Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-17

Regementet under det äldre indelningsverket

1500-tal

Under Gustav Vasa organiserades Sveriges försvar i sk fänikor. På mötet i Arboga 1536 beslutades att ett starkare rytteri skulle sättas upp i landskapen och på riksdagen i Västerås 1544 beslutades att uppbådande av bondefolket skulle rullföras för framtida rekrytering vilket ledde till uppsättandet av fänikor. Varje landsdel skulle i förhållande till folkmängden ställa upp ett visst antal knektar. Exempelvis kunde var 10:e man i aktiv ålder tas ut till soldattjänst. Bilden till höger visar regementens fana. Efter Gustav Vasas frihetskrig, då han avskedat sitt tyska krigsfolk, uppsattes en ständig fänika i Södermanland liksom i de flesta andra landskap. Dess förste chef var Johan Thomas Roos. Han efterträddes 1557 av Nils Helsing. Det bildades senare två stycken Södermanlands fänikor, en norra och en södra. Under Erik XIX:s tid fanns till och med tre fänikor i Södermanland; Rekarne-, Gripsholms- och Nyköpings fänikor. Under 1560-talet var Bengt Nilsson chef över Nyköpings fänika och Tönne Olsson över Rekarnes fänika och de deltog i strider under denna tid. Ur administrativ synvinkel var det dock mer praktiskt att hålla ihop soldaterna från ett helt hertigdöme. Hertig Karls hertigdöme omfattade större delen av Södermanland, Närke och Värmland (plus några socknar i norra Västergötland). Det bildades nu ett storregemente, ofta kallad Södermanlands storregemente, som bestod av knektar från hela hertigdömet. År 1577 fanns en gemensam befälhavare över fänikorna i hertigdömet, överste Jürgen Ladow von Berlin. Han efterträddes 1598 av överste Samuel Nilsson Roos.

1600-tal

År 1614 övertar Hertig Carl Filip det forna Karl IX:s hertigdöme och blir nu chef och överste över allt fotfolk i hertigdömet. År 1617 minskas antalet fänikor i Södermanland till 2 omfattande 600 man (tidigare 1000 man). Vid denna tid börjar man även att använda benämningen kompani i stället för fänika. År 1622, efter Hertig Carl Filips död, blir skotten Alexander Lesslie chef över hertigdömets fotfolk (storregementet). Enligt 1623-års organisationsplan omfattade hertigdömets fotfolk ett storregemente på 24 kompanier om 3600 man. Samtidigt var storregementet indelat i 3 mindre fältregementen, Södermanlands-, Närkes- och Värmlands regemente. Under Gustav II Adolf regeringstid (ung. 1627) delades storregementet i två landskapsregementen, Närke-Värmlands regemente och Södermanlands regemente. Regementschef i Södermanland var då Erik Eriksson Rynning. Han fick år 1624 uppdraget att organisera det nya regementet. Denna omorganisation godkändes senare i 1634-års regeringsform. Södermanlands regemente behöll sedan denna indelning som landskapsregemente under hela indelningsverket. Det sätt som soldaterna rekryterades på fram, dvs utskrivningar, ändrades då det yngre indelningsverket tog form. Allmogen fick nu skriva kontrakt med kronan där man förband sig att hålla ett visst antal fotsoldater mot att man själv fick frihet från utskrivning. Denna rotering skiljer sig från det äldre indelningsverket genom just friheten från utskrivning. Södermanlands regemente bestod nu av regementschef (överste) med en stab och 8 kompanier med en kapten som kompanichef plus kompanibefäl och 125 meniga per kompani. Varje kompani var i sin tur indelade i 6 korpralskap om vardera 24 soldater. Varje korpralskap var sen indelade i rotar om 6 man. De 8 kompanierna var i sin tur indelade i två skvadroner (senare bataljoner) med 4 kompanier i varje skvadron. Under perioden 1627 - 1683 varierade dock antalet kompanier i Södermanlands regemente, från 8 upp till 13 kompanier. Förutom detta infanteriregemente fanns i Södermanland även ett värvat kavalleri regemente samt indelta båtsmän.

Uniformerna

Innan enhetsuniformen infördes i slutet av 1600-talet hade varje regemente sina egna färger på uniformerna. Södermanlands regementes uniform var vid denna tid gul med blå ärmuppslag. Se bilder nedan.

Kungliga Södermanlands Regemente

Ca: 1630/40 Sent 1600-tal   Officer 1687   Enhetsuniformenunder karolinerepoken   Menig 1756   1765 Menig soldat 1779 Menig 1815 1830 Menig 1887
Regementet erhöll enhetsuniformen 1690. Karolineruniformen m/1702. Se även Svenska Arméns uniformer.

Regementets kompanier

1. Livkompaniet (Överstens kompani) 2. Vingåkers kompani (Majorens kompani) 3. Nyköpings kompani 4. Oppunda kompani 5. Strängnäs kompani (Överstelöjtnantens kompani) 6. Öster Rekarne kompani 7. Väster Rekarne kompani 8. Gripsholms kompani Livkompaniet omfattade den södra delen av landskapet och var regementschefens eget kompani. Vingåkers kompani var Majorens kompani (senare Förste majorens kompani). Nyköpings kompani var under en tid på 1800-talet Tredje majorens kompani. Strängnäs kompani var Överstelöjtnantens kompani och Öster Rekarne kompani var Andre majorens kompani. De 4 första kompanierna ingick i Överstens bataljon, sedermera Första bataljonen. De 4 sista kompanierna ingick i Överstelöjtnantens bataljon, sedermera Andra bataljonen.

