Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2020-03-16
Made with Xara

Tillfälliga förband, sk. männingsregementen - Kavalleriet

Föregående sida

9. Tillfälliga förband - Kavalleriet

Inledning

För att förstärka armén har vid olika tillfällen satts upp tillfälliga förband. Ett exempel på detta är tremänningsregementen. Redan år 1700 befalldes att tremänningsregementen skulle sättas upp i riket. De organiserades så att för vart tredje knekthåll eller rusthåll sattes det upp en soldat eller ryttare. Tre rotar gick således ihop och bekostade en ny knekt eller ryttare och häst. Dessa soldater skulle utgöra reservmanskap då det ordinarie manskapet var i fält och skulle uteslutande användas för landets försvar och inte utom Sveriges gränser. De kom dock även att sättas in som förstärkning av fältarmén. Ibland inlemmades de även i de ordinarie regementena som ersättning för förlorat manskap. År 1702 sattes dessutom upp fyr- och femmänningsregementen. I femmänningsregementen gick fem rotar samman och bekostade ytterligare en soldat. Detta var vid sidan av den ordinarie soldaten i respektive rote. Femmänningsregementen sattes i de landskap vars ordinarie regemente var ute i kriget medan fyrmänningsregementen sattes upp i de fåtal landskap vars regemente var hemma. År 1710 sattes åter igen tremänningsregementen upp, både till fot och häst. År 1718 sattes även tre- och femmänningsregementen upp.

Tillfälliga kavalleriförband uppsatta under det Stora Nordiska kriget -

Sverige

Upplands tremänningsregemente till häst (834 man - 8 kompanier)

Uppsatt år 1700 med manskap från mellersta Sverige (Framför allt Svealand och Östergötland). Det var rotarna vid Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid tremänningsregementet (501 man respektive 333 man). Skeppades över till Reval 1701, rysk fångenskap 1709. Sattes upp på nytt1712. Regementsnamnet erhöll man 1716. Upplöst 1719 varvid en del av manskapet tillfördes Upplands Ståndsdragonregemente.

Upplands femmänningsregemente till häst (501 man - 8 kompanier)

Uppsatt 1702 med manskap från Uppland och Östergötland. Det var rotarna vid Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid femmänningsregementet (301 man respektive 200 man). År 1705 tillfördes tremänningar från Småland, vilka tidigare tillhört Skånska tremänningsregementet till häst. Regementet deltog i Skånska fälttåget under 1710. Slogs år 1714 samman med Upplands tremänningskavalleri men delades nästan genast. Sattes på värvad fot 1714 - 800 man. Regementsnamnet erhöll man 1716. Reducerades i oktober 1721 varvid en del av manskapet tillfördes Livregementet till häst och Nylands- och Tavastehus dragon regemente (Finland).

Västgöta tremänningsregemente till häst (9 kompanier mellan 1703 - 1718, annars 8 kompanier))

Uppsatt 1700 med manskap från de västra delarna av Västergötland och Bohuslän. Det var rotarna vid Västgöta kavalleriregemente och Riksänkedrottningens Livregementet till häst som satte upp soldaterna vid tremänningsregementet (333 man respektive 600 man). År 1702 tillfördes 250 fyrmänningar från Västergötland och år 1703 200 femmänningar från Småland. Regementet deltog i Skånska fälttåget under 1710. Regementet erhöll regementsnamnet 1715. Reducerades 1721 och understacks under Björneborgs- och Savolaxs infanteri regementen.

Skånska tremänningsregementet till häst (1000 man - 10 kompanier, efter 1710 8 kompanier.)

Uppsatt 1700 med manskap från Skåne (från de södra delarna av Skåne). Det var rotarna vid Norra och Södra Skånska kavalleriregementena samt de vid Smålands kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid tremänningsregementet (333 man från respektive regemente). Regementet tillfördes 1703 400 femmänningar från Skåne samtidigt som 333 smålänningar i regementet överfördes till Upplands femmänningsregemente. 1710 reducerades regementet till 800 man. Regementet deltog i Skånska fälttåget under 1710. Regementsnamnet erhöll man 1716. I september 1720 gjordes regementet om till infanteri och understacks Östra och Västra Skånska regementena samt Bergs- och Västgöta tremänningar.

