Copyright © Hans Högman, granskat 2020-03-16
Värvade regementen - Flottan
5c. Värvade regementen -
Flottan
Inledning
De indelta regementena har i stort bestått till
moderna tider medan de värvade regementena har
kommit och gått (ett undantag är de olika
gardesregementena). När man skall lista värvade
regementen måste man därför göra detta utifrån
tidsperiod.
De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige
och Finland. De värvade regementena däremot
sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade
provinserna i Baltikum och nordtyskland
Marinregementet
Marinregementet som var ett regemente i svenska
flottan existerade mellan åren 1845 - 1886. Deras
ursprung var Sjöartillerikåren 1824 - 1832 och
Sjöartilleriregementet 1832 - 1845.
Bakgrund
Garnisonstruppen vid flottan kallades i äldre tider
marinjärer (marinierer). De var organiserade i ett
garnisonsregemente bestående av 1.400 man, vilket
år 1766 minskades till 700, som med tiden dels blev
volontärer, dels kofferdibåtsmän.
Ett nytt volontärregemente på 400 man uppsattes
1789 samt ytterligare ett bestående av 1 000 man,
under namn av Storamiralens regemente samma år.
Efter Gustav III:s ryska krig 1788 – 1790
sammanslogs regementena till två regementen som
tillsammans bestod av 1 500 man. De bedrev
garnisonstjänst i Karlskrona; ett kompani var dock
förlagd till Göteborg, och senare flyttades ett
kompani till Stralsund.
I stället uppsattes på Pommerska kammarens
bekostnad ett nytt kompani. Slutligen fanns i
Karlskrona två regementen med volontärer, i
Stockholm ett och i Göteborg ytterligare ett.
Dessa förvandlades 1824 till Sjöartillerikåren på
874 man fördelat på 10 kompanier, av vilka 7 var
förlagda i Karlskrona, två i Stockholm och ett i
Göteborg. Sjöartillerikåren skulle i fredstid utöva
garnisonstjänst vid flottans stationer och där bedriva
artilleriarbeten. Dess ändamål skulle vara att utbilda
goda artillerister men den skulle övas både som
infanteri och som artilleri.
Sjöartillerikåren förvandlades 1832 till
Sjöartilleriregementet som bestod av 800 man
fördelade på 10 kompanier och med ungefär samma
tjänstgöring som den förra Sjöartillerikåren.
Sjöartilleriregementet regementet skulle utgöra
stam för Blekinge läns beväring. Regementet
förlades i garnison i Karlskrona, dit även
kompanierna från Stockholm och Göteborg
förflyttades.
År 1845 förändrades Sjöartilleriregementet till
Marinregementet, med i huvudsak samma
uppgifter som för det förra. Marinregementet
överflyttades med 1872 års ingång från sjö- till
lantförsvaret och skulle sedan dras in i mån av
personalens avgång. Vid uppsättningen av Blekinge
bataljon 1886 överfördes de flesta kvarvarande
officerarna och underofficerarna dit, varefter
Marinregementet avvecklades.
Relaterade länkar
•
Indelningsverket
•
Svenska krig
•
Länkar, regementshistoria, soldater etc
•
Örlogsflottan
•
Skärgårdsflottan
•
Referenslitteratur
Källreferenser
•
Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och
uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs.
2000.
•
Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och
flotta 1755, Ulla Johansson, 1976.
•
Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af
svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856,
utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet
1988.
Överst på sidan