Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-17
Made with Xara

Kungliga Södermanlands Regemente

Malma hed, Sjukvård, Tjänstgöring, Krigsorganisationen, Stridsreglementen, Kompanibilder 1863, Överstebostället, Byggnader, Malmköping grundas
Föregående sida
Hus 2 tillhörande Lottagården, Gustav Adolfs torg i Malmköping. Foto Hans Högman, september 2019.

Referenslitteratur

• Kulturmiljöer i Malmköping, Lilla Malma socken, Flens kommun, Södermanlands län. Södermanlands Museum • Malmköpings tingshus, av f.d. lagmannen Carl-Edvard Sturkell, 2001. • Wikipedia • Bygdeband - lokalhistoria på webben

Relaterade länkar

• Sjukdomar och sjukvård förr • Indelningsverket • Beväringsinrättningen och beväringsmännen • Svenska arméns uniformer • Svenska krig • Svenska regementen • Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed • Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed • Exempel på generalmönsterrulla från 1845 • Södermanlands regementes fälttåg • Södermanlands regementes rotenummer per kompani • Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater • Regemetets generalmönsterrullor Överst på sidan

Stadsbyggnader i Malmköping med koppling till regementet

Regementsbyggnaden - kvarteret Mässen

Regementsbyggnaden i kvarteret Mässen ligger vid Stora Torget i Malmköping. Byggnaden uppfördes som Officersmäss för regementet åren 1785-1787. Idag kallas byggnaden för Stadshuset. Regementsbyggnaden har byggts om och till ett flertal gånger under årens lopp. Sitt nuvarande utseende fick byggnaden under 1800- talets andra hälft. Regementsbyggnaden uppfördes i ett våningsplan med inredd vind när den byggdes 1785/1787 och har stomme av timmer. Den var från början målad med Falurödfärg. År 1811 byggdes huset ut åt väster. Övervåningen revs 1830 och en ny övervåning uppfördes. Samtidigt byggdes huset ut åt öster. År 1850 höjdes huset med en halvvåning under tak. År 1861 bygger man den gigantiska verandan/balkongen mot heden. Byggnaden som tidigare var rödmålat fick nu grön färg. Fasadernas inklädning med locklistpanel och inklädda knutlådor kom sannolikt till i samband med renoveringen 1861. Dagens gula färg fick huset år 1890. I början av 1920-talet byggdes huset om till stadshus som invigdes 1923. Bakom Stadshuset i direkt anslutning till byggnaden ligger Stadshusparken. I parken finns en minnessten till ära av Malmköpings grundare Gustaf Adolf von Siegroth, rest 1927. Bilder på Regementsbyggnaden
Regementsbyggnadens framsida vid Stora torget i Malmköping. Foto Hans Högman, september 2019.
Regementsbyggnadens baksida mot heden med Stadshusparken, Malmköping. Foto Hans Högman, september 2017.
Regementsbyggnadens baksida med den stora veranda som byggdes 1861. Fotot är från 1882 inför firandet av Oscar II:s silverbröllop den 6 juni. Bild: Arsenalens Bildarkiv.

Tingshuset och regementschefens boställe

Tingshuset är en långsträckbyggnad vid Gustav Adolfs Torg, nära kyrkan, i kvarteret Lagmannen (Lagmannen 1). Byggnaden har en faluröd fasad och entrésidan vetter mot Gustav Adolf Torg, baksidan mot heden. Tingshuset uppfördes 1790 som ett mindre enplans timmerstuga på torpargrund med två kamrar. Det nya tingshuset tog bara upp en mindre del av den tomt som von Siegroth anvisat. Villåttinge härads tingshus hade tidigare funnits vid gästgiveriet i Flen. År 1792 får regementet en ny regementschef, överste Gustav Wachtmeister af Johannishus. Åren 1804 - 1805 bygger han, på egen bekostnad, ett översteboställe vid tingshusets södra gavel. Bostället blev ståtligare än själva tingshuset och uppförd i två våningar och hade källare. Det såg antagligen lite lustigt ut; ett ståndsmässigt översteboställe uppförd i två våningar hopbyggd med ett torftigt tingshus vid dess ena gavel. Tingshusets västra del uppfördes sålunda 1790 och dess östra del åren 1804/1805. År 1851 byggdes en övervåning på tingshuset så att det fick samma höjd som regementschefens bostad. Byggnadens fasader är idag klädda med liggande fasspontpanel, målade i faluröd kulör. Sadeltaket har enkupigt lertegel med två skorstenar. Villåttinge härads gamla tingshus i Malmköping upphörde att vara tingsställe för Katrineholms tingsrätt den 1 juli år 2000. Byggnaden hade då använts som tingshus sedan det uppfördes år 1790 och var säkerligen det då äldsta i bruk varande tingshuset. Tingshuset förklarades som byggnadsminne 1993. Byggnaden är sedan 2001 privatbostad.
Tingshuset vid Gustav Adolfs torg i Malmköping. Själva tingshuset fanns i den vänstra delen av huset och regementschefens boställe i den högra delen. Foto Hans Högman, september 2019.

Bakgården - överstens köksflygel

Bakgården är ett timmerhus på 1½ plan uppförd i slutet av 1700-talet i kvarteret Kaptenen (Kaptenen 2) och kom efter att regementschefens boställe uppförts att bilda köksflygel till den. Bakgården inreddes med kök 1804 för betjäning åt översten. Byggnaden blev även dass för regementets officerskår. Avträden installerades med åtta platser, en för varje kompanis officerare (varje kompanis officerare hade sina egna kompani-sittplatser och det var inte tillåtet att låna ett annat kompanis avträde vid kö). Huset kallades ”Bakgården” eftersom huset var inrett med dass. När regementet lämnade Malma hed 1921 såldes överstebostället till Villåttinge härads tingshus. Bakgården byggdes då om och inreddes med två bostäder. Byggnaden har stomme av timmer och fasaderna är idag klädda med locklistpanel och inklädda knutlådor målade i faluröd kulör. Fasadpanelen härstammar från olika tider och har olika bredd, vilket förstärker den ålderdomliga karaktären.
Bakgården intill Gustav Adolfs torg i Malmköping. Gården var köksflygel till översten boställe samt inrymde 8 dass för regementets officerare, ett dass per kompani. Foto Hans Högman, september 2019.

