 4. Finska artilleriregementet

Svea artilleriregemente, A1

1689 Artilleriregementet, 1794 Svea artilleriregemente, 1892 Första Svea artilleriregemente, 1904 Svea artilleriregemente, 1946 motoriserat. Förläggningsort: Stockholm, (Riddargatan 13, kvartersförläggning med expedition, stallar mm), 1877 Valhallavägen 117. Från 1949 Rissne (i Rissne fanns visserligen en mäss men det var endast en lunchmäss. Officersmässen fanns kvar på Valhallavägen 117 tom 1961). Från 1963 Linköping. Övningsplats: Ladugårdsgärde, från 1882 Marma, 1915 Järva, 1963 Hästholmen. Bild: Svea artilleriregementes heraldiska tecken.

Göta artilleriregemente, A2

1689 Artilleriregementet, 1794 Göta artilleriregemente, 1892 Första Göta artilleriregemente, 1904 Göta artilleriregemente, 1951 motoriserat, 1962 indraget. Förläggningsort: Göteborg, 1866 Kaserntorget 11, 1895 Kvibergsvägen. Övningsplats: 1821 Dösebacken, Kungälv, 1862 Tångahed, Vårgårda, 1884 Tångahed-Remmene Bild: Göta artilleriregementes fana.

Wendes artilleriregemente, A3

1689 Artilleriregementet, 1794 Wendes artilleriregemente, 1892 ett ridande kompani, 1830 samtliga kompanier ridande, tom 1927 en ridande division, 1943 motoriserat. Runt 1914 var A3 troligen världens största artilleriregemente med 14 batterier om vardera fyra pjäser. Förläggningsort: 1794 Kristianstad, Kaserngatan 1- 5, 1814 även Västra Storgatan 51, mellan 1750-talet och 1879 även Landskrona. Övningsplats: 1794 Beckhovet, 1795 Näsby fält, 1900 Rinkaby. Bild: Wendes artilleriregementes heraldiska tecken.

Norrlands artilleriregemente, A4

Regementet bildas 1893 genom att två batterier ur Svea artilleriregementet och två ur Göta artilleriregemente slås ihop och bildar Norrlands artilleriregemente. År 1910 förläggs III.divisionen ur A4 till Boden där de år 1928 bildar Norrbottens artillerikår. Förläggningsort: 1893 Östersund, Regementsgatan 25 - 27. Övningsplats: Bild: Norrlands artilleriregementes heraldiska tecken.

Upplands artilleriregemente, A5

Regementet bildas 1894 genom att två batterier ur Svea artilleriregementet och två ur Wendes artilleriregemente slås ihop och bildar Andra Svea artilleriregemente. År 1904 byter regementet namn till Upplands artilleriregemente. 1927 indraget. Förläggningsort: 1894 Stockholm, 1901 Uppsala, Dag Hammarskjöldsväg 10 - 18. Övningsplats: Bild: Upplands artilleriregementes heraldiska tecken.

Smålands artilleriregemente, A6

Regementet bildas 1895 genom att två batterier ur Göta artilleriregementet och ett ur Wendes artilleriregemente slås ihop och bildar Andra Göta artilleriregemente. År 1901 tillförs Karlsborgs artillerikår regementet. År 1905 byter regementet namn till Smålands artilleriregemente. Under åren 1928 - 1942 har regementet namnet Smålands arméartilleriregemente. Från 1942 åter Smålands artilleriregemente. År 1985 indraget. Förläggningsort: 1894 Stockholm, 1895 Göteborg, 1898 Jönköping, Kompanigatan 6. Övningsplats: 1896 Tångahed, 1898 Skillingaryd. Bild: Smålands artilleriregementes heraldiska tecken.

Gotlands artilleriregemente, A7

Uppsatt 1811 som Gotlands nationalbevärings artilleribeväring, A4. År 1861 Gotlands nationalbeväring artillerikår, 1887 Gotlands artillerikår, 1892 ny beteckning, A7. 1934 motoriserad, 1975 Gotlands artilleriregemente. Förläggningsort: Visby. Övningsplats: 1888 Martebo myr, 1898 Tofta. Bild: Gotlands artilleriregementes heraldiska tecken.

Vaxholms artillerikår, A8

Uppsatt 1889 som Vaxholms artillerikår, A5. 1892 Vaxholms artillerikår, A8. År 1902 överförs kåren till kustartilleriet, KA1. Vaxholms artillerikår har sitt ursprung i det kompani ur Första Svea artilleriregemente som från 1794 var förlagt på Vaxholms fästning. Tillsammans med ett fästningskompani ur Första Göta artilleriregemente bildade de år 1889 en självständig kår, Vaxholms artillerikår (A5). Från 1892 har de förbandsbeteckningen A8. Den 12 december 1901 upplöstes artillerikåren och utgick ur artilleriet, för att den 1 januari 1902 bilda Vaxholms kustartilleriregemente (KA1) vid Kustartilleriet (Marinen). Förläggningsort: Oscar Fredriksborg och Rindön.

Finska artilleriregementet (Karlsborgs

artillerikår, A9)

1689 Artilleriregementet, 1794 Finska artilleriregementet, 1809 splittras då Finland förloras, 1892 Karlsborgs artillerikår. Efter att Finland gick förlorat 1809 bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet ett belägringskompani som inordnades i Göta artilleriregemente och sattes som besättning i Varbergs fästning. År 1831 överfördes de till Karlsborgs fästning som artilleribesättning. År 1874 utökades besättningen, som då hade namnet 1.fästningskompaniet, med regementets V.division (två åkande batterier). År 1882 överfördes 2.fästningskompaniet på A2 som då fanns som besättning på Karlstensfästning, Marstrand, till Karlsborg. 1893 överförs V.divisionen till det nyuppsatta Norrlands artilleriregemente, Östersund. 1 och 2 fästningskompaniet ur A2 bildade 1892 Karlsborgs artillerikår, A9. Denna kår överförs år 1902 till Smålands artilleriregemente, A6.

Positionsartilleriregementet, A9

Positionsartilleriregementet tillkom genom försvarsbeslut 1901 och uppsattes på Storgatan i Stockholm i Livgardet till hästs tidigare kaserner 1902. Regementet var ett tungt artilleriförband och regementet organiserades på två divisioner om 3 batterier. Utländska krigserfarenheter hade visat, att det vid anfall mot och försvar av befästa ställningar ("positioner") krävdes tyngre pjäser med bättre verkan. I krig avsågs regementet främst för uppgifter i försvaret av Stockholm. Genom försvarsbeslutet 1914 fick förbandet beteckningen A9. År 1928 sammanslogs Positionsartilleriregementet med Smålands artilleriregemente till Smålands arméartilleriregemente (A6) med förläggning i Jönköping.

Relaterade länkar

Indelningsverket Artilleriets historia Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden

Källor

Arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993. Karoliner, Alf Åberg, Göte Göransson, 1976 Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866. Överst på sidan