Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-03-19

Var i USA slog de sig ned?

Det fanns bygder i USA där fler svenskar slg sig ned än på andra ställen. Delstaten Minnesota är ett område där en övervägande majoritet av alla svenska emigranter slog sig ned. Med nära 13% svensk-amerikansk befolkning år 1910 kan man verkligen tala om en svenskbygd. Även i delstaden Illinois slog sig många svenska emigranter ned, inte minst i staden Chicago. Chicago hade år 1910 över 110.000 svenska invånare. Det County i Minnesota som var allra svensktätast var Chisago County nordost om St. Paul. Minnesota var som sagt svenskstaten nummer ett men svenskarna var på intet sett i majoritet bland invandrarna i staten. Redan på 1890-talet hade staten av cirka 25% tysk-amerikanare jämfört med svensk-amerikanarnas andel på 13% år 1910. Majoriteten av svenskarna bosatte sig på landsbygden under 1800-talet. Redan 1910 är dock 60% av de svenska invandrarna bosatta i städer. År 1950 är siffran uppe i 75%. Medeltalet på andelen stadsbor bland invandrare låg då på 84% vilket ändå innebär att svenskarna i större utsträckning än medeltalet immigranter bodde på landsbygden. Det är mer en myt än sanning att de svenska nybyggarna slog sig ned där naturen mest liknade den i Sverige. Man slog sig ned där det fanns tillgänglig Homestead-jord och gärna där andra svenskar hade slagit sig ned. När svenskarna utvandrade i den stora massutvandringsvågen så var det dessa områden i övre mellanvästern som erbjöd den närmaste och bästa jorden. Detta var i första hand avgörande. Odlingsgränsen sköts ju hela tiden västerut, allteftersom gratisjorden blev upptagen. Minnesota är en relativt platt stat utan några större berg och därmed inte lik Sverige. Naturligtvis beror det på vilket landskap i Sverige man jämför med. Däremot så påminner Minnesotas klimat mycket om det i Mälardalen, dvs man har kalla vintrar med snö och sköna somrar. Däremot har man längre somrar med sitt inlandsklimat än i Mälardalen. Klimatet spelade dock en roll i det större perspektivet. Tillgången på ledig jord var stor även i den betydligt varmare amerikanska södern. Där har dock det varma klimatet avskräck svenska nybyggare från att bosätta sig. Dett fanns dock svenska nybyggare som slogs sig ned i Texas. Men alla svenska nybyggare bosatte sig inte i det mer skogrika Minnesota utan drog vidare västerut och bosatte sig på prärien. Här var villkoren ofta hårdare. På prärien fanns inte mycket virke att bygga hus av. Ofta byggde man därför torvhyddor, sk. ”sod huts”. De har huvudsakligen byggda av skurna torvstycken i tegelstensformat. De hade också mer besvär av skadeinsekter, ormar etc. Men för de som slog sig ned på prärien var det enklare att få fram odlingsbar jord. Här behövde man inte lägga ned hårt arbete på att fälla skog och syssla med stubbrytning. Odlingarna växte snabbare på prärien än i skogsområdena. Visserligen var vintrarna besvärligare men somrarna gav så mycket bättre förutsättningar gynnsamma för grödorna. Tabellen nedan visar svensk-amerikanarnas fördelning på region och delstater i USA år 1910.

Den svenska utvandringen till USA (5b)

Denna sida:
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxx Utvandringen xxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Kartan ovan visar fördelningen av svensk-amerikanarna i USA enligt 2000-års Census. Fri bild Wikipedia. Som vi ser ovan har Minnesota flest antal svensk-amerikanare. Cirka 9,9 % av invånarna i Minnesota är svensk-amerikanare (586 507 personer). Den delstat som kommer efter Minnesota i totalt antal svensk-amerikanare är Kalifornien med 559 897 personer. Eftersom Kalifornien är en så pass folkrik stat så blir svensk-amerikanarnas andel dock mycket liten. Den delstat som kommer efter Minnesota med en hög andel svensk-amerikanare procentuellt sett i förhållande till befolkningen i delstaten är North Dakota med 5 % svenska-amerikanare.

