Under 1620-talet låg Sverige i krig mot Sigismund i Polen. Kriget ledde bl.a. till Livlands erövring. Krigsskådeplatsen överflyttades 1626 till Preussen, och kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629.Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandade sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingrep definitivt i juni 1630 för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot kejsarmakten fick han Frankrikes militära och politiska stöd.Vid midsommar, juni 1630, anlände Gustav II Adolf på skeppet Tre Kronor (på 32 kanoner) med den svenska hären till Tyskland. Den 26 juni landsteg han på den nordvästra udden av ön Usedom vid floden Peens utlopp i Pommern. Med sig hade G II A en armé på 38.000 man. Ca: 14.500 var utskrivna bondesoldater från Sverige och Finland, resten var värvade soldater.Vid denna tidpunkt hade G II A inga bundsförvanter bland de olika tyska staterna. Bogislav av Pommern fick se den ena staden efter den andra ockuperad av de svenska trupperna. Snart var även Pommerns huvudstad Stettin intagen. Därmed kontrollerade även svenskarna handeln på floden Oder.Kurfurstendömena Brandenburg och Sachsen var protestantiska men inte intresserade av något förbund med G II A mot de kejserliga. Varken Georg Vilhelm av Brandenburg i Berlin (han var svåger med G II A) eller Johan Georg, kurfurste av Sachsen vågade öppet trotsa kejsaren.Två bundsförvanter anmälde sig dock, den rika staden Magdeburg vid Elbe i Niedersachsen, nordtysklands största stad samt lantgreven Vilhelm av Hessen vars armé ställdes till G II A förfogande.G II A marscherade söderut och intog bland annat staden Frankfurt an der Oder.Tilly hade vi denna tidpunkt utnämnts till ny överbefälhavare för de kejserliga styrkorna i stället för Wallenstein. Han beslöt att inta den svenskvänliga staden Magdeburg och började en belägring av staden. G II A som befann sig i Frankfurt an der Oder måste nu passera både Brandenburg och Sachsen för att komma till Magdeburgs undsättning. Båda staterna vägrade G II A att passera över deras områden. Långa och tidskrävande förhandlingar startade. Då förhandlingarna inte ledde till någon lösning marscherade ändå svenskarna genom Brandenburg.Magdeburg hann dock bli intagen av Tillys trupper. I juli 1631 stormades staden och en mycket grym massaker ägde rum. Staden plundrades och invånarna dödades i tusental. Samtidigt började staden brinna. Ungefär 20.000 av staden 30.000 invånare dog i lågorna. Kvar av staden fanns bara ruiner.Nu tvingade G II A Brandenburg att ingå förbund med honom. Senare under hösten 1631 gick Tilly in i Sachsen och började plundra dess städer. Då vände sig kurfursten av Sachsen, Johan Georg till G II A och ber om hjälp. Den 1 september slöts ett förbund med Sverige och Sachsen armé ställs till G II A:s förfogande. Då hade Leipzig redan intagits av Tilly.I den följande texterna om slaget vid Breitenfeld respektive slaget vid Lützen använder jag uttrycket svenskarna eller de svenska trupperna od. Med detta menar jag de soldater som tillhörde den svenska krigsmakten vilket inte är detsamma som att de alla var av svensk nationalitet. På motsvarande sätt använder jag uttrycket de kejserliga trupperna eller de katolska trupperna för de enheter som slogs på kejsarens sida oavsett om trupperna var uppsatta av honom själv eller uppsatta av de katolska ligan (de ligistiska).
