Copyright © Hans Högman 2017-08-20
Arbetskommenderingar
Den indelta arméns arbetsuppgifter var inte enbart
militäriska utan den användes också som
arbetskraft vid ett stort antal mer civila arbeten,
inte mist vid kanalbyggen varav Göta kanal var den
största. För kronan utgjorde de indelta knektarna
en stor och billig arbetskraftsreserv.
Dessa arbetskommenderingar gällde enbart
rothållet inom indelningsverket, dvs de roterade
knektarna inom infanteriet samt de roterade
båtsmännen inom båtsmanshållet.
Rusthållsregementena, dvs kavalleriet var
undantagna från dessa kommenderingar.
Fångbevakningar
Förutom nedanstående arbetskommenderingar
fick rothållet även utföra
fångbevakningskommenderingar bl.a. på
Karlstens fästning i Marstrand. Dessa
kommenderingar var impopulära bland knektarna.
De indelta knektarna hade order att skjuta skarpt
vid flyktförsök. Vanligen pågick
fångbevakningskommenderingar i 6 månader i
stöten.
År 1825 inrättades i Stockholm Långholmens
korrektionsanstalt. Här ansvarade
Södermanlands regemente för den yttre
bevakningen. Den bemannades av 33 knektar som
byttes ut var tredje månad. De flesta regementena i
Mälardalen plus Hälsinge regemente deltog i dessa
bevakningsuppdrag. År 1832 fanns 945 interner på
Långholmen. Dagtid arbetade de ofta utomhus och
då vaktades de av knektarna. År 1853 utbröt ett
upplopp på fängelset och de indelta knektarna fick
problem att bemästra situationen, bl.a. beroende
på brist på ammunition. Förstärkning fick inkallas
bl.a. från Livgardet och man lyckades återfå
kontrollen genom att skjuta skarpt mot alla fönster.
Detta tvingade in de 511 fångarna i cellerna. Ingen
fånge lyckades rymma och trots den häftiga
beskjutningen skadades ingen. Vid en rymning år
1861 dödades en knekt vid Hälsinge regemente.
Den 15 maj 1880 avslutades den militära
bevakningen vid Långholmen och därmed
upphörde kommenderingarna dit.
Arbetskommenderingar under 1800-talet
Denna sida behandlar arbetskommenderingar
under 1800-talet men naturligtvis förekom en stor
mängd kommenderingar även under 1600- och
1700-talen. Under den karolinska tiden var dock
arbetskommenderingarna begränsade. Dessa
kommenderingar fick då inte inkräkta på
regementenas övningsverksamhet. Under 1700-
talet var byggnationen av Sveaborg en stor
arbetsplats dit många knektar var kommenderade.
Arbetena med Sveaborg inleddes 1744 och från
detta år och fram till utbrottet av Pommerska kriget
1757 var det en enorm slukare av arbetskraft. Som
mest fanns cirka 6.000 knektar årligen på Sveaborg.
Inte så sällan skadades knektarna vid dessa
kommenderingar, ibland lemlästades de för livet.
Många avled också tillföljd av de skador de ådrog
sig.
[Sammanställning, kommenderingar regemente
per regemente]
Deltagande förband per
kommendering
Nedan finns en förteckning på de
arbetskommenderingar som rothållet utförde
under perioden 1815 - 1865.
[Kanalbyggen] [Ström- och å-rensningar]
[Väganläggningar] [Statens järnvägar]
[Slottsarbeten] [Stadsarbeten] [Diverse
kommenderingar] [Arbeten på fästningar] [Totalt
per regemente] [Största arbetskommenderingarna]
Kanalbyggen
Almarestäket 1822
År 1822 arbetade 30 knektar med kanalbygge vid
Almarestäket.
•
Jönköpings regemente, 30 st
Gränsö kanal 1815 - 1816
Under perioden 1815 - 1816 arbetade 46 knektar
med Gränsö kanal.
•
Kalmar regemente
, 46 st
Göta kanal 1815 - 1835
Projekteringen av kanalen påbörjades 1810 då
Kanalbolaget erhöll priviliegebrevet av Karl XIII för
byggandet av kanalen. Under perioden 1815 - 1835
beordrades 41.371 man ur rothållet till Göta kanal
för att arbeta med kanalbygget. År 1844 beordrads
ytterligare 50 man och år 1847 200 man. Totalt
tjänstgjorde 41.621 knektar och båtsmän med
byggandet kanalen. Av dessa kom 6.539 knektar
från Första Livgrenadjärsregementet.
Arbetet med kanalen och truppernas vistelse där
reglerades genom Kungl. Maj:ts "Reglemente för
arbetskommenderingar vid Göta kanalbyggnad",
utfärdad den 24 april 1812. Arbetsstyrkan
sammanhölls i militära former. Varje
kommendering delades, beroende på
förhållandena vid arbetsplatsen, upp i särskilda
arbetskompanier om 100 - 250 man under
erforderligt befäl. Arbetena utfördes på beting.
Arbetsordningen omfattade 17 timmar varav 12
timmar var rent arbete. Normalt började arbetet kl
5 på morgonen med revelj en timme tidigare och
dagligt korum och pågick till kl 8 på kvällen. Tapto
var kl 9 på kvällen. Allt arbete utfördes med
handkraft och enkla verktyg som skottkärror och
plåtskodda spadar. Disciplinen var militäriskt
sträng.
Arbetet pågick årligen 6 dagar i veckan under
perioden maj - oktober.
Varje kompani exercerade 4 timmar på sön- och
helgdagar och tre till fyra dagar ägnades åt skarp
målskjutning, mer än vid ett regementsmöte. Vid
varje arbetsställe fanns också tillgång till sjukhus
och en läkare.
All personal var avlönad av kanalbolaget och lönen
utbetalades var 14:e dag. Dagpenningen var 13
skilling och 4 runstycken för de meniga knektarna.
Varje man fick betala för sin egen proviant. Maten
lagades i särskilda kokhus av kockar som togs ut av
arbetsmanskapet, en på varje femtiotal.
Varje deltagande knekt erhöll en silvermedalj med
Karl XIV Johans bröstbild på ena sidan och den
andra med inskriptionen "För verksamt biträde till
Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget".
Greve Baltzar von Platen var initiativtagare till
kanalbygget. År 1808 fick han av Kungl. Maj:t
uppdrag att utreda kanalbygget. Den 11 maj 1810
utfärdade regeringen privilegier och bolagsregler
för kanalbolaget och arbetet kunde börja. Arbetet
med kanalen inleddes i liten skala med ryska
krigsfångar 1810. Men arbetet tog riktig fart först år
1814 då Sverige inleder sin långa fredsperiod. Som
mest arbetade 7 000 man vid kanalbygget, men
oftast var arbetsstyrkan 2 000-3 000 man.
Västgötadelen invigdes 1822 och östgötadelen
26 september 1832. Efter von Platens död den
8/12 1829 övertog greve Franc Sparre ledningen av
kanalbygget.
Göta kanal sträcker sig från Mem vid Slätbaken (vid
Östersjön) i Östergötland till Sjötorp vid Vänern i
Västergötland. Kanalen är 190,5 km lång, därav
grävd kanal 87,3 km. Kanalen är i regel 14 m bred
vid bottnen, 26 m vid ytan samt 3 m djup. Totalt
finns 58 slussar längs sträckan. Totalt grävde man
upp 8 miljoner kubikmeter jord samt sprängde och
bortforslade 200 000 kubikmeter berg.
Deltagande förband:
1.
Bohusläns regemente
2.
Dalregementet
3.
Första Livgrenadjärsregementet, 6.539 st
4.
Hälsinge regemente
5.
Jönköpings regemente
6.
Kalmar regemente
7.
Kronobergs regemente
8.
Närkes regemente
9.
Skaraborgs regemente
10.
Södermanlands regemente
11.
Upplands regemente
12.
Värmlands regemente
13.
Västgöta båtsmanskompani
14.
