Släkten Karlsson

Släkten Karlsson är min hustru Britts släkt. Den härstammar från Södermanland. 1910 flyttar Britts farfar och farmor, Edvin och Viktoria Karlsson, till ett inköpt torp i Toresunds församling (D). Toresund ligger knappt en mil norr om Mariefred. Torpet heter Djupvik och friköptes från Rävsnäs gods. Djupvik ligger vid en vik i Mälaren mellan Mariefred och Stallarholmen. På Edvins sida vet vi inget om hans far. I dopboken står "fader okänd". Edvins mor bodde i Strängnäs och härstammade från Björkviks socken, Södermanland.

Namnet Karlsson

I Sverige började man använda sig av familjenamn i större omfattning i slutet av 1800-talet, dvs man ärvde efternamnet från sin far. Tidigare använde man sk patronymikon dvs barnens efternamn bildades av faderns förnamn med tillägg av son eller dotter. Om fadern hette Nils, fick en son efternamnet Nilsson och en dotter Nilsdotter. När man i slutet av 1800-talet började använda familjenamn tog man i regel det son-efternamn man då hade. Vanligt var också att man tog ett efternamn som hade anknytning till orten, byn eller gården där man levde. Varifrån kommer då namnet Karlsson? Vi går tillbaka till 1870-talet. Ulrika Maria Johansson (1844–1915), född i Åsätters soldattorp, Björkviks socken (D), flyttar på 1870-talet till Strängnäs. Hon får tre barn men gifter sig aldrig. På alla barnen står i kyrkoböckerna: "Fader okänd". 1885 får hon en son, Edvin. Han tar efternamnet Karlsson. Möjligen kan namnet Karlsson komma från en statarfamilj på Snickartorp, Berga, Åkers sn (D) där Edvin var fosterbarn. Denna familj hette nämligen Carlsson.

Britts farfar Edvin Karlsson

En kort presentation av Britts farfar och hans föräldrar. Edvins far är som nämnts tidigare okänd. Mor till Edvin var Ulrika Maria Johansdotter. Hon föddes den 25/11 1844 i Åsätters soldattorp, Björkviks sn (D). 1872 flyttar Ulrika till Strängnäs där hon så småningom öppnar ett bageri och konditori. Den 11/1 1885 föder hon en son, Karl Edvin (Britts farfar). Hon avlider 1915-03-10 i Djupvik, Toresund (D). Hon var dock skriven i Uppsala. Ulrika fick 3 barn: 1. Ulrika Vilhelmina (1877-1948), Strängnäs 2. Knut Waldemar (1883-1887), Strängnäs 3. Karl Edvin (1885-1962), Strängnäs Då Ulrika Maria ej var gift betraktades barnen på den tidens manér som oäkta. Edvin växte upp som fosterson till Carlsson på Snickartorp. Snickartorp var en statarlänga på som löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken (D). Edvins hustru är Viktoria Eleonora Sundin. Hon är född och uppväxt på Lilla Borgen, Länna (D). Edvin och Viktoria vigs den 9/5 1909 i Länna. Viktoria Sundin är född den 18/9 1884 i Lilla Borgen, Länna fs (D). Viktoria och Edvin får 11 barn. Edvin dog 77 år gammal den 29/9 1962. Viktoria dog 82 år gammal den 4/1 1967. Edvin och Viktoria är begravda på Mariefreds kyrkogård. Bilden intill visar Djupvik. Det mindre huset till höger är den torparstuga de bodde i fram till 1936 då det större huset till vänster byggdes. Fotot är taget i december 1997 av Hans Högman.

Brita Stina Andersdotter

Edvins morfar och mormor var soldaten Johan Ersson Modig (1817 - 1901) och Brita Stina Andersdotter (1817 - 1894) i Björkviks socken (D). Brita Stinas uppväxt var minst sagt tragiskt. Nedan följer ett sammandrag av hennes liv: Johan Ersson Modig, född den 15/8 1817, död den 25/8 1901 i Solberga, Bettna sn (D). Johan blir liksom sin far soldat. Han tillhör Kungliga Södermanlands Regemente och Lifcompaniet. Som soldat bor han i Åsätters soldattorp, Björkvik. Dit flyttar han 1839 då han antages som soldat. Där bor familjen fram till 1865 då han tar avsked. De flyttar då till Sjöstugan, torp under Åkerö, Bettna sn (D). Han gifter sig i Björkvik den 2/11 1839 med Brita Stina Andersdotter. Brita Stina är född den 23/3 1817 i Hålstorp, Björkviks sn, död på fattighuset i Bettna den 27/2 1894. Dödsorsak: bröstsjukdom. Efter 1878 finns Johan och Brita Stina på Toulouse torp, Åkerö ägor som inhysejon. Efter 1893 finns de på fattighuset i Bettna. Brita Stinas uppväxt är tragisk. Hennes föräldrar är Anders Ersson (1792-1839) och Brita Svensdotter (1788-1817), båda från Björkvik. Brita Svensdotter hade reumatiska problem och dog en månad efter Brita Stinas födsel, kanske pga sviterna efter att hon fött sin dotter. Brita Stinas farföräldrar är Erik Jonsson (1741-1809) och Brita Pehrsdotter (1750-1823). De bodde i Trullsten, Björkviks sn. Brita Stinas morföräldrar är Sven Svensson (1755- 1837) och Stina Jönsdotter (1760-1810). De bodde i Hålstorp, Björkviks sn. Som vi ser av datumen är både hennes farmor och morfar änklingar år 1817 då hon föds. Farmor dog sen 1823. Brita Stinas pappa Anders var dräng och flyttade runt i socknen där arbete fanns på gårdarna. Han kunde med andra ord ej ta hand om sitt barn själv. Nu börjar ett ständigt flyttande för det lilla barnet. Under hennes uppväxt bodde hon hos följande släktingar: 1817 - 1818 Morfar i Hålstorp 1818 - 1820 Farmor i Trullsten 1820 - 1823 Morfar i Hålstorp 1823 - 1825 Moster Maria i Kronan, Björkvik 1825 - 1826 Farbror Jan i Trullsten 1826 - 1827 Morfar i Hålstorp 1827 - 1830 Farbror Jan i Trullsten. Far finns också här. 1830 - 1835 Far i Skogstorp, Björkvik. Han gifter om sig. 1835 - 1837 Bjärsätters örtagård, Björkvik som piga 1837 - 1839 Qvisätter, Björkvik som piga 1839 - Åsätters soldattorp som gift med Johan En av deras barn är Ulrika Maria Johansdotter, se nedan.

Ulrika Maria Johansdotter/Johansson

Ulrika Maria Johansson, mor till Edvin, född i Åsätters soldattorp, Björkviks sn den 25/11 1844. Död 1915- 03-10 i Uppsala (C). Redan 1859, 15 år gammal får hon ta arbete som piga. Hon är ett år i Kornboda, Björkvik. 1865 följer hon med när familjen flyttar till Bettna. 1872 flyttar hon till Strängnäs. I Strängnäs bor hon på flera adresser. 1872 - 1875 Strängnäs, nr 129 Tullgatan 1875 - 1879 Strängnäs, nr 22 Klostergatan 1879 - 1880 Utan känd bostad 1880 - 1882 Strängnäs lasarett, nr 183/185 1882 - 1885 Strängnäs, nr 42 Storgatan 1885 - 1890 Strängnäs, nr 155 Trädgårdsgatan 1890 - 1900 Strängnäs, nr 22 Klostergatan 1900 - 1903 Strängnäs, nr 27 Storgatan 1903 - 1904 Strängnäs, nr 139 Trädgårdsgatan 1904 - 1906 Strängnäs, nr 151 Trädgårdsgatan 1906 - 1906 Utan känd bostad Gatunamnen som anges ovan är dagens gatunamn. Numren är fastighetsnummer och ej gatunummer. Bilden till höger visar Ulrika sittandes i stolen med hennes dotter Vilhelmina (Mimmi) till höger och till vänster Mimmies dotter Greta. Ulrika startade ett bageri och konditorirörelse i Strängnäs. Från år 1890 står hon som bageri-idgerska i kyrkoböckerna. Det är då hon flyttar till fastigheten nr 22, vilket kan antas vara det ställe där hon drev konditoriet. Nr 22 låg på Klostergatan. År 1900 ansöker Ulrika om utskänkningstillstånd av vin i det konditori hon driver på gården nr 27 vid Sankt Eskilsgatan, Strängnäs. I augusti 1901 erhåller hon ett brev från en systerdotter, Hedda Karlsson, där det meddelas att Ulrikas far Johan har avlidit. Brevet till Ulrika är adresserat till henne på adressen Eskilsgatan 27, Strängnäs. Således bodde hon och drev konditori på Sankt Eskilsgatan 27 vid sekelskiftet. 1906 flyttar hon till Uppsala Bruk. Ulrika avled den 10/3 1915. Hon är vid den tiden skriven i Uppsala men enligt familjeuppgifter skall hon då bott hos sonen Edvin i Djupvik, Toresund (D). I en tidningsartikel i Strängnästidningen den 17/11 1951 finns en artikel om sonen Edvins hustru Viktoria. I denna artikel framgår att Edvin drabbades av sjukdom (tuberkulos) runt 1915. Där står också att Edvins mor hade avlidit "strax innan". I en brandförsäkring som Edvin tecknade i juni 1912 ingår uppräkning av lösöre där även lösöre för Ulrika Johansson, 300 Kr finns med. Antagligen bodde Ulrika hos sonen redan 1912. Ulrika gifter sig aldrig. Hon får 3 barn: 1. Ulrika Vilhelmina (1877-1948) Strängnäs 2. Knut Waldemar (1883-1887) Strängnäs 3. Karl Edvin (1885-1962) Strängnäs Då Ulrika ej var gift betraktades barnen på den tidens manér som oäkta. För alla tre barnen står "Fader okänd" i födelseboken. Bland Edvins barn har Vilhelmina kallats "pappas halvsyster" så antagligen har Edvin och Vilhelmina olika fäder. Vilhelmina kallades Mimmi. I november 1948 erhåller Edvin ett brev från Vilhelmina s dotter Greta Andersson, Gävle, där hon meddelar att hennes mor, Edvins halvsyster, avled den 13 november. Edvin och några av barnen åker upp till Gävle på begravningen den 21/11. I brevet finns även en referens till Gretas dotter, Elsa Sundström. Jag har även tagit del av begravningshandlingar rörande 2 barn. Elna Regina Ulrika Johansson, Börjegatan 4, Uppsala, som begravs den 26/6 1906 samt Sven Fredrik Herbert Johansson, Övre slottsgatan 14, Uppsala, som begravs den 23/2 1908. Antagligen är detta Vilhelmina s barn och när Ulrika flyttar från Strängnäs till Uppsala år 1906 är det för att bo hos Vilhelmina . Om någon kan bringa klarhet till detta är jag tacksam om ni hör av er till mig!

Edvin Karlsson

Karl Edvin, född den 11/1 1885 i Strängnäs. Edvin växer upp i Strängnäs med modern. Han är hela tiden kyrkoskriven i Strängnäs till 1908 då han flyttar till Ekeby, Berga säteri, Åkers sn (D). Enligt uppgift skall han bott i Åker som fosterbarn hos en familj Carlsson, Snickartorp, Berga, Åker. Han finns ej i Åkers kyrkoböcker vid denna tid. Antagligen har kyrkobokföringen inte ändrats när han flyttade till Carlssons som fosterbarn. Enligt uppgifter från Arne Karlssons fru Signe skall Edvin ha kommit till Carlssons i ett-års åldern. Arne är en son till Edvin. Ivar Lo-Johansson har skrivit en bok: "Statarlängan från Berga". Boken handlar om Snickartorp och familjen Carlsson. 1966 flyttades just denna statarbostad till Skansen där den idag fungerar som museum. I boken beskrivs Snickartorp i detalj: vidare lämnas en hel del uppgifter om familjen Carlsson som bodde där. I boken står att de hade en fosterson. Fostersonen nämns dock aldrig med namn. Familjen Carlsson bestod av Erik Wilhelm Carlsson (f. 1850), hans hustru Kristina Charlotta Ersdotter samt barnen: Erika Charlotta (f. 1874), Carl Erik (1876-1900) och en son (1903-1904). De flyttar in i Snickartorp 1874 och stannar till 1924 då Carlsson avlider. I boken finns ett foto taget omkring 1920 med texten "Familjen Carlsson med släktingar samlade utanför Snickartorp". På bilden syns förutom familjen Carlsson även Edvin Karlsson med hustru Viktoria samt några av deras barn: Alf, Arne, Rosalie och Alvar. Detta måste anses binda Edvin med familjen Carlsson i Berga. Antagligen kommer också hans efternamn från Carlssons även om Edvin stavade Karlsson med "K". Fotografi från Snickartorp, statarlängan från Berga, med släktingar framför huset. Edvin får arbete som statardräng på Ekeby, Berga säteri, Åkers sn (D). Där finns han mellan 29/12 1908 och 1910. Enligt uppgift från Edvins son Sixten gör Edvin värnplikten 1906 på K1 i Stockholm som hästgardist. Edvin värnpliktsnummer är 8 43/06. Jag har även tagit del av Edvins militära "Inskrifningsbok". Där framgår det att han blev "inskriven" vid Kungliga Lifgardet till häst”, 3:e skvadronen den 19/2 1906 som kavallerist. Under "Särskild utbildning och militär användbarhet" står det: "Lämplig för linjeskvadronen". 1907 och 1910 var han inne på "repetitionsträff", Det finns även anteckningar om möten 1917 (24/4 - 18/7), 1921 och 1922. Det är när han arbetar på Ekeby som han träffar sin blivande hustru, Viktoria Eleonora Sundin. Hon är född och uppväxt på Lilla Borgen, Länna (D). Edvin och Viktoria vigs den 9/5 1909 i Länna. Viktoria flyttar sen till Edvin i Ekeby. Bilden till höger är Edvins och Viktoria Karlssons bröllopsfoto. Viktoria och Edvin får 11 barn: 1. Vilma (1909-1997) Länna 2. Alf (1910-1989) Länna 3. Arne (1912-1996) Toresund 4. Bernhardina (1913-1998) Toresund 5. Evelina (1914-2011) Toresund 6. Alvar (1915-2005) Toresund 7. Rosalie (1916-2008) Toresund 8. Ottilia (1917-2005) Toresund 9. Virginia (1918- ) Toresund 10. Sixten (1920-2000) Toresund 11. Elve (1921- ) Toresund Edvin och Viktoria bor i Åker då Wilma och Alf föds (de två äldsta barnen) men Viktoria föder de båda barnen i föräldrahemmet i Länna. Under 1910 köper de ett torp i Djupvik, Toresunds sn (D). Innan Edvin köpte loss Djupvik 1910 var det ett dagsverkstorp under Räfsnäs kungsgård. Enligt uppgift från Britts far, Sixten Karlsson skall köpesumman ha varit 