Upplands ståndsdragoner (600 man 6 kompanier, från 1701 8 kompanier)

Uppsatt 1700 av ståndspersoner och prästerskap i Mellansverige. Ståndsregementena bar till en början namn efter sina regementschefer. Regementet överfördes till Livland våren 1701. Halva regementet ingick i Schlippenbachs armé och förlorade mycket folk vid Erastfehr. Resten av regementet ingick i Lewenhaupt arméavdelning. Regementet deltog i Lewenhaupts tåg till Ukraina 1708. Regementet gick i rysk fångenskap vid Perevolotjna 1709, återuppsattes 1711. Erhöll sitt regementsnamn 1716 och ökades samma år till 1000 man. I november tillfördes en del av manskapet från det då upplösta Upplands tremänningsregemente till häst. 200 man ur regementet deltog i norska fälttåget 1718. Resten fanns vid Eda skans. Ståndsdragonregementet upplöstes i oktober 1721 varvid manskapet understacks Livdragonerna i Finland samt Tavastehus- och Nylands infanteriregementen (80, 311 respektive 304 man).

Västgöta ståndsdragoner (664 man - 6 kompanier)

Uppsatt 1703 av ståndspersoner och prästerskap i Närke och Värmland samt Västergötland. Erhöll först 1706 en överste som chef. Innan dess fördes befälet av majoren vid regementet. Mellan 1710 och 1712 var två skvadroner förenade med Bohusläns dragonbataljon till ett regemente under T. Bielke. Detta ståndsdragonregemente användes huvudsakligen inom det egentliga Sverige. Erhöll sitt regementsnamn 1716. År 1717 understacks de det värvade Livdragon regementet.

Skånska ståndsdragoner (600 man - 6 kompanier, från 1703 8 kompanier))

Uppsatt 1700 av ståndspersoner och prästerskap i Södra Sverige (Skåne, Halland och Blekinge samt till viss del från Småland och Östergötland. Överförs till Östersjöprovinserna 1702. Ingick i Rehnskiölds armékår 1705 - 1706. Regementet till fånga vid Perevolotjna 1709, återuppsattes 1713 och ökades samma år till 1000 man. Erhöll sitt regementsnamn 1716. Ståndsdragonregementet upplöstes hösten 1721 varvid manskapet understacks Bergs-, Östra och Västra skånska infanteriregementena.

Gotlands ståndsdragonkompani (50 man - 1 kompani)

Uppsatt 1700 av ståndspersoner och prästerskap på Gotland. Prästerskapet satte upp 42 (43) och kakelugnspatronerna 8. Ett villkor var att kompaniet enbart fick användas på Gotland. Avrustades 1721.

Männingsregementen till häst i Finland och Baltikum

Österbottens ståndsdragonkompani (60-tal - 1 kompani)

Uppsattes åren 1700-1701 av prästerskapet och lantstatstjänstemännen. Österbotten hade under denna tid en självständig ställning i Finland. Kompaniet kallades vanligen Österbottens hjälp- eller civilbetjäntes och prästerskaps dragoner. Kompaniet sändes sensommaren 1701 till Östersjöprovinserna. De ställdes först under generalmajor Cronhiorts trupper men ganska snart ändrades detta och kompaniet ställdes under generalmajor von Schlippenbachs befäl.

Åbo, Nylands och Viborgs läns tremänningsregemente till häst (1000 man - 4 kompanier)

Regementet uppsattes år 1700 av rusthållare vid de tre ordinarie kavalleriregementena i Finland. Överförs samma år till Livland där de ingick i Vellingks arméavdelning. Då regementschefen C. M. Rehnbinder dog 1701 förenades tremänningarna från Nylands och Tavastehus län med Nylands ordinarie kavalleriregemente och tremänningarna från Viborgs län med Viborg läns fördubblingskavalleriregemente. Av det ursprungliga tremänningsregementet kvarstod år 1702 ett självständigt förband tremänningarna från Åbo län som då erhöll namnet Åbo läns tripleringskavalleriskvadron. Under 1710 uppgick skvadronen i Åbo län ordinarie kavalleriregemente.

