För avlöning av de indelta officerarna var principen: Istället för att kronan samlade in skatten från allmogen och sedan betalade befälens löner så utnyttjades resurserna direkt på platsen, dvs indelning. Indelning innebar således att man "öronmärkte" skatt för ett visst ändamål, exempelvis betalning av lönen till en statlig ämbetsman eller en officer.Varje officer fick ett boställe med tillhörande jordbruksmark som kunde försörja familjen samt ta del av hela eller del av skatten eller räntor från rotegårdarna de var tilldelade. Byggnationen av huvudbyggnaden bekostade staten medan innehavaren av bostället fick stå för underhåll och skötsel. De militära boställena stod i proportion till befälens tjänstegrad, ju högre grad desto större boställe och fler hemmans skatt i lön. De hemman som bidrog till officerarnas lön med sin skatt kallades fördelshemman. Det egentliga indelningsverket, dvs armébefälen, grundades med andra ord på anvisning av kronan tillhöriga hemman och räntor. Befälet fick fördelsbeställning, boställe av krononatur och vid infanteriet därjämte tilldelningshemman. För hästhållningen tilldelades kavalleriet ett antal hästhemman. Varje officer och underofficer avlönades således med ett boställe. En förutsättning för indelningsverket var reduktionen där många gods drogs in till kronan från adeln. Boställets huvudbyggnad kallades karaktärsbyggnad om den var uppförd enligt typritningarna. Vanligen fanns fler bostadsbyggnader på varje gård eller boställe, de kallades laga hus. Många boställen kom i praktiken att brukas och bebos av andra än sina innehavare, kanske för att officeren redan hade boende på annat håll. Gårdarna kunde då arrenderas ut till bönder eller militärer med lägre grad.Det fanns detaljerade typritningarutfärdade för befälsboställena (till skillnad från soldattorpen). Det gamla indelta lönesättet för arméns befäl avskaffades slutgiltigt med 1875-års lönereglering. Från 1875 skulle samtliga officerare avlönas kontant, varvid avlöning genom boställen upphörde helt. Mer om officersboställena.Nedan finns en uppräkning av de boställen som fanns vid Södermanlands regemente. Informationen är hämtad från Claes Grillsarbete ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket”. Grill skrev sitt verk vid mitten av 1800-talet och speglar således förhållandena vid denna tid. Naturligtvis har boställena inte hela tiden varit desamma under de drygt 200 år som indelningsverket fanns och boställena har disponerats för olika ändamål.
Boställen vid Södermanlands regemente
Förteckning av regementets boställen som fortfarande disponerades vid mitten av 1800-talet enligt Grill:.
•"Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", Claes Grill, 1856. Del II.•Stora Kölaboda kaptensboställe. Länsstyrelsen i Kronoberg.•Officersboställen - ett skånskt kulturarv att vårda, Mårten Persson, Lunds universitet, 2005.•Majorsbostället Gryta, Ett militärhistoriskt byggnadsminne sett genom syneprotokollen 1698-1881. Göran Ulväng.•Indelta inkomster, En studie av det militära löneindelningsverket 1721–1833. Fredrik Thisner. Uppsala universitet 2014.•Militära boställen, Statens fastighetsverk•Så bodde officerarna av Martin Giertz, 2019•Svenska knektar: Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred, Lars Ericson Wolke.•WikipediaÖverst på sidan
Stabens boställen
Dagöholm
Regementschefen var den högste chefen vid ett regemente och denne hade vanligtvis tjänstegraden överste. Regementschefens boställe brukar därför kallas överstebostället. Överstebostället vid Södermalandsregemente var Dagöholm i Lerbo socken, öster om Katrineholm, med Kesebro och Ulfstorp.År 1681 drogs frälsegodset Dagöholm in till kronan genom reduktionen och blev enligt ett kungligt brev från den 23 november 1693 översteboställe vid Kungliga Södermanlands regemente. När boställen som löneform helt avskaffades vid 1875-års lönereform upphörde Dagöholm att vara militärt boställe från 1878. Åren 1878 – 1938 brukades det som kronoarrende, dvs det utarrenderades. Bilden visar överstebostället Dagöholm, Lerbo socken. Denna flygelbyggnad uppfördes 1742. Huset jämte flyglar och ekonomibyggnader brann ned 1894.På 1890-talet drabbades Dagöholm av två bränder. Vid ett åskoväder den 20 juni 1893 antändes stora ladugårdsbyggnaden. Djuren han räddas med ladugården brann ned. Natten till den 1 maj 1894 uppstod en brand i en vedbod som spred sig via en arbetarbostad till huvudbyggnaden på Dagöholm. Trots stora ansträngningar gick huvudbyggnaden inte att rädda. En ny huvudbyggnad uppfördes 1897.Den förste regementschefen på Dagöholm blev Wolter Reinhold Wrangel till Ellistfer.