Västgötadals regemente
15.
Västmanlands regemente
16.
Älvsborgs regemente
17.
Östgöta båtsmanskompani
Hjälmare kanal 1819 - 1829
Vid Hjälmare kanal tjänstgjorde under perioden
1819 - 1829 hela 5.492 man varav cirka 1.835 man
kom från Närkes regemente. En generalorder från 9
februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick
uttas genom kontraktering på orten.
Hjälmare kanal är 14 km lång och sträcker sig från
Hjälmaren till Arbogaån. Kanalen har 9 slussar och
en nivåskillnad på 21 m.
Deltagande förband:
1.
Hälsinge regemente
2.
Kronobergs regemente
3.
Närkes regemente
, 1.835 st
4.
Skaraborgs regemente
5.
Södermanlands regemente
6.
Upplands regemente
7.
Värmlands regemente
8.
Västgötadals regemente
9.
Västmanlands regemente
Karlstads kanal 1836
År 1836 arbetade 58 man med Karlstads kanal.
Deltagande förband:
1.
Närkes regemente
, 29 st
2.
Värmlands regemente, 4 st
3.
Västgötadals regemente, 25 st
Den indelta arméns
arbetskommenderingar
1815 - 1865 (1)
Arbeten i Städer
Också till arbeten i städerna beordrades de indelta
knektarna. Under åren 1844 - 1845 hade enheter på
totalt 125 man ur Dal- och Hälsinge regementena den
föga angenäma och allt annat än hygieniska
uppgiften att fylla igen det orena och stinkande sk.
Katthavet (Nybron) vid nuvarande Berzelii park. Den
fd. sjön hade hade med tiden fyllts med diverse
stinkande avfall.
Stockholm har under åren dragit god nytta av den
billiga arbetskraften som knektarna ställde till dess
förfogande.
I Uppsala byggde år 1833 60 man ur Upplands
regemente Gustav Adolf monumentet och genom en
generalorder togs 32 man ur regementet år 1836 för
skolbyggnation. Däremot fann Kungl. Maj:t inga skäl
att år 1845 beordra en arbetskommendering för att
biträda vid uppförandet av residenset i Östersund.
Diverse olika arbeten av mer
privat natur
Kungl. Maj:t fastslog den 14/7 1818 att
arbetskommenderingar med den indelta
krigsmakten inte var tillåtet om ändamålet var av
privat natur. Det gjordes dock ett och annat
undantag.
År 1841 fick Motala verkstad en
arbetskommendering på 40 man ur Kalmar
regemente. Motala verkstad ligger i Östergötland
och normalt borde Första Livgrenadjärsregementet
ha tagits i anspråk för detta. Genom en generalorder
från 23/5 1839 var dock Första
Livgrenadjärsregementet befriade från
arbetskommenderingar förutom till Göta kanal,
fästningsbyggnader och rent militära arbetsföretag.
I Åtvidaberg fick baron Adelsvärd genom en
generalorder från 21/4 1851 en
arbetskommendering för arbete på bruket om 300
man ur Första Livgrenadjärsregementet enligt "fri
överenskommelse".
Källreferenser
1.
"Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 -
1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2,
Oscar Silverstolpe 1923.
2.
Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och
båtsmän i krig och fred, Lars Ericson, 1997
3.
Kungliga Södermanlands regemente under 350
år, 1977
4.
Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria,
del I. Stiftelsen Nerekies regementen, 1989.
5.
Nationalencyklopedin
Ströms kanal 1830 - 1832
Under perioden 1830 - 1832 arbetade 225 knektar
med Ströms kanal.
Deltagande förband:
1.
Bohusläns regemente
2.
Jönköpings regemente
3.
Västgötadals regemente
Strömsholms kanal 1842 - 1858
Mellan 1842 - 1858 arbetade 1.436 knektar med
Strömsholms kanal.
Kanalen sträcker sig utmed Kolbäcksån från
Bergslagen till Mälaren och har en längd av 110 km
(ca 10 km grävd), 26 slussar och en nivåskillnad på ca
100 m. Den byggdes mellan 1777 - 1795 och byggdes
om 1842-60.
Deltagande förband:
1.
Dalregementet
2.
Närkes regemente
3.
Värmlands regemente
4.
Västmanlands regemente
Säffle kanal 1836
År 1836 arbetade 15 man med Säffle kanal. En
generalorder från 9 februari 1836 fastställde att
arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på
orten.
Kanalen går utmed Byälven från Vänern till
Glafsfjorden, Värmland och har en längd på 80 km,
varav konstgjord del ca 400 m. Den byggdes 1827-37
(ombyggd 1866-73).
Deltagande förband:
•
Värmlands regemente, 15 st
Södertälje kanal 1815 - 1827
Mellan 1815 - 1827 arbetade 1.596 knektar med
Södertälje kanal.
Kanalen förbinder Södertäljeviken i Mälaren med
Igelstaviken i Östersjön. Den är 5 km lång, varav 3,3
km grävd. Den invigdes 1819.
Deltagande förband:
1.
Kronobergs regemente, 250 st
2.
Södermanlands regemente, 1.346 st
Trollhätte kanal 1838 - 1844
Trollhätte kanal öppnades 1800 och byggdes om
1838 - 1844. Under perioden 1827 - 1829
beordrades cirka 450 knektar till kanalen. En
generalorder från den 9 februari 1836 fastställde att
arbetskraft till bygget endast fick anskaffas genom
kontraktering. Trots detta så beordrades under
perioden 1838 - 1844 8.200 man för arbete med
kanalen.
Totalt tjänstgjorde 8.650 knektar vid dessa arbeten.
Kanalen är en vattenväg mellan Vassbotten i Vänern
vid Vänersborg och Göta älvs mynning i Kattegatt vid
Göteborg. Den är ca 84 km lång, varav 11 km grävd
kanal, med en sammanlagd nivåskillnad på 43,8 m.
Deltagande förband:
1.
Bohusläns regemente
2.
Jönköpings regemente
3.
Kalmar regemente
4.
Kronobergs regemente
5.
Närkes regemente
6.
Skaraborgs regemente
7.
Värmlands regemente
8.
Västgötadals regemente
9.
Älvsborgs regemente
Väddö kanal 1820 - 1831
Vid Väddö kanal, Roslagen, tjänstgjorde under
perioden 1820 - 1831 hela 2.930 man med
kanalbygget.
Deltagande förband:
1.
Hälsinge regemente
2.
Upplands regemente
3.
Värmlands regemente
4.
Västmanlands regemente
Åkers kanal 1822
År 1822 arbetade 160 knektar med Åkers kanal och
år 1823 75 man.
Kanalen ligger i s.ö. Uppland och sträcker sig från
sjön Garnsviken till Trälhavet vid Åkersberga. Den är
10,7 km lång, varav 3,7 km är konstgjord. Kanalen
byggdes 1820-25.
Deltagande förband:
1.
Hälsinge regemente, 160 st
2.
Västmanlands regemente, 75 st
Ström- och å-rensningar mm
Under perioden 1815 - 1865 har de indelta
knektarna även deltagit i ett flertal arbeten med att
rensa åar och strömmar. Den 29 augusti 1830
inträffade en olycka i samband med
rensningsarbetena av Göta älv som krävde 1
underofficer och 46 knektars liv ur Västgötadals
regemente. En brand bröt ut i ett sågverk vid Lilla
Edet. Soldater ur Västgötadals regemente
beordrades att hjälpa till med släckningsarbetet. När
elden var släkt återvände soldaterna till den andra
älvstranden på en färja. Färjan var dock
överbelastad och den kantrade varvid en stor andel
av soldaterna tillsammans med färjkarlen
drunknade.
Eriksund 1823 - 1824
•
Västmanlands regemente, 50 st
Göta älv 1826 - 1832 (1.100 man)
1.
Bohusläns regemente
2.
Jönköpings regemente
3.
Västgötadals regemente
4.