Finska ståndsdragonbataljonen (4 kompanier)

Uppsattes åren 1700-1701 av adeln, prästerskapet, civilstaten och ståndspersoner i Finland och på Åland. Bataljonen avgick därefter till Östersjöprovinserna. I juni 1707 reducerades bataljonen på så sätt att de dragoner som prästerskapet satt upp användes till att fylla luckor i det värvade Ingermanländska dragonregementet. I juni 1708 understacks återstoden av bataljonen (164 man) under samma regemente.

Livländska (stånds- eller) lantdragonbataljonen

Uppsattes år 1700 av innehavare av kronogods, samt av präster och kronoarrendatorer i Livland. Bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas dagtingan den 1 juli 1710.

Estniska (stånds- eller) lantdragonbataljonen

Uppsattes år 1700 av kronoarrendatorer, präster och civilstat i Estland. Bataljonen hade stora förluster i slaget vid Rappin den 5 september 1701. De överlevande överfördes samma år till Öselska lantdragonbataljonen.

Öselska (stånds- eller) lantdragonbataljonen

Uppsattes år 1700 av kronoarrendatorer, präster och ståndspersoner på Ösel. På senhösten 1701 tillfördes bataljonen återstoden av den Estniska lantdragonbataljonen. När von Kaulbars blev t.f. chef beslöts att uppbringa Öselbataljonen till 400 man genom värvning. Bataljonen blev fången vid Poltava 1709.

Ingermanländska ståndsdragoner

Vid det Stora Nordiska krigets utbrott uppsattes ett dragonregemente i Ingermanlands- och Kexholms län under befäl av friherre Otto Vellingk. Enligt beslut skulle regementet formeras på 12 kompanier och bestå av 300 man lätta ryttare och lika många värvade.

Allmänt om männingsregementen

Dessa regementen hade sällan samma numerär som de ordinarie regementena. De slogs även samman, allt efter tillgången på manskap. Manskapet rekryterades från olika landskap men regementet fick namn efter det landskap där huvuddelen var rekryterade. Ståndsdragonerna utrustades av förmögna ståndspersoner eller ofrälse egendomsägare och stadsbor. Prästdragoner utrustades av prästgårdar och klockarehemman. Bergsregementet bestod av 8 kompanier och rekryterades från trakter med bergs- och gruvdrift. Regementet sattes upp under 1500- talet och början av 1600-talet och har därefter satts upp vid olika tillfällen, bla under kriget mot Danmark 1644 och Karl X:s krig mot Danmark samt kriget mot Danmark 1674. Rekryteringsområdena var bergslagen i Närke, Västmanland, Värmland, Dalarna, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Småland. Ca: 35% kom från Örebro län. Det regemente som sattes upp 1674 erhöll år 1680 namnet Drottningens Livregemente till fot och från 1694 namnet Garnisonsregementet i Malmö. Under Det stora nordiska kriget fick regementet vid ett flertal tillfällen lämna ifrån sig folk till Livgardet och Skånska ståndsdragonregementet. År 1712 bildades det Yngre Bergsregementet. Vissa av dessa tillfälliga förband bestod efter kriget och blev värvade regementen. Dessa regementen fick namn efter sina överstar. Exempel på sådana regementen är: • Västgöta tremänningsregemente som blev Stedingkska regementet. Förenades år 1801 med Göta artilleriregemente. • Bergsregementet blev Stackelbergska regementet och därefter Jägerhornska regementet (gick förlorat på Sveaborg 1808). • Västra Skånska regementet blev Engelbrechtska regementet och stannade i Pommern efter 1815 • Smålands tre- och femmännings-regementen blev stammen till Konungens eget värvade regemente. Detta regemente reducerades i mitten av 1800-talet och fördelades sen på artilleriet. Landskrona garnisonskompani utgör del av regementet.