Lottagården, regementets sjukhus

Den fastighet som idag heter Lottagården vid Gustav Adolfs torg i Malmköping var under åren 1832 och 1886 regementets sjukhus på Malma hed. Huset ligger i kvarteret Köpmannen (Köpmannen 6). Några år efter att övningsheden stod klar (1774) löstes vården av de sjuka med ett ”ambulatoriskt lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll och med plats för knappt 20 sjuka. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad mittemot tingshuset vid Gustav Adolfs torg för att användas som sjukhus. Det hade tidigare använts som bostad och postlokal av kronolänsman och postmästaren Jacob Falleij. Han utnämndes till Malmköpings postmästare den 15 april 1788. Huset, som har en stomme av timmer, var ursprungligen byggd i ett plan uppförd 1791. Övervåningen tillbyggdes mellan 1814 och 1819. På nedre våningsplanet fanns 3 rum och ett kök och i det övre planet 4 rum, dvs total 8 rum. År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Det största rummet användes som mottagningsrum, apotek och vaktrum. De övriga 6 rummen (inklusive köket) var små och användes som sjukrum. Totalt fick man plats för cirka 20 sängar. Periodvis har även ett av rummen på undervåningen använts som arrest och hade gallerförsedda fönster. Men rummen i sjukhuset var trånga och passade dåligt för sjukvård. År 1851 genomgick huset en renovering. På sjukhustomten fanns på 1870-talet även en mindre köksbyggnad (hus 2) med bostad för sjuksköterskan samt ett linneförråd. Denna mindre byggnad har även använts som bostadshus till förrådsvaktmästaren och innehöll även en arrest i ett av rummen på bottenvåningen. Vidare användes ett rum för patienter som behövde isoleras. Hus 2 är en mindre enkelstuga om en våning som uppfördes under 1800-talets första hälft. Stugan har timmerstomme och fasaderna är idag klädda med rödmålad locklistpanel. År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt regementssjukhus på Malma hed. På det år 1881 inköpta området i norra delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). När det nya sjukhuset invigdes 1886 blev det gamla sjukhuset vid Gustav Adolfs torg en Intendentbyggnad för regementet. Namnet ”Lottagården” kommer från Malmköpings lottakår som ägde fastigheten åren 1955-1971. Numera är fastigheten privatägd och nyttjas som bostad, med gäststuga och uthus. Byggnaden har stomme av timmer och fasaderna är idag klädda med rödmålad locklistpanel.
Lottagården vid Gustav Adolfs torg i Malmköping. Byggnaden var regementets sjukhus på Malma hed åren 1832 - 1886. Foto Hans Högman, september 2019.

Officersgården

I kvarteret Kaptenens östra del låg tidigare Officersgården med de två flyglarna. Fastigheten låg strax norr om regementsbyggnaden och köptes år 1880 av officerskåren för en summa av 12.000 kr. Byggnaden skulle brukas som inkvartering av regementets officerare. Lagfarten erhöll man den 14 februari 1881. Fastigheten kallades tidigare ”Ekbomska gården” efter den förre ägaren, lantbrukaren A. Ekbom. Huvudbyggnaden både till- och ombyggdes år 1883. Gårdens samtliga uthus revs och två flygelbyggnader uppfördes. I huvudbyggnaden fanns 25 rum för de lägre officerarna (löjtnanter och fänrikar). De båda flyglarna hade 11 rum för kaptenerna och andra högre officerare. Officersgården invigdes i samband med 1884 års regementsmöte och man hade då 37 rum till förfogande. Officerna skulle sjäva stå för möbleringen av sina respektive rum. De bänkar/soffor som fanns på gården var dock gemensam egendom. Under huvudbyggnaden fanns en källare som användes av officerskåren som vinkällare. Efter att regementet lämnade Malma hed såldes Officersgården 1922 till Hj. Lundin. Han lät bygga om fastigheten till pensionat som drevs av hans hustru Selma. Namnet på rörelsen var Lundins Pensionat. Byggnaden brandskadades 1965. Rune Leander köpte den då brandskadade fastigheten 1966 och lät renovera den. Under några år var den därefter en servering. Därefter byggdes fastigheten om till vårdhem med plats för 25 patienter. Vårdhemmet brann dock ned helt till grunden natten till den 29 juni 1971 och 5 patienter omkom. Vårdhemmet byggdes snabbt upp igen efter ritningar av arkitekten Alf Moregård och återinvigdes den 14 juli 1972. Den nya fastigheten har två fygelbyggnader liknande de som Officersgården hade samt en stensatt gård i anslutning till Heden. Byggnaden har putsade fasader. Vårdhemmet består av en huvudbyggnad mot Storgatan och två flyglar om 1½ våning med gavlar mot heden. Arkitekturen på vårdhemsbyggnaden påminner i stort om Officergården.
Officersgården 1898. På bilden syns gården med de två flyglarna vars gavlar vetter mot heden. Foto: Arsenalens Bildarkiv.

Underofficersmässen - Paviljongen

Underofficerarna hade sin egen mäss intill regementsbyggnaden. Denna uppfördes 1875. Här var standarden enklare än i officersmässen men ändå ljusår ifrån den enkla standard som manskapet hade vid utspisningen. Underofficersmässen kallades även Paviljongen. Byggnaden ligger i kvarteret Färgaren 15, hus 1, strax söder om regementsbyggnaden. Fastigheten användes som underofficerspaviljong för Södermanlands Regemente åren 1875-1921. Byggnaden uppfördes som samlingslokal, och bestod av sal, kök och fem små rum. Mässen var tillflykt för de underofficerare som inte hade sina familjer i köpingen. Efter regementets flytt till Strängnäs 1921 såldes byggnaden till Postverket. Ursprungligen hade byggnaden en öppen entréveranda placerad på norra fasaden. Verandan revs 1945. Även färgsättningen har förändrats. Troligen var byggnaden ursprungligen ockrafärgad (gul). År 1992 förtätades tomten med ett flerfamiljshus. Underofficerspaviljongen är idag ett flerbostadshus om 1 ½ våning. Byggnaden har stomme av timmer. Bottenvåningens fasader är idag klädda med stående pärlspontspanel och övre våningen har profilerad locklistpanel i faluröd kulör.
Underofficersmässen på Malma hed. Foto: Arsenalens Bildarkiv.