Svenska ortnamn i USA

Svenskarna har gjort många avtryck i USA, inte minst vad avser ortnamn i svenskbygderna. Det finns många exempel på svensk- klingade ortnamn. Det kan vara ett namn som matchar en ort med samma namn i Sverige eller ett namn som har sitt ursprung i den person som grundade samhället. De allra flesta svenska ortnamnen finns i delstaten Minnesota men även i andra stater finns svenska ortnamn. Även delstaten Washington har ett 50-tal svenska ortnamn. Washington var det största sammanhängande svenska bosättningsområdet väster om Klippiga bergen. Svensken Otto R Landelius har gjort en undersökning om förekomsten av svenska ortnamn i USA. Han har identifierat cirka 800 ortnamn som har en svensk bakgrund. Mer än en fjärdedel av dessa ligger i Minnesota. Även om det svenska språket inte längre talas i de gamla svenskbygderna i USA så påminner ortnamnen fortfarande om vad som varit. Nedan följer några exempel på svenska ortnamn i USA som jag hittat:
Avsnittet “I USA” är uppdelad på flera sidor:
Tabellen visar svensk-amerikanarnas fördelning på region och delstater i USA år 1910. Andra kolumnen visar respektive delstats befolkningstal 1910 medan tredje kolumnen visar andelen svensk-amerikaner i delstaten detta år. Fjärde kolumnen visar svenskamerikanernas andel i procent av befolkningen i delstaten. Källa: United States Census Reports 1910/1960. Begreppet Svensk-amerikan i denna sammanställning är definierad som en USA immigrant född i Sverige eller en person född i USA som hade en eller båda föräldrarna födda i Sverige. Det betyder att det rör sig om de två första generationerna av svensk-amerikanare

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan
Som vi ser av tabellen ovan så är delstaten Minnesota den stat med flest svensk-amerikaner både i absoluta tal och procentuellt år 1910. Vad gäller absoluta tal så kommer Illinois som stark tvåa. Procentuellt sett så har både Nebraska och Washington State, North Dakota och Utah relativt stora andelar. Nedanstående karta från Wikipedia visar USA med dess delstater. Minnesota ligger i övre Mellanvästern vid de stora sjöarna.

Antal svenskfödda i USA med 10-års perioder under invandringsepoken

Nedanstående tabell visar antalet svenskfödda invandrare i USA enligt US Census. Följande uppräknade delstater är ett urval av de delstater som var stora svenska invandrarbygder i USA.
Ovan, Svenskfödda immigranter i USA fördelade på delstater. Som vi ser i tabellen är det i 1910-års census som vi har topparna med antalet svenskfödda i USA. Hans Högman. US Census är federala folkräkningar som görs vart 10:e år i USA. Census saknas dock för år 1890 då det materialet förstördes i en förödande brand år 1921. I USA har man gjort federala folkräkningar, U.S. Census, vart 10:e år sen 1790. Vissa stater har protesterat mot folkräkningarna eftersom de legat till grund för hur många representanter (Representatives ) respektive delstat kan skicka till House of Representatives i Washington, federala skatter mm. Dessa delstater har därför även gjort egna folkräkningar och då under andra år, vanligen med 5 års fördröjning. New York State är exempel på en sådan delstat som haft egna folkräkningar följande år: 1825, 1835, 1845, 1855, 1865, 1875, 1892, 1905, 1915 och 1925. Illinois var till en början den stat med flest svenska immigranter. Först i 1880 års census går Minnesota om Illinois och blir den främsta staten som svenskarna slog sig ned i, dvs de som kom under 1870-talet. Tabellen visar antalet svenskfödda vid respektive census, dvs personer som var födda i Sverige men emigrerat till USA. Som vi ser av tabellen ovan var det inte Minnesota utan framförallt Illinois som de tidiga utvandrarna slog sig ned i. Intressant är att i 1850-års census procentuellt sett finns många svenskar i Louisiana i den amerikanska södern. Siffran för Louisiana ökar dock obetydligt när de nordliga staterna får en kraftigt ökad invandring av svenskar. Nedanstående diagram visar totala antalet svenskfödda per 10-årsperiod, alla delstater. I 1910-års census fanns det flest svenskar i USA som var födda i Sverige, 675 560 st.
Ovan, Totala antalet svenskfödda i US Census per 10-årsperiod. Siffrorna är hämtade ur Lars Ljungmarks sammanställning baserad bl.a. på Emigrantutredningen och Statistisk årsbok. Begreppet Svensk-amerikan i denna sammanställning är definierad som en USA immigrant född i Sverige eller en person född i USA som hade en eller båda föräldrarna födda i Sverige. Det betyder att det rör sig om de två första generationerna av svensk- amerikanare. Som vanligt bland invandrargrupper så gifte man sig med "de egna", dvs i första hand med landsmän och bildade egna samhällen. Svenskar gifte sig med svenskar eller norrmän och andra nordbor, i undantagsfall med tyskar. Predikospråket i de svenska kyrkorna i USA var långt in på 1900-talet fortfarande svenska. Nedan finns en karta över var svensk-amerikanarna i USA var bosatta enligt 2000-års US Census. Ju mörkare röd färg dessto högre densitet av svensk-amerikanare.
Ovan, Totala antalet svenskfödda i US Census per 10-årsperiod. I följande tabell ser vi totala antalet invånare i USA vid några olika år, andelen svensk-amerikaner samt svensk-amerikanarnas procentuella andel av befolkningen.
Det finns ett tiotal orter i USA med namnet Stockholm. I Mora, Kanabec County, MN, anordnas varje år i februari Mora Vasaloppet. I Mora, MN, finns också en stor Dalahäst och en Moraklocka för att påminna om stadens svenska rötter. Delstaten Maine ligger i USA:s nordöstra hörn. Det är den amerikanska delstat som har högst andel av skog. Med cirka 90 % är granen det dominerande trädet i skogen. Till det skogrika Maine sökte sig många svenskar för att arbeta som skogshuggare.
Kartan ovan är från Otto R Landelius undersökning av svenska ortnamn i USA och visar utbredningen av de svenska ortnamnen. Emigrantinstitutet, Växjö.

Svenskarna i städerna

Även de amerikanska städerna hade en stor invandring av svenskar. Mer än varannan svensk USA-emigrant bodde i städerna. Chicago hade år 1910 över 110 000 svenska invånare. Andra stora svenskgrupper fanns i New York, Minneapolis (MN) och Seattle (WA). Även om svenskarna var många var de i dessa sammanhang en minoritet. I vissa småstäder dominerade däremot svenskamerikanarna. I Worcester, Massachusetts, hette en stadsdel Skåne. I Rockford, Illinois, var det svenska språket så vanligt att till och med icke-svenskar talade svenska. En anna "svenskstad" var Jamestown i New York State. Utöver de många som fick ta arbeten inom industri och hem fanns det en del som var framgångsrika. Speciellt inom byggnadsbranschen lyckades många svenskar etablera sig. Västgöten Andrew Lanquist byggde exempelvis Wrigley Building i Chicago. I denna stad uppfördes en tredjedel av den nyare bebyggelsen på 1920-talet av svenska byggmästare. I Rockford, IL, blomstrade många svenska industrier. Alla möbelindustrier år 1893 var i svenska händer och 1925 fanns 54 fabriker med tillsammans 8 000 svenskättade arbetare. Butiker och näringsställen drevs ofta av svenskar och det markerades genom skyltningen: Svensk bokhandel, Svensk tobakshandel med snuser från Jönköping och Göteborg, kunde det heta. Bilden till höger är tagen i Philadelphia, Pennsylvania, år 1878 och med på bilden (längst till höger i främre raden) finns hattmakaren Knut Johan Theodore Segerdahl (1856 - 1904). Han utvandrade 1876 till Phildadelphia och tog sig namet John Segerdell i USA. År 1879 slog han sig ned i Brooklyn, New York City. Bilden till vänster visar Johns bror, hattmakaren Johan Ludwig Segerdahl (1860 - 1912) och är från slutet av 1800-talet. Han emigrerade år 1879 till USA och slog sig ned i Brooklyn, New York City. Han tog sig namet Ludwig Segerdell i USA. Innan han utvandrade arbetade han i sin fars hattaffär i Gamla Stan, Stockholm. I New York arbetade han bl.a. på Knox Hat Factory. Båda bröderna är födda i Ulricehamn, Älvsborgs län, John den 1 juli 1856 och Ludwig den 21 maj 1860. Familjen flyttade 1863 till Stockholm. Bilderna visas med tillstånd av Judith Segerdell-Langston, Texas. Ludwig Segerdell är hennes farfars far. I många fall blev städerna också centra för den svenska kulturen. Det var lättare i städerna än på den mer glesbebyggda landsbygden att samlas till fester som bevarade de svenska traditionerna. Som vanligt bland invandrare höll sig svenskarna främst bland andra svenskar. Svenska språket, svenska seder och svensk religion höll grupperna samman. Även om man hade amerikanska seder utåt, bevarade man de svenska i det inre umgänget. New York var den stora immigranthamnen och det var härifrån man tog sig vidare västerut som till Illinois och Minnesota. Men alla lämnade inte New York City utan slog sig ned här. Brooklyn blev den stadsdel (Borough) i New York där en mycket stor andel svenskar slog sig ned tillsammans med andra skandinaver. I Brooklyn fanns gott om rum att hyra i sk. rooming houses som de nyanlända immigranterna kunde hyra rum billigt.

New York City Boroughs

New York City Boroughs. 1=Manhattan, 2=Brooklyn, 3=Queens, 4=The Bronx, 5=Staten Island. På bilden visas även de 3 stora flygplatserna i New York omådet. LaGuardia Airport (LGA) ligger i norra Queens och Kennedy Airport (JFK) i södra Queens. Newark Airport (EWR) ligger på New Jersey sidan, väster om Hudson River. Bilden är en sk. fri bild utan upphovsrätt.

The Bronx

Stadsdelen The Bronx skall vara uppkallad efter en svensk vid namn Jonas Jonsson Brunk. Han föddes cirka 1600 i Komstad, Småland och tog så småningom tjänst i den danska och senare i den Holländska handelsflottan. År 1638 gifte han sig i Amsterdam och i de holländska källorna stavas hans namn Jonas Jonsson Bronck. Året efter, 1639, var han kapten på ett holländskt fartyg med destination New Amsterdam (New York) i Nordamerika. Väl framme i New Amsterdam lämnade han sjölivet och slog sig ned i staden. Ganska snart köpte han sig ett större landområde på 264 ha (652 acres) öster om norra delen av Manhattan från ursprungsbefolkningen (indianerna). Här lät han bygga ett gods åt sig själv och sin hustru där han bl.a. lät odla tobak. Godset fick namnet Emaus. Jonas Jonsson Brunk dog dock redan ett par år senare, 1643. Boupptäckningen efter hans död visade att han var en förmögen man. Hans land hade dock blivit ett begrepp och det kallades Brunks land och Brunks gods. Holländarna och senare Engelsmännen uttalade dock hans namn Bronck så det blev the Bronck’s land och the Bronck's estate. Detta blev senare The Bronx i betydelsen The Bronck’s land. Detta är anledningen till att Bronx skrivs i bestämd form – The Bronx. Brunks gods skall ha legat i den del av The Bronx som idag heter Mott Haven. Mott Haven ligger precis norr om Manhattan på andra sidan Harlem River.

Svenskarnas namn i USA

Vanlig missuppfattning

Det är en vanlig missuppfattning att stavningen av immigranternas namn kunde ändras i och med att de passerade immigrationskontrollen i USA – att tjänstemännen stavade namnen ungefär som det lät på engelska. Detta stämmer inte. Immigrationstjänstemännen använde tolkar. Ellis Island hade ett mycket stort antal tolkar anställda. Vidare hade immigrationstjänstemännen fartygens passagerarlistor (sk. ship manifests) där namnen på immigranterna fanns nedskrivna. Tvärtom var det så att immigranterna själva ville "amerikanisera" eller på andra sätt ändra sina namn. Många valde att ta ett familjenamn istället för sina tidigare patronymikon och tog då gärna ett som fungerade på engelska. Vidare kunde patronymikon missförstås i Amerika då barnen med patronymikon inte hade samma efternamn som sina föräldrar. Barnen kunde då uppfattas som oäkta vilket var lika illa i USA som i Sverige. Vidare hade inte heller gifta par med patronymikon samma efternamn vilket kunde ge problem i Amerika. Därför var det vanligt att hustrun i tog samma efternamn som maken i samband med att man utvandrade från Sverige.

Exempel på amerikaniseringar

Ytterligare en grupp tog helt nya efternamn i USA, t.ex. Wilson, Rodgers, Brown, Harrison etc. De flesta "-son" namn stavades i regel med ett "s" i USA, dvs Andersson blev Anderson.

Att byta namn i USA

Under den stora svenska emigrationsperioden till USA, dvs mellan 1850 och 1930, krävdes inget speciellt för att byta sitt namn mot ett annat som lät mer amerikanskt. Man bara tog ett namn och började använda det. Det finns dock ett undantag vad gäller användandet av namn och det har med ansökan av amerikanskt medborgarskap att göra. Det namn som immigranten hade när han passerade immigrationskontrollen, dvs det namn som stod på manifestet, var det namn som man måste använda när man skickade in sin ansökan Declaration of Intention och Petition for Naturalization. Detta var det namn som myndigheterna använde för att kontrollera när man anlänt till USA och vem man var. I övrigt brydde sig inte myndigheterna om vilket namn man använde. På manifesten ser man ofta ett handskrivet nummer i första kolumnen, ett nummer som har skrivits långt efter immigrationen. Detta nummer är det nummer som tilldelades ansökan av Declaration of Intention. Amerikanska medborgare behövde inga pass vid utlandsresa förrän 1941. När en sk. naturalized citizen (immigrant som fått amerikanskt medborgarskap) ansökte om pass användes Certificate of Citizenship (dvs beviset man fick när man fått medborgarskap) som bevis på medborgarskap och namnet på detta bevis var också det namn som hamnade i passet.
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-03-19

Var i USA slog de sig ned?

