Kungliga Södermanlands

Regemente

Malma hed, Karta över Malma hed, Mathållning på heden, Sjukvård, Tjänstgöring, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863

Soldaternas mathållning på

Malma hed

Officerarna kunde sätta sig vid dukat bord för att inta sina måltider. Så var det inte för soldaterna. Fram till 1850-talet fick soldaterna stå för sin egen matlagning. Maten lagades av de enskilda soldaterna utomhus över öppen eld.

Proviantansvaret

Fram till 1812 fick soldaterna underhålla sig själv på de årliga mötena på roteböndernas medsända proviant. År 1812 befriades rotehållarna från denna skyldighet mot att de istället betalade en avgift, mötespassevolansagift, motsvarande kostanden för respektive soldats kosthållning vid marscher och övningar. År 1840 övertog kronan proviantansvaret varvid rote- och rusthållarna helt befriades från denna skyldighet. Vid varje regemente tillsattes en provianteringsdirektion som ansvarade för inköpen och tillhandahöll, genom en regementskommissarie, den nödvändiga provianten för den exercerande styrkan (beväringarna inkluderade) på mötesplatserna.

Kokgropar

Från mitten av 1800-talet lagades maten kompanivis i så-kallade kokgropar. Kokgroparna iordningställdes av timmermännen i den sk. Trumslagarskogen innan soldaterna anlände till Malma hed. Maten lagades i stora grytor hängande på stänger över öppen eld i dessa kokgropar. Man känner till att ännu 1867 användes kokgropar på heden. Dessa kallades även kokgravar. De var dock utsatta vid dåligt väder som regn och blåst och det hände det att både sand och annan smuts blåste ned i grytorna. Bilden till vänster visar grytor hängande på störar över elden. Detta foto är från en fältövning 1910/1911. Bild Arsenalen, bildarkivet 2017. När maten var färdig hämtades den av mathämtare från respektive matlag. Ett matlag utgjordes vanligen av ett korpralskap, dvs 25 man. Kockarna hade ofta hjälp med eldning och omrörning i grytorna under matlagningen av äldre soldater som hade svårt med annan tyngre tjänstgöring. Genom handräckningstjänstgöring som detta kunde kompanicheferna hjälpa äldre soldater att vara kvar i tjänst längre innan de måste ta avsked och tvingas lämna sina soldattorp. På bilden till höger ser vi matlagning i kokgropar på Malmahed. Vi ser även soldater som hugger ved till eldningen.

Kokhus

År 1868 byggdes två mindre träbyggnader för soldaternas matlagning. Året efter, dvs 1869, byggdes fem så-kallade kokhus på Malma hed. Dessa kokhus ersattes 1879 med två nya kokhus med ångkokningsapparater. Dessa avsynades den 27 mars 1880. De gamla kokhusen kom dock till användning för andra ändamål. Två blev proviantbodar och två användes till arrestbyggnader för vakten samt den femte blev förråd för målskjutningsmaterial. År 1893 drogs vatten drogs in i kokhusen och de utrustades med stekugnar i början av 1900-talet. Först år 1911 byggdes ett modernare kök. År 1895 fick soldaterna förkläden av linne till skydd för uniformerna vid kökskommenderingar bland annat vid fiskrensning, skalning av potatis mm. På bilden till höger ser vi soldater framför en av kokhusen på Malma hed 1904. Från 1905 har en kokerska varit anställd matlagning åt de värnpliktiga och köksträdgårdar fick då anordnas på några olika anvisade platser. Ansvarig för soldaternas tjänst i kokhusen fanns en utsedd ”kokhusförståndare” som samtidigt även assisterade köksföreståndaren. Vid övningar på heden 1907 var sergeant Hartzell köksföreståndare och distinktionskorpral 901 Norin kokhusföreståndare. År 1915, mitt under första världskriget, inkallades de värnpliktiga årskullarna tidigare på året. De ryckte nu in redan i mars och för att klara detta utfördes en del isoleringsarbeten av kronans byggnader på heden för att bättre klara kylan. Bland annat vinterbonades kokhusen.