Gula Knuten - hotell och restaurang

Gula Knuten ligger i kvarteret Färgaren (Färgaren 18). Byggnaden är ett bostadshus om två våningar. Den äldsta delen, bottenvåningen mot Källargatan byggdes på 1780-talet. Byggnaden har stomme av liggande timmer. Fasaderna är klädda med gul locklistpanel med något rundade locklister. Under åren 1873-1885 intog officersvolontärerna sina måltider på Gula Knuten. År 1885 köper banmästaren vid Statens Järnvägar K-A Almqvist fastigheten och krogen byggs om till hotell/pensionat med namnet Hotell Almqvist. Hotellet var under perioden 1885-1904 ett av tre konkurrerande hotell för regementets officersvolontärer. De andra var ”Hotell Phoenix” och Gästgifvaregården. Phoenix låg i hörnet av Torggatan/Landsvägsgatan och Gästgifvaregården intill dagens hembygdsgård. Gästgiveriet låg först vid Lilla torget (Eberhards torg – idag Stora Torget) men flyttades till Rusthållet 1801. Till Gula Knuten hörde en trädgård, med kägelbana och en sexkantig paviljong kallad ”Lyktan”. De yngre officerarna hade gärna glada punsch-och kräftkalas i Lyktan. Volontärkåren unga officerare höll hellre till på ”Gula Knuten” med dess lusthus än på regementsbyggnadens balkong bland de äldre officerarna. Under 1970-talet renoverades byggnaden och används numera som bostad. Krogar: Under de första årtiondena med Malma hed som regementets mötesplats öppnade flera serveringarna som låg utanför den militära mathållningen. Redan på 1770-talet började Madam Qvarnberg servera förfriskningar som kaffe och te på Tingsgatan. Serveringen byggdes snart ut till kaffehus med namnet Värdshuset Antonia. I slutet av 1800-talet fanns 15 krogar i Malmköping. Det är många för en så pass liten ort. Men varje sommar mångdubblades befolkningen när Södermanlands regemente samlades på möten och övningar. Försäljningen av både kaffe, pilsner och brännvin var med andra ord säsongsbunden. Dagens Wärdshus i Malmköping öppnades först 1910 under namnet ”Nya hotellet”. Officersvolontär: Ett vanligt sätt att bli officerare var att börja som volontär. Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid armén och vid flottan. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktsanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år.
Gula Knuten i Malmköping. Foto Hans Högman, september 2019.
Officersvolontärer i Gula Knutens trädgård år 1903. Foto: Arsenalens Bildarkiv.

Malma rusthållsboställe / Gästgiveriet

Malma Rusthåll och Länsmansbostället var de två huvudgårdarna i Malma by. Båda gårdarna ligger intill varandra sydväst om kyrkan. Södermanlands regementes regementschef Gustav Adolf von Siegroth tar 1772 initiativ till att mark köptes i Malma by och regementets övningshed Malma hed bildades 1774 utav Malma rusthåll och Malma länsmansboställe. Under indelningsverket sattes ryttarna i kavalleriet upp via rusthåll och knektarna i infanteriet via roteringssystemet, dvs med hjälp av rotebönder. Alla skatte- och kronobönder var skyldiga att ställa upp som rotebönder (det var en plikt). Bönderna grupperades i rotar, vanligen 2 – 4 bönder per rote. Varje rote skulle underhålla en soldat för landskapets infanteriregemente samt tillhandahålla ett soldattorp. För detta fick bönderna ingen kompensation förutom befrielse från utskrivningar som soldater. Att bli rusthållare var däremot frivilligt, man kan säga att rusthållaren skrev ett personligt kontrakt med kronan där rusthållaren förband sig att hålla en ryttare med häst åt landskapets kavalleriregemente. För detta befriades rusthållaren från grundskatter. Kartan till höger visar rusthållet (L) samt länsmansbostället (M) år 1784. Landsvägen mellan Eskilstuna och Nyköping är markerad i överkant av kartan. Rusthållets mangårdsbyggnad från 1700-talets första hälft och har byggts om flera gånger. Bland annat restaurerades huset 1936 och är idag mycket förändrat. Huvudingången till huset var ursprungligen från gårdssidan. Idag är ingången från framsidan. Numer håller Hembygdsföreningens textilmuseum till en trappa upp i Gästgivaregården. Rusthållet men all dess mark köptes in av Södermanlands regemente år 1778 och därmed blev Södermanlands regemente ansvarig rusthållare för Malma rusthåll. Rusthållet tillhörde Södermanlands kompani vid Livregementet till häst. Rusthållets ryttartorp var Klofvsten. Huvudbyggnaden användes först av regementet som samlingslokal och officersmäss för officerskåren under regementsmötena på Malma hed. År 1783 grundade regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth en militärakademi och åren 1783 – 1788 användes huvudbyggnaden för detta ändamål. En nationell militärakademi inrättades 1792 vid Karlbergs slott i Stockholm och därmed lades regementets akademi vid Malma hed ned. Några år efter att övningsheden stod klar (1774) löstes vården av regementets sjuka med ett ”ambulatoriskt lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll med plats för knappt 20 sjuka. Se byggnad (K) på kartan ovan. Arbetet med denna sjukstuga kom igång 1779. Trägolv lades in och väggarna gjordes dragfria upp till cirka 1,80 m höjd. Redan 1783 fanns behov av att utvidga lasarettets kapacitet. Då togs även en intilliggande lada i anspråk för sjukvårdsändamål och utrustades med ytterligare 10 sängar. Krav på bättre sjukhus restes 1813. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset, för att användas som sjukhus. År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Idag kallas huset Lottagården. Malma rusthåll tillhörde Södermanlands kompani vid Livregementet till häst. Malma rusthåll var rusthåll nr 86 (Källa: Grill) inom Södermanlands kompani. År 1791 förvandlades Livregementet till häst till en brigad, Livregementsbrigaden, och delades på tre kårer. En av de tre kårerna var Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon byter namn år 1808 till Livregementsbrigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår, I3. Förbandet som Södermanlands kompani nu tillhörde var omorganiserat till infanteri, dvs det forna kavallerikompaniet var numer avsuttet. Infanterisoldater underhölls normalt via rotebönder men Livregementets grenadjärkårs soldater var fortsättningsvis uppsatta av rusthållare som de forna ryttarna var. Ansvarig rusthållare förblir Södermanlands regemente fram till år 1901 då indelningsverket avskaffas.. Mellan 1801 och 1918 utnyttjades fastigheten som gästgivargård. Huset är därför idag mest känd som Gästgivaregården. von Siegroth såg till att gästgivargården i Hosjö flyttades till Malmköping 1788. Gästgiveriet låg först vid Stora torget (då Eberhards torg) men flyttades till Malma rusthållsboställe 1801. Banmästare Karl August Almqvist med hustru tog över gästgiveriet år 1874 som hade fram till 1885 då de köper Gula Knuten som de sen driver som hotell med namnet Hotell Almqvist. För att rusthållsbostället skulle fungera som ett gästgiveri med övernattningsmöjligheter byggdes det om under åren 1815-1818. Gästgiveriet Inskränktes 1917 till skjutsstation som var i bruk till 1927. Valfrid Peterson arrenderade därefter gården åren 1928- 1952.
Paviljongen som den ser ut idag. Foto Hans Högman, september 2017.
Malma rusthållsboställe / Gästgivargården 2019. Foto Hans Högman, september 2019.
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Livregementets grenadjärkår (AB, D, U) 224 (1828-1834) Bild 205. Bilden ovan är ett utdrag ut Livregementets grenadjärkårs generalmönsterrulla från den 17 juni 1828 och visar rusthåll 86 i Malma by. I kolumnen Rusthållarens namn står Kongl. Södermanlands regemente. Grenadjären på nummer 86 är Jonas Malmberg, Södermanlänning.

