Den främsta immigranthamnen i USA var New York. Men även Boston i USA samt Quebec och Halifax i Canada tog emot många immigranter. När emigranterna från Europa anlände till USA togs de emot av olika typer av tjänstemän på immigrantstationerna. Före 1850-talet fanns inga speciella immigrantstationer men 1855 inrättades Castle Garden på Manhattan i New York. När immigrantstationen Ellis Island, en ö i New Yorks inlopp, i stod klar 1892 tog den över efter Castle Garden.Alla släpptes inte in i Amerika. De allra flesta släpptes in i USA men sjuka sattes i karantän först. De utan kontanta medel, de med smittsamma sjukdomar, mental ohälsa eller brottsligt förflutet nekades oftast inträde. Det var främst tredjeklass-passagerarna som kontrollerades noga.När man väl passerat immigrantkontrollen gällde det därefter att komma vidare till slutdestinationen. Efter att järnvägen fått sitt genombrott gick det betydligt enklare att ta sig till det område där man skulle slå sig ner. De allra flesta svenskar hade delstaten Minnesota som slutmål. Bilden ovan föreställer Frihetsgudinnan på Liberty Island i New Yorks inlopp. Statyn invigdes 1886.
Inresehamnen New York
New York
Den inresehamn i USA som de allra flesta immigranterna reste till var New York. Under 1800-talets första hälft anlände de flesta immigranter i New York till hamnen på Manhattans östra sida, intill South Street. Då fanns ingen speciell immigrantstation eller immigrationskontroll.Den 1 augusti 1855 inrättades dock en mottagningsstation för immigranter i New Yorks hamn på Manhattans sydspets, Castle Garden. Denna station sköttes av New York State.Efter ett 10-tal år behövde man en mycket större mottagningsstation och den 1 januari 1892 öppnades Ellis Island på en ö i New Yorks inlopp. Ellis Island sköttes av den amerikanska staten.Vid mottagningsstationerna mötte olika slags tjänstemän immigranterna, Det var tullare, passpolisen och hälsovårdskontrollörer. Alla talade de för svenskarna det obegripliga språket engelska men tolkar fanns. Med gester och fösningar förpassades immigranterna till önskad plats i lokalen.
Ovan, Immigranter som fått inträde i USA och väntar på att få lämna Ellis Island (1902-1913). New York Public Library.
Avsnittet “Resan” är uppdelad på flera sidor:
På ovanstående karta ser vi både Ellis Islands läge i Upper New York Bay samt Castle Garden på Manhattans sydspets.Snett upp till höger om Ellis Island ser vi mao Manhattan (New York City) och till vänster Jersey City. Ellis Island ligger faktiskt på Jersey-sidan om stadsgränsen mellan New Jersey och New York City. Söder om Ellis Island ligger Libery Island där Frihetsgudinnan står (Statue of Liberty).Bilden är en sk. fri bild utan upphovsrätt.
Bilder på Castle Garden
Ovan, Immigranter som väntar på sin tur för kontroll av immigrantinspektörena. (1902-1913). New York Public Library.
Immigrantstationen Castle Garden var från början en försvarsanläggning med namnet Castle Clinton eller Fort Clinton belägen på Manhattans sydspets i Battery Park. Anläggningen var cirkulär och byggd i sandsten. Byggnationen påbörjades 1808 och fortet stod klart 1811. Från början hette anläggningen West Battery men från 1815 Castle Clinton. Fortet upphörde som försvarsanläggning 1821 och blev därefter ett ställe för nöjen. Den 11 september 1850 uppträdde den svenska operasångerskan Jenny Lind (1820 - 1887) på Castle Garden.Från 1 augusti 1855 fungerade det som en immigrantstation och tog mellan åren 1855 och 1892 emot mer än 8 miljoner immigranter. Immigrantstationen drevs av New York State fram till den 18 april 1890 då det togs över av den amerikanska staten.
Ellis Island
Ellis Island ersatte den allt för underdimensionerade Castle Garden som immigrantstation den 1 januari 1892. Ellis Island är en ö i Upper New York Bay. Immigrantstationen var i bruk från 1 januari 1892 och fram till en 12 november 1954. Sedan 1990 finns ett immigrantmuseum på ön.Ön var ursprungligen betydligt mindre men har utökats genom utfyllning.Den 15 juni 1897 utbröt en brand i immigrantstation som var byggd i trä. Hela stationen förstördes i branden och med den de tidiga immigrantdokumenten från 1855 och framåt. En ny immigrantstation byggdes upp och denna gång i sten, rött tegel. Stationen öppnade på nytt efter återuppbyggnaden den 17 december 1900. När anläggningen stängde 1954 hade över 12 miljoner immigranter passerat igenom den. Allra flest immigranter kom år 1907 då 1 004 756 togs emot. Rekordet för en och samma dag inträffade den 17 april 1907 då man tog emot 11 747 personer.År 1924 införde USA nya immigrationslagar (Immigration Act of 1924) med krav på visa vilket strakt reducerade antalet immigranter till USA. Visa skulle sökas på USA:s konsulat i immigrantens hemland. Där skulle även man svara på samma frågor som i fartygsmanifesten (se längre ned) samt göra en hälsokontroll.Därefter minskade betydelsen av Ellis Island då immigrantkontrollen redan gjorts i immigrantens hemland. Ellis Island stängdes dock först 1954. Efter 1924 användes Ellis Island även för internering av de som skulle utvisas ut ur USA.
Immigrationskontrollen
Immigrationskontrollen på Ellis Island tog allt från 2 till 5 timmar. Immigrantpersonalen använde ett stort antal tolkar för olika språk som hjälpte till med intervjuerna. Immigranterna fick svara på ett stort antal frågor och bland annat uppge namn, yrke och hur mycket pengar de hade med sig. Det sistnämnda var viktigt för Amerikanska staten då det var av betydelse att de nyanlända kunde försörja sig själva och hade tillräckligt med pengar för att komma igång i det nya landet. Helst ville man att de skulle ha mellan 18 och 25 dollar med sig. De som hade uppenbara hälsoproblem eller sjukdomar sändes tillbaka hem eller lades in på Ellis Islands sjukhus. Totalt avled cirka 3 000 anlända på sjukhuset under de år det var i bruk. Okvalificerade arbetare kunde vägras inträde till USA eftersom de ansågs kunna bli en börda för staten. Dömda brottslingar släpptes heller inte in i landet. Totalt vägrades cirka 2% av de anlända immigranterna tillträde till USA och skickades tillbaka till varifrån de kom.Inga oceangående ångfartyg lade till vid Ellis Island. Det var de för stora för. Immigranterna kördes istället med mindre fartyg/färjor från de stora immigrantfartygen till Ellis Island.Det var inte vanligt att förstaklass-passagerarna, och knappast heller andraklass-passagerarna, slussades till Ellis Island från passagerarfartygen utan det var främst tredjeklass-passagerarna. Det var i första hand de som skulle hälsokontrolleras och visa att de hade tillräckligt med pengar för att klara sig den första tiden.
Head Tax
Enligt Amerikanska Invandringslagen från 1882 var alla invandrare skyldiga att erlägga en sk. ”Head Tax” på 50 cent. Denna skatt skulle täcka kostnaderna för immigrationskontrollen. År 1907 ökades skatten till 4 dollar och 1917 till 8 dollar. Skatten fanns kvar ända fram till början av 1950-talet.För de allra flesta immigranterna till USA var denna skatt redan inkluderad i biljettpriset. Barn under 16 år var undantagen från skatten. Detta gällde även i USA redan bosatta personer som återvände efter en utlandsresa samt turister som enbart var på besök i USA.Som vi ser av texten på emigrantkontraktet från 1904 på biljettsidan ”härmed kvitterad avgift av Kr 60 vari jämväl inräknats de vid landning i Amerika förekommande avgifter av allmän beskaffenhet.” vilket tyder på att skatten var inkluderad i priset.