Mathallar

Fram till 1876 fick soldaterna äta sin mat utomhus sittandes på marken. Detta år införskaffades dock både långbord och bänkar där manskapet kunde inta sina måltider. Åren 1885 och 1886 byggde man upp två mathallar så att soldaterna kunde sitta under tak under måltiderna. Hallarna som vardera rymde två kompanier (300 man) saknade dock väggar. År 1889 uppförde ytterligare två mathallar. Mathallarna försågs så småningom med både väggar och fönster. År 1904 hade samtliga fyra hallar cementgolv och 1909 vinterbonades två av hallarna. År 1965 fanns fortfarande två mathallar kvar. Bilden till höger visar soldater som intar sin måltid i en av mathallarna innan de försågs med väggar. Manskapet åt till en början i de kokkärl som tillhörde respektive soldats utrustning. Skålar och tallrikar av förtent bleck köpts dock in före 1872. År 1889 köptes även knivar och gafflar till manskapet. På statens bekostnad införskaffades år 1900 porslinsserviser bestående av muggar, flata tallrikar och skålar. Skålarna byttes senare mot djupa tallrikar. Tidigare fick även diskningen ske utomhus men 1904 byggdes dock två diskhus samt ett större diskhus 1911. Nedan visas en bild på mathallana på Malma hed från cirka 1898. Notera att byggnaderna saknar väggar. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017.

Referenslitteratur

1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 2. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg 3. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Vansö socken, Evert Wahlberg, 1990 4. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Dunkers socken, Evert Wahlberg, 1989 5. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Fogdö socken, Evert Wahlberg, 1999 6. Soldater och båtsmän i Kärnbo och Mariefred. Evert Wahlberg och Gustav Lundberg, 1989. 7. Södermanlands regemente, Historier. Evert Wahlberg, 1994. 8. Indelningsverket vid Södermanlands regemente, Evert Wahlberg 9. Kungl. Södermanlands regemente, översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning, 1935. 10. "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", Claes Grill, 1856. Kapitel ”Kort öfversigt af Svenska Indelningsverket”, volym 1.

Relaterade länkar

• Sjukdomar och sjukvård förr • Indelningsverket • Svenska arméns uniformer • Svenska krig • Svenska regementen • Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed • Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed • Exempel på generalmönsterrulla från 1845 • Södermanlands regementes fälttåg • Södermanlands regementes rotenummer per kompani • Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater • Regemetets generalmönsterrullor • Marketenterskor i uniform

Marketenterier på Malma hed

Efter att Malma hed tagits i bruk 1774 uppfördes i södra delen, bakom tältlägret, marketenteribodar, en för varje kompani. Bilden till höger visar en marketenteribod. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. År 1858 ersattes dessa av fyra större byggnader vid den s k Trumslagarskogen. Dessa hyrdes ut till personer som under mötestiden var villiga att hålla marketenteri. År 1863 fanns fjorton marketentare och sex fasta stånd. År 1873 behövde exercisplatsens utökas och de fyra marketenterierna revs. Istället fick handlare Pagels uppdraget att uppföra fyra nya marketenterier mot en årlig tomtöresavgift. Ytterligare två nya marketenteribyggnader byggdes 1889. Dessa låg mellan manskapsbarackerna och mathallarna. I vindsvåningarna på dessa nya byggnader inrättades i den ena regementsskrädderiet och i den andra skomakeriet. I anslutning till skomakeriet i det ena marketenteriets övervåning fanns bostadsrum för skomakare. Även ett bibliotek med skriv- och läsrum fanns i byggnaderna. Se även Marketenteri. Nedan finns ett utdrag ur Marketenteritaxan från 1904: “I Marketenteriet skall städse finnas att tillgå såväl isdricka och svagdricka, som mjölk, kokat kaffe och läskedrycker, som vatten, saft o. d. Det skall äfven tillhandahållas, kaffebröd m m dylikt som af manskapet röner mer allmän efterfrågan. Följande varor skola i marketenterierna tillhandahållas till nedan bestämda priser, nämligen: