Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-17

Kungliga Södermanlands Regemente

Malma hed, Karta över Malma hed, Mathållning på heden, Sjukvård, Tjänstgöring, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863

Sjukdomsfall på Malma hed 1866 - 1875

I tabellen nedan visas registrerade sjukdomsfall vid Södermanlands regementes övningar och möten på Malma hed under åren 1866 - 1875.
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Som vi ser av tabellen ovan dominerade diarré, dvs magproblem som under perioden uppgick till 427 sjukdomsfall. Därefter följer luftrörsinflammation (246 fall) följt av frossa (231 fall) och lunginflammation (165 fall). Den åkomma som orsakat flest dödsfall är dock lunginflammation med 6 st. Under perioden som statistiken ovan avser fanns inget sjukhus på Malma hed, det byggdes först 1886. Däremot fanns det från 1832 en militär sjukstuga på Malma hed inrättad i nuvarande Lottagården vid Gustaf Adolfs torg. Det år med flest sjukdomsfall var 1874 med hela 289 fall. Regementet hade 1.200 indelta soldater så 289 sjukdomsfall, de flesta diarré, var en stor andel av antalet soldater på heden (ca: 24%).

Några av sjukdomarna i tabellen

Smittkoppor

En starkt smittsam virussjukdom med karakteristiskt blåsformat hudutslag. Hos dem som överlevde omvandlades blåsorna till krustor (koppor) som efterlämnade ärr. Dödligheten var hög, 10% eller mer. Sjukdomen var tidigare en förödande farsot men blev tack vare skyddsympning allt mindre vanlig. Från början av 1800-talet vaccinerades alla barn under 2 år i Sverige.

Vattkoppor

Barnsjukdom. Sjukdomen är mycket smittsam. Efter 14–16 dagars inkubationstid uppträder först på bålen, därefter i ansiktet och senare på extremiteterna ett småfläckigt utslag som övergår i vätskefyllda blåsor och därefter skorpor. Febern är måttlig och den sjuke endast lätt påverkad.

Mässling

En infektionssjukdom som orsakas av ett RNA-virus tillhörande paramyxogruppen. Sjukdomen drabbar främst barn men ibland även vuxna. Mässling skördade förr åtskilliga dödsoffer. Mellan 1861 och 1890 drabbades nära 33.000 personer i Sverige. Mässlingen är mycket smittsam och någon specifik behandling mot sjukdomen finns inte.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i Sverige under åren 1850 - 1890 med 30% dödlighet. Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst barn. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861–90 avled 86700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30%.

Tyfoidfeber

En allvarlig infektionssjukdom orsakad av en stavbakterie (Salmonella typhi). Bakterien sprids genom vatten och födoämnen. Bakterien ger upphov till en inflammation i tunntarmens vägg och tillhörande lymfatisk vävnad samt sprider sig i kroppen via blodet (sepsis). Efter 1–2 veckors inkubationstid uppträder huvudvärk, muskelvärk, hög feber och frysningar. I början är den sjuke förstoppad, men under andra veckan kan en långvarig och svår diarré uppträda.

Frossa

Feberrysningar, köldrysningar. Användes även som beteckning på malaria.

Difteri

Halssjuka, i Sverige påträffad under mitten av 1700-talet. Framkallas av difteribacillen.

Tuberkulos, TBC

Sjukdom framkallad av en stavformad bacill (Mycobacterium tuberculosis). Tuberkelbacillen kan angripa de flesta av kroppens organ, vanligast dock lungorna. Den överförs vanligen genom droppinfektion och kommer med inandningsluften ned i lungorna. Lungtuberkulos: Om individens immunförsvar är nedsatt eller om mängden inandade baciller varit övermäktigt stort läker primärinfektionen inte ut, och i lungan kan då - månader eller år senare - utvecklas kronisk lungtuberkulos. Symtomen vid lungtuberkulos är till en början obefintliga eller måttliga. Senare förekommer tecken som trötthet, avmagring, nattsvett samt hosta, vilken kan vara varig eller blodtillblandad (hemoptys). En patient som hostar är smittsam

Diarré

Diarré (förr även kallad utsot eller durklopp) innebär att avföringen innehåller 60-90% vatten, vilket ger ett tillstånd av att avföringen är lös i konsistensen och att den kommer oftare än annars. Diarré kan vara akut, som vid magsjuka och matförgiftning, eller kronisk.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-17