Landshammar
Landshammar i Spelviks socken, Nyköpings kommun, vid sjön Eknaren har varit både kaptens-, överstelöjtnants- och majorsboställe vid Södermanlands regemente. Huvudbyggnaden uppfördes 1746 enligt normen för kaptensboställen. Parstugan i vinkel med huvudbyggnaden härrör från 1772. År 1691 drogs egendomen in och gården anslogs som kaptensboställe för Södermanlands regemente.Vid tidpunkten för Grills verk var Landshammar boställe för 1. majoren. Gården var officersboställe fram till år 1876 då gården utarrenderades.Färgbilden visar 1. majorens boställe Landshammar i Spelviks socken som det ser ut idag. Den svartvita bilden visar Landshammar på 1940-talet. Foto: Dan Samuelsson. Bild: Södermanlands Museum, ID: SLM M017985.
Björkeby
Björkeby i Toresunds socken norr om Mariefred var överstelöjtnants- och majorsboställe vid Södermanlands regemente. Björkeby drogs in av kronan 1691 och blev till överstelöjtnantboställe, från 1838 majorsboställe. Mangårdsbyggnaden på Björkeby är uppförd 1732 med förstuga, sal och fyra kammare, men är sedan dess restaurerad och renoverad i flera omgångar. Den äldsta mangårdsbyggnaden från 1638 brann ned 1717. Det fanns även flyglelbyggnader före branden men nuvarande flyglar uppfördes på 1730-talet. Bebyggelsen på Björkeby är sällsynt ålderdomlig dvs nästan bevarad i sin ursprungliga form.Till gården finns två flygelbyggnader.Vid tidpunkten för Grills verk var Björkeby boställe för 2. majoren. Gården var officersboställe fram till år 1878 (?) då gården utarrenderades.Färgbilden visar 2. majorens boställe Björkeby i Toresunds socken som det ser ut idag. .
xxxx Mil xxxxx
xxxxxxxxxxxxx
Torsberga
Torsberga i Stenkvista socken, Eskilstuna kommun, kaptens- och majorsboställe.År 1690 anslogs en av gårdarna i Torsberga by (Torsberga nr 1) till kaptensboställe. Den 10 juni 1737 uppstod en brand vid bostället och allt brann ner. Gården byggdes upp igen och den laga av- och tillträdessynen som skedde 1741. Väster om mangården finns den sätesstuga, som utlovades vid 1732 års husesyn. Först 1744 blev den planerade karaktärsbyggnaden uppförd. Den byggnaden finns alltjämt på bostället. Centralt på platsen ligger karaktärsbyggnaden med de två flyglarna på sidorna. Mellan huvudbyggnaderna och flyglarna låg de nu rivna ”Bläckhornen”, som var bostad till drängarna och pigorna.Vid tidpunkten för Grills verk var Torsberga boställe för 3. majoren. Gården var officersboställe fram till slutet av 1870-talet då gården utarrenderades.Bilden visar 3. majorens boställe Torsberga i Stenkvista socken.
Ålberga
Ålberga i Jönåkers socken väster om Nyköping var boställe åt regementskvartermästaren vid Södermanlands regemente, Bostället kallades i regel bara Ålberga boställe. Bostället är uppfört 1772 och hade två flygelbyggnader.Ålberga står som utarrenderad i Grills verk, dvs vid mitten av 1850-talet.Bilden visar regements-kvartermästarens boställe Ålberga i Jönsåkers socken.