Ovan, Castle Garden med Battery Park på Manhattans sydspets.Bilden är från National Park Service.
Ovan, Nyanlända immigranter till Castle Garden. Bilden är daterad 20 januari 1866. Bilden är från National Park Service.
Ovan, Castle Garden på Manhattans sydspets.Fotot är från National Park Service.
Ovan, Castle Garden. Fotot är från National Park Service.
Bilder på Ellis Island
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island från sjösidan. Fotograf Peter Johnson, NYC. Fotot visas med tillstånd av Peter Johnson.
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island från sjösidan. Fotograf Peter Johnson, NYC. Fotot visas med tillstånd av Peter Johnson.
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island. Fotograf Peter Johnson, NYC. Fotot visas med tillstånd av Peter Johnson.
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island omkring 1920. Fotot är från Library of Congress. Fri bild.
Castle Garden och Ellis Island på kartan
Ovan, Immigrantfållorna i Main Hall på Ellis Island. Dessa immigranter har blivit godkända vad avser mental hälsa. (1902-1913). New York Public Library.
Ovan, Immigranter som genomgår en medicinsk undersökning. (1902-1913). New York Public Library.
Efter ankomsten till USA
Språksvårigheter
Det engelska språket i det nya landet var naturligtvis ett hinder för de svenska immigranterna i USA. Men det gjordes stora insatser på detta område. Parlörer togs fram i Sverige där alla tänkbara fraser och situationer fanns med. Oftast innehöll dessa parlörer tre parallella spalter, en med frasen på svenska, den engelska översättningen och en med ett fonetiskt uttal.
Vad tog de med sig
De som emigrerade under 1800-talet för att bli nybyggare behövde ta med sig en hel del bohag och verktyg. Men bagaget måste ändå hållas inom rimliga gränser, både av utrymmesskäl och med hänsyn till möjligheten att hantera det vid transporterna före och efter båtresorna. Man behövde allehanda snickarverktyg – man skulle ju bygga sig ett nytt hus i USA. Jakten var viktig för mathållningen så en bössa med tillbehör som kruthorn, hagel pung behövdes. Vidare behövdes fiskeredskap. Kardor, ullsax, skäteträ för linberedning, strumpstickor mm var givna i packningen. Naturligtvis behövdes kläder för olika väder, sommar som vinter. Kamfer och lavendel skulle hålla skadeinsekter, mögel och dålig lukt på avstånd.Sängkläder som täcken, lakan, madrass och dynor behövdes. Saker som skulle användas under resan packades för sig: dryckeskärl, trätallrikar, skedar, knivar och gafflar. Reskost fick man också se till att ta med sig. På sjöresan fick man mat ombord men man skulle ju även resa till utresehamnen från hemorten och man visste inte om det skulle finnas tillräckligt med mat ombord. Man tog med sig mat som stod sig länge, dvs torkat rökt och saltade varor. För hygienen behövde man såpburken mot lorten och svavelsalvan mot lössen.Det bohag som man inte kunde ta med sig fick man sälja på auktion. Naturligtvis fick man sälja gården med ägodelar för att få ihop till resan.
Vidare i USA
Från New York gällde det sen att komma vidare till slutdestinationen. Med båt uppför Hudsonfloden till Albany var en vanlig början på färden. Där mötte båtar dragna av mulåsnor genom Eriekanalen till Buffalo, där fartyg gick vidare på de Stora sjöarna.När järnvägen fått sitt genombrott tog de över de flesta transporterna. På ett dygn var man framme i Chicago, Illinois. I Chicago kunde resenärerna pusta ut. Somliga stannade där en tid för att arbeta ihop medel till jordbruksredskap och kreatur för den väntande Homestead-jorden.Resan fram till bosättningsplatsen gick med olika färdmedel som tåg, flodångare, eller oxkärra.Över prärien bar det mot Iowa, och Kansas eller genom det skogiga Wisconsin till målen i Minnesota.
Den främsta immigranthamnen i USA var New York. Men även Boston i USA samt Quebec och Halifax i Canada tog emot många immigranter. När emigranterna från Europa anlände till USA togs de emot av olika typer av tjänstemän på immigrantstationerna. Före 1850-talet fanns inga speciella immigrantstationer men 1855 inrättades Castle Garden på Manhattan i New York. När immigrantstationen Ellis Island, en ö i New Yorks inlopp, i stod klar 1892 tog den över efter Castle Garden.Alla släpptes inte in i Amerika. De allra flesta släpptes in i USA men sjuka sattes i karantän först. De utan kontanta medel, de med smittsamma sjukdomar, mental ohälsa eller brottsligt förflutet nekades oftast inträde. Det var främst tredjeklass-passagerarna som kontrollerades noga.När man väl passerat immigrantkontrollen gällde det därefter att komma vidare till slutdestinationen. Efter att järnvägen fått sitt genombrott gick det betydligt enklare att ta sig till det område där man skulle slå sig ner. De allra flesta svenskar hade delstaten Minnesota som slutmål. Bilden ovan föreställer Frihetsgudinnan på Liberty Island i New Yorks inlopp. Statyn invigdes 1886.
Inresehamnen New York
New York
Den inresehamn i USA som de allra flesta immigranterna reste till var New York. Under 1800-talets första hälft anlände de flesta immigranter i New York till hamnen på Manhattans östra sida, intill South Street. Då fanns ingen speciell immigrantstation eller immigrationskontroll.Den 1 augusti 1855 inrättades dock en mottagningsstation för immigranter i New Yorks hamn på Manhattans sydspets, Castle Garden. Denna station sköttes av New York State.Efter ett 10-tal år behövde man en mycket större mottagningsstation och den 1 januari 1892 öppnades Ellis Island på en ö i New Yorks inlopp. Ellis Island sköttes av den amerikanska staten.Vid mottagningsstationerna mötte olika slags tjänstemän immigranterna, Det var tullare, passpolisen och hälsovårdskontrollörer. Alla talade de för svenskarna det obegripliga språket engelska men tolkar fanns. Med gester och fösningar förpassades immigranterna till önskad plats i lokalen.
Den svenska utvandringen
till USA (4c)
Ovan, Immigranter som fått inträde i USA och väntar på att få lämna Ellis Island (1902-1913). New York Public Library.
På ovanstående karta ser vi både Ellis Islands läge i Upper New York Bay samt Castle Garden på Manhattans sydspets.Snett upp till höger om Ellis Island ser vi mao Manhattan (New York City) och till vänster Jersey City. Ellis Island ligger faktiskt på Jersey-sidan om stadsgränsen mellan New Jersey och New York City. Söder om Ellis Island ligger Libery Island där Frihetsgudinnan står (Statue of Liberty).Bilden är en sk. fri bild utan upphovsrätt.
Bilder på Castle Garden
Ovan, Immigranter som väntar på sin tur för kontroll av immigrantinspektörena. (1902-1913). New York Public Library.
Immigrantstationen Castle Garden var från början en försvarsanläggning med namnet Castle Clinton eller Fort Clinton belägen på Manhattans sydspets i Battery Park. Anläggningen var cirkulär och byggd i sandsten. Byggnationen påbörjades 1808 och fortet stod klart 1811. Från början hette anläggningen West Battery men från 1815 Castle Clinton. Fortet upphörde som försvarsanläggning 1821 och blev därefter ett ställe för nöjen. Den 11 september 1850 uppträdde den svenska operasångerskan Jenny Lind (1820 - 1887) på Castle Garden.Från 1 augusti 1855 fungerade det som en immigrantstation och tog mellan åren 1855 och 1892 emot mer än 8 miljoner immigranter. Immigrantstationen drevs av New York State fram till den 18 april 1890 då det togs över av den amerikanska staten.