Karta över respektive kompanis område

Rotar per socken

Nedan följer en uppräkning av de socknar som respektive kompani hade rotar i. OBS, en viss socken kan ha rotar tillhörande mer än ett kompani. Siffrorna inom parantes anger per kompani antalet rotar i respektive socken. 1. Livkompaniet Stora Malm (29), Bettna (8), Vadsbro (1), Husby (20), Vrena (7), Halla (10), Stigtomta (19), Bärbo (5), Bergshammar (3), Tuna (1), Tunaberg (39), Lunda (4), Kila (1), Björkvik (37), Råby (1), Svärta (1). [5 av de 19 rotar som redovisas under Stigtomta låg i Nykyrka.] 2. Vingåkers kompani Västra Vingåker (74), Östra Vingåker (11), Österåker (16), Julita (32), Floda (17) 3. Nyköpings kompani Blacksta (9), Råby (6), Svärta (1), Ripsa (11), Lid (7), Runtuna (11), Ludgo (11), Spelvik (4), Bogsta (2), Forssa (7), Årdala (12), Helgesta (8), Hyltinge (7), Björnlunda (10), Frustuna (16), Katrinenäs (7), Gåsinge (21) 4. Oppunda kompani Bettna (13), Vadsbro (8), Floda (30), Skyllinge (23), Lerbo (19), Helgesta (2), Flen (9), Mellösa (16), Malmköping (9), Dunker (21) 5. Strängnäs kompani Vansö (28), Fogdö (30), Härad (12), Länna (15), Strängnäs (15), Aspö (14), Överselö (31), Ytterselö (5) 6. Öster Rekarne kompani Fogdö (1), Stenby (1), Helgarö (13), Näshulta (9), Husby (16), Stenkvista (16), Ärla (17), Tjula (23), Sundby (6), Jäder (41), Barva (8) 7. Väster Rekarne kompani Sundby (4), Eskilstuna (Kloster) (24), Hammarby (6), Vallby (17), Torshälla (16), Tumbo (18), Råby (3), Lista (9), Öja (17), Västermo (12), Gillberga (14), Eskilstuna (Fors) (10) 8. Gripsholms kompani af Gryt (1), Björnlunda (11), Gåsinge (6), Dillnäs (8), Gryt (10), Åker (23), Ärja (6), Ytterselö (21), Mariefred (Kärnbo) (10), Taxinge (7), Toresund (26), Yt. Enhörna (14), Övre Enhörna (7) Kompani-indelningen ovan är den indelning som gällde vid mitten av 1800-talet. Källa: Grill. Totalt fanns 150 rotar per kompani och 1.200 i regementet. När man soldatforskar kan det vara bra att känna till vilka rotenummer som fanns inom respektive kompani. Förteckning över Generalmönsterrullor för Södermanlands regemente. Överst på sidan

Regementet under det yngre indelningsverket (1682 - 1901)

Även efter införandet av (det yngre) indelningsverket 1682 var regementet indelat på en stab och 8 kompanier. Staben var i sin tur indelad i tre avdelningar: Övre staben bestod av översten, överstelöjtnanten och majoren. Dessa var dessutom kompanichefer över var sitt kompani. Mindre staben bestod av regementskvartersmästaren, regementsprästen, två gemena präster (bataljonspräster), regementsskrivare och en regementsbarberare senare kallad regementsfältskär. Ringare staben bestod av regementsprofossen eller regementsväbeln, tre gemena profosser, tre fältskärsgesäller och fyra skalmejblåsare eller hauboister. Varje kompani bestod av 150 man indelade i 6 korpralskap. Varje korpralskap bestod av 24 knektar och 1 korpral. År 1756 tillförs varje regemente en sekundmajor och en sekundlöjtnant. Södermanlands regemente erhöll dessa den 21 januari 1757. Kontraktet om indelningsverkets införande i Södermanland undertecknades av Södermanlands bondestånds riksdagsmän den 27/10 1682 och den 5/12 satte även Karl XI sitt sigill på kontraktet. Enligt detta kontrakt skulle Södermanlands län sätta upp ett "Regemente till fot" om 1200 man, indelat i 8 kompanier om 150 man. Ansvaret för rekryteringen till regementet var rotebönderna. Södermanlands delades in i 1200 jordlotter som benämndes soldatrotar. All jord som inte var undantagen för roteringen delads in på detta sätt. Varje rote fick ett rotenummer. Första roten blev Hönstorps rote i Stora Malm och sista roten, dvs. nr 1200, Stenby rote i Fogdö socken. Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal men den disponibla jorden räckte inte till för detta då vissa rotar hade ett lägre mantal. Huvudgården i roten fick normalt ge namn åt roten. I början fick indelningen justeras en del för att få rättvis kostnad mellan rotarna. Som motprestation för roteringssystemet fick bönderna befrielse mot utskrivning. Varje soldat skulle erhålla ett torp att bo i. Alla soldatens förmåner reglerades i ett kontrakt som upprättades mellan rekryten och roten. Soldattorpet skulle vara 8 alnar (4,8 m) inom knutarna. Dessutom skulle det ingå fä- och foderhus samt en liten lada. Knekten var också skyldig att göra dagsverken hos rotebönderna. Om soldaten dog hade änkan och barnen ingen rätt till torpet.

Det stora nordiska kriget

Efter slaget vid Poltava 1709 och kapitulationen vid Perevolotjna den 30/6 gick regementet i rysk fångenskap . Karl XII utfärdade en order efter Poltava om att lantregementena till häst och fot skulle nyuppsättas. Inom kort stod ett nytt Södermanlands regemente redo. I detta regemente som rekryterades 1709 var medelåldern runt 26 år. Ca: 75% av dem var södermanlänningar. Detta regemente som sattes upp efter 1709 gick till stor del förlorat under de närmaste åren. 1715 hade inte mindre än 78% av regementet gått förlorat. Regementet fick nu återigen sättas upp på nytt. Under 1713 är regementet med i Stenbocks armé som vid fästningen i Tönningen kapitulerar den 6 maj. För andra gången på kort tid måste regementet nu sättas upp på nytt, nu 1714. Den 13 augusti 1719 landstiger 6.000 ryssar vid Södra Stäket (idag kallas det Baggensstäket) utanför Saltsjöbaden i ett försök att inta Stockholm. Södermanlands är det första regemente som anländer till platsen och spelar nu en avgörande roll när ryssarna tvingas tillbaka.

Hattarnas krig 1741 - 1743

Den 20 juni 1743 trängde 4000 ur dalallmogen ned till Stockholm för att protestera mot valet av hertig Adolf Fredrik som tronföljare. De ville hellre ha den danske kronprinsen. Den 22 juni angreps dalkarlarna på Gustav Adolfs torg av trupper ur Södermanlands- och Västergötlands regemente. Vid skottväxlingen som följde stupade ett 50-tal och sårades över 80 dalkarlar. Efteråt deltog Södermanlands regemente i bevakningen av dem tills de senare eskorterades av västgöta förband tillbaka till Dalarna. Mer information om Södermanlands regementes fälttåg.

