Copyright © Hans Högman 2019-10-17
Sjukvård och sjukhus på Malma hed
Malma hed var Södermanlands regementes
övningshed mellan 1774 och 1921. Övningsheden
användes för utbildning av de indelta soldaterna
men under 1800-talet även för de värnpliktiga i
Beväringen som tilldelats regementet.
När så många personer samtidigt vistades på Malma
hed behövdes en organiserad sjukvård för att ta
hand om sjuka och skadade soldater.
Under de första åren på Malma hed fick man
inkvartera de sjuka soldaterna i gårdarna som låg i
närheten av övningsheden vilket vållade betydande
olägenheter för innehavarna och var inte
välkommet. Lättare sjuka lades dock i ett särskilt
sjuktält på heden.
Ambulatoriskt lasarett
Några år efter att övningsheden stod klar (1774)
löstes vården av de sjuka med ett ”ambulatoriskt
lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll
och med plats för knappt 20 sjuka. Arbetet med
denna sjukstuga kom igång 1779. Trägolv lades in
och väggarna gjordes dragfria upp till cirka 1,80 m
höjd. Följande inventarier hade införskaffats: 18
sängar, 11 stolar, 7 urinpottor samt 6 större och 11
mindre halmmattor. Regementsfältskären Johan
Gustav Siefvert gjorde en betydande insats för att
iordningställa lasarettet.
Efter att varje regementsmöte var slut packades
lasarettsinventarierna ned och förvarades i tyghuset
på Malma hed till nästa regementsmöte.
Redan 1783 fanns behov av att utvidga lasarettets
kapacitet. Då togs även en intilliggande lada i
anspråk för sjukvård och utrustades med ytterligare
10 sängar. Nu inreddes även ett utrymme för 3
fältskärgesäller som skulle se till patienterna.
I kartan från 1783 är lasarettet utmärkt som lasarett
(D). Detta ambulatoriska lasarett var ännu i bruk
1810.
Sjukhus vid Gustav Adolfs torg
Krav på bättre sjukhus restes 1813. Då lämplig
byggnad för sådant ändamål saknades i Malmköping
ansågs 1815 att ett nytt sjukhus borde byggas.
År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav
Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset för
att användas som sjukhus. Det hade tidigare
använts som bostad och postlokal av kronolänsman
Jacob Falleij.
Huset var byggt i två våningar och undervåningen
var byggd i början av 1790-talet medan
övervåningen var tillbyggd 1819. På nedre planet
fanns 3 rum och ett kök och i det övre planet 4 rum,
dvs total 8 rum. År 1830 överlämnades sjukhuset
inklusive sjukvårdspersedlar till regementet.
Sjukhuset togs i bruk 1832.
Det hus som sjukhuset var inrymt i är dagens
Lottagården. Det nya sjukhuset var en stor
förbättring jämfört med de tidigare använda
ladorna. Av rummen användes det största som
mottagningsrum, apotek och vaktrum. De övriga 6
rummen (inklusive köket) var små och användes som
sjukrum. Totalt fick man plats för cirka 20 sängar.
Periodvis har även ett av rummen på undervåningen
använts som arrest och hade gallerförsedda fönster.
Men rummen i sjukhuset var trånga och passade
dåligt för sjukvård. År 1851 genomgick huset en
renovering.
På sjukhustomten fanns på 1870-talet även en
mindre köksbyggnad med badrum och en bostad för
sjuksköterskan samt ett linneförråd.
På nedre botten i sjukhusbyggnaden fanns nu plats
för 12 – 16 sängar och på övre planet 14 – 19, dvs
totalt 26 – 35 sängar. Detta var naturligtvis inte
tillräckligt. Ventilationen var dessutom dålig i
byggnaden. Vidare var vattentillgången på heden
otillräcklig vilket ställde till det inte bara vid
soldaternas matlagning utan även för hygienen på
sjukhuset.
Det indelta Södermanlands regemente hade 1200
soldater och cirka 50 befäl. Vidare utbildades vid
regementet värnpliktiga i Beväringen (1812 - 1901)
på övningsheden. När regementet vistades på
Malma hed samtidigt med de beväringar som
utbildades vid regementet kunde styrkan uppgå till
närmare 2000 personer under mötena och då
behövdes mer sjukvårdsresurser. Behovet av ett nytt
sjukhus var stort.
Nytt sjukhus vid Plevna-höjden
År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt
sjukhus. På det år 1881 inköpta området i norra
delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett
militärsjukhus med två våningar för
Södermanlands regemente (dagens Plevnagården).
Bilden till vänster
visar sjukhuset på
Malma hed i början
av 1900-talet.
Det nya
militärsjukhuset var
sedan länge efterlängtat och invigdes den 20
september 1886. På sjukhuset fanns en
regementsläkare, en anställd sjuksköterska, ett par
sjukvårdskorpraler och
soldater utbildade till
sjukvårdare.
Sjukhuset fick vatten
indraget 1910.
Bilden till höger visar
Plevnagården (fd. sjukhuset)
idag. Foto Hans Högman
2017.
Efter att det nya sjuktuset togs i bruk 1886 blev det
gamla sjukhuset Intendenturbyggnad. Vid
tidpunkten för regementets flyttning till Strängnäs
1921 användes det gamla sjukhuset som
förrådsexpeditionen. Det mindre huset på den
gamla sjukhustomten var då bostad åt
förrådsvakten.
Se även: Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 -
1875.
Sjukvård, Strängnäs-tiden
När regementet flyttade till Strängnäs 1921 var det
meningen att en separat byggnad skulle uppföras
som ett militärsjukhus. Av kostnadsskäl byggdes
aldrig sjukhuset. Istället inreddes en sjukavdelning
med 56 sängplatser och mottagningrum i den
västligaste av kasernerna. I souterrängvåningen
öppnades en mottagninsavdelning och i de två
ovanpåliggande våningarna anordnades sjukrum.
Provisoriet med en sjukavdelning förlagd till denna
kasernbyggnad kom att bestå ända till 1970.
Ovan, sjukvårdsövning på 1890-talet framför
sjukhuset på Malma hed. Bild Arsenalen, Bildarkivet
2017.
Ovan, sjukhuset på Malma hed. Bild Arsenalen,
Bildarkivet 2017.
Till vänster Jonas Lindskog (f. 1862),
regementsläkare vid
Södermanlands regemente 1914 -
1923. På bilden i uniform m/1910
och armbindel. Lindskog hade
smeknamnet ”Stora Bullret”. Bild
Arsenalen, Bildarkivet 2017.