Kaptensboställen vid respektive kompani
En kompanichef var den högste chefen vid ett kompani och denne hade vanligtvis tjänstegraden kapten. Men även högre befäl kunde vara kompanichefer. Översten var chef över första bataljonen samt kompanichef över 1:a kompaniet, Livkompaniet. Kompanichef var en roll han sällan hade tid med utan det brukade i stället en befordrad löjtnant, ofta med titeln kaptenlöjtnant få sköta i hans ställe. Överstelöjtnanten var chef över andra bataljonen samt chef över ett av kompanierna, vanligen 5:e kompaniet som då ofta kallades Överstelöjtnantens kompani. Även majoren hade ansvar för ett kompani, då kallad Majorens kompani. År 1756 införs i de indelta förbanden graden andre major. Denna nya tjänsteställning fick majors rang men avlönades som kapten. Under 1800-talet kallades major även för förste major (premiärmajor). Andre major benämndes även sekundmajor och nu tillkom även tredje major.Ett infanteriregemente hade normalt 1.200 soldater organiserade på 8 kompanier om 150 vardera. Ett regemente var även indelad i 2 bataljoner om vardera 600 man.
Edeby majorsboställe, Livkompaniet (1)
Edeby boställe i Björkviks socken var boställe för kompanichefen för Livkompaniet. Edeby var anslaget som majorsboställe. Edeby var en gård på 2 mantal.Färgbilden visar Edeby majorsboställe (mangårdsbyggnaden) i Björkviks socken som det ser ut idag.Den svartvita bilden visar också Edeby. Bild: Södermanlands museum, ID: SLM M034831.
Backa kaptensboställe, Vingåkers kompani (2)
Backa boställe i Västra Vingåkers socken var boställe för kompanichefen för Vingåkers kompani. Backa var en gård på 1 mantal. Kompaniet har även kallats Majoren kompani.Bilden visar Backa kaptensboställe, 1900-tal.
Ådö kaptensboställe, Nyköpings kompani (3)
Ådö boställe i Helgesta socken, Flens kommun, var kaptensboställe för kompanichefen för Nyköpings kompani. Ådö var en gård på 1 mantal.År 1691 drogs Ådö in till kronan genom Karl XI:s reduktion. Ådö indelades först som löjtnantsboställe och senare som kaptensboställe vid Södermanlands regemente. Den nuvarande huvudbyggnaden av putsad och vitfärgad sten under säteritak uppfördes 1746.Bilden visar Ådö i Helgesta socken, kaptensboställe för Nyköpings kompani, Södermanlands regemente. Notera säteritaket.
Fyrö kaptensboställe, Oppunda kompani (4)
Fyrö boställe i Skyllinge socken (nu Sköldinge socken), Katrineholms kommun, var kaptensboställe för kompanichefen för Oppunda kompani. Fyrö var en gård på 1 ½ mantal.
Rosöga kaptensboställe, Strängnäs kompani (5)
Rosöga boställe i Härads socken, Strängnäs kommun, var kaptensboställe för kompanichefen för Strängnäs kompani. Rosöga var en gård på ½ + ½ mantal. Gården har även kallats Olsgården. Mangårdsbyggnaden är uppförd på 1700-talet. Strängnäs kompani har även kallats Överstelöjtnantens kompani.Färgbilden bilden visar Rosöga i Härads socken, kaptensboställe för Strängnäs kompani, Södermanlands regemente, av idag. Gården har även kallats Olsgården. Svartvita bilden visar kaptensbostället Rosöga i Härads socken på 1940-talet. Mangårdsbyggnaden. Bild: Härads Hembygdsförening.
Kroberga kaptensboställe, Öster Rekarne kompani (6)
Kroberga boställe i Ärla socken, Eskilstuna kommun, var boställe för kompanichefen för Öster Rekarne kompani. Kroberga var en gård på 1 + ½ mantal.Kroberga var ett kaptensboställe men före år 1833 löjtnantsboställe. Före 1833 fanns också ett förareboställe på Kroberga men det slogs ihop med löjtnantsbostället för att bilda ett kaptensboställe detta år.Färgbilden visar Kroberga i Ärla socken, kaptensboställe för Öster Rekarne kompani, Södermanlands regemente, av idag. Svartvita bilden visar ett träsnitt av Kroberga kaptensboställe i Ärla socken. Till höger, på andra sidan vägen, syns kompaniets trossbod. Bild: Krigsarkivet, Folke Rudelius arkiv.
Vesterby kaptensboställe, Väster Rekarne kompani (7)
Vesterby (Västerby) boställe i Tumbo socken, Eskilstuna kommun, var boställe för kompanichefen för Väster Rekarne kompani. Vesterby var en gård på 2 mantal.Bilden visar Vesterby i Tumbo socken, kaptensboställe för Väster Rekarne kompani, Södermanlands regemente.
Vänga kaptensboställe, Gripsholms kompani (8)
Vänga boställe i Björnlunda socken, Gnesta kommun, var boställe för kompanichefen för Gripsholms kompani. Vänga var en gård på 1 mantal.Gården ligger vid en 1910 utdikad vik av Storsjön. Tidigare fanns här två gårdar, men år 1682 slogs de samman för att bli kaptensboställe vid Gripsholms kompani av Södermanlands regemente.Av boställesbyggnaderna härstammar framkammarstugan, som troligen är den äldre manbyggnaden från 1600-talet. Nuvarande manbyggnad fanns åtminstone 1735, medan en bod med vällingklocka uppfördes 1730–1732. Källarbyggnaden fanns på platsen 1744.Färgbilden visar Vänga i Björnlunda socken, kaptensboställe för Gripsholms kompani, Södermanlands regemente, av idag. Svartvita bilden visar hur Vänga såg ut förr i tiden.Färgbilderna på befälsboställena ovan som har kommentaren “av idag” är tagna 2021/2022.Ett stort tack till Magnus Edvinsson, tidigare officer vid P 10 i Strängnäs, som hjälpt mig med många av fotografierna av boställena.
Kompaniområden
Ett infanteriregemente hade vanligen 1.200 soldater organiserade på 8 kompanier om 150 man vardera. Varje kompani hade sitt område i landskapet kallat kompaniområde och detta område motsvarade i regel ett härad.Så, ett infanteriregemente på 8 kompanier hade därmed även 8 kompaniområden, ett för varje kompani i regementet. Alla de 150 soldater som tjänstgjorde i samma kompani hade sina soldattorp inom detta kompanis kompaniområde. Detta gällde även kompanibefälens boställen. Tanken bakom detta var väl att befälen skulle kunna hålla ett ”vakande öga” på kompaniets soldater även när de var hemma på roten.Bilden visar Södermanlands regementes 8 kompaniområden samt dess övningshed, Malma hed i Malmköping, som låg mitt i Södermanland.
För avlöning av de indelta officerarna var principen: Istället för att kronan samlade in skatten från allmogen och sedan betalade befälens löner så utnyttjades resurserna direkt på platsen, dvs indelning. Indelning innebar således att man "öronmärkte" skatt för ett visst ändamål, exempelvis betalning av lönen till en statlig ämbetsman eller en officer.Varje officer fick ett boställe med tillhörande jordbruksmark som kunde försörja familjen samt ta del av hela eller del av skatten eller räntor från rotegårdarna de var tilldelade. Byggnationen av huvudbyggnaden bekostade staten medan innehavaren av bostället fick stå för underhåll och skötsel. De militära boställena stod i proportion till befälens tjänstegrad, ju högre grad desto större boställe och fler hemmans skatt i lön. De hemman som bidrog till officerarnas lön med sin skatt kallades fördelshemman. Det egentliga indelningsverket, dvs armébefälen, grundades med andra ord på anvisning av kronan tillhöriga hemman och räntor. Befälet fick fördelsbeställning, boställe av krononatur och vid infanteriet därjämte tilldelningshemman. För hästhållningen tilldelades kavalleriet ett antal hästhemman. Varje officer och underofficer avlönades således med ett boställe. En förutsättning för indelningsverket var reduktionen där många gods drogs in till kronan från adeln. Boställets huvudbyggnad kallades karaktärsbyggnad om den var uppförd enligt typritningarna. Vanligen fanns fler bostadsbyggnader på varje gård eller boställe, de kallades laga hus. Många boställen kom i praktiken att brukas och bebos av andra än sina innehavare, kanske för att officeren redan hade boende på annat håll. Gårdarna kunde då arrenderas ut till bönder eller militärer med lägre grad.Det fanns detaljerade typritningarutfärdade för befälsboställena (till skillnad från soldattorpen). Det gamla indelta lönesättet för arméns befäl avskaffades slutgiltigt med 1875-års lönereglering. Från 1875 skulle samtliga officerare avlönas kontant, varvid avlöning genom boställen upphörde helt. Mer om officersboställena.Nedan finns en uppräkning av de boställen som fanns vid Södermanlands regemente. Informationen är hämtad från Claes Grills arbete ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket”. Grill skrev sitt verk vid mitten av 1800-talet och speglar således förhållandena vid denna tid. Naturligtvis har boställena inte hela tiden varit desamma under de drygt 200 år som indelningsverket fanns och boställena har disponerats för olika ändamål.