Gustav Adolf von Siegroth och Malma hed

Gustav Adolf von Siegroth, 1725 - 1802 utnämndes till chef för Södermanlands regemente den 10/1 1771. År 1792 avgick han som regementschef och hade då nått en tjänstegrad som generallöjtnant. Bilden till vänster visar Gustav Adolf von Siegroth. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Med von Siegroth som överste för regemente skedde en hel del förändringar. Före von Siegroth hade regementet varit utan en permanent övningsplats. Tidigare hade regementet haft möten och övat på olika platser i landskapet bl.a. i Nyköping, Mariefred och Eskilstuna. Mellan 1756 och 1774 samlades regementet enbart i Nyköping. På von Siegroths initiativ anordnas en permanent övningsplats i Malmköping, Malma hed. Den 6 juni 1774 invigs Malma Hed som mötes- och övningsplats. Under hela sin tid som regementschef fortsätter von Siegroth att förbättra övningsfältet, ansluta byggnader etc. Han såg även till att regementet fick en sjukstuga på Malmahed. På egen bekostnad anskaffade han också två-pundiga kanoner till regementet. Även en militärakademi inrättades på regementet under von Siegroth ledning. Han tog även initiativ till nedtecknandet av regementets historia. Han byggde också upp ett regementsbibliotek med egna medel. 1778 erhåller von Siegroth fullmakt som generallöjtnant. Södermanlands regemente hade kvar Malma hed som övningsplats ända fram till 1921. Då hade den allmänna värnplikten redan införts och kaserner byggts i Strängnäs där nu regementet flyttar in. Bilden visar officerare vid Södermanlands regemente på Malma hed. Uniform m/1860. Mer information om Malma hed. Malmköping grundas.

Plan över Malma Hed, Malmköping

Regementet är vid denna tid fortfarande uppdelad i stab och 8 kompanier fördelade på 2 bataljoner. Första bataljonen bestod av Livkompaniet samt Vinåkers, Nyköpings och Oppunda kompanier. Andra bataljonen bestod av Strängnäs, Öster Rekarne, Väster Rekarne och Gripsholms kompanier.

Södermanlands krigshåll

Södermanland satte inte enbart upp 1.200 knektar till "Södermanlands Regimente till foot" utan man hade även rusthåll som satte upp 111 grenadierer till "Södermanlands Compagnie af Lif-Regimentets Grenadier-corps" samt 15 ryttare (Husarer) till "Östre Nerkies Sqvadron inom Lif-Regimentets Husar-Corps". I Södermanland sattes dessutom upp 142 båtsmän i "Andra Södermanlands Båtmans-Compagnie under Stockholms Station". Se vidare var dessa förbands rotar fanns: Södermanlands övriga förband Södermanlands regemente på marsch, 1830-tal.

Befälsboställen

Nedan följer en förteckning över officersboställen samt boställen för lägre befäl för repektive kompani. Uppgifterna gäller för 1850-talet. (2) Bilden till höger visar överstebostället Dagöholm, Lerbo socken. Denna flygelbyggnad uppfördes 1742. Huset jämte flyglar och ekonomibyggnader brann ned 1894.

Regementet under den Allmänna värnplikten, Strängnästiden

För information om regementet under Strängnäs-tiden, se Regementet under den allmänna värnplikten. Överst på sidan

Regementets högtidsdag

Högtidsdag för Södermanlands regemente är den 13 augusti till minne av slaget vid Stäket 1719 då regementet hade en avgörande roll. Genom att regementet lyckades slå tillbaka ryssarna vid Stäket räddades Stockholm. Information om Slaget vid Södra Stäket. Regementets färg: Svart och gult.

Övrigt

FN-skolan var förlagd till Södermanlands regemente från 1960-talet och fram till 1990-talet då den flyttades till Almnäs. Arméns Musikkår var förlagd vid Södermanlands regemente fram till regementets nedläggning 2005. Södermanlands regementes marsch är en av de mest kända svenska marscherna. Södermanlands regemente har deltagit i många internationella missioner. Bland annat har förbandet ansvarat för första Kongomissionen, Bosnienmissionen, första Kosovomissionen och även den första Liberiamissionen. Nedläggning av Södermanlands regemente 2005 Efter Riksdagens beslut om kommande inriktning för Försvarsmakten - Försvarsbeslut 2004 - avvecklades Södermanlands regemente den 4 juni 2005 med en avvecklingsceremoni på kaserngården. Regementets sista chef, Bengt Degerman, förklarade då regementet nedlagt. Regementet övergick sen till AO P 10 (avvecklingsorganisation P 10). Avvecklingen av berörda nedlagda enheter i Försvarsmaktens ska vara slutförd senast den 30 juni 2006. De sista värnpliktiga vid regementet “muckade” den 8 april 2005. Södermanlandsgruppen (SLG) tillsammans med officerarna vid regementet bär traditionerna av regementet vidare genom officersföreningen samt idrottsföreningen P 10 IF.

Regementets museum

Under Södermanlands regementes tid fanns ett museum med en hel del material för släktforskare med anor som varit knektar vid regementet. Bland annat Evert Wahlbergs soldatforskning som omfattar samtliga 18.400 knektar som varit anställda vid regementet under indelningsverkets epok. Detta material har digitaliserats och finns nu sökbart på webben, se Soldatregister Södermanland nedan. Regementets museum. Idag finns materialet från Södermanlands regementets museum på Militärfordonsmuseet Arsenalen i Strängnäs.

Soldatregister Södermanland

Evert Wahlbergs forskning på soldater och soldattorp vid Södermanlands regemente finns även i en sökbar databas. Datoriseringen av Evert Wahlbergs forskning gjordes under ledning av kapten Per-Olof Rosén under perioden 2000 - 2003. Drygt hälften av Södermanlands socknar fanns inskannad och tillgängligt i mars 2003. Sökning i databasen kan ske antingen på knektnamn eller soldattorp. Se vidare: Soldatregister Södermanland: https://soldatregister.p10.se/

Våra soldatanor vid Södermanlands regemente

På min hustrus sida har vi ett antal knektar i Södermanlands regemente. De har funnits i socknarna Björkvik, Dunker och Länna.
Dagöholm, Lerbo socken, var överstebostället vid Södermanlands regemente, dvs regementschefens boställe. Dagöholm var under 1600-talet ett frälsegods. År 1681, dvs under Reduktionen, drogs godset in till kronan. Enligt ett kungligt brev daterat den 23 november 1693 blev Dagöholm översteboställe för Södermanlands regemente och var så fram till 1878. Under natten till den 1 maj 1894 uppstod en brand i ett av uthusen och via en arbetarbostad spred sig branden även till huvudbyggnaden som jämte flyglar gick förlorad. En ny huvudbyggnad uppfördes på Dagöholm år 1897. Mer information om officersboställen. (hur de fungerade) samt Officersboställen vid Södermanlands regemente (bilder).

Kompaniernas samlingsplatser

Uppgifterna om samlingsplatserna gäller mitten av 1800-talet. (2)

Södermanlands regementes arbetskommenderingar 1815 - 1865

Nedan visas regementets arbetskommenderingar under en 50-års period, 1815 - 1865.
Under byggnationen av trossboden i Malmköping 1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar). Under perioden 1815 - 1865 deltog 7.611 knektar ur regementet i olika arbetskommenderingar. Läs mer om den indelta armén arbetskommenderingar under denna period.

Regementschefer under det yngre indelningsverket, 1682 - 1901

1677-1683 Per Örneklou 1683-1687 Evert Horn af Marienborg 1688-1697 Wolter Reinhold Wrangel till Ellistfer 1697-1708 Arvid Axel Marderfelt 1708-1709 Gabriel von Weidenhaijn 1709-1710 Jakob Grundel 1710-(1713) Tomas Funck 1712-1716 Krister Reinhold von Schlippenhach 1716-1739 Rutger Fuchs 1739-1750 Henrik Johan von Essen 1750-1763 Gotthard Viihelm Marcks von Würtenberg 1763-1771 Jonas Cronstedt 1771-1792 Gustaf Adolf von Siegroth 1792-1813 Gustav Wachtmeister af Johannishus 1813-1821 Lennart Alexander Reuterskiöld 1821-1824 Karl Ulrik Ridderstolpe 1824-1837 Klas Fredrik Posse 1837-1856 Karl Ulrik Kuylenstierna 1856-1859 Filip Verner von Schwerin 1859-1863 Samuel August Sandels 1864-1870 Johan Henrik Rosensvärd 1870-1879 Karl Johan Georg af Schmidt 1879-1881 Oskar Erik Ferdinand Fleming af Liebelitz 1881-1887 Axel Hjalmar Leijonhufvud 1887-1890 Otto Adolf Edvard Kuyienstierna 1890-1896 Karl Ludvig Henning Thuistrup 1896-1904 Svante Edvard Vilhelm Brehmer 1904 -1906 Axel Otto Fredrik von Arbin 1906-1910 Salomon Vilhelm Sundelius 1910-1921 Seth Zetterstrand 1921-1926 Gabriel Hedengren 1926–1928 Herman Låftman 1929–1935 Erik af Edholm 1935–1942 Gustaf Berggren

Några av de sista indelta knektarna

Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt. Från och med 1902 anställdes därför inga fler indelta knektar. De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst. Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Detta var 249 år efter att indelningsverket infördes. Alla gick dock inte i pension 1931. Vid Jönköpings regemente fanns 1939 sex indelta knektar kvar på regementet. Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar. År 1969 fanns ännu 19 indelta soldater i livet.

Södermanlands regementes sista knektar

År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar. Två av dessa knektar fanns vid Södermanlands regemente. Det var Knut Viktor Hamn och Anders Bernhard Sahlberg. Hamn föddes den 24 oktober 1881 i Sko Kloster och avled den 3 november 1963. Han anställdes vid 741 Ärnsta rote på Över Selö den 15 december 1900 och tog avsked som indelt soldat den 1 januari 1961. Sahlberg föddes den 7 mars 1876 i Toresund och avled den 19 januari 1962. Han anställdes vid 649 Björka rote på Fogdö den 20 mars 1894 och tog avsked som indelt soldat den 16 oktober 1961. Både Hamn och Sahlberg honnörsbefordrades till Furirer den 26 november 1953. Carl Albin Stenqvist var Södermanlands siste indelte soldat. Han avled den 5 januari 1979, drygt 97 år gammal. Stenqvist var född den 29/11 1881 i Övergran, Uppland. Den 16/12 1901 blev han indelt soldat (approberad vid GM 6/9 1902) vid Öster Rekarne kompani i Södermanlands regemente, rote 1081 Kolunda rote, Stekkvista församling. Den 4/9 1912 tog han avsked från soldatlivet och blev lantbrukare.

Relaterade länkar

Kompanibilder frän Södermanlands regementes generalmönstring 1863 Regementets krigsorganisation 1800-talets andra hälft Stridsreglementet 1775 respektive 1848 Bildgalleri Södermanlands regemente Indelningsverket Officersboställen (hur de fungerade) Officersboställen vid Södermanlands regemente Militärmusik - musikkårer Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor Malma hed Förband i Södermanland under indelningsverkets epok Inskrivningsbok för värnpliktig vid Södermanlands regemente, 1940

Källreferenser

1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 2. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbumdet 1988, sidorna 32 - 47. 3. Södermanlands regemente 1627 - 1682 av Klaus R Böhme, en inlaga i "Kyrka och Krona i Södermanländskt 1600-tal", utgiven av Mörner, Mariefred. 4. Kung. Södermanlands regemente, utgiven 1935 av Generalstabens krigshistoriska avdelning och Södermanlands regemente. 5. Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866. 6. Svenska krig 1521 - 1814, Ulf Sundberg, 1998. 7. Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915, Karl K:sson Leijonhufvud, 1915. 8. "Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2, Oscar Silverstolpe 1923. 9. Pansartrupperna 1942-1992, sammanställd av en redaktionskommitté med dåvarande pansarinspektören Öv 1 Stig Edgren som ordförande. Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-17

Regementet under det äldre

indelningsverket

1500-tal

Under Gustav Vasa organiserades Sveriges försvar i sk fänikor. På mötet i Arboga 1536 beslutades att ett starkare rytteri skulle sättas upp i landskapen och på riksdagen i Västerås 1544 beslutades att uppbådande av bondefolket skulle rullföras för framtida rekrytering vilket ledde till uppsättandet av fänikor. Varje landsdel skulle i förhållande till folkmängden ställa upp ett visst antal knektar. Exempelvis kunde var 10:e man i aktiv ålder tas ut till soldattjänst. Bilden till höger visar regementens fana. Efter Gustav Vasas frihetskrig, då han avskedat sitt tyska krigsfolk, uppsattes en ständig fänika i Södermanland liksom i de flesta andra landskap. Dess förste chef var Johan Thomas Roos. Han efterträddes 1557 av Nils Helsing. Det bildades senare två stycken Södermanlands fänikor, en norra och en södra. Under Erik XIX:s tid fanns till och med tre fänikor i Södermanland; Rekarne-, Gripsholms- och Nyköpings fänikor. Under 1560-talet var Bengt Nilsson chef över Nyköpings fänika och Tönne Olsson över Rekarnes fänika och de deltog i strider under denna tid. Ur administrativ synvinkel var det dock mer praktiskt att hålla ihop soldaterna från ett helt hertigdöme. Hertig Karls hertigdöme omfattade större delen av Södermanland, Närke och Värmland (plus några socknar i norra Västergötland). Det bildades nu ett storregemente, ofta kallad Södermanlands storregemente, som bestod av knektar från hela hertigdömet. År 1577 fanns en gemensam befälhavare över fänikorna i hertigdömet, överste Jürgen Ladow von Berlin. Han efterträddes 1598 av överste Samuel Nilsson Roos.

1600-tal

År 1614 övertar Hertig Carl Filip det forna Karl IX:s hertigdöme och blir nu chef och överste över allt fotfolk i hertigdömet. År 1617 minskas antalet fänikor i Södermanland till 2 omfattande 600 man (tidigare 1000 man). Vid denna tid börjar man även att använda benämningen kompani i stället för fänika. År 1622, efter Hertig Carl Filips död, blir skotten Alexander Lesslie chef över hertigdömets fotfolk (storregementet). Enligt 1623-års organisationsplan omfattade hertigdömets fotfolk ett storregemente på 24 kompanier om 3600 man. Samtidigt var storregementet indelat i 3 mindre fältregementen, Södermanlands-, Närkes- och Värmlands regemente. Under Gustav II Adolf regeringstid (ung. 1627) delades storregementet i två landskapsregementen, Närke-Värmlands regemente och Södermanlands regemente. Regementschef i Södermanland var då Erik Eriksson Rynning. Han fick år 1624 uppdraget att organisera det nya regementet. Denna omorganisation godkändes senare i 1634- års regeringsform. Södermanlands regemente behöll sedan denna indelning som landskapsregemente under hela indelningsverket. Det sätt som soldaterna rekryterades på fram, dvs utskrivningar, ändrades då det yngre indelningsverket tog form. Allmogen fick nu skriva kontrakt med kronan där man förband sig att hålla ett visst antal fotsoldater mot att man själv fick frihet från utskrivning. Denna rotering skiljer sig från det äldre indelningsverket genom just friheten från utskrivning. Södermanlands regemente bestod nu av regementschef (överste) med en stab och 8 kompanier med en kapten som kompanichef plus kompanibefäl och 125 meniga per kompani. Varje kompani var i sin tur indelade i 6 korpralskap om vardera 24 soldater. Varje korpralskap var sen indelade i rotar om 6 man. De 8 kompanierna var i sin tur indelade i två skvadroner (senare bataljoner) med 4 kompanier i varje skvadron. Under perioden 1627 - 1683 varierade dock antalet kompanier i Södermanlands regemente, från 8 upp till 13 kompanier. Förutom detta infanteriregemente fanns i Södermanland även ett värvat kavalleri regemente samt indelta båtsmän.

Uniformerna

Innan enhetsuniformen infördes i slutet av 1600- talet hade varje regemente sina egna färger på uniformerna. Södermanlands regementes uniform var vid denna tid gul med blå ärmuppslag. Se bilder nedan.

Kungliga Södermanlands

Regemente

Ca: 1630/40 Sent 1600-tal   Officer 1687   Enhetsuniformenunder karolinerepoken   Menig 1756   1765 Menig soldat 1779 Menig 1815 1830 Menig 1887
Regementet erhöll enhetsuniformen 1690. Karolineruniformen m/1702. Se även Svenska Arméns uniformer.

Regementets kompanier

1. Livkompaniet (Överstens kompani) 2. Vingåkers kompani (Majorens kompani) 3. Nyköpings kompani 4. Oppunda kompani 5. Strängnäs kompani (Överstelöjtnantens kompani) 6. Öster Rekarne kompani 7. Väster Rekarne kompani 8. Gripsholms kompani Livkompaniet omfattade den södra delen av landskapet och var regementschefens eget kompani. Vingåkers kompani var Majorens kompani (senare Förste majorens kompani). Nyköpings kompani var under en tid på 1800-talet Tredje majorens kompani. Strängnäs kompani var Överstelöjtnantens kompani och Öster Rekarne kompani var Andre majorens kompani. De 4 första kompanierna ingick i Överstens bataljon, sedermera Första bataljonen. De 4 sista kompanierna ingick i Överstelöjtnantens bataljon, sedermera Andra bataljonen.

Karta över respektive kompanis område

Rotar per socken

Nedan följer en uppräkning av de socknar som respektive kompani hade rotar i. OBS, en viss socken kan ha rotar tillhörande mer än ett kompani. Siffrorna inom parantes anger per kompani antalet rotar i respektive socken. 1. Livkompaniet Stora Malm (29), Bettna (8), Vadsbro (1), Husby (20), Vrena (7), Halla (10), Stigtomta (19), Bärbo (5), Bergshammar (3), Tuna (1), Tunaberg (39), Lunda (4), Kila (1), Björkvik (37), Råby (1), Svärta (1). [5 av de 19 rotar som redovisas under Stigtomta låg i Nykyrka.] 2. Vingåkers kompani Västra Vingåker (74), Östra Vingåker (11), Österåker (16), Julita (32), Floda (17) 3. Nyköpings kompani Blacksta (9), Råby (6), Svärta (1), Ripsa (11), Lid (7), Runtuna (11), Ludgo (11), Spelvik (4), Bogsta (2), Forssa (7), Årdala (12), Helgesta (8), Hyltinge (7), Björnlunda (10), Frustuna (16), Katrinenäs (7), Gåsinge (21) 4. Oppunda kompani Bettna (13), Vadsbro (8), Floda (30), Skyllinge (23), Lerbo (19), Helgesta (2), Flen (9), Mellösa (16), Malmköping (9), Dunker (21) 5. Strängnäs kompani Vansö (28), Fogdö (30), Härad (12), Länna (15), Strängnäs (15), Aspö (14), Överselö (31), Ytterselö (5) 6. Öster Rekarne kompani Fogdö (1), Stenby (1), Helgarö (13), Näshulta (9), Husby (16), Stenkvista (16), Ärla (17), Tjula (23), Sundby (6), Jäder (41), Barva (8) 7. Väster Rekarne kompani Sundby (4), Eskilstuna (Kloster) (24), Hammarby (6), Vallby (17), Torshälla (16), Tumbo (18), Råby (3), Lista (9), Öja (17), Västermo (12), Gillberga (14), Eskilstuna (Fors) (10) 8. Gripsholms kompani af Gryt (1), Björnlunda (11), Gåsinge (6), Dillnäs (8), Gryt (10), Åker (23), Ärja (6), Ytterselö (21), Mariefred (Kärnbo) (10), Taxinge (7), Toresund (26), Yt. Enhörna (14), Övre Enhörna (7) Kompani-indelningen ovan är den indelning som gällde vid mitten av 1800-talet. Källa: Grill. Totalt fanns 150 rotar per kompani och 1.200 i regementet. När man soldatforskar kan det vara bra att känna till vilka rotenummer som fanns inom respektive kompani. Förteckning över Generalmönsterrullor för Södermanlands regemente. Överst på sidan

Regementet under det yngre

indelningsverket (1682 - 1901)

Även efter införandet av (det yngre) indelningsverket 1682 var regementet indelat på en stab och 8 kompanier. Staben var i sin tur indelad i tre avdelningar: Övre staben bestod av översten, överstelöjtnanten och majoren. Dessa var dessutom kompanichefer över var sitt kompani. Mindre staben bestod av regementskvartersmästaren, regementsprästen, två gemena präster (bataljonspräster), regementsskrivare och en regementsbarberare senare kallad regementsfältskär. Ringare staben bestod av regementsprofossen eller regementsväbeln, tre gemena profosser, tre fältskärsgesäller och fyra skalmejblåsare eller hauboister. Varje kompani bestod av 150 man indelade i 6 korpralskap. Varje korpralskap bestod av 24 knektar och 1 korpral. År 1756 tillförs varje regemente en sekundmajor och en sekundlöjtnant. Södermanlands regemente erhöll dessa den 21 januari 1757. Kontraktet om indelningsverkets införande i Södermanland undertecknades av Södermanlands bondestånds riksdagsmän den 27/10 1682 och den 5/12 satte även Karl XI sitt sigill på kontraktet. Enligt detta kontrakt skulle Södermanlands län sätta upp ett "Regemente till fot" om 1200 man, indelat i 8 kompanier om 150 man. Ansvaret för rekryteringen till regementet var rotebönderna. Södermanlands delades in i 1200 jordlotter som benämndes soldatrotar. All jord som inte var undantagen för roteringen delads in på detta sätt. Varje rote fick ett rotenummer. Första roten blev Hönstorps rote i Stora Malm och sista roten, dvs. nr 1200, Stenby rote i Fogdö socken. Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal men den disponibla jorden räckte inte till för detta då vissa rotar hade ett lägre mantal. Huvudgården i roten fick normalt ge namn åt roten. I början fick indelningen justeras en del för att få rättvis kostnad mellan rotarna. Som motprestation för roteringssystemet fick bönderna befrielse mot utskrivning. Varje soldat skulle erhålla ett torp att bo i. Alla soldatens förmåner reglerades i ett kontrakt som upprättades mellan rekryten och roten. Soldattorpet skulle vara 8 alnar (4,8 m) inom knutarna. Dessutom skulle det ingå fä- och foderhus samt en liten lada. Knekten var också skyldig att göra dagsverken hos rotebönderna. Om soldaten dog hade änkan och barnen ingen rätt till torpet.

Det stora nordiska kriget

Efter slaget vid Poltava 1709 och kapitulationen vid Perevolotjna den 30/6 gick regementet i rysk fångenskap . Karl XII utfärdade en order efter Poltava om att lantregementena till häst och fot skulle nyuppsättas. Inom kort stod ett nytt Södermanlands regemente redo. I detta regemente som rekryterades 1709 var medelåldern runt 26 år. Ca: 75% av dem var södermanlänningar. Detta regemente som sattes upp efter 1709 gick till stor del förlorat under de närmaste åren. 1715 hade inte mindre än 78% av regementet gått förlorat. Regementet fick nu återigen sättas upp på nytt. Under 1713 är regementet med i Stenbocks armé som vid fästningen i Tönningen kapitulerar den 6 maj. För andra gången på kort tid måste regementet nu sättas upp på nytt, nu 1714. Den 13 augusti 1719 landstiger 6.000 ryssar vid Södra Stäket (idag kallas det Baggensstäket) utanför Saltsjöbaden i ett försök att inta Stockholm. Södermanlands är det första regemente som anländer till platsen och spelar nu en avgörande roll när ryssarna tvingas tillbaka.

Hattarnas krig 1741 - 1743

Den 20 juni 1743 trängde 4000 ur dalallmogen ned till Stockholm för att protestera mot valet av hertig Adolf Fredrik som tronföljare. De ville hellre ha den danske kronprinsen. Den 22 juni angreps dalkarlarna på Gustav Adolfs torg av trupper ur Södermanlands- och Västergötlands regemente. Vid skottväxlingen som följde stupade ett 50-tal och sårades över 80 dalkarlar. Efteråt deltog Södermanlands regemente i bevakningen av dem tills de senare eskorterades av västgöta förband tillbaka till Dalarna. Mer information om Södermanlands regementes fälttåg.