Ellis Island
Ellis Island ersatte den allt för underdimensionerade Castle Garden som immigrantstation den 1 januari 1892. Ellis Island är en ö i Upper New York Bay. Immigrantstationen var i bruk från 1 januari 1892 och fram till en 12 november 1954. Sedan 1990 finns ett immigrantmuseum på ön.Ön var ursprungligen betydligt mindre men har utökats genom utfyllning.Den 15 juni 1897 utbröt en brand i immigrantstation som var byggd i trä. Hela stationen förstördes i branden och med den de tidiga immigrantdokumenten från 1855 och framåt. En ny immigrantstation byggdes upp och denna gång i sten, rött tegel. Stationen öppnade på nytt efter återuppbyggnaden den 17 december 1900. När anläggningen stängde 1954 hade över 12 miljoner immigranter passerat igenom den. Allra flest immigranter kom år 1907 då 1 004 756 togs emot. Rekordet för en och samma dag inträffade den 17 april 1907 då man tog emot 11 747 personer.År 1924 införde USA nya immigrationslagar (Immigration Act of 1924) med krav på visa vilket strakt reducerade antalet immigranter till USA. Visa skulle sökas på USA:s konsulat i immigrantens hemland. Där skulle även man svara på samma frågor som i fartygsmanifesten (se längre ned) samt göra en hälsokontroll.Därefter minskade betydelsen av Ellis Island då immigrantkontrollen redan gjorts i immigrantens hemland. Ellis Island stängdes dock först 1954. Efter 1924 användes Ellis Island även för internering av de som skulle utvisas ut ur USA.
Immigrationskontrollen
Immigrationskontrollen på Ellis Island tog allt från 2 till 5 timmar. Immigrantpersonalen använde ett stort antal tolkar för olika språk som hjälpte till med intervjuerna. Immigranterna fick svara på ett stort antal frågor och bland annat uppge namn, yrke och hur mycket pengar de hade med sig. Det sistnämnda var viktigt för Amerikanska staten då det var av betydelse att de nyanlända kunde försörja sig själva och hade tillräckligt med pengar för att komma igång i det nya landet. Helst ville man att de skulle ha mellan 18 och 25 dollar med sig. De som hade uppenbara hälsoproblem eller sjukdomar sändes tillbaka hem eller lades in på Ellis Islands sjukhus. Totalt avled cirka 3 000 anlända på sjukhuset under de år det var i bruk. Okvalificerade arbetare kunde vägras inträde till USA eftersom de ansågs kunna bli en börda för staten. Dömda brottslingar släpptes heller inte in i landet. Totalt vägrades cirka 2% av de anlända immigranterna tillträde till USA och skickades tillbaka till varifrån de kom.Inga oceangående ångfartyg lade till vid Ellis Island. Det var de för stora för. Immigranterna kördes istället med mindre fartyg/färjor från de stora immigrantfartygen till Ellis Island.Det var inte vanligt att förstaklass-passagerarna, och knappast heller andraklass-passagerarna, slussades till Ellis Island från passagerarfartygen utan det var främst tredjeklass-passagerarna. Det var i första hand de som skulle hälsokontrolleras och visa att de hade tillräckligt med pengar för att klara sig den första tiden.
Head Tax
Enligt Amerikanska Invandringslagen från 1882 var alla invandrare skyldiga att erlägga en sk. ”Head Tax” på 50 cent. Denna skatt skulle täcka kostnaderna för immigrationskontrollen. År 1907 ökades skatten till 4 dollar och 1917 till 8 dollar. Skatten fanns kvar ända fram till början av 1950-talet.För de allra flesta immigranterna till USA var denna skatt redan inkluderad i biljettpriset. Barn under 16 år var undantagen från skatten. Detta gällde även i USA redan bosatta personer som återvände efter en utlandsresa samt turister som enbart var på besök i USA.Som vi ser av texten på emigrantkontraktet från 1904 på biljettsidan ”härmed kvitterad avgift av Kr 60 vari jämväl inräknats de vid landning i Amerika förekommande avgifter av allmän beskaffenhet.” vilket tyder på att skatten var inkluderad i priset.