Länsmansgården / Hembygdsgården

Malma Rusthåll och Länsmansbostället var de två huvudgårdarna i Malma by. Båda gårdarna ligger intill varandra sydväst om kyrkan. Södermanlands regementes regementschef Gustav Adolf von Siegroth tar 1772 initiativ till att mark köptes i Malma by och regementets övningshed Malma hed bildades 1774 utav Malma rusthåll och Malma länsmansboställe. Mangårdsbyggnaden är uppförd före 1750 och är en parstuga med inredd vind. Byggnaden var boställe för Villåttinge härads länsmän mellan 1711 och 1911. År 1911 utarrenderades gården till Gustaf Andersson. Kartan till höger visar rusthållet (L) samt länsmansbostället (M) år 1784. Landsvägen mellan Eskilstuna och Nyköping är markerad i överkant av kartan. Sedan 1600-talet har ansvaret för upprätthållandet av lag och ordning på landsbygden legat på kronofogdar, länsmän och fjärdingsmän. Länsmannen fungerade som polischef inom sitt distrikt (vanligtvis ett härad) och var underlydande kronofogden (senare landsfogden). Det var länsmannen som ledde det egentliga polisarbetet i distriktet med fjärdingsmannen som biträde. Länsmannen fungerade också som allmän åklagare. Han kallades även kronolänsman. Såväl länsman som kronofogden hade enligt strafflagen rättighet att på eget ansvar utöva häktningsrätt. År 1917 ersattes de dåvarande länsmännen med landsfiskaler. Fjärdingsmannen hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning och sysslan var en förtroende post som utsågs av sockenstämman. Först 1925 blev fjärdingsmannasysslan en fast tjänst. Länsmannen bar en tvåradig uniformsrock i mörkblå färg med förgyllda knappar med länets vapen. Som huvudbonad användes en mössa med guldgalon och förgyllt länsvapen. Fjärdingsmannen bar skärmmössa men i övrigt civil klädsel.
Länsmansgården i Malmköping, nuvarande hembygdsgården. Foto Hans Högman, september 2019.
Ovan, källa: Lilla Malma (D) AI:15 (1861-1865) Bild 10 / sid 1. Kronolänsman Gustaf Jäderholm (1810-1884) hade tjänsten som länsman i Villåttinge härads från 1834 då han kommer från Nyköping och flyttar in i Malma länsmansgård i Malmköping. Jäderholm var länsman i Malmköping fram till 1878. Han efterträds då av länsman Gustaf Konrad Eckerberg och Eckerberg var siste länsmannen som bor på Malma länsmansboställe. Ovanstående utdrag är från Lilla Malmas husförhörslängd för åren 1861-1865 och visa länsman Jäderholm med familj. Bilden till höger visar länsman Gustaf Jäderholm. Fotograf okänd. Under Jäderholms tid som länsman i Malmköping sker ett mord som blev känt i hela landet. Den 31 augusti 1874 rånmördar Hjert och Tector civilingenjör Upmark och kusken Larsson vid Navesta strax norr om Malmköping. Hjert och Tectors plan var att råna postdiligensen men i mörkret tog de miste på Uppmarks kalesch och postdiligensen. I överfallet sköts både Upmark och kusken Larsson till döds. Länsman Gustaf Jäderholm och regementsläkaren Karl Fredrik Edvard Braun anländer tillsammans med till Navesta vid 5-tiden på morgonen. Jäderholm gör ett första förhör med Upmark. Dr Braun påbörjar undersökningen av Upmark med inser ganska snart att hans liv inte går att rädda. Upmark avlider på eftermiddagen följande dag. Tector och Hjert dömdes till döden. Hjert avrättades på Villåttinge härads gamla avrättningsplats på Lidamon 8 km nordväst om Malmköping längs Eskilstunavägen klockan 7:00 den 18 maj 1876. Tector avrättades samma dag och vid samma tid men på Södra Häradets avrättningsplats på Stenkumla backe på Gotland. Efter avrättningen av Hjert gravsattes han utanför kyrkogårdsmurarna vid Lilla Malma kyrka i Malmköping. Avrättade brottslingar hade inte rätt att begravas i vigd jord. Efter en ombyggnad av kyrkogården år 1920 kom Hjerts grav att hamna innanför kyrkogårdsmuren. Läs mer om Morden 1874 i Malmköping.
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Regementssjukhuset / Plevnagården

Efter att Malma hed invigts 1774 inrättades några år senare ett provisoriskt sjukhus i en lada på Malma rusthåll. Krav på bättre sjukhus restes 1813. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset för att användas som sjukhus (nuvarande Lottagården). År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Detta sjukhus hade sina begränsningar och framförallt var det för litet. År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt sjukhus. På det år 1881 inköpta området i norra delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). Det nya militärsjukhuset invigdes den 20 september 1886. På sjukhuset fanns en regementsläkare, en anställd sjuksköterska, ett par sjukvårdskorpraler och soldater utbildade till sjukvårdare. Det var då Sveriges första militärsjukhus. Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Sjukhuset var i bruk fram till 1921 då regementet flyttade till Strängnäs. Mer om Sjukvård på Malma hed. Efter perioden som sjukhus 1886 - 1921 blev Plevnagården åren 1928 till 1933 ett seminariehem för småskollärarinnor under utbildning av och från 1933 ett vilohem för lärarinnor. Sedan 1980 Plevnagården varit en hotell- och konferensanläggning. På Plevnagården finns även två soldattorp från indelningsverkets epok.
Militärsjukhuset på Malma hed (Plevnagården). Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Bilden ovan visar centrala Malmköping med Malma hed. På bilden syns positionerna på de flesta av de ovan beskrivna byggnaderna. Det är en satellitbild framtagen med Google Earth.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-17
Made with Xara