Boställen vid Södermanlands
regemente
Förteckning av regementets boställen som fortfarande disponerades vid mitten av 1800-talet enligt Grill:.
•"Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", Claes Grill, 1856. Del II.•Stora Kölaboda kaptensboställe. Länsstyrelsen i Kronoberg.•Officersboställen - ett skånskt kulturarv att vårda, Mårten Persson, Lunds universitet, 2005.•Majorsbostället Gryta, Ett militärhistoriskt byggnadsminne sett genom syneprotokollen 1698-1881. Göran Ulväng.•Indelta inkomster, En studie av det militära löneindelningsverket 1721–1833. Fredrik Thisner. Uppsala universitet 2014.•Militära boställen, Statens fastighetsverk•Så bodde officerarna av Martin Giertz, 2019•Svenska knektar: Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred, Lars Ericson Wolke.•WikipediaÖverst på sidan
Stabens boställen
Dagöholm
Regementschefen var den högste chefen vid ett regemente och denne hade vanligtvis tjänstegraden överste. Regementschefens boställe brukar därför kallas överstebostället. Överstebostället vid Södermalandsregemente var Dagöholm i Lerbo socken, öster om Katrineholm, med Kesebro och Ulfstorp.År 1681 drogs frälsegodset Dagöholm in till kronan genom reduktionen och blev enligt ett kungligt brev från den 23 november 1693 översteboställe vid Kungliga Södermanlands regemente. När boställen som löneform helt avskaffades vid 1875-års lönereform upphörde Dagöholm att vara militärt boställe från 1878. Åren 1878 – 1938 brukades det som kronoarrende, dvs det utarrenderades. Bilden visar överstebostället Dagöholm, Lerbo socken. Denna flygelbyggnad uppfördes 1742. Huset jämte flyglar och ekonomibyggnader brann ned 1894.På 1890-talet drabbades Dagöholm av två bränder. Vid ett åskoväder den 20 juni 1893 antändes stora ladugårdsbyggnaden. Djuren han räddas med ladugården brann ned. Natten till den 1 maj 1894 uppstod en brand i en vedbod som spred sig via en arbetarbostad till huvudbyggnaden på Dagöholm. Trots stora ansträngningar gick huvudbyggnaden inte att rädda. En ny huvudbyggnad uppfördes 1897.Den förste regementschefen på Dagöholm blev Wolter Reinhold Wrangel till Ellistfer.
Landshammar
Landshammar i Spelviks socken, Nyköpings kommun, vid sjön Eknaren har varit både kaptens-, överstelöjtnants- och majorsboställe vid Södermanlands regemente. Huvudbyggnaden uppfördes 1746 enligt normen för kaptensboställen. Parstugan i vinkel med huvudbyggnaden härrör från 1772. År 1691 drogs egendomen in och gården anslogs som kaptensboställe för Södermanlands regemente.Vid tidpunkten för Grills verk var Landshammar boställe för 1. majoren. Gården var officersboställe fram till år 1876 då gården utarrenderades.Färgbilden visar 1. majorens boställe Landshammar i Spelviks socken som det ser ut idag. Den svartvita bilden visar Landshammar på 1940-talet. Foto: Dan Samuelsson. Bild: Södermanlands Museum, ID: SLM M017985.
Björkeby
Björkeby i Toresunds socken norr om Mariefred var överstelöjtnants- och majorsboställe vid Södermanlands regemente. Björkeby drogs in av kronan 1691 och blev till överstelöjtnantboställe, från 1838 majorsboställe. Mangårdsbyggnaden på Björkeby är uppförd 1732 med förstuga, sal och fyra kammare, men är sedan dess restaurerad och renoverad i flera omgångar. Den äldsta mangårdsbyggnaden från 1638 brann ned 1717. Det fanns även flyglelbyggnader före branden men nuvarande flyglar uppfördes på 1730-talet. Bebyggelsen på Björkeby är sällsynt ålderdomlig dvs nästan bevarad i sin ursprungliga form.Till gården finns två flygelbyggnader.Vid tidpunkten för Grills verk var Björkeby boställe för 2. majoren. Gården var officersboställe fram till år 1878 (?) då gården utarrenderades.Färgbilden visar 2. majorens boställe Björkeby i Toresunds socken som det ser ut idag. .