Älvsborgs regemente
Strömrensningar 1819 - 1826
(1.670 man)
1.
Dalregementet, 200 st
2.
Hälsinge regemente, 550 st
3.
Jämtlands regemente, 75 st
4.
Upplands regemente, 150 st
5.
Värmlands regemente
150
6.
Västerbottens regemente, 495 st
7.
Västmanlands regemente, 50 st
Uppsala å 1826 - 1828 (334 man)
1.
Upplands regemente
2.
Västmanlands regemente
Väganläggningar
Knektarna har även tagits i anspråk för
vägbyggnation och vägförbättringar.
Kommenderingar till Statens
järnvägar
Under perioden 1855 - 1865 har 8.653 knektar
beordrats till järnvägsbygge vid Statens järnvägar. Det
var framför allt stambanorna mellan Stockholm och
Malmö respektive Göteborg som de indelta knektarna
var med och byggde.
År 1858 var 724 man ur Södermanlands regemente
kommenderade att tjänstgöra på arbetslinjen
Stockholm-Södertälje. De avgick från hemorten den
17 maj och återkom den 30 september. År 1865
arbetade 300 man ur Södermanlands regemente
med att bygga en tunnel genom Södermalm,
Stockholm. Denna kommendering pågick mellan 13
maj och 15 oktober. År 1858 var 450 man ur Närkes
regemente utkommenderad som rallare och år 1861
400 man.
Deltagande förband:
1.
Bohusläns regemente
2.
Dalregementet
3.
Hälsinge regemente
4.
Jönköpings regemente
5.
Kalmar regemente
6.
Kronobergs regemente
7.
Närkes regemente
8.
Skaraborgs regemente
9.
Södermanlands regemente
10.
Upplands regemente
11.
Västgötadals regemente
12.
Västmanlands regemente
13.
Älvsborgs regemente
Slottsarbeten
Även arbeten med att bygga till och förbättra slott
ingick i arbetskommenderingarna.
Arbetskommenderingar till
mötesplatser, kaserner och
fästningar
Naturligtvis användes de indelta knektarna till ett
stort antal arbeten på övningshedar, till kasernbyggen
och till förbättringsarbeten av landets fästningar. Ett
fästningbygge som krävde stora arbetsinsatser under
1800-talet var Karlsborg. Fästningen började byggas
år 1819 vid Rödesund och hette i början Vanäs
fästning. År 1832 döptes det om till Karlsborg. Nästan
4.000 knektar deltog i byggnationen mellan 1819 och
1857. Cirka en tredje del av dessa kommenderades ut
från Skaraborgs regemente.
* Under Södermanlands regementes byggnation av
trossboden på Malma hed i Malmköping 1824 så
fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar) ur
Oppunda kompani.
Totalt
Totalt har arbetskommenderingarna som den indelta
knektarna utförde mellan 1815 och 1865 omfattat
cirka 96.723 man.
I snitt tillbringade respektive knekt 125 dagar vid varje
kommendering. Om 96.723 knektar var
utkommenderade fullgjordes cirka 12.000.000 dagar
på arbetskommenderingar under dessa 50 år.
Totalt per regemente
Som vi ser av följande tabell bidrog Skaraborgs
regemente och Första Livgrenadjärsregementet med
flest knektar till arbetskommenderingar under
perioden 1815 - 1865.
Som vi ser i tabellen ovan bidrog Skaraborgs
regemente och Första Livgrenadjärsregementet
med flest soldater i olika arbetskommenderingar
under perioden 1815 - 1865, båda med över 8.000
man.
De 10 största
arbetskommenderingarna
Tabellen nedan visar de 10 kommenderingar som
krävde mest arbetsinsatser i antal deltagande knektar
under 1815 - 1865.
Som vi ser av tabellen krävde bygget av Göta kanal
(1815 - 1835) överlägset flest antal knektar/båtsmän.
Därefter kommer utbyggnaden av statens järnvägar
och Trollhätte kanal.
Det enskilda projekt som drog allra flest militära
arbetskommenderingar var byggandet av Göta
kanal.