Kungliga Södermanlands

Regemente

Malma hed, Sjukvård, Tjänstgöring, Krigsorganisationen, Stridsreglementen, Kompanibilder 1863, Överstebostället, Byggnader, Malmköping grundas

Stadsbyggnader i Malmköping

med koppling till regementet

Regementsbyggnaden - kvarteret Mässen

Regementsbyggnaden i kvarteret Mässen ligger vid Stora Torget i Malmköping. Byggnaden uppfördes som Officersmäss för regementet åren 1785-1787. Idag kallas byggnaden för Stadshuset. Regementsbyggnaden har byggts om och till ett flertal gånger under årens lopp. Sitt nuvarande utseende fick byggnaden under 1800-talets andra hälft. Regementsbyggnaden uppfördes i ett våningsplan med inredd vind när den byggdes 1785/1787 och har stomme av timmer. Den var från början målad med Falurödfärg. År 1811 byggdes huset ut åt väster. Övervåningen revs 1830 och en ny övervåning uppfördes. Samtidigt byggdes huset ut åt öster. År 1850 höjdes huset med en halvvåning under tak. År 1861 bygger man den gigantiska verandan/balkongen mot heden. Byggnaden som tidigare var rödmålat fick nu grön färg. Fasadernas inklädning med locklistpanel och inklädda knutlådor kom sannolikt till i samband med renoveringen 1861. Dagens gula färg fick huset år 1890. I början av 1920-talet byggdes huset om till stadshus som invigdes 1923. Bakom Stadshuset i direkt anslutning till byggnaden ligger Stadshusparken. I parken finns en minnessten till ära av Malmköpings grundare Gustaf Adolf von Siegroth, rest 1927. Bilder på Regementsbyggnaden
Regementsbyggnadens framsida vid Stora torget i Malmköping. Foto Hans Högman, september 2019.
Regementsbyggnadens baksida mot heden med Stadshusparken, Malmköping. Foto Hans Högman, september 2017.
Regementsbyggnadens baksida med den stora veranda som byggdes 1861. Fotot är från 1882 inför firandet av Oscar II:s silverbröllop den 6 juni. Bild: Arsenalens Bildarkiv.

Tingshuset och regementschefens boställe

Tingshuset är en långsträckbyggnad vid Gustav Adolfs Torg, nära kyrkan, i kvarteret Lagmannen (Lagmannen 1). Byggnaden har en faluröd fasad och entrésidan vetter mot Gustav Adolf Torg, baksidan mot heden. Tingshuset uppfördes 1790 som ett mindre enplans timmerstuga på torpargrund med två kamrar. Det nya tingshuset tog bara upp en mindre del av den tomt som von Siegroth anvisat. Villåttinge härads tingshus hade tidigare funnits vid gästgiveriet i Flen. År 1792 får regementet en ny regementschef, överste Gustav Wachtmeister af Johannishus. Åren 1804 - 1805 bygger han, på egen bekostnad, ett översteboställe vid tingshusets södra gavel. Bostället blev ståtligare än själva tingshuset och uppförd i två våningar och hade källare. Det såg antagligen lite lustigt ut; ett ståndsmässigt översteboställe uppförd i två våningar hopbyggd med ett torftigt tingshus vid dess ena gavel. Tingshusets västra del uppfördes sålunda 1790 och dess östra del åren 1804/1805. År 1851 byggdes en övervåning på tingshuset så att det fick samma höjd som regementschefens bostad. Byggnadens fasader är idag klädda med liggande fasspontpanel, målade i faluröd kulör. Sadeltaket har enkupigt lertegel med två skorstenar. Villåttinge härads gamla tingshus i Malmköping upphörde att vara tingsställe för Katrineholms tingsrätt den 1 juli år 2000. Byggnaden hade då använts som tingshus sedan det uppfördes år 1790 och var säkerligen det då äldsta i bruk varande tingshuset. Tingshuset förklarades som byggnadsminne 1993. Byggnaden är sedan 2001 privatbostad.
Tingshuset vid Gustav Adolfs torg i Malmköping. Själva tingshuset fanns i den vänstra delen av huset och regementschefens boställe i den högra delen. Foto Hans Högman, september 2019.

Bakgården - överstens köksflygel

Bakgården är ett timmerhus på 1½ plan uppförd i slutet av 1700-talet i kvarteret Kaptenen (Kaptenen 2) och kom efter att regementschefens boställe uppförts att bilda köksflygel till den. Bakgården inreddes med kök 1804 för betjäning åt översten. Byggnaden blev även dass för regementets officerskår. Avträden installerades med åtta platser, en för varje kompanis officerare (varje kompanis officerare hade sina egna kompani-sittplatser och det var inte tillåtet att låna ett annat kompanis avträde vid kö). Huset kallades ”Bakgården” eftersom huset var inrett med dass. När regementet lämnade Malma hed 1921 såldes överstebostället till Villåttinge härads tingshus. Bakgården byggdes då om och inreddes med två bostäder. Byggnaden har stomme av timmer och fasaderna är idag klädda med locklistpanel och inklädda knutlådor målade i faluröd kulör. Fasadpanelen härstammar från olika tider och har olika bredd, vilket förstärker den ålderdomliga karaktären.
Bakgården intill Gustav Adolfs torg i Malmköping. Gården var köksflygel till översten boställe samt inrymde 8 dass för regementets officerare, ett dass per kompani. Foto Hans Högman, september 2019.