Torsberga
Torsberga i Stenkvista socken, Eskilstuna kommun, kaptens- och majorsboställe.År 1690 anslogs en av gårdarna i Torsberga by (Torsberga nr 1) till kaptensboställe. Den 10 juni 1737 uppstod en brand vid bostället och allt brann ner. Gården byggdes upp igen och den laga av- och tillträdessynen som skedde 1741. Väster om mangården finns den sätesstuga, som utlovades vid 1732 års husesyn. Först 1744 blev den planerade karaktärsbyggnaden uppförd. Den byggnaden finns alltjämt på bostället. Centralt på platsen ligger karaktärsbyggnaden med de två flyglarna på sidorna. Mellan huvudbyggnaderna och flyglarna låg de nu rivna ”Bläckhornen”, som var bostad till drängarna och pigorna.Vid tidpunkten för Grills verk var Torsberga boställe för 3. majoren. Gården var officersboställe fram till slutet av 1870-talet då gården utarrenderades.Bilden visar 3. majorens boställe Torsberga i Stenkvista socken.
Ålberga
Ålberga i Jönåkers socken väster om Nyköping var boställe åt regementskvartermästaren vid Södermanlands regemente, Bostället kallades i regel bara Ålberga boställe. Bostället är uppfört 1772 och hade två flygelbyggnader.Ålberga står som utarrenderad i Grills verk, dvs vid mitten av 1850-talet.Bilden visar regements-kvartermästarens boställe Ålberga i Jönsåkers socken.
Kaptensboställen vid respektive
kompani
En kompanichef var den högste chefen vid ett kompani och denne hade vanligtvis tjänstegraden kapten. Men även högre befäl kunde vara kompanichefer. Översten var chef över första bataljonen samt kompanichef över 1:a kompaniet, Livkompaniet. Kompanichef var en roll han sällan hade tid med utan det brukade i stället en befordrad löjtnant, ofta med titeln kaptenlöjtnant få sköta i hans ställe. Överstelöjtnanten var chef över andra bataljonen samt chef över ett av kompanierna, vanligen 5:e kompaniet som då ofta kallades Överstelöjtnantens kompani. Även majoren hade ansvar för ett kompani, då kallad Majorens kompani. År 1756 införs i de indelta förbanden graden andre major. Denna nya tjänsteställning fick majors rang men avlönades som kapten. Under 1800-talet kallades major även för förste major (premiärmajor). Andre major benämndes även sekundmajor och nu tillkom även tredje major.Ett infanteriregemente hade normalt 1.200 soldater organiserade på 8 kompanier om 150 vardera. Ett regemente var även indelad i 2 bataljoner om vardera 600 man.
Edeby majorsboställe, Livkompaniet (1)
Edeby boställe i Björkviks socken var boställe för kompanichefen för Livkompaniet. Edeby var anslaget som majorsboställe. Edeby var en gård på 2 mantal.Färgbilden visar Edeby majorsboställe (mangårdsbyggnaden) i Björkviks socken som det ser ut idag.Den svartvita bilden visar också Edeby. Bild: Södermanlands museum, ID: SLM M034831.
Backa kaptensboställe, Vingåkers kompani
(2)
Backa boställe i Västra Vingåkers socken var boställe för kompanichefen för Vingåkers kompani. Backa var en gård på 1 mantal. Kompaniet har även kallats Majoren kompani.Bilden visar Backa kaptensboställe, 1900-tal.
Ådö kaptensboställe, Nyköpings kompani (3)
Ådö boställe i Helgesta socken, Flens kommun, var kaptensboställe för kompanichefen för Nyköpings kompani. Ådö var en gård på 1 mantal.År 1691 drogs Ådö in till kronan genom Karl XI:s reduktion. Ådö indelades först som löjtnantsboställe och senare som kaptensboställe vid Södermanlands regemente. Den nuvarande huvudbyggnaden av putsad och vitfärgad sten under säteritak uppfördes 1746.Bilden visar Ådö i Helgesta socken, kaptensboställe för Nyköpings kompani, Södermanlands regemente. Notera säteritaket.