5.800 Kr. Den 24/10 1910 flyttar de till Djupvik. Se kartan till höger. Mer detajerad karta. Hur mycket motsvarar 5.800 Kr år 1910 idag? I boken "Vad kostar det?" kan man med hjälp av prisindex räkna fram dagen värde. Prisindexet avser levnadskostnader exklusive direkta skatter och sociala förmåner. Prisindex för 1910 är 37 och 1992 1327. Mellan år 1910 och 1992 har prisnivån stigit 1327/37 = 35,86 gånger. Det innebär att 5.8000 Kr år 1910 motsvarade 5800 x 35,86 = 207.988 Kr år 1992. Det torp som Edvin och Viktoria köpte i Djupvik var mycket litet och bestod enbart av ett kök och en kammare. Kammaren är det rum som på bilden nedan är närmast hitåt medan köket låg i bortre änadn där även ingången ligger. Torpet ligger fint vid en vik i Mälaren. Det har funnits ett torp i Djupvik sen 1700-talet men torpet som fanns där 1910 är antagligen byggt under 1800-talet. Till torpet hörde åkermark som odlades. Mejeriprodukter såldes i Mariefred. 1936 byggdes ett större bostadshus på två våningar (se fotot längre upp på denna sida). Från cirka 1915 och under 1920-talet hade Edvin lungsot (lungtuberkulos). Han vistades stundtals på Löts sanatorium som låg mellan Strängnäs och Mariefred. Under denna tid fick de två yngsta barnen, Sixten och Elve vistas på barnhem. 1926 kom Sixten och Elve till "Gläntans" barnhem i Eskilstuna. Efter två eller tre år flyttades de till Aspa barnhem i Ludgo fs (Nyköpings kommun). Först 1932 kom de tillbaka till hemmet i Djupvik. Arne kom som fosterson till en familj Anton Eriksson i Åker den 18/1 1914. Han hade då nyss fyllt tre år. Fostermamman var Erika, dotter till Carlssons på Snickartorp i Åker. Bilden till höger visar Edvin och Viktoria med barn framför torpet i Djupvik. Fotografiet bör vara taget 1917/18. När Edvin fyllde 75 år den 11/1 1960 var följande artikel införd i Strängnästidningen: "Lyssna på de gamla och visa, och du skall finna att du inte har så mycket att klaga över, heter det. Och det ligger säkert mycket i det gamla talesättet. En man av den gamla stammen är också förre skogsarbetaren och lantbrukaren Edvin Karlsson, Djupvik, Toresund, som efter ett strävsamt liv skall fylla 75 år den 11 januari. När Edvin Karlsson 1911 kom till stället med sin hustru vimlade åkrarna av stora ekstubbar och stenar. Men med ungdomlig kraft gav sig Karlsson i kast med stenar och stubbar, och i stället för den berg- och dalbana som gick till gården, byggde han en väg. Det var svettiga dagar som blev till månader innan vägen var iordningställd med tillgång till primitiva verktyg och en lånad stubbrytare. Det såg tröstlöst ut, säger Edvin Karlsson, som emellertid kan tillägga att det hela ändå ordnade sig till slut. Och ett gott arbetsverk är det han gjort för sig och sitt och medveten därom kan han njuta 75-årsdagen." Även Viktoria finns omtalad i en tidningsartikel. Det var den 17/11 1951 då hon tilldelades "Hushållningssällskapets Diplom". Artikeln var införd i Strängnästidningen. Titeln på artikeln var: "11- barnsmor i Toresund får välförtjänt belöning". Nedan följer ett utdrag ur artikeln. "En av dem som i år kommer att tilldelas denna utmärkelse är fru Viktoria Karlsson, Djupvik, Toresund. Man brukar tala om att en del personer är särskilt märkta av ödet. Makarna Karlsson tycks vara detta. De hade endast en kort tid haft gården Djupvik när mannen drabbades av sjukdom. Makarna hade då sex barn. Strax förut hade herr