Relaterade länkar

• Indelningsverket • Svenska krig • Länkar, regementshistoria, soldater etc • Referenslitteratur Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2020-03-16
Made with Xara

Tillfälliga förband, sk.

männingsregementen -

Kavalleriet

9. Tillfälliga förband -

Kavalleriet

Inledning

För att förstärka armén har vid olika tillfällen satts upp tillfälliga förband. Ett exempel på detta är tremänningsregementen. Redan år 1700 befalldes att tremänningsregementen skulle sättas upp i riket. De organiserades så att för vart tredje knekthåll eller rusthåll sattes det upp en soldat eller ryttare. Tre rotar gick således ihop och bekostade en ny knekt eller ryttare och häst. Dessa soldater skulle utgöra reservmanskap då det ordinarie manskapet var i fält och skulle uteslutande användas för landets försvar och inte utom Sveriges gränser. De kom dock även att sättas in som förstärkning av fältarmén. Ibland inlemmades de även i de ordinarie regementena som ersättning för förlorat manskap. År 1702 sattes dessutom upp fyr- och femmänningsregementen. I femmänningsregementen gick fem rotar samman och bekostade ytterligare en soldat. Detta var vid sidan av den ordinarie soldaten i respektive rote. Femmänningsregementen sattes i de landskap vars ordinarie regemente var ute i kriget medan fyrmänningsregementen sattes upp i de fåtal landskap vars regemente var hemma. År 1710 sattes åter igen tremänningsregementen upp, både till fot och häst. År 1718 sattes även tre- och femmänningsregementen upp.

Tillfälliga kavalleriförband

uppsatta under det Stora

Nordiska kriget - Sverige

Upplands tremänningsregemente till häst

(834 man - 8 kompanier)

Uppsatt år 1700 med manskap från mellersta Sverige (Framför allt Svealand och Östergötland). Det var rotarna vid Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid tremänningsregementet (501 man respektive 333 man). Skeppades över till Reval 1701, rysk fångenskap 1709. Sattes upp på nytt1712. Regementsnamnet erhöll man 1716. Upplöst 1719 varvid en del av manskapet tillfördes Upplands Ståndsdragonregemente.

Upplands femmänningsregemente till häst

(501 man - 8 kompanier)

Uppsatt 1702 med manskap från Uppland och Östergötland. Det var rotarna vid Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid femmänningsregementet (301 man respektive 200 man). År 1705 tillfördes tremänningar från Småland, vilka tidigare tillhört Skånska tremänningsregementet till häst. Regementet deltog i Skånska fälttåget under 1710. Slogs år 1714 samman med Upplands tremänningskavalleri men delades nästan genast. Sattes på värvad fot 1714 - 800 man. Regementsnamnet erhöll man 1716. Reducerades i oktober 1721 varvid en del av manskapet tillfördes Livregementet till häst och Nylands- och Tavastehus dragon regemente (Finland).

Västgöta tremänningsregemente till häst (9

kompanier mellan 1703 - 1718, annars 8

kompanier))

Uppsatt 1700 med manskap från de västra delarna av Västergötland och Bohuslän. Det var rotarna vid Västgöta kavalleriregemente och Riksänkedrottningens Livregementet till häst som satte upp soldaterna vid tremänningsregementet (333 man respektive 600 man). År 1702 tillfördes 250 fyrmänningar från Västergötland och år 1703 200 femmänningar från Småland. Regementet deltog i Skånska fälttåget under 1710. Regementet erhöll regementsnamnet 1715. Reducerades 1721 och understacks under Björneborgs- och Savolaxs infanteri regementen.

Skånska tremänningsregementet till häst

(1000 man - 10 kompanier, efter 1710 8

kompanier.)

Uppsatt 1700 med manskap från Skåne (från de södra delarna av Skåne). Det var rotarna vid Norra och Södra Skånska kavalleriregementena samt de vid Smålands kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid tremänningsregementet (333 man från respektive regemente). Regementet tillfördes 1703 400 femmänningar från Skåne samtidigt som 333 smålänningar i regementet överfördes till Upplands femmänningsregemente. 1710 reducerades regementet till 800 man. Regementet deltog i Skånska fälttåget under 1710. Regementsnamnet erhöll man 1716. I september 1720 gjordes regementet om till infanteri och understacks Östra och Västra Skånska regementena samt Bergs- och Västgöta tremänningar.

