Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2020-03-16

Värvade regementen - Flottan

5c. Värvade regementen - Flottan

Inledning

De indelta regementena har i stort bestått till moderna tider medan de värvade regementena har kommit och gått (ett undantag är de olika gardesregementena). När man skall lista värvade regementen måste man därför göra detta utifrån tidsperiod. De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige och Finland. De värvade regementena däremot sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade provinserna i Baltikum och nordtyskland

Marinregementet

Marinregementet som var ett regemente i svenska flottan existerade mellan åren 1845 - 1886. Deras ursprung var Sjöartillerikåren 1824 - 1832 och Sjöartilleriregementet 1832 - 1845.

Bakgrund

Garnisonstruppen vid flottan kallades i äldre tider marinjärer (marinierer). De var organiserade i ett garnisonsregemente bestående av 1.400 man, vilket år 1766 minskades till 700, som med tiden dels blev volontärer, dels kofferdibåtsmän. Ett nytt volontärregemente på 400 man uppsattes 1789 samt ytterligare ett bestående av 1 000 man, under namn av Storamiralens regemente samma år. Efter Gustav III:s ryska krig 1788 – 1790 sammanslogs regementena till två regementen som tillsammans bestod av 1 500 man. De bedrev garnisonstjänst i Karlskrona; ett kompani var dock förlagd till Göteborg, och senare flyttades ett kompani till Stralsund. I stället uppsattes på Pommerska kammarens bekostnad ett nytt kompani. Slutligen fanns i Karlskrona två regementen med volontärer, i Stockholm ett och i Göteborg ytterligare ett. Dessa förvandlades 1824 till Sjöartillerikåren på 874 man fördelat på 10 kompanier, av vilka 7 var förlagda i Karlskrona, två i Stockholm och ett i Göteborg. Sjöartillerikåren skulle i fredstid utöva garnisonstjänst vid flottans stationer och där bedriva artilleriarbeten. Dess ändamål skulle vara att utbilda goda artillerister men den skulle övas både som infanteri och som artilleri. Sjöartillerikåren förvandlades 1832 till Sjöartilleriregementet som bestod av 800 man fördelade på 10 kompanier och med ungefär samma tjänstgöring som den förra Sjöartillerikåren. Sjöartilleriregementet regementet skulle utgöra stam för Blekinge läns beväring. Regementet förlades i garnison i Karlskrona, dit även kompanierna från Stockholm och Göteborg förflyttades. År 1845 förändrades Sjöartilleriregementet till Marinregementet, med i huvudsak samma uppgifter som för det förra. Marinregementet överflyttades med 1872 års ingång från sjö- till lantförsvaret och skulle sedan dras in i mån av personalens avgång. Vid uppsättningen av Blekinge bataljon 1886 överfördes de flesta kvarvarande officerarna och underofficerarna dit, varefter Marinregementet avvecklades. Relaterade länkar Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Örlogsflottan Skärgårdsflottan Referenslitteratur

Källreferenser

Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs. 2000. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2020-03-16

Värvade regementen - Flottan

5c. Värvade regementen -

Flottan

Inledning

De indelta regementena har i stort bestått till moderna tider medan de värvade regementena har kommit och gått (ett undantag är de olika gardesregementena). När man skall lista värvade regementen måste man därför göra detta utifrån tidsperiod. De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige och Finland. De värvade regementena däremot sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade provinserna i Baltikum och nordtyskland

Marinregementet

Marinregementet som var ett regemente i svenska flottan existerade mellan åren 1845 - 1886. Deras ursprung var Sjöartillerikåren 1824 - 1832 och Sjöartilleriregementet 1832 - 1845.

Bakgrund

Garnisonstruppen vid flottan kallades i äldre tider marinjärer (marinierer). De var organiserade i ett garnisonsregemente bestående av 1.400 man, vilket år 1766 minskades till 700, som med tiden dels blev volontärer, dels kofferdibåtsmän. Ett nytt volontärregemente på 400 man uppsattes 1789 samt ytterligare ett bestående av 1 000 man, under namn av Storamiralens regemente samma år. Efter Gustav III:s ryska krig 1788 – 1790 sammanslogs regementena till två regementen som tillsammans bestod av 1 500 man. De bedrev garnisonstjänst i Karlskrona; ett kompani var dock förlagd till Göteborg, och senare flyttades ett kompani till Stralsund. I stället uppsattes på Pommerska kammarens bekostnad ett nytt kompani. Slutligen fanns i Karlskrona två regementen med volontärer, i Stockholm ett och i Göteborg ytterligare ett. Dessa förvandlades 1824 till Sjöartillerikåren 874 man fördelat på 10 kompanier, av vilka 7 var förlagda i Karlskrona, två i Stockholm och ett i Göteborg. Sjöartillerikåren skulle i fredstid utöva garnisonstjänst vid flottans stationer och där bedriva artilleriarbeten. Dess ändamål skulle vara att utbilda goda artillerister men den skulle övas både som infanteri och som artilleri. Sjöartillerikåren förvandlades 1832 till Sjöartilleriregementet som bestod av 800 man fördelade på 10 kompanier och med ungefär samma tjänstgöring som den förra Sjöartillerikåren. Sjöartilleriregementet regementet skulle utgöra stam för Blekinge läns beväring. Regementet förlades i garnison i Karlskrona, dit även kompanierna från Stockholm och Göteborg förflyttades. År 1845 förändrades Sjöartilleriregementet till Marinregementet, med i huvudsak samma uppgifter som för det förra. Marinregementet överflyttades med 1872 års ingång från sjö- till lantförsvaret och skulle sedan dras in i mån av personalens avgång. Vid uppsättningen av Blekinge bataljon 1886 överfördes de flesta kvarvarande officerarna och underofficerarna dit, varefter Marinregementet avvecklades. Relaterade länkar Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Örlogsflottan Skärgårdsflottan Referenslitteratur

Källreferenser

Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs. 2000. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan