Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-03-19

U.S. Census

Inledning

U.S. Census är federala folkräkningar som görs i USA vart 10:e år. Eftersom de tas med 10-års perioder kallas de även Decennial Census. Den första folkräkningen i USA gjordes 1790. Det finns en sekretessgräns på 72 år där materialet i folkräkningen är skyddat under denna tidsperiod. Den senaste folkräkningen gjordes 2010 och den senaste folkräkningen som är tillgänglig för allmänheten är 1940-års folkräkning. 1940-års census gjordes i april 1940. Materialet från folkräkningen för år 1890 saknas då det förstördes i en förödande brand i Commerce Department Building, Washington, D.C. i januari 1921. Vissa stater har protesterat mot folkräkningarna då de ligger till grund för hur många representanter (Representatives ) respektive delstat kan skicka till House of Representatives i Washington, federala skatter mm. Dessa delstater har istället gjort egna folkräkningar under andra år, vanligen med 5 års fördröjning. New York State är exempel på en sådan delstat som haft folkräkningar följande år: 1825, 1835, 1845, 1855, 1865, 1875, 1892, 1905, 1915 och 1925.

Utförande

Folkräkningarna gick till så att vissa inhyrda personer (census takers eller mer formellt enumerators) knackade dörr och intervjuade personer inom sitt distrikt med de frågor som ingick i insamlingen av data i folkräkningen. Alla i hemmet behövde inte vara hemma för att svara på frågorna utan det räckte med en vuxen, oftast hustrun då mannen arbetade på dagarna. Ansvarig myndighet för folkräkningarna är United States Census Bureau. Bilen till höger visar en insamlare av folkräkningsuppgifter (enumerator) som 1940 ställer folkräkningsfrågor till en kvinna. Bild från United States Census Bureau. De frågor som ställdes till befolkningen var varierat genom årtiondena. De blanketter som användes vid intervjuerna var inte förtryckta med medborgarnas namn och adress utan de skrevs in under intervjun. Eftersom namnen på personerna inte var intressanta i sig utan svaren på frågorna (som skulle användas i statistiken) kan stavningen av namnen vara mer eller mindre korrekta, framförallt om utfrågaren inte kände till namnstättningen av immigranterna namn, som exempelvis svenska namn. Detta bör man vara medveten om när man söker i respektive census efter namn. Själva insamlingen av folkräkningsuppgifterna tog cirka 2 veckor. Mellan 1790 och 1870 var det den federala polisen i USA, U.S. Marshals, som var ansvariga för inhämtningen av uppgifter i folkräkningarna. Först 1830 infördes tryckta formulär med frågorna och plats för svaren. Från 1880-års census användes inhyrda, speciellt utbildade, insamlare av uppgifterna i folkräkningarna, sk. enumerators. Dörrknackning via tillfälliga insamlare av uppgifterna blev sen den huvudsakliga metoden av inhämtandet i folkräkningen fram till 1960 då United States Census Bureau skickade ut frågeformulären till hushållen via posten.

Bestämmelser

Folkräknarna, dvs enumerators, hade en slags identifikationsbricka med sig som igenkänningstecken. De hade enbart rätt att ställa de frågor som stod på de blanketter de hade med sig. De fick inte kombinera sina census-besök till medborgarna inom sitt distrikt med annan verksamhet som tillexempel försäljning. Medborgarna var skyldiga att svara sanningsenligt på de frågor som ställde. Folkräknarna hade tystnadsplikt. Brott mot detta straffades med böter. I de fall då folkräknarna skulle intervjua immigranter där igen pratade engelska hade de rätt att ta med sig tolkar eller ta hjälp av grannar som kunde engelska och talade samma språk som immigranten. Om någon medlem i familjen inte var hemma hade de andra rätt att svara på frågor i dennes ställe. För att inte missa någon i familjen var folkräknarna instruerade att fråga om det fanns någon fler i hushållet som inte var hemma. Om ingen i hushållet var hemma när folkräknare knackade på dörren var de instruerade att komma tillbaka vid ett annat tillfälle. Namnet på gatan skrevs vertikalt till vänster om första kolumnen. I exemplet nedan från 1920-års census i New York ser vi ”60 St” (60th Street) till vänster om första kolumnen. Ovanstående text är hämtat från instruktionerna till 1920-års census.

Resultat

Enligt 1900-års census fanns det 76 212 168 personer i USA 1900. Jämfört med 1890-års census är det en ökning med 21 %. Under insamlingen i 1900-års census användes 52 871 enumerators vilket ger ett snitt på 1 441 intervjuade personer per enumerator. Enligt 1910-års census fanns det 92 228 496 personer i USA 1910. Jämfört med 1900-års census är det en ökning med 21 %. Under insamlingen i 1910-års census användes 70 286 enumerators vilket ger ett snitt på 1 312 intervjuade personer per enumerator.

Gjorda folkräkningar (Census) och datum

Den svenska utvandringen till USA (7b)

Denna sida:
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxx Utvandringen xxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Avsnittet “Om USA” är uppdelad på flera sidor:

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan

Frågor ställda i 1900-års census

Frågor ställda i 1910-års census

I kolumnen “Color or Race” fyllde folkräknarna i följande koder: "W" för White, "B" för Black, "Mu" for Mulatto, "Ch" för Chinese, "Jp" för Japanese, "In" för American Indian eller "Ot" for other races. I kolumnen “Single, married, widowed, or divorced” fyllde folkräknarna i följande koder: "S" för single (ogift), "Wd" för widowed (änka/änkling), "D" för divorced (skild), "M1" för gifta personer i första äktenskapet, and "M2" för gifta personer i andra äktenskapet eller efterföljande äktenskap. Exemplen på koderna ovan är tagna från instruktionerna till 1920-års census.

Exempel på en census från 1920, New York County (Manhattan)

Ovan syns en ifylld folkräkningsblankett från 1920-års census i New York City. Detta års census gjordes i januari 1920. Just denna sida i folkräkningen är från 60th Street på Manhattan.
Ovan, Huvudet på folkräkningsblanketten.
Ovan, exempel på kolumnrubriker. Roomer i kolumn 6 betyder hyresgäst/inneboende.
På rad 34 ovan ser vi Per Hilmer Johansson eller som han hette i USA Peter H. Johnson. "35" är åldern och "1904" är det år han immigrerade i USA. Frågorna 2 - 15 visas på utdraget ovan.
Längre till höger på rad 34 ovan ser vi Per Hilmer Johansson uppgifter om födelseland och modersmål både för sig själv samt föräldrarna. Det står Sweden resp. Swedish. Frågorna 19 - 24 visas på utdraget ovan.

Frågor ställda i 1920-års census

I ovanstående exempel från 1920-års census ställdes de frågor som visas nedan.
Enligt 1920-års census fanns det 106 021 537 personer i USA 1920. Jämfört med 1910-års census är det en ökning med 15 %. Under insamlingen i 1920-års census användes 87 234 enumerators vilket ger ett snitt på 1 215 intervjuade personer per enumerator.

Exempel på en census från 1940, Bronx County, New York City

Ovan, Huvudet på folkräkningsblanketten
Ovan syns en ifylld folkräkningsblankett från 1940-års census i The Bronx, New York City. Detta års census gjordes i april 1940. Just denna sida i folkräkningen är från Research Avenue.
I 1940-års census ovan återfinner vi Per Hilmer Johansson (Peter H. Johnson) med familj på rad 49 - 51. Här ser vi Peter H. med sin hustru i hans andra äktenskap, Ellen. Hennes namn är dock felstavat "Emmen". Även hon var från Sverige. Vi ser även sonen Peter C, från Hilmers första äktenskap, som är född i New York. "55" är Hilmers ålder år 1940. "1510" i första kolumnen är gatunumret (Research Avenue). Frågorna 1 - 15 visas på utdraget ovan.
Ovan, Exempel på kolumnrubriker. Strecket i kolumn 7 före förnamnen är ett upprepningstecken, dvs dessa två personer har samma efternamn som föregående person, i detta fall på föregående blad.
Ovan, I 1940-års census ställdes inte alla frågor till samtliga medborgare. Alla fick svara på en grunduppsättning frågor medan några per blankett fick ytterligare frågor, sk. supplementary questions. I detta exempel var personen på rad 55 respektive på rad 68 som fått svara på dessa tilläggsfrågor. Bland de frågor som syns till vänster ser vi att de bl.a. fick svara på föräldrarna födelseort och modersmål. Tilläggsfrågorna finns längst ned på blanketten.

Frågor ställda i 1940-års census

Frågor i 1940-års census (1). Fråga 1 - 23.
Frågor i 1940-års census (2). Fråga 24 - 34.
Frågor i 1940-års census (3). Fråga 35 - 50, supplementary questions.
I kolumn 10Color or Race” används följande koder: W för White, Neg för Negro, In för Indian, Chi för Chinese, Jp för Japanese, Fil för Filipino, Hin för Hindu samt Kor för Korean. I kolumn 16Citizenship of the Foreign Born” används följande koder: Na för Naturalized, Pa för Having First Papers, Al för Alien och Am Cit för American Citizen Born Abroad. Enligt 1940-års census fanns det 132 164 569 personer i USA 1940. Jämfört med 1930-års census är det en ökning med 7.3 %. Under insamlingen i 1940-års census användes 123 069 enumerators vilket ger ett snitt på 1 074 intervjuade personer per enumerator. Ett stort tack till Peter C. Johnson, New York City som hjälp mig ta fram censusmaterialet! A special thanks to Mr. Peter C. Johnson, New York City who has helped me with the censuses!
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-03-19

U.S. Census

Inledning

U.S. Census är federala folkräkningar som görs i USA vart 10:e år. Eftersom de tas med 10-års perioder kallas de även Decennial Census. Den första folkräkningen i USA gjordes 1790. Det finns en sekretessgräns på 72 år där materialet i folkräkningen är skyddat under denna tidsperiod. Den senaste folkräkningen gjordes 2010 och den senaste folkräkningen som är tillgänglig för allmänheten är 1940-års folkräkning. 1940-års census gjordes i april 1940. Materialet från folkräkningen för år 1890 saknas då det förstördes i en förödande brand i Commerce Department Building, Washington, D.C. i januari 1921. Vissa stater har protesterat mot folkräkningarna då de ligger till grund för hur många representanter (Representatives ) respektive delstat kan skicka till House of Representatives i Washington, federala skatter mm. Dessa delstater har istället gjort egna folkräkningar under andra år, vanligen med 5 års fördröjning. New York State är exempel på en sådan delstat som haft folkräkningar följande år: 1825, 1835, 1845, 1855, 1865, 1875, 1892, 1905, 1915 och 1925.

Utförande

Folkräkningarna gick till så att vissa inhyrda personer (census takers eller mer formellt enumerators) knackade dörr och intervjuade personer inom sitt distrikt med de frågor som ingick i insamlingen av data i folkräkningen. Alla i hemmet behövde inte vara hemma för att svara på frågorna utan det räckte med en vuxen, oftast hustrun då mannen arbetade på dagarna. Ansvarig myndighet för folkräkningarna är United States Census Bureau. Bilen till höger visar en insamlare av folkräkningsuppgifter (enumerator) som 1940 ställer folkräkningsfrågor till en kvinna. Bild från United States Census Bureau. De frågor som ställdes till befolkningen var varierat genom årtiondena. De blanketter som användes vid intervjuerna var inte förtryckta med medborgarnas namn och adress utan de skrevs in under intervjun. Eftersom namnen på personerna inte var intressanta i sig utan svaren på frågorna (som skulle användas i statistiken) kan stavningen av namnen vara mer eller mindre korrekta, framförallt om utfrågaren inte kände till namnstättningen av immigranterna namn, som exempelvis svenska namn. Detta bör man vara medveten om när man söker i respektive census efter namn. Själva insamlingen av folkräkningsuppgifterna tog cirka 2 veckor. Mellan 1790 och 1870 var det den federala polisen i USA, U.S. Marshals, som var ansvariga för inhämtningen av uppgifter i folkräkningarna. Först 1830 infördes tryckta formulär med frågorna och plats för svaren. Från 1880-års census användes inhyrda, speciellt utbildade, insamlare av uppgifterna i folkräkningarna, sk. enumerators. Dörrknackning via tillfälliga insamlare av uppgifterna blev sen den huvudsakliga metoden av inhämtandet i folkräkningen fram till 1960 då United States Census Bureau skickade ut frågeformulären till hushållen via posten.

Bestämmelser

Folkräknarna, dvs enumerators, hade en slags identifikationsbricka med sig som igenkänningstecken. De hade enbart rätt att ställa de frågor som stod på de blanketter de hade med sig. De fick inte kombinera sina census-besök till medborgarna inom sitt distrikt med annan verksamhet som tillexempel försäljning. Medborgarna var skyldiga att svara sanningsenligt på de frågor som ställde. Folkräknarna hade tystnadsplikt. Brott mot detta straffades med böter. I de fall då folkräknarna skulle intervjua immigranter där igen pratade engelska hade de rätt att ta med sig tolkar eller ta hjälp av grannar som kunde engelska och talade samma språk som immigranten. Om någon medlem i familjen inte var hemma hade de andra rätt att svara på frågor i dennes ställe. För att inte missa någon i familjen var folkräknarna instruerade att fråga om det fanns någon fler i hushållet som inte var hemma. Om ingen i hushållet var hemma när folkräknare knackade på dörren var de instruerade att komma tillbaka vid ett annat tillfälle. Namnet på gatan skrevs vertikalt till vänster om första kolumnen. I exemplet nedan från 1920-års census i New York ser vi ”60 St” (60th Street) till vänster om första kolumnen. Ovanstående text är hämtat från instruktionerna till 1920-års census.

Resultat

Enligt 1900-års census fanns det 76 212 168 personer i USA 1900. Jämfört med 1890-års census är det en ökning med 21 %. Under insamlingen i 1900-års census användes 52 871 enumerators vilket ger ett snitt på 1 441 intervjuade personer per enumerator. Enligt 1910-års census fanns det 92 228 496 personer i USA 1910. Jämfört med 1900-års census är det en ökning med 21 %. Under insamlingen i 1910-års census användes 70 286 enumerators vilket ger ett snitt på 1 312 intervjuade personer per enumerator.

Gjorda folkräkningar (Census) och datum

Den svenska utvandringen

till USA (7b)

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan

Frågor ställda i 1900-års census

Frågor ställda i 1910-års census

I kolumnen “Color or Race” fyllde folkräknarna i följande koder: "W" för White, "B" för Black, "Mu" for Mulatto, "Ch" för Chinese, "Jp" för Japanese, "In" för American Indian eller "Ot" for other races. I kolumnen “Single, married, widowed, or divorced fyllde folkräknarna i följande koder: "S" för single (ogift), "Wd" för widowed (änka/änkling), "D" för divorced (skild), "M1" för gifta personer i första äktenskapet, and "M2" för gifta personer i andra äktenskapet eller efterföljande äktenskap. Exemplen på koderna ovan är tagna från instruktionerna till 1920-års census.

Exempel på en census från 1920, New York

County (Manhattan)

Ovan syns en ifylld folkräkningsblankett från 1920-års census i New York City. Detta års census gjordes i januari 1920. Just denna sida i folkräkningen är från 60th Street på Manhattan.
Ovan, Huvudet på folkräkningsblanketten.
Ovan, exempel på kolumnrubriker. Roomer i kolumn 6 betyder hyresgäst/inneboende.
På rad 34 ovan ser vi Per Hilmer Johansson eller som han hette i USA Peter H. Johnson. "35" är åldern och "1904" är det år han immigrerade i USA. Frågorna 2 - 15 visas på utdraget ovan.
Längre till höger på rad 34 ovan ser vi Per Hilmer Johansson uppgifter om födelseland och modersmål både för sig själv samt föräldrarna. Det står Sweden resp. Swedish. Frågorna 19 - 24 visas på utdraget ovan.

Frågor ställda i 1920-års census

I ovanstående exempel från 1920-års census ställdes de frågor som visas nedan.
Enligt 1920-års census fanns det 106 021 537 personer i USA 1920. Jämfört med 1910-års census är det en ökning med 15 %. Under insamlingen i 1920- års census användes 87 234 enumerators vilket ger ett snitt på 1 215 intervjuade personer per enumerator.

Exempel på en census från 1940, Bronx

County, New York City

Ovan, Huvudet på folkräkningsblanketten
Ovan syns en ifylld folkräkningsblankett från 1940- års census i The Bronx, New York City. Detta års census gjordes i april 1940. Just denna sida i folkräkningen är från Research Avenue.
I 1940-års census ovan återfinner vi Per Hilmer Johansson (Peter H. Johnson) med familj på rad 49 - 51. Här ser vi Peter H. med sin hustru i hans andra äktenskap, Ellen. Hennes namn är dock felstavat "Emmen". Även hon var från Sverige. Vi ser även sonen Peter C, från Hilmers första äktenskap, som är född i New York. "55" är Hilmers ålder år 1940. "1510" i första kolumnen är gatunumret (Research Avenue). Frågorna 1 - 15 visas på utdraget ovan.
Ovan, Exempel på kolumnrubriker. Strecket i kolumn 7 före förnamnen är ett upprepningstecken, dvs dessa två personer har samma efternamn som föregående person, i detta fall på föregående blad.
Ovan, I 1940-års census ställdes inte alla frågor till samtliga medborgare. Alla fick svara på en grunduppsättning frågor medan några per blankett fick ytterligare frågor, sk. supplementary questions. I detta exempel var personen på rad 55 respektive på rad 68 som fått svara på dessa tilläggsfrågor. Bland de frågor som syns till vänster ser vi att de bl.a. fick svara på föräldrarna födelseort och modersmål. Tilläggsfrågorna finns längst ned på blanketten.

Frågor ställda i 1940-års census

Frågor i 1940-års census (1). Fråga 1 - 23.
Frågor i 1940-års census (2). Fråga 24 - 34.
Frågor i 1940-års census (3). Fråga 35 - 50, supplementary questions.
I kolumn 10Color or Race” används följande koder: W för White, Neg för Negro, In för Indian, Chi för Chinese, Jp för Japanese, Fil för Filipino, Hin för Hindu samt Kor för Korean. I kolumn 16Citizenship of the Foreign Born används följande koder: Na för Naturalized, Pa för Having First Papers, Al för Alien och Am Cit för American Citizen Born Abroad. Enligt 1940-års census fanns det 132 164 569 personer i USA 1940. Jämfört med 1930-års census är det en ökning med 7.3 %. Under insamlingen i 1940- års census användes 123 069 enumerators vilket ger ett snitt på 1 074 intervjuade personer per enumerator. Ett stort tack till Peter C. Johnson, New York City som hjälp mig ta fram censusmaterialet! A special thanks to Mr. Peter C. Johnson, New York City who has helped me with the censuses!