Lottagården, regementets sjukhus

Den fastighet som idag heter Lottagården vid Gustav Adolfs torg i Malmköping var under åren 1832 och 1886 regementets sjukhus på Malma hed. Huset ligger i kvarteret Köpmannen (Köpmannen 6). Några år efter att övningsheden stod klar (1774) löstes vården av de sjuka med ett ”ambulatoriskt lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll och med plats för knappt 20 sjuka. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad mittemot tingshuset vid Gustav Adolfs torg för att användas som sjukhus. Det hade tidigare använts som bostad och postlokal av kronolänsman och postmästaren Jacob Falleij. Han utnämndes till Malmköpings postmästare den 15 april 1788. Huset, som har en stomme av timmer, var ursprungligen byggd i ett plan uppförd 1791. Övervåningen tillbyggdes mellan 1814 och 1819. På nedre våningsplanet fanns 3 rum och ett kök och i det övre planet 4 rum, dvs total 8 rum. År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Det största rummet användes som mottagningsrum, apotek och vaktrum. De övriga 6 rummen (inklusive köket) var små och användes som sjukrum. Totalt fick man plats för cirka 20 sängar. Periodvis har även ett av rummen på undervåningen använts som arrest och hade gallerförsedda fönster. Men rummen i sjukhuset var trånga och passade dåligt för sjukvård. År 1851 genomgick huset en renovering. På sjukhustomten fanns på 1870-talet även en mindre köksbyggnad (hus 2) med bostad för sjuksköterskan samt ett linneförråd. Denna mindre byggnad har även använts som bostadshus till förrådsvaktmästaren och innehöll även en arrest i ett av rummen på bottenvåningen. Vidare användes ett rum för patienter som behövde isoleras. Hus 2 är en mindre enkelstuga om en våning som uppfördes under 1800-talets första hälft. Stugan har timmerstomme och fasaderna är idag klädda med rödmålad locklistpanel. År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt regementssjukhus på Malma hed. På det år 1881 inköpta området i norra delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). När det nya sjukhuset invigdes 1886 blev det gamla sjukhuset vid Gustav Adolfs torg en Intendentbyggnad för regementet. Namnet ”Lottagården” kommer från Malmköpings lottakår som ägde fastigheten åren 1955-1971. Numera är fastigheten privatägd och nyttjas som bostad, med gäststuga och uthus. Byggnaden har stomme av timmer och fasaderna är idag klädda med rödmålad locklistpanel.
Lottagården vid Gustav Adolfs torg i Malmköping. Byggnaden var regementets sjukhus på Malma hed åren 1832 - 1886. Foto Hans Högman, september 2019.
Hus 2 tillhörande Lottagården, Gustav Adolfs torg i Malmköping. Foto Hans Högman, september 2019.

Officersgården

I kvarteret Kaptenens östra del låg tidigare Officersgården med de två flyglarna. Fastigheten låg strax norr om regementsbyggnaden och köptes år 1880 av officerskåren för en summa av 12.000 kr. Byggnaden skulle brukas som inkvartering av regementets officerare. Lagfarten erhöll man den 14 februari 1881. Fastigheten kallades tidigare ”Ekbomska gården” efter den förre ägaren, lantbrukaren A. Ekbom. Huvudbyggnaden både till- och ombyggdes år 1883. Gårdens samtliga uthus revs och två flygelbyggnader uppfördes. I huvudbyggnaden fanns 25 rum för de lägre officerarna (löjtnanter och fänrikar). De båda flyglarna hade 11 rum för kaptenerna och andra högre officerare. Officersgården invigdes i samband med 1884 års regementsmöte och man hade då 37 rum till förfogande. Officerna skulle sjäva stå för möbleringen av sina respektive rum. De bänkar/soffor som fanns på gården var dock gemensam egendom. Under huvudbyggnaden fanns en källare som användes av officerskåren som vinkällare. Efter att regementet lämnade Malma hed såldes Officersgården 1922 till Hj. Lundin. Han lät bygga om fastigheten till pensionat som drevs av hans hustru Selma. Namnet på rörelsen var Lundins Pensionat. Byggnaden brandskadades 1965. Rune Leander köpte den då brandskadade fastigheten 1966 och lät renovera den. Under några år var den därefter en servering. Därefter byggdes fastigheten om till vårdhem med plats för 25 patienter. Vårdhemmet brann dock ned helt till grunden natten till den 29 juni 1971 och 5 patienter omkom. Vårdhemmet byggdes snabbt upp igen efter ritningar av arkitekten Alf Moregård och återinvigdes den 14 juli 1972. Den nya fastigheten har två fygelbyggnader liknande de som Officersgården hade samt en stensatt gård i anslutning till Heden. Byggnaden har putsade fasader. Vårdhemmet består av en huvudbyggnad mot Storgatan och två flyglar om 1½ våning med gavlar mot heden. Arkitekturen på vårdhemsbyggnaden påminner i stort om Officergården.
Officersgården 1898. På bilden syns gården med de två flyglarna vars gavlar vetter mot heden. Foto: Arsenalens Bildarkiv.

Underofficersmässen - Paviljongen

Underofficerarna hade sin egen mäss intill regementsbyggnaden. Denna uppfördes 1875. Här var standarden enklare än i officersmässen men ändå ljusår ifrån den enkla standard som manskapet hade vid utspisningen. Underofficersmässen kallades även Paviljongen. Byggnaden ligger i kvarteret Färgaren 15, hus 1, strax söder om regementsbyggnaden. Fastigheten användes som underofficerspaviljong för Södermanlands Regemente åren 1875-1921. Byggnaden uppfördes som samlingslokal, och bestod av sal, kök och fem små rum. Mässen var tillflykt för de underofficerare som inte hade sina familjer i köpingen. Efter regementets flytt till Strängnäs 1921 såldes byggnaden till Postverket. Ursprungligen hade byggnaden en öppen entréveranda placerad på norra fasaden. Verandan revs 1945. Även färgsättningen har förändrats. Troligen var byggnaden ursprungligen ockrafärgad (gul). År 1992 förtätades tomten med ett flerfamiljshus. Underofficerspaviljongen är idag ett flerbostadshus om 1 ½ våning. Byggnaden har stomme av timmer. Bottenvåningens fasader är idag klädda med stående pärlspontspanel och övre våningen har profilerad locklistpanel i faluröd kulör.
Underofficersmässen på Malma hed. Foto: Arsenalens Bildarkiv.