Upplands ståndsdragoner (600 man 6

kompanier, från 1701 8 kompanier)

Uppsatt 1700 av ståndspersoner och prästerskap i Mellansverige. Ståndsregementena bar till en början namn efter sina regementschefer. Regementet överfördes till Livland våren 1701. Halva regementet ingick i Schlippenbachs armé och förlorade mycket folk vid Erastfehr. Resten av regementet ingick i Lewenhaupt arméavdelning. Regementet deltog i Lewenhaupts tåg till Ukraina 1708. Regementet gick i rysk fångenskap vid Perevolotjna 1709, återuppsattes 1711. Erhöll sitt regementsnamn 1716 och ökades samma år till 1000 man. I november tillfördes en del av manskapet från det då upplösta Upplands tremänningsregemente till häst. 200 man ur regementet deltog i norska fälttåget 1718. Resten fanns vid Eda skans. Ståndsdragonregementet upplöstes i oktober 1721 varvid manskapet understacks Livdragonerna i Finland samt Tavastehus- och Nylands infanteriregementen (80, 311 respektive 304 man).

Västgöta ståndsdragoner (664 man - 6

kompanier)

Uppsatt 1703 av ståndspersoner och prästerskap i Närke och Värmland samt Västergötland. Erhöll först 1706 en överste som chef. Innan dess fördes befälet av majoren vid regementet. Mellan 1710 och 1712 var två skvadroner förenade med Bohusläns dragonbataljon till ett regemente under T. Bielke. Detta ståndsdragonregemente användes huvudsakligen inom det egentliga Sverige. Erhöll sitt regementsnamn 1716. År 1717 understacks de det värvade Livdragon regementet.

Skånska ståndsdragoner (600 man - 6

kompanier, från 1703 8 kompanier))

Uppsatt 1700 av ståndspersoner och prästerskap i Södra Sverige (Skåne, Halland och Blekinge samt till viss del från Småland och Östergötland. Överförs till Östersjöprovinserna 1702. Ingick i Rehnskiölds armékår 1705 - 1706. Regementet till fånga vid Perevolotjna 1709, återuppsattes 1713 och ökades samma år till 1000 man. Erhöll sitt regementsnamn 1716. Ståndsdragonregementet upplöstes hösten 1721 varvid manskapet understacks Bergs-, Östra och Västra skånska infanteriregementena.

Gotlands ståndsdragonkompani (50 man - 1

kompani)

Uppsatt 1700 av ståndspersoner och prästerskap på Gotland. Prästerskapet satte upp 42 (43) och kakelugnspatronerna 8. Ett villkor var att kompaniet enbart fick användas på Gotland. Avrustades 1721.

Männingsregementen till häst i

Finland och Baltikum

Österbottens ståndsdragonkompani (60-tal -

1 kompani)

Uppsattes åren 1700-1701 av prästerskapet och lantstatstjänstemännen. Österbotten hade under denna tid en självständig ställning i Finland. Kompaniet kallades vanligen Österbottens hjälp- eller civilbetjäntes och prästerskaps dragoner. Kompaniet sändes sensommaren 1701 till Östersjöprovinserna. De ställdes först under generalmajor Cronhiorts trupper men ganska snart ändrades detta och kompaniet ställdes under generalmajor von Schlippenbachs befäl.

Åbo, Nylands och Viborgs läns

tremänningsregemente till häst (1000 man -

4 kompanier)

Regementet uppsattes år 1700 av rusthållare vid de tre ordinarie kavalleriregementena i Finland. Överförs samma år till Livland där de ingick i Vellingks arméavdelning. Då regementschefen C. M. Rehnbinder dog 1701 förenades tremänningarna från Nylands och Tavastehus län med Nylands ordinarie kavalleriregemente och tremänningarna från Viborgs län med Viborg läns fördubblingskavalleriregemente. Av det ursprungliga tremänningsregementet kvarstod år 1702 ett självständigt förband tremänningarna från Åbo län som då erhöll namnet Åbo läns tripleringskavalleriskvadron. Under 1710 uppgick skvadronen i Åbo län ordinarie kavalleriregemente.