Ovan, Castle Garden med Battery Park på Manhattans sydspets.Bilden är från National Park Service.
Ovan, Nyanlända immigranter till Castle Garden. Bilden är daterad 20 januari 1866. Bilden är från National Park Service.
Ovan, Castle Garden på Manhattans sydspets.Fotot är från National Park Service.
Ovan, Castle Garden. Fotot är från National Park Service.
Bilder på Ellis Island
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island från sjösidan. Fotograf Peter Johnson, NYC. Fotot visas med tillstånd av Peter Johnson.
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island från sjösidan. Fotograf Peter Johnson, NYC. Fotot visas med tillstånd av Peter Johnson.
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island. Fotograf Peter Johnson, NYC. Fotot visas med tillstånd av Peter Johnson.
Ovan, Immigrantstationen Ellis Island omkring 1920. Fotot är från Library of Congress. Fri bild.
Castle Garden och Ellis Island på kartan
Ovan, Immigrantfållorna i Main Hall på Ellis Island. Dessa immigranter har blivit godkända vad avser mental hälsa. (1902-1913). New York Public Library.
Ovan, Immigranter som genomgår en medicinsk undersökning. (1902-1913). New York Public Library.
Efter ankomsten till USA
Språksvårigheter
Det engelska språket i det nya landet var naturligtvis ett hinder för de svenska immigranterna i USA. Men det gjordes stora insatser på detta område. Parlörer togs fram i Sverige där alla tänkbara fraser och situationer fanns med. Oftast innehöll dessa parlörer tre parallella spalter, en med frasen på svenska, den engelska översättningen och en med ett fonetiskt uttal.
Vad tog de med sig
De som emigrerade under 1800-talet för att bli nybyggare behövde ta med sig en hel del bohag och verktyg. Men bagaget måste ändå hållas inom rimliga gränser, både av utrymmesskäl och med hänsyn till möjligheten att hantera det vid transporterna före och efter båtresorna. Man behövde allehanda snickarverktyg – man skulle ju bygga sig ett nytt hus i USA. Jakten var viktig för mathållningen så en bössa med tillbehör som kruthorn, hagel pung behövdes. Vidare behövdes fiskeredskap. Kardor, ullsax, skäteträ för linberedning, strumpstickor mm var givna i packningen. Naturligtvis behövdes kläder för olika väder, sommar som vinter. Kamfer och lavendel skulle hålla skadeinsekter, mögel och dålig lukt på avstånd.Sängkläder som täcken, lakan, madrass och dynor behövdes. Saker som skulle användas under resan packades för sig: dryckeskärl, trätallrikar, skedar, knivar och gafflar. Reskost fick man också se till att ta med sig. På sjöresan fick man mat ombord men man skulle ju även resa till utresehamnen från hemorten och man visste inte om det skulle finnas tillräckligt med mat ombord. Man tog med sig mat som stod sig länge, dvs torkat rökt och saltade varor. För hygienen behövde man såpburken mot lorten och svavelsalvan mot lössen.Det bohag som man inte kunde ta med sig fick man sälja på auktion. Naturligtvis fick man sälja gården med ägodelar för att få ihop till resan.
Vidare i USA
Från New York gällde det sen att komma vidare till slutdestinationen. Med båt uppför Hudsonfloden till Albany var en vanlig början på färden. Där mötte båtar dragna av mulåsnor genom Eriekanalen till Buffalo, där fartyg gick vidare på de Stora sjöarna.När järnvägen fått sitt genombrott tog de över de flesta transporterna. På ett dygn var man framme i Chicago, Illinois. I Chicago kunde resenärerna pusta ut. Somliga stannade där en tid för att arbeta ihop medel till jordbruksredskap och kreatur för den väntande Homestead-jorden.Resan fram till bosättningsplatsen gick med olika färdmedel som tåg, flodångare, eller oxkärra.Över prärien bar det mot Iowa, och Kansas eller genom det skogiga Wisconsin till målen i Minnesota.