Fyrö kaptensboställe, Oppunda kompani (4)
Fyrö boställe i Skyllinge socken (nu Sköldinge socken), Katrineholms kommun, var kaptensboställe för kompanichefen för Oppunda kompani. Fyrö var en gård på 1 ½ mantal.
Rosöga kaptensboställe, Strängnäs kompani
(5)
Rosöga boställe i Härads socken, Strängnäs kommun, var kaptensboställe för kompanichefen för Strängnäs kompani. Rosöga var en gård på ½ + ½ mantal. Gården har även kallats Olsgården. Mangårdsbyggnaden är uppförd på 1700-talet. Strängnäs kompani har även kallats Överstelöjtnantens kompani.Färgbilden bilden visar Rosöga i Härads socken, kaptensboställe för Strängnäs kompani, Södermanlands regemente, av idag. Gården har även kallats Olsgården. Svartvita bilden visar kaptensbostället Rosöga i Härads socken på 1940-talet. Mangårdsbyggnaden. Bild: Härads Hembygdsförening.
Kroberga kaptensboställe, Öster Rekarne
kompani (6)
Kroberga boställe i Ärla socken, Eskilstuna kommun, var boställe för kompanichefen för Öster Rekarne kompani. Kroberga var en gård på 1 + ½ mantal.Kroberga var ett kaptensboställe men före år 1833 löjtnantsboställe. Före 1833 fanns också ett förareboställe på Kroberga men det slogs ihop med löjtnantsbostället för att bilda ett kaptensboställe detta år.Färgbilden visar Kroberga i Ärla socken, kaptensboställe för Öster Rekarne kompani, Södermanlands regemente, av idag. Svartvita bilden visar ett träsnitt av Kroberga kaptensboställe i Ärla socken. Till höger, på andra sidan vägen, syns kompaniets trossbod. Bild: Krigsarkivet, Folke Rudelius arkiv.
Vesterby kaptensboställe, Väster Rekarne
kompani (7)
Vesterby (Västerby) boställe i Tumbo socken, Eskilstuna kommun, var boställe för kompanichefen för Väster Rekarne kompani. Vesterby var en gård på 2 mantal.Bilden visar Vesterby i Tumbo socken, kaptensboställe för Väster Rekarne kompani, Södermanlands regemente.
Vänga kaptensboställe, Gripsholms kompani
(8)
Vänga boställe i Björnlunda socken, Gnesta kommun, var boställe för kompanichefen för Gripsholms kompani. Vänga var en gård på 1 mantal.Gården ligger vid en 1910 utdikad vik av Storsjön. Tidigare fanns här två gårdar, men år 1682 slogs de samman för att bli kaptensboställe vid Gripsholms kompani av Södermanlands regemente.Av boställesbyggnaderna härstammar framkammarstugan, som troligen är den äldre manbyggnaden från 1600-talet. Nuvarande manbyggnad fanns åtminstone 1735, medan en bod med vällingklocka uppfördes 1730–1732. Källarbyggnaden fanns på platsen 1744.Färgbilden visar Vänga i Björnlunda socken, kaptensboställe för Gripsholms kompani, Södermanlands regemente, av idag. Svartvita bilden visar hur Vänga såg ut förr i tiden.Färgbilderna på befälsboställena ovan som har kommentaren “av idag” är tagna 2021/2022.Ett stort tack till Magnus Edvinsson, tidigare officer vid P 10 i Strängnäs, som hjälpt mig med många av fotografierna av boställena.
Kompaniområden
Ett infanteriregemente hade vanligen 1.200 soldaterorganiserade på 8 kompanier om 150 man vardera. Varje kompani hade sitt område i landskapet kallat kompaniområde och detta område motsvarade i regel ett härad.Så, ett infanteriregemente på 8 kompanier hade därmed även 8 kompaniområden, ett för varje kompani i regementet. Alla de 150 soldater som tjänstgjorde i samma kompani hade sina soldattorp inom detta kompanis kompaniområde. Detta gällde även kompanibefälens boställen. Tanken bakom detta var väl att befälen skulle kunna hålla ett ”vakande öga” på kompaniets soldater även när de var hemma på roten.Bilden visar Södermanlands regementes 8 kompaniområden samt dess övningshed, Malma hed i Malmköping, som låg mitt i Södermanland.
