Copyright © Hans Högman 2019-10-17
Som vi ser av tabellen ovan dominerade diarré, dvs
magproblem som under perioden uppgick till 427
sjukdomsfall. Därefter följer luftrörsinflammation
(246 fall) följt av frossa (231 fall) och
lunginflammation (165 fall). Den åkomma som
orsakat flest dödsfall är dock lunginflammation med
6 st.
Under perioden som statistiken ovan avser fanns
inget sjukhus på Malma hed, det byggdes först 1886.
Däremot fanns det från 1832 en militär sjukstuga på
Malma hed inrättad i nuvarande Lottagården vid
Gustaf Adolfs torg.
Det år med flest sjukdomsfall var 1874 med hela 289
fall. Regementet hade 1.200 indelta soldater så 289
sjukdomsfall, de flesta diarré, var en stor andel av
antalet soldater på heden (ca: 24%).
Några av sjukdomarna i tabellen
Smittkoppor
En starkt smittsam virussjukdom med karakteristiskt
blåsformat hudutslag. Hos dem som överlevde
omvandlades blåsorna till krustor (koppor) som
efterlämnade ärr. Dödligheten var hög, 10% eller
mer. Sjukdomen var tidigare en förödande farsot
men blev tack vare skyddsympning allt mindre
vanlig. Från början av 1800-talet vaccinerades alla
barn under 2 år i Sverige.
Vattkoppor
Barnsjukdom. Sjukdomen är mycket smittsam. Efter
14–16 dagars inkubationstid uppträder först på
bålen, därefter i ansiktet och senare på
extremiteterna ett småfläckigt utslag som övergår i
vätskefyllda blåsor och därefter skorpor. Febern är
måttlig och den sjuke endast lätt påverkad.
Mässling
En infektionssjukdom som orsakas av ett RNA-virus
tillhörande paramyxogruppen. Sjukdomen drabbar
främst barn men ibland även vuxna. Mässling
skördade förr åtskilliga dödsoffer. Mellan 1861 och
1890 drabbades nära 33.000 personer i Sverige.
Mässlingen är mycket smittsam och någon specifik
behandling mot sjukdomen finns inte.
Scharlakansfeber
Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i
Sverige under åren 1850 - 1890 med 30% dödlighet.
Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad
av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst
barn. Den var före penicillineran en fruktad
infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med
hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk
feber, hos överlevande. Under senare delen av
1800-talet var scharlakansfeber den
infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i
Sverige; 1861–90 avled 86700 personer, vilket
innebar en dödlighet bland de insjuknade på över
30%.
Tyfoidfeber
En allvarlig infektionssjukdom orsakad av en
stavbakterie (Salmonella typhi). Bakterien sprids
genom vatten och födoämnen. Bakterien ger upphov
till en inflammation i tunntarmens vägg och
tillhörande lymfatisk vävnad samt sprider sig i
kroppen via blodet (sepsis). Efter 1–2 veckors
inkubationstid uppträder huvudvärk, muskelvärk,
hög feber och frysningar. I början är den sjuke
förstoppad, men under andra veckan kan en
långvarig och svår diarré uppträda.
Frossa
Feberrysningar, köldrysningar. Användes även som
beteckning på malaria.
Difteri
Halssjuka, i Sverige påträffad under mitten av 1700-
talet. Framkallas av difteribacillen.
Tuberkulos, TBC
Sjukdom framkallad av en stavformad bacill
(Mycobacterium tuberculosis). Tuberkelbacillen kan
angripa de flesta av kroppens organ, vanligast dock
lungorna. Den överförs vanligen genom
droppinfektion och kommer med inandningsluften
ned i lungorna.
Lungtuberkulos:
Om individens immunförsvar är nedsatt eller om
mängden inandade baciller varit övermäktigt stort
läker primärinfektionen inte ut, och i lungan kan då -
månader eller år senare - utvecklas kronisk
lungtuberkulos. Symtomen vid lungtuberkulos är till
en början obefintliga eller måttliga. Senare
förekommer tecken som trötthet, avmagring,
nattsvett samt hosta, vilken kan vara varig eller
blodtillblandad (hemoptys). En patient som hostar är
smittsam
Diarré
Diarré (förr även kallad utsot eller durklopp) innebär
att avföringen innehåller 60-90% vatten, vilket ger ett
tillstånd av att avföringen är lös i konsistensen och
att den kommer oftare än annars. Diarré kan vara
akut, som vid magsjuka och matförgiftning, eller
kronisk.