Finska ståndsdragonbataljonen (4

kompanier)

Uppsattes åren 1700-1701 av adeln, prästerskapet, civilstaten och ståndspersoner i Finland och på Åland. Bataljonen avgick därefter till Östersjöprovinserna. I juni 1707 reducerades bataljonen på så sätt att de dragoner som prästerskapet satt upp användes till att fylla luckor i det värvade Ingermanländska dragonregementet. I juni 1708 understacks återstoden av bataljonen (164 man) under samma regemente.

Livländska (stånds- eller)

lantdragonbataljonen

Uppsattes år 1700 av innehavare av kronogods, samt av präster och kronoarrendatorer i Livland. Bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas dagtingan den 1 juli 1710.

Estniska (stånds- eller)

lantdragonbataljonen

Uppsattes år 1700 av kronoarrendatorer, präster och civilstat i Estland. Bataljonen hade stora förluster i slaget vid Rappin den 5 september 1701. De överlevande överfördes samma år till Öselska lantdragonbataljonen.

Öselska (stånds- eller) lantdragonbataljonen

Uppsattes år 1700 av kronoarrendatorer, präster och ståndspersoner på Ösel. På senhösten 1701 tillfördes bataljonen återstoden av den Estniska lantdragonbataljonen. När von Kaulbars blev t.f. chef beslöts att uppbringa Öselbataljonen till 400 man genom värvning. Bataljonen blev fången vid Poltava 1709.

Ingermanländska ståndsdragoner

Vid det Stora Nordiska krigets utbrott uppsattes ett dragonregemente i Ingermanlands- och Kexholms län under befäl av friherre Otto Vellingk. Enligt beslut skulle regementet formeras på 12 kompanier och bestå av 300 man lätta ryttare och lika många värvade.

Allmänt om

männingsregementen

Dessa regementen hade sällan samma numerär som de ordinarie regementena. De slogs även samman, allt efter tillgången på manskap. Manskapet rekryterades från olika landskap men regementet fick namn efter det landskap där huvuddelen var rekryterade. Ståndsdragonerna utrustades av förmögna ståndspersoner eller ofrälse egendomsägare och stadsbor. Prästdragoner utrustades av prästgårdar och klockarehemman. Bergsregementet bestod av 8 kompanier och rekryterades från trakter med bergs- och gruvdrift. Regementet sattes upp under 1500-talet och början av 1600-talet och har därefter satts upp vid olika tillfällen, bla under kriget mot Danmark 1644 och Karl X:s krig mot Danmark samt kriget mot Danmark 1674. Rekryteringsområdena var bergslagen i Närke, Västmanland, Värmland, Dalarna, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Småland. Ca: 35% kom från Örebro län. Det regemente som sattes upp 1674 erhöll år 1680 namnet Drottningens Livregemente till fot och från 1694 namnet Garnisonsregementet i Malmö. Under Det stora nordiska kriget fick regementet vid ett flertal tillfällen lämna ifrån sig folk till Livgardet och Skånska ståndsdragonregementet. År 1712 bildades det Yngre Bergsregementet. Vissa av dessa tillfälliga förband bestod efter kriget och blev värvade regementen. Dessa regementen fick namn efter sina överstar. Exempel på sådana regementen är: • Västgöta tremänningsregemente som blev Stedingkska regementet. Förenades år 1801 med Göta artilleriregemente. • Bergsregementet blev Stackelbergska regementet och därefter Jägerhornska regementet (gick förlorat på Sveaborg 1808). • Västra Skånska regementet blev Engelbrechtska regementet och stannade i Pommern efter 1815 • Smålands tre- och femmännings-regementen blev stammen till Konungens eget värvade regemente. Detta regemente reducerades i mitten av 1800-talet och fördelades sen på artilleriet. Landskrona garnisonskompani utgör del av regementet.

Relaterade länkar

• Indelningsverket • Svenska krig • Länkar, regementshistoria, soldater etc • Referenslitteratur Överst på sidan