Gustav Adolf von Siegroth och

Malma hed

Gustav Adolf von Siegroth, 1725 - 1802 utnämndes till chef för Södermanlands regemente den 10/1 1771. År 1792 avgick han som regementschef och hade då nått en tjänstegrad som generallöjtnant. Bilden till vänster visar Gustav Adolf von Siegroth. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Med von Siegroth som överste för regemente skedde en hel del förändringar. Före von Siegroth hade regementet varit utan en permanent övningsplats. Tidigare hade regementet haft möten och övat på olika platser i landskapet bl.a. i Nyköping, Mariefred och Eskilstuna. Mellan 1756 och 1774 samlades regementet enbart i Nyköping. På von Siegroths initiativ anordnas en permanent övningsplats i Malmköping, Malma hed. Den 6 juni 1774 invigs Malma Hed som mötes- och övningsplats. Under hela sin tid som regementschef fortsätter von Siegroth att förbättra övningsfältet, ansluta byggnader etc. Han såg även till att regementet fick en sjukstuga på Malmahed. På egen bekostnad anskaffade han också två-pundiga kanoner till regementet. Även en militärakademi inrättades på regementet under von Siegroth ledning. Han tog även initiativ till nedtecknandet av regementets historia. Han byggde också upp ett regementsbibliotek med egna medel. 1778 erhåller von Siegroth fullmakt som generallöjtnant. Södermanlands regemente hade kvar Malma hed som övningsplats ända fram till 1921. Då hade den allmänna värnplikten redan införts och kaserner byggts i Strängnäs där nu regementet flyttar in. Bilden visar officerare vid Södermanlands regemente på Malma hed. Uniform m/1860. Mer information om Malma hed. Malmköping grundas.

Plan över Malma Hed, Malmköping

Regementet är vid denna tid fortfarande uppdelad i stab och 8 kompanier fördelade på 2 bataljoner. Första bataljonen bestod av Livkompaniet samt Vinåkers, Nyköpings och Oppunda kompanier. Andra bataljonen bestod av Strängnäs, Öster Rekarne, Väster Rekarne och Gripsholms kompanier.

Södermanlands krigshåll

Södermanland satte inte enbart upp 1.200 knektar till "Södermanlands Regimente till foot" utan man hade även rusthåll som satte upp 111 grenadierer till "Södermanlands Compagnie af Lif-Regimentets Grenadier-corps" samt 15 ryttare (Husarer) till "Östre Nerkies Sqvadron inom Lif-Regimentets Husar-Corps". I Södermanland sattes dessutom upp 142 båtsmän i "Andra Södermanlands Båtmans-Compagnie under Stockholms Station". Se vidare var dessa förbands rotar fanns: Södermanlands övriga förband Södermanlands regemente på marsch, 1830-tal.

Befälsboställen

Nedan följer en förteckning över officersboställen samt boställen för lägre befäl för repektive kompani. Uppgifterna gäller för 1850-talet. (2) Bilden till höger visar överstebostället Dagöholm, Lerbo socken. Denna flygelbyggnad uppfördes 1742. Huset jämte flyglar och ekonomibyggnader brann ned 1894.

Regementet under den Allmänna

värnplikten,

Strängnästiden

För information om regementet under Strängnäs-tiden, se Regementet under den allmänna värnplikten. Överst på sidan

Regementets högtidsdag

Högtidsdag för Södermanlands regemente är den 13 augusti till minne av slaget vid Stäket 1719 då regementet hade en avgörande roll. Genom att regementet lyckades slå tillbaka ryssarna vid Stäket räddades Stockholm. Information om Slaget vid Södra Stäket. Regementets färg: Svart och gult.

Övrigt

FN-skolan var förlagd till Södermanlands regemente från 1960-talet och fram till 1990-talet då den flyttades till Almnäs. Arméns Musikkår var förlagd vid Södermanlands regemente fram till regementets nedläggning 2005. Södermanlands regementes marsch är en av de mest kända svenska marscherna. Södermanlands regemente har deltagit i många internationella missioner. Bland annat har förbandet ansvarat för första Kongomissionen, Bosnienmissionen, första Kosovomissionen och även den första Liberiamissionen. Nedläggning av Södermanlands regemente 2005 Efter Riksdagens beslut om kommande inriktning för Försvarsmakten - Försvarsbeslut 2004 - avvecklades Södermanlands regemente den 4 juni 2005 med en avvecklingsceremoni på kaserngården. Regementets sista chef, Bengt Degerman, förklarade då regementet nedlagt. Regementet övergick sen till AO P 10 (avvecklingsorganisation P 10). Avvecklingen av berörda nedlagda enheter i Försvarsmaktens ska vara slutförd senast den 30 juni 2006. De sista värnpliktiga vid regementet “muckade” den 8 april 2005. Södermanlandsgruppen (SLG) tillsammans med officerarna vid regementet bär traditionerna av regementet vidare genom officersföreningen samt idrottsföreningen P 10 IF.

Regementets museum

Under Södermanlands regementes tid fanns ett museum med en hel del material för släktforskare med anor som varit knektar vid regementet. Bland annat Evert Wahlbergs soldatforskning som omfattar samtliga 18.400 knektar som varit anställda vid regementet under indelningsverkets epok. Detta material har digitaliserats och finns nu sökbart på webben, se Soldatregister Södermanland nedan. Regementets museum. Idag finns materialet från Södermanlands regementets museum på Militärfordonsmuseet Arsenalen i Strängnäs.