• 1. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen, 1989• 2. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977• 3. Kungar och krigare, tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Anders Florén, Stellan Dahlgren,Jan Lindegren, 1992• 4 . Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt. Herman Lindqvist, 1994• 5. Historien om Sverige, Storhet och fall. Herman Lindqvist, 1995• 6. Karoliner. Alf Åberg, Göte Göransson, 1976• 7. I karolinernas spår. Alf Åberg, 1959• 8. Poltava. Peter Englund, 1988• 9. Gustav II Adolf och hans folk. Göte Göransson, 1994•10. Ofredssår. Peter Englund, 1993•11. Focus 98, Norstedts Multimedia. 1997
Avsnittet “Trettioåriga kriget” är uppdelad på flera sidor:
Under 1620-talet låg Sverige i krig mot Sigismund i Polen. Kriget ledde bl.a. till Livlands erövring. Krigsskådeplatsen överflyttades 1626 till Preussen, och kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629.Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandade sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingrep definitivt i juni 1630 för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot kejsarmakten fick han Frankrikes militära och politiska stöd.Vid midsommar, juni 1630, anlände Gustav II Adolf på skeppet Tre Kronor (på 32 kanoner) med den svenska hären till Tyskland. Den 26 juni landsteg han på den nordvästra udden av ön Usedom vid floden Peens utlopp i Pommern. Med sig hade G II A en armé på 38.000 man. Ca: 14.500 var utskrivna bondesoldater från Sverige och Finland, resten var värvade soldater.Vid denna tidpunkt hade G II A inga bundsförvanter bland de olika tyska staterna. Bogislav av Pommernfick se den ena staden efter den andra ockuperad av de svenska trupperna. Snart var även Pommerns huvudstad Stettin intagen. Därmed kontrollerade även svenskarna handeln på floden Oder.Kurfurstendömena Brandenburg och Sachsen var protestantiska men inte intresserade av något förbund med G II A mot de kejserliga. Varken Georg Vilhelm av Brandenburg i Berlin (han var svåger med G II A) eller Johan Georg, kurfurste av Sachsen vågade öppet trotsa kejsaren.Två bundsförvanter anmälde sig dock, den rika staden Magdeburg vid Elbe i Niedersachsen, nordtysklands största stad samt lantgreven Vilhelm av Hessen vars armé ställdes till G II A förfogande.G II A marscherade söderut och intog bland annat staden Frankfurt an der Oder.Tilly hade vi denna tidpunkt utnämnts till ny överbefälhavare för de kejserliga styrkorna i stället för Wallenstein. Han beslöt att inta den svenskvänliga staden Magdeburg och började en belägring av staden. G II A som befann sig i Frankfurt an der Oder måste nu passera både Brandenburg och Sachsen för att komma till Magdeburgs undsättning. Båda staterna vägrade G II A att passera över deras områden. Långa och tidskrävande förhandlingar startade. Då förhandlingarna inte ledde till någon lösning marscherade ändå svenskarna genom Brandenburg.Magdeburg hann dock bli intagen av Tillys trupper. I juli 1631 stormades staden och en mycket grym massaker ägde rum. Staden plundrades och invånarna dödades i tusental. Samtidigt började staden brinna. Ungefär 20.000 av staden 30.000 invånare dog i lågorna. Kvar av staden fanns bara ruiner.Nu tvingade G II A Brandenburg att ingå förbund med honom. Senare under hösten 1631 gick Tilly in i Sachsen och började plundra dess städer. Då vände sig kurfursten av Sachsen, Johan Georg till G II A och ber om hjälp. Den 1 september slöts ett förbund med Sverige och Sachsen armé ställs till G II A:s förfogande. Då hade Leipzig redan intagits av Tilly.I den följande texterna om slaget vid Breitenfeld respektive slaget vid Lützen använder jag uttrycket svenskarna eller de svenska trupperna od. Med detta menar jag de soldater som tillhörde den svenska krigsmakten vilket inte är detsamma som att de alla var av svensk nationalitet. På motsvarande sätt använder jag uttrycket de kejserliga trupperna eller de katolska trupperna för de enheter som slogs på kejsarens sida oavsett om trupperna var uppsatta av honom själv eller uppsatta av de katolska ligan (de ligistiska).
• 1. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen, 1989• 2. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977• 3. Kungar och krigare, tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Anders Florén, Stellan Dahlgren,Jan Lindegren, 1992• 4 . Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt. Herman Lindqvist, 1994• 5. Historien om Sverige, Storhet och fall. Herman Lindqvist, 1995• 6. Karoliner. Alf Åberg, Göte Göransson, 1976• 7. I karolinernas spår. Alf Åberg, 1959• 8. Poltava. Peter Englund, 1988• 9. Gustav II Adolf och hans folk. Göte Göransson, 1994•10. Ofredssår. Peter Englund, 1993•11. Focus 98, Norstedts Multimedia. 1997