Det fanns bygder i USA där fler svenskar slg sig ned än på andra ställen. Delstaten Minnesota är ett område där en övervägande majoritet av alla svenska emigranter slog sig ned. Med nära 13% svensk-amerikansk befolkning år 1910 kan man verkligen tala om en svenskbygd. Även i delstaden Illinois slog sig många svenska emigranter ned, inte minst i staden Chicago. Chicago hade år 1910 över 110.000 svenska invånare. Det County i Minnesota som var allra svensktätast var Chisago County nordost om St. Paul. Minnesota var som sagt svenskstaten nummer ett men svenskarna var på intet sett i majoritet bland invandrarna i staten. Redan på 1890-talet hade staten av cirka 25% tysk-amerikanare jämfört med svensk-amerikanarnas andel på 13% år 1910. Majoriteten av svenskarna bosatte sig landsbygden under 1800-talet. Redan 1910 är dock 60% av de svenska invandrarna bosatta i städer. År 1950 är siffran uppe i 75%. Medeltalet på andelen stadsbor bland invandrare låg då på 84% vilket ändå innebär att svenskarna i större utsträckning än medeltalet immigranter bodde på landsbygden. Det är mer en myt än sanning att de svenska nybyggarna slog sig ned där naturen mest liknade den i Sverige. Man slog sig ned där det fanns tillgänglig Homestead-jord och gärna där andra svenskar hade slagit sig ned. När svenskarna utvandrade i den stora massutvandringsvågen så var det dessa områden i övre mellanvästern som erbjöd den närmaste och bästa jorden. Detta var i första hand avgörande. Odlingsgränsen sköts ju hela tiden västerut, allteftersom gratisjorden blev upptagen. Minnesota är en relativt platt stat utan några större berg och därmed inte lik Sverige. Naturligtvis beror det på vilket landskap i Sverige man jämför med. Däremot så påminner Minnesotas klimat mycket om det i Mälardalen, dvs man har kalla vintrar med snö och sköna somrar. Däremot har man längre somrar med sitt inlandsklimat än i Mälardalen. Klimatet spelade dock en roll i det större perspektivet. Tillgången på ledig jord var stor även i den betydligt varmare amerikanska södern. Där har dock det varma klimatet avskräck svenska nybyggare från att bosätta sig. Dett fanns dock svenska nybyggare som slogs sig ned i Texas. Men alla svenska nybyggare bosatte sig inte i det mer skogrika Minnesota utan drog vidare västerut och bosatte sig på prärien. Här var villkoren ofta hårdare. På prärien fanns inte mycket virke att bygga hus av. Ofta byggde man därför torvhyddor, sk. ”sod huts”. De har huvudsakligen byggda av skurna torvstycken i tegelstensformat. De hade också mer besvär av skadeinsekter, ormar etc. Men för de som slog sig ned på prärien var det enklare att få fram odlingsbar jord. Här behövde man inte lägga ned hårt arbete på att fälla skog och syssla med stubbrytning. Odlingarna växte snabbare på prärien än i skogsområdena. Visserligen var vintrarna besvärligare men somrarna gav så mycket bättre förutsättningar gynnsamma för grödorna. Tabellen nedan visar svensk-amerikanarnas fördelning på region och delstater i USA år 1910.

Den svenska utvandringen

till USA (5b)

Tabellen visar svensk-amerikanarnas fördelning på region och delstater i USA år 1910. Andra kolumnen visar respektive delstats befolkningstal 1910 medan tredje kolumnen visar andelen svensk-amerikaner i delstaten detta år. Fjärde kolumnen visar svenskamerikanernas andel i procent av befolkningen i delstaten. Källa: United States Census Reports 1910/1960. Begreppet Svensk-amerikan i denna sammanställning är definierad som en USA immigrant född i Sverige eller en person född i USA som hade en eller båda föräldrarna födda i Sverige. Det betyder att det rör sig om de två första generationerna av svensk-amerikanare

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan
Ovan, Totala antalet svenskfödda i US Census per 10- årsperiod. Siffrorna är hämtade ur Lars Ljungmarks sammanställning baserad bl.a. på Emigrantutredningen och Statistisk årsbok. Begreppet Svensk-amerikan i denna sammanställning är definierad som en USA immigrant född i Sverige eller en person född i USA som hade en eller båda föräldrarna födda i Sverige. Det betyder att det rör sig om de två första generationerna av svensk- amerikanare. Som vanligt bland invandrargrupper så gifte man sig med "de egna", dvs i första hand med landsmän och bildade egna samhällen. Svenskar gifte sig med svenskar eller norrmän och andra nordbor, i undantagsfall med tyskar. Predikospråket i de svenska kyrkorna i USA var långt in på 1900-talet fortfarande svenska. Nedan finns en karta över var svensk-amerikanarna i USA var bosatta enligt 2000-års US Census. Ju mörkare röd färg dessto högre densitet av svensk- amerikanare.
Ovan, Totala antalet svenskfödda i US Census per 10-årsperiod. I följande tabell ser vi totala antalet invånare i USA vid några olika år, andelen svensk-amerikaner samt svensk-amerikanarnas procentuella andel av befolkningen.