Gula Knuten - hotell och restaurang

Gula Knuten ligger i kvarteret Färgaren (Färgaren 18). Byggnaden är ett bostadshus om två våningar. Den äldsta delen, bottenvåningen mot Källargatan byggdes på 1780-talet. Byggnaden har stomme av liggande timmer. Fasaderna är klädda med gul locklistpanel med något rundade locklister. Under åren 1873-1885 intog officersvolontärerna sina måltider på Gula Knuten. År 1885 köper banmästaren vid Statens Järnvägar K-A Almqvist fastigheten och krogen byggs om till hotell/pensionat med namnet Hotell Almqvist. Hotellet var under perioden 1885-1904 ett av tre konkurrerande hotell för regementets officersvolontärer. De andra var ”Hotell Phoenix” och Gästgifvaregården. Phoenix låg i hörnet av Torggatan/Landsvägsgatan och Gästgifvaregården intill dagens hembygdsgård. Gästgiveriet låg först vid Lilla torget (Eberhards torg – idag Stora Torget) men flyttades till Rusthållet 1801. Till Gula Knuten hörde en trädgård, med kägelbana och en sexkantig paviljong kallad ”Lyktan”. De yngre officerarna hade gärna glada punsch-och kräftkalas i Lyktan. Volontärkåren unga officerare höll hellre till på ”Gula Knuten” med dess lusthus än på regementsbyggnadens balkong bland de äldre officerarna. Under 1970-talet renoverades byggnaden och används numera som bostad. Krogar: Under de första årtiondena med Malma hed som regementets mötesplats öppnade flera serveringarna som låg utanför den militära mathållningen. Redan på 1770-talet började Madam Qvarnberg servera förfriskningar som kaffe och te på Tingsgatan. Serveringen byggdes snart ut till kaffehus med namnet Värdshuset Antonia. I slutet av 1800-talet fanns 15 krogar i Malmköping. Det är många för en så pass liten ort. Men varje sommar mångdubblades befolkningen när Södermanlands regemente samlades på möten och övningar. Försäljningen av både kaffe, pilsner och brännvin var med andra ord säsongsbunden. Dagens Wärdshus i Malmköping öppnades först 1910 under namnet ”Nya hotellet”. Officersvolontär: Ett vanligt sätt att bli officerare var att börja som volontär. Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid armén och vid flottan. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktsanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år.
Gula Knuten i Malmköping. Foto Hans Högman, september 2019.
Officersvolontärer i Gula Knutens trädgård år 1903. Foto: Arsenalens Bildarkiv.

Malma rusthållsboställe / Gästgiveriet

Malma Rusthåll och Länsmansbostället var de två huvudgårdarna i Malma by. Båda gårdarna ligger intill varandra sydväst om kyrkan. Södermanlands regementes regementschef Gustav Adolf von Siegroth tar 1772 initiativ till att mark köptes i Malma by och regementets övningshed Malma hed bildades 1774 utav Malma rusthåll och Malma länsmansboställe. Under indelningsverket sattes ryttarna i kavalleriet upp via rusthåll och knektarna i infanteriet via roteringssystemet, dvs med hjälp av rotebönder. Alla skatte- och kronobönder var skyldiga att ställa upp som rotebönder (det var en plikt). Bönderna grupperades i rotar, vanligen 2 – 4 bönder per rote. Varje rote skulle underhålla en soldat för landskapets infanteriregemente samt tillhandahålla ett soldattorp. För detta fick bönderna ingen kompensation förutom befrielse från utskrivningar som soldater. Att bli rusthållare var däremot frivilligt, man kan säga att rusthållaren skrev ett personligt kontrakt med kronan där rusthållaren förband sig att hålla en ryttare med häst åt landskapets kavalleriregemente. För detta befriades rusthållaren från grundskatter. Kartan till höger visar rusthållet (L) samt länsmansbostället (M) år 1784. Landsvägen mellan Eskilstuna och Nyköping är markerad i överkant av kartan. Rusthållets mangårdsbyggnad från 1700-talets första hälft och har byggts om flera gånger. Bland annat restaurerades huset 1936 och är idag mycket förändrat. Huvudingången till huset var ursprungligen från gårdssidan. Idag är ingången från framsidan. Numer håller Hembygdsföreningens textilmuseum till en trappa upp i Gästgivaregården. Rusthållet men all dess mark köptes in av Södermanlands regemente år 1778 och därmed blev Södermanlands regemente ansvarig rusthållare för Malma rusthåll. Rusthållet tillhörde Södermanlands kompani vid Livregementet till häst. Rusthållets ryttartorp var Klofvsten. Huvudbyggnaden användes först av regementet som samlingslokal och officersmäss för officerskåren under regementsmötena på Malma hed. År 1783 grundade regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth en militärakademi och åren 1783 – 1788 användes huvudbyggnaden för detta ändamål. En nationell militärakademi inrättades 1792 vid Karlbergs slott i Stockholm och därmed lades regementets akademi vid Malma hed ned. Några år efter att övningsheden stod klar (1774) löstes vården av regementets sjuka med ett ”ambulatoriskt lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll med plats för knappt 20 sjuka. Se byggnad (K) på kartan ovan. Arbetet med denna sjukstuga kom igång 1779. Trägolv lades in och väggarna gjordes dragfria upp till cirka 1,80 m höjd. Redan 1783 fanns behov av att utvidga lasarettets kapacitet. Då togs även en intilliggande lada i anspråk för sjukvårdsändamål och utrustades med ytterligare 10 sängar. Krav på bättre sjukhus restes 1813. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset, för att användas som sjukhus. År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Idag kallas huset Lottagården. Malma rusthåll tillhörde Södermanlands kompani vid Livregementet till häst. Malma rusthåll var rusthåll nr 86 (Källa: Grill) inom Södermanlands kompani. År 1791 förvandlades Livregementet till häst till en brigad, Livregementsbrigaden, och delades på tre kårer. En av de tre kårerna var Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon byter namn år 1808 till Livregementsbrigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår, I3. Förbandet som Södermanlands kompani nu tillhörde var omorganiserat till infanteri, dvs det forna kavallerikompaniet var numer avsuttet. Infanterisoldater underhölls normalt via rotebönder men Livregementets grenadjärkårs soldater var fortsättningsvis uppsatta av rusthållare som de forna ryttarna var. Ansvarig rusthållare förblir Södermanlands regemente fram till år 1901 då indelningsverket avskaffas.. Mellan 1801 och 1918 utnyttjades fastigheten som gästgivargård. Huset är därför idag mest känd som Gästgivaregården. von Siegroth såg till att gästgivargården i Hosjö flyttades till Malmköping 1788. Gästgiveriet låg först vid Stora torget (då Eberhards torg) men flyttades till Malma rusthållsboställe 1801. Banmästare Karl August Almqvist med hustru tog över gästgiveriet år 1874 som hade fram till 1885 då de köper Gula Knuten som de sen driver som hotell med namnet Hotell Almqvist. För att rusthållsbostället skulle fungera som ett gästgiveri med övernattningsmöjligheter byggdes det om under åren 1815-1818. Gästgiveriet Inskränktes 1917 till skjutsstation som var i bruk till 1927. Valfrid Peterson arrenderade därefter gården åren 1928- 1952.
Paviljongen som den ser ut idag. Foto Hans Högman, september 2017.
Malma rusthållsboställe / Gästgivargården 2019. Foto Hans Högman, september 2019.
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Livregementets grenadjärkår (AB, D, U) 224 (1828-1834) Bild 205. Bilden ovan är ett utdrag ut Livregementets grenadjärkårs generalmönsterrulla från den 17 juni 1828 och visar rusthåll 86 i Malma by. I kolumnen Rusthållarens namn står Kongl. Södermanlands regemente. Grenadjären på nummer 86 är Jonas Malmberg, Södermanlänning.