Kungliga Södermanlands

Regemente

Malma hed, Karta över Malma hed, Mathållning på heden, Sjukvård, Tjänstgöring, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863

Sjukdomsfall på Malma hed 1866

- 1875

I tabellen nedan visas registrerade sjukdomsfall vid Södermanlands regementes övningar och möten på Malma hed under åren 1866 - 1875.
Som vi ser av tabellen ovan dominerade diarré, dvs magproblem som under perioden uppgick till 427 sjukdomsfall. Därefter följer luftrörsinflammation (246 fall) följt av frossa (231 fall) och lunginflammation (165 fall). Den åkomma som orsakat flest dödsfall är dock lunginflammation med 6 st. Under perioden som statistiken ovan avser fanns inget sjukhus på Malma hed, det byggdes först 1886. Däremot fanns det från 1832 en militär sjukstuga på Malma hed inrättad i nuvarande Lottagården vid Gustaf Adolfs torg. Det år med flest sjukdomsfall var 1874 med hela 289 fall. Regementet hade 1.200 indelta soldater så 289 sjukdomsfall, de flesta diarré, var en stor andel av antalet soldater på heden (ca: 24%).

Några av sjukdomarna i tabellen

Smittkoppor

En starkt smittsam virussjukdom med karakteristiskt blåsformat hudutslag. Hos dem som överlevde omvandlades blåsorna till krustor (koppor) som efterlämnade ärr. Dödligheten var hög, 10% eller mer. Sjukdomen var tidigare en förödande farsot men blev tack vare skyddsympning allt mindre vanlig. Från början av 1800-talet vaccinerades alla barn under 2 år i Sverige.

Vattkoppor

Barnsjukdom. Sjukdomen är mycket smittsam. Efter 14–16 dagars inkubationstid uppträder först på bålen, därefter i ansiktet och senare på extremiteterna ett småfläckigt utslag som övergår i vätskefyllda blåsor och därefter skorpor. Febern är måttlig och den sjuke endast lätt påverkad.

Mässling

En infektionssjukdom som orsakas av ett RNA-virus tillhörande paramyxogruppen. Sjukdomen drabbar främst barn men ibland även vuxna. Mässling skördade förr åtskilliga dödsoffer. Mellan 1861 och 1890 drabbades nära 33.000 personer i Sverige. Mässlingen är mycket smittsam och någon specifik behandling mot sjukdomen finns inte.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i Sverige under åren 1850 - 1890 med 30% dödlighet. Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst barn. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861–90 avled 86700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30%.

Tyfoidfeber

En allvarlig infektionssjukdom orsakad av en stavbakterie (Salmonella typhi). Bakterien sprids genom vatten och födoämnen. Bakterien ger upphov till en inflammation i tunntarmens vägg och tillhörande lymfatisk vävnad samt sprider sig i kroppen via blodet (sepsis). Efter 1–2 veckors inkubationstid uppträder huvudvärk, muskelvärk, hög feber och frysningar. I början är den sjuke förstoppad, men under andra veckan kan en långvarig och svår diarré uppträda.

Frossa

Feberrysningar, köldrysningar. Användes även som beteckning på malaria.

Difteri

Halssjuka, i Sverige påträffad under mitten av 1700- talet. Framkallas av difteribacillen.

Tuberkulos, TBC

Sjukdom framkallad av en stavformad bacill (Mycobacterium tuberculosis). Tuberkelbacillen kan angripa de flesta av kroppens organ, vanligast dock lungorna. Den överförs vanligen genom droppinfektion och kommer med inandningsluften ned i lungorna. Lungtuberkulos: Om individens immunförsvar är nedsatt eller om mängden inandade baciller varit övermäktigt stort läker primärinfektionen inte ut, och i lungan kan då - månader eller år senare - utvecklas kronisk lungtuberkulos. Symtomen vid lungtuberkulos är till en början obefintliga eller måttliga. Senare förekommer tecken som trötthet, avmagring, nattsvett samt hosta, vilken kan vara varig eller blodtillblandad (hemoptys). En patient som hostar är smittsam

Diarré

Diarré (förr även kallad utsot eller durklopp) innebär att avföringen innehåller 60-90% vatten, vilket ger ett tillstånd av att avföringen är lös i konsistensen och att den kommer oftare än annars. Diarré kan vara akut, som vid magsjuka och matförgiftning, eller kronisk.