Soldatregister Södermanland

Evert Wahlbergs forskning på soldater och soldattorp vid Södermanlands regemente finns även i en sökbar databas. Datoriseringen av Evert Wahlbergs forskning gjordes under ledning av kapten Per-Olof Rosén under perioden 2000 - 2003. Drygt hälften av Södermanlands socknar fanns inskannad och tillgängligt i mars 2003. Sökning i databasen kan ske antingen på knektnamn eller soldattorp. Se vidare: Soldatregister Södermanland: https://soldatregister.p10.se/

Våra soldatanor vid Södermanlands

regemente

På min hustrus sida har vi ett antal knektar i Södermanlands regemente. De har funnits i socknarna Björkvik, Dunker och Länna.
Dagöholm, Lerbo socken, var överstebostället vid Södermanlands regemente, dvs regementschefens boställe. Dagöholm var under 1600-talet ett frälsegods. År 1681, dvs under Reduktionen, drogs godset in till kronan. Enligt ett kungligt brev daterat den 23 november 1693 blev Dagöholm översteboställe för Södermanlands regemente och var så fram till 1878. Under natten till den 1 maj 1894 uppstod en brand i ett av uthusen och via en arbetarbostad spred sig branden även till huvudbyggnaden som jämte flyglar gick förlorad. En ny huvudbyggnad uppfördes på Dagöholm år 1897. Mer information om officersboställen. (hur de fungerade) samt Officersboställen vid Södermanlands regemente (bilder).

Kompaniernas samlingsplatser

Uppgifterna om samlingsplatserna gäller mitten av 1800-talet. (2)

Södermanlands regementes

arbetskommenderingar 1815 -

1865

Nedan visas regementets arbetskommenderingar under en 50-års period, 1815 - 1865.
Under byggnationen av trossboden i Malmköping 1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar). Under perioden 1815 - 1865 deltog 7.611 knektar ur regementet i olika arbetskommenderingar. Läs mer om den indelta armén arbetskommenderingar under denna period.

Regementschefer under det

yngre indelningsverket, 1682 -

1901

1677-1683 Per Örneklou 1683-1687 Evert Horn af Marienborg 1688-1697 Wolter Reinhold Wrangel till Ellistfer 1697-1708 Arvid Axel Marderfelt 1708-1709 Gabriel von Weidenhaijn 1709-1710 Jakob Grundel 1710-(1713) Tomas Funck 1712-1716 Krister Reinhold von Schlippenhach 1716-1739 Rutger Fuchs 1739-1750 Henrik Johan von Essen 1750-1763 Gotthard Viihelm Marcks von Würtenberg 1763-1771 Jonas Cronstedt 1771-1792 Gustaf Adolf von Siegroth 1792-1813 Gustav Wachtmeister af Johannishus 1813-1821 Lennart Alexander Reuterskiöld 1821-1824 Karl Ulrik Ridderstolpe 1824-1837 Klas Fredrik Posse 1837-1856 Karl Ulrik Kuylenstierna 1856-1859 Filip Verner von Schwerin 1859-1863 Samuel August Sandels 1864-1870 Johan Henrik Rosensvärd 1870-1879 Karl Johan Georg af Schmidt 1879-1881 Oskar Erik Ferdinand Fleming af Liebelitz 1881-1887 Axel Hjalmar Leijonhufvud 1887-1890 Otto Adolf Edvard Kuyienstierna 1890-1896 Karl Ludvig Henning Thuistrup 1896-1904 Svante Edvard Vilhelm Brehmer 1904 -1906 Axel Otto Fredrik von Arbin 1906-1910 Salomon Vilhelm Sundelius 1910-1921 Seth Zetterstrand 1921-1926 Gabriel Hedengren 1926–1928 Herman Låftman 1929–1935 Erik af Edholm 1935–1942 Gustaf Berggren

Några av de sista indelta

knektarna

Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt. Från och med 1902 anställdes därför inga fler indelta knektar. De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst. Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Detta var 249 år efter att indelningsverket infördes. Alla gick dock inte i pension 1931. Vid Jönköpings regemente fanns 1939 sex indelta knektar kvar på regementet. Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar. År 1969 fanns ännu 19 indelta soldater i livet.

Södermanlands regementes sista knektar

År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar. Två av dessa knektar fanns vid Södermanlands regemente. Det var Knut Viktor Hamn och Anders Bernhard Sahlberg. Hamn föddes den 24 oktober 1881 i Sko Kloster och avled den 3 november 1963. Han anställdes vid 741 Ärnsta rote på Över Selö den 15 december 1900 och tog avsked som indelt soldat den 1 januari 1961. Sahlberg föddes den 7 mars 1876 i Toresund och avled den 19 januari 1962. Han anställdes vid 649 Björka rote på Fogdö den 20 mars 1894 och tog avsked som indelt soldat den 16 oktober 1961. Både Hamn och Sahlberg honnörsbefordrades till Furirer den 26 november 1953. Carl Albin Stenqvist var Södermanlands siste indelte soldat. Han avled den 5 januari 1979, drygt 97 år gammal. Stenqvist var född den 29/11 1881 i Övergran, Uppland. Den 16/12 1901 blev han indelt soldat (approberad vid GM 6/9 1902) vid Öster Rekarne kompani i Södermanlands regemente, rote 1081 Kolunda rote, Stekkvista församling. Den 4/9 1912 tog han avsked från soldatlivet och blev lantbrukare.

Relaterade länkar

Kompanibilder frän Södermanlands regementes generalmönstring 1863 Regementets krigsorganisation 1800-talets andra hälft Stridsreglementet 1775 respektive 1848 Bildgalleri Södermanlands regemente Indelningsverket Officersboställen (hur de fungerade) Officersboställen vid Södermanlands regemente Militärmusik - musikkårer Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor Malma hed Förband i Södermanland under indelningsverkets epok Inskrivningsbok för värnpliktig vid Södermanlands regemente, 1940

Källreferenser

1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 2. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbumdet 1988, sidorna 32 - 47. 3. Södermanlands regemente 1627 - 1682 av Klaus R Böhme, en inlaga i "Kyrka och Krona i Södermanländskt 1600-tal", utgiven av Mörner, Mariefred. 4. Kung. Södermanlands regemente, utgiven 1935 av Generalstabens krigshistoriska avdelning och Södermanlands regemente. 5. Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866. 6. Svenska krig 1521 - 1814, Ulf Sundberg, 1998. 7. Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915, Karl K:sson Leijonhufvud, 1915. 8. "Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2, Oscar Silverstolpe 1923. 9. Pansartrupperna 1942-1992, sammanställd av en redaktionskommitté med dåvarande pansarinspektören Öv 1 Stig Edgren som ordförande. Överst på sidan