Länsmansgården / Hembygdsgården

Malma Rusthåll och Länsmansbostället var de två huvudgårdarna i Malma by. Båda gårdarna ligger intill varandra sydväst om kyrkan. Södermanlands regementes regementschef Gustav Adolf von Siegroth tar 1772 initiativ till att mark köptes i Malma by och regementets övningshed Malma hed bildades 1774 utav Malma rusthåll och Malma länsmansboställe. Mangårdsbyggnaden är uppförd före 1750 och är en parstuga med inredd vind. Byggnaden var boställe för Villåttinge härads länsmän mellan 1711 och 1911. År 1911 utarrenderades gården till Gustaf Andersson. Kartan till höger visar rusthållet (L) samt länsmansbostället (M) år 1784. Landsvägen mellan Eskilstuna och Nyköping är markerad i överkant av kartan. Sedan 1600-talet har ansvaret för upprätthållandet av lag och ordning på landsbygden legat på kronofogdar, länsmän och fjärdingsmän. Länsmannen fungerade som polischef inom sitt distrikt (vanligtvis ett härad) och var underlydande kronofogden (senare landsfogden). Det var länsmannen som ledde det egentliga polisarbetet i distriktet med fjärdingsmannen som biträde. Länsmannen fungerade också som allmän åklagare. Han kallades även kronolänsman. Såväl länsman som kronofogden hade enligt strafflagen rättighet att på eget ansvar utöva häktningsrätt. År 1917 ersattes de dåvarande länsmännen med landsfiskaler. Fjärdingsmannen hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning och sysslan var en förtroende post som utsågs av sockenstämman. Först 1925 blev fjärdingsmannasysslan en fast tjänst. Länsmannen bar en tvåradig uniformsrock i mörkblå färg med förgyllda knappar med länets vapen. Som huvudbonad användes en mössa med guldgalon och förgyllt länsvapen. Fjärdingsmannen bar skärmmössa men i övrigt civil klädsel.
Länsmansgården i Malmköping, nuvarande hembygdsgården. Foto Hans Högman, september 2019.
Ovan, källa: Lilla Malma (D) AI:15 (1861-1865) Bild 10 / sid 1. Kronolänsman Gustaf Jäderholm (1810-1884) hade tjänsten som länsman i Villåttinge härads från 1834 då han kommer från Nyköping och flyttar in i Malma länsmansgård i Malmköping. Jäderholm var länsman i Malmköping fram till 1878. Han efterträds då av länsman Gustaf Konrad Eckerberg och Eckerberg var siste länsmannen som bor på Malma länsmansboställe. Ovanstående utdrag är från Lilla Malmas husförhörslängd för åren 1861-1865 och visa länsman Jäderholm med familj. Bilden till höger visar länsman Gustaf Jäderholm. Fotograf okänd. Under Jäderholms tid som länsman i Malmköping sker ett mord som blev känt i hela landet. Den 31 augusti 1874 rånmördar Hjert och Tector civilingenjör Upmark och kusken Larsson vid Navesta strax norr om Malmköping. Hjert och Tectors plan var att råna postdiligensen men i mörkret tog de miste på Uppmarks kalesch och postdiligensen. I överfallet sköts både Upmark och kusken Larsson till döds. Länsman Gustaf Jäderholm och regementsläkaren Karl Fredrik Edvard Braun anländer tillsammans med till Navesta vid 5-tiden på morgonen. Jäderholm gör ett första förhör med Upmark. Dr Braun påbörjar undersökningen av Upmark med inser ganska snart att hans liv inte går att rädda. Upmark avlider på eftermiddagen följande dag. Tector och Hjert dömdes till döden. Hjert avrättades på Villåttinge härads gamla avrättningsplats på Lidamon 8 km nordväst om Malmköping längs Eskilstunavägen klockan 7:00 den 18 maj 1876. Tector avrättades samma dag och vid samma tid men på Södra Häradets avrättningsplats på Stenkumla backe på Gotland. Efter avrättningen av Hjert gravsattes han utanför kyrkogårdsmurarna vid Lilla Malma kyrka i Malmköping. Avrättade brottslingar hade inte rätt att begravas i vigd jord. Efter en ombyggnad av kyrkogården år 1920 kom Hjerts grav att hamna innanför kyrkogårdsmuren. Läs mer om Morden 1874 i Malmköping.

Referenslitteratur

• Kulturmiljöer i Malmköping, Lilla Malma socken, Flens kommun, Södermanlands län. Södermanlands Museum • Malmköpings tingshus, av f.d. lagmannen Carl- Edvard Sturkell, 2001. • Wikipedia • Bygdeband - lokalhistoria på webben

Relaterade länkar

• Sjukdomar och sjukvård förr • Indelningsverket • Beväringsinrättningen och beväringsmännen • Svenska arméns uniformer • Svenska krig • Svenska regementen • Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed • Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed • Exempel på generalmönsterrulla från 1845 • Södermanlands regementes fälttåg • Södermanlands regementes rotenummer per kompani • Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater • Regemetets generalmönsterrullor Överst på sidan

Regementssjukhuset / Plevnagården

Efter att Malma hed invigts 1774 inrättades några år senare ett provisoriskt sjukhus i en lada på Malma rusthåll. Krav på bättre sjukhus restes 1813. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset för att användas som sjukhus (nuvarande Lottagården). År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Detta sjukhus hade sina begränsningar och framförallt var det för litet. År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt sjukhus. På det år 1881 inköpta området i norra delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). Det nya militärsjukhuset invigdes den 20 september 1886. På sjukhuset fanns en regementsläkare, en anställd sjuksköterska, ett par sjukvårdskorpraler och soldater utbildade till sjukvårdare. Det var då Sveriges första militärsjukhus. Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Sjukhuset var i bruk fram till 1921 då regementet flyttade till Strängnäs. Mer om Sjukvård på Malma hed. Efter perioden som sjukhus 1886 - 1921 blev Plevnagården åren 1928 till 1933 ett seminariehem för småskollärarinnor under utbildning av och från 1933 ett vilohem för lärarinnor. Sedan 1980 Plevnagården varit en hotell- och konferensanläggning. På Plevnagården finns även två soldattorp från indelningsverkets epok.
Militärsjukhuset på Malma hed (Plevnagården). Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Bilden ovan visar centrala Malmköping med Malma hed. På bilden syns positionerna på de flesta av de ovan beskrivna byggnaderna. Det är en satellitbild framtagen med Google Earth.