Antal svenskfödda i USA med 10-

års perioder under

invandringsepoken

Nedanstående tabell visar antalet svenskfödda invandrare i USA enligt US Census. Följande uppräknade delstater är ett urval av de delstater som var stora svenska invandrarbygder i USA.
Ovan, Svenskfödda immigranter i USA fördelade på delstater. Som vi ser i tabellen är det i 1910-års census som vi har topparna med antalet svenskfödda i USA. Hans Högman. US Census är federala folkräkningar som görs vart 10:e år i USA. Census saknas dock för år 1890 då det materialet förstördes i en förödande brand år 1921. I USA har man gjort federala folkräkningar, U.S. Census, vart 10:e år sen 1790. Vissa stater har protesterat mot folkräkningarna eftersom de legat till grund för hur många representanter (Representatives ) respektive delstat kan skicka till House of Representatives i Washington, federala skatter mm. Dessa delstater har därför även gjort egna folkräkningar och då under andra år, vanligen med 5 års fördröjning. New York State är exempel på en sådan delstat som haft egna folkräkningar följande år: 1825, 1835, 1845, 1855, 1865, 1875, 1892, 1905, 1915 och 1925. Illinois var till en början den stat med flest svenska immigranter. Först i 1880 års census går Minnesota om Illinois och blir den främsta staten som svenskarna slog sig ned i, dvs de som kom under 1870-talet. Tabellen visar antalet svenskfödda vid respektive census, dvs personer som var födda i Sverige men emigrerat till USA. Som vi ser av tabellen ovan var det inte Minnesota utan framförallt Illinois som de tidiga utvandrarna slog sig ned i. Intressant är att i 1850-års census procentuellt sett finns många svenskar i Louisiana i den amerikanska södern. Siffran för Louisiana ökar dock obetydligt när de nordliga staterna får en kraftigt ökad invandring av svenskar. Nedanstående diagram visar totala antalet svenskfödda per 10-årsperiod, alla delstater. I 1910- års census fanns det flest svenskar i USA som var födda i Sverige, 675 560 st.
Kartan ovan visar fördelningen av svensk- amerikanarna i USA enligt 2000-års Census. Fri bild Wikipedia. Som vi ser ovan har Minnesota flest antal svensk- amerikanare. Cirka 9,9 % av invånarna i Minnesota är svensk-amerikanare (586 507 personer). Den delstat som kommer efter Minnesota i totalt antal svensk-amerikanare är Kalifornien med 559 897 personer. Eftersom Kalifornien är en så pass folkrik stat så blir svensk-amerikanarnas andel dock mycket liten. Den delstat som kommer efter Minnesota med en hög andel svensk-amerikanare procentuellt sett i förhållande till befolkningen i delstaten är North Dakota med 5 % svenska-amerikanare.

Svenska ortnamn i USA

Svenskarna har gjort många avtryck i USA, inte minst vad avser ortnamn i svenskbygderna. Det finns många exempel på svensk-klingade ortnamn. Det kan vara ett namn som matchar en ort med samma namn i Sverige eller ett namn som har sitt ursprung i den person som grundade samhället. De allra flesta svenska ortnamnen finns i delstaten Minnesota men även i andra stater finns svenska ortnamn. Även delstaten Washington har ett 50-tal svenska ortnamn. Washington var det största sammanhängande svenska bosättningsområdet väster om Klippiga bergen. Svensken Otto R Landelius har gjort en undersökning om förekomsten av svenska ortnamn i USA. Han har identifierat cirka 800 ortnamn som har en svensk bakgrund. Mer än en fjärdedel av dessa ligger i Minnesota. Även om det svenska språket inte längre talas i de gamla svenskbygderna i USA så påminner ortnamnen fortfarande om vad som varit. Nedan följer några exempel på svenska ortnamn i USA som jag hittat:
Det finns ett tiotal orter i USA med namnet Stockholm. I Mora, Kanabec County, MN, anordnas varje år i februari Mora Vasaloppet. I Mora, MN, finns också en stor Dalahäst och en Moraklocka för att påminna om stadens svenska rötter. Delstaten Maine ligger i USA:s nordöstra hörn. Det är den amerikanska delstat som har högst andel av skog. Med cirka 90 % är granen det dominerande trädet i skogen. Till det skogrika Maine sökte sig många svenskar för att arbeta som skogshuggare.
Som vi ser av tabellen ovan så är delstaten Minnesota den stat med flest svensk-amerikaner både i absoluta tal och procentuellt år 1910. Vad gäller absoluta tal så kommer Illinois som stark tvåa. Procentuellt sett så har både Nebraska och Washington State, North Dakota och Utah relativt stora andelar. Nedanstående karta från Wikipedia visar USA med dess delstater. Minnesota ligger i övre Mellanvästern vid de stora sjöarna.
Kartan ovan är från Otto R Landelius undersökning av svenska ortnamn i USA och visar utbredningen av de svenska ortnamnen. Emigrantinstitutet, Växjö.

Svenskarna i städerna

Även de amerikanska städerna hade en stor invandring av svenskar. Mer än varannan svensk USA-emigrant bodde i städerna. Chicago hade år 1910 över 110 000 svenska invånare. Andra stora svenskgrupper fanns i New York, Minneapolis (MN) och Seattle (WA). Även om svenskarna var många var de i dessa sammanhang en minoritet. I vissa småstäder dominerade däremot svenskamerikanarna. I Worcester, Massachusetts, hette en stadsdel Skåne. I Rockford, Illinois, var det svenska språket så vanligt att till och med icke- svenskar talade svenska. En anna "svenskstad" var Jamestown i New York State. Utöver de många som fick ta arbeten inom industri och hem fanns det en del som var framgångsrika. Speciellt inom byggnadsbranschen lyckades många svenskar etablera sig. Västgöten Andrew Lanquist byggde exempelvis Wrigley Building i Chicago. I denna stad uppfördes en tredjedel av den nyare bebyggelsen på 1920-talet av svenska byggmästare. I Rockford, IL, blomstrade många svenska industrier. Alla möbelindustrier år 1893 var i svenska händer och 1925 fanns 54 fabriker med tillsammans 8 000 svenskättade arbetare. Butiker och näringsställen drevs ofta av svenskar och det markerades genom skyltningen: Svensk bokhandel, Svensk tobakshandel med snuser från Jönköping och Göteborg, kunde det heta. Bilden till höger är tagen i Philadelphia, Pennsylvania, år 1878 och med på bilden (längst till höger i främre raden) finns hattmakaren Knut Johan Theodore Segerdahl (1856 - 1904). Han utvandrade 1876 till Phildadelphia och tog sig namet John Segerdell i USA. År 1879 slog han sig ned i Brooklyn, New York City. Bilden till vänster visar Johns bror, hattmakaren Johan Ludwig Segerdahl (1860 - 1912) och är från slutet av 1800-talet. Han emigrerade år 1879 till USA och slog sig ned i Brooklyn, New York City. Han tog sig namet Ludwig Segerdell i USA. Innan han utvandrade arbetade han i sin fars hattaffär i Gamla Stan, Stockholm. I New York arbetade han bl.a. på Knox Hat Factory. Båda bröderna är födda i Ulricehamn, Älvsborgs län, John den 1 juli 1856 och Ludwig den 21 maj 1860. Familjen flyttade 1863 till Stockholm. Bilderna visas med tillstånd av Judith Segerdell- Langston, Texas. Ludwig Segerdell är hennes farfars far. I många fall blev städerna också centra för den svenska kulturen. Det var lättare i städerna än på den mer glesbebyggda landsbygden att samlas till fester som bevarade de svenska traditionerna. Som vanligt bland invandrare höll sig svenskarna främst bland andra svenskar. Svenska språket, svenska seder och svensk religion höll grupperna samman. Även om man hade amerikanska seder utåt, bevarade man de svenska i det inre umgänget. New York var den stora immigranthamnen och det var härifrån man tog sig vidare västerut som till Illinois och Minnesota. Men alla lämnade inte New York City utan slog sig ned här. Brooklyn blev den stadsdel (Borough) i New York där en mycket stor andel svenskar slog sig ned tillsammans med andra skandinaver. I Brooklyn fanns gott om rum att hyra i sk. rooming houses som de nyanlända immigranterna kunde hyra rum billigt.

New York City Boroughs

New York City Boroughs. 1=Manhattan, 2=Brooklyn, 3=Queens, 4=The Bronx, 5=Staten Island. På bilden visas även de 3 stora flygplatserna i New York omådet. LaGuardia Airport (LGA) ligger i norra Queens och Kennedy Airport (JFK) i södra Queens. Newark Airport (EWR) ligger på New Jersey sidan, väster om Hudson River. Bilden är en sk. fri bild utan upphovsrätt.

The Bronx

Stadsdelen The Bronx skall vara uppkallad efter en svensk vid namn Jonas Jonsson Brunk. Han föddes cirka 1600 i Komstad, Småland och tog så småningom tjänst i den danska och senare i den Holländska handelsflottan. År 1638 gifte han sig i Amsterdam och i de holländska källorna stavas hans namn Jonas Jonsson Bronck. Året efter, 1639, var han kapten på ett holländskt fartyg med destination New Amsterdam (New York) i Nordamerika. Väl framme i New Amsterdam lämnade han sjölivet och slog sig ned i staden. Ganska snart köpte han sig ett större landområde på 264 ha (652 acres) öster om norra delen av Manhattan från ursprungsbefolkningen (indianerna). Här lät han bygga ett gods åt sig själv och sin hustru där han bl.a. lät odla tobak. Godset fick namnet Emaus. Jonas Jonsson Brunk dog dock redan ett par år senare, 1643. Boupptäckningen efter hans död visade att han var en förmögen man. Hans land hade dock blivit ett begrepp och det kallades Brunks land och Brunks gods. Holländarna och senare Engelsmännen uttalade dock hans namn Bronck så det blev the Bronck’s land och the Bronck's estate. Detta blev senare The Bronx i betydelsen The Bronck’s land. Detta är anledningen till att Bronx skrivs i bestämd form – The Bronx. Brunks gods skall ha legat i den del av The Bronx som idag heter Mott Haven. Mott Haven ligger precis norr om Manhattan på andra sidan Harlem River.

Svenskarnas namn i USA

Vanlig missuppfattning

Det är en vanlig missuppfattning att stavningen av immigranternas namn kunde ändras i och med att de passerade immigrationskontrollen i USA – att tjänstemännen stavade namnen ungefär som det lät på engelska. Detta stämmer inte. Immigrationstjänstemännen använde tolkar. Ellis Island hade ett mycket stort antal tolkar anställda. Vidare hade immigrationstjänstemännen fartygens passagerarlistor (sk. ship manifests) där namnen på immigranterna fanns nedskrivna. Tvärtom var det så att immigranterna själva ville "amerikanisera" eller på andra sätt ändra sina namn. Många valde att ta ett familjenamn istället för sina tidigare patronymikon och tog då gärna ett som fungerade på engelska. Vidare kunde patronymikon missförstås i Amerika då barnen med patronymikon inte hade samma efternamn som sina föräldrar. Barnen kunde då uppfattas som oäkta vilket var lika illa i USA som i Sverige. Vidare hade inte heller gifta par med patronymikon samma efternamn vilket kunde ge problem i Amerika. Därför var det vanligt att hustrun i tog samma efternamn som maken i samband med att man utvandrade från Sverige.

Exempel på amerikaniseringar

Ytterligare en grupp tog helt nya efternamn i USA, t.ex. Wilson, Rodgers, Brown, Harrison etc. De flesta "-son" namn stavades i regel med ett "s" i USA, dvs Andersson blev Anderson.

Att byta namn i USA

Under den stora svenska emigrationsperioden till USA, dvs mellan 1850 och 1930, krävdes inget speciellt för att byta sitt namn mot ett annat som lät mer amerikanskt. Man bara tog ett namn och började använda det. Det finns dock ett undantag vad gäller användandet av namn och det har med ansökan av amerikanskt medborgarskap att göra. Det namn som immigranten hade när han passerade immigrationskontrollen, dvs det namn som stod på manifestet, var det namn som man måste använda när man skickade in sin ansökan Declaration of Intention och Petition for Naturalization. Detta var det namn som myndigheterna använde för att kontrollera när man anlänt till USA och vem man var. I övrigt brydde sig inte myndigheterna om vilket namn man använde. På manifesten ser man ofta ett handskrivet nummer i första kolumnen, ett nummer som har skrivits långt efter immigrationen. Detta nummer är det nummer som tilldelades ansökan av Declaration of Intention. Amerikanska medborgare behövde inga pass vid utlandsresa förrän 1941. När en sk. naturalized citizen (immigrant som fått amerikanskt medborgarskap) ansökte om pass användes Certificate of Citizenship (dvs beviset man fick när man fått medborgarskap) som bevis på medborgarskap och namnet på detta bevis var också det namn som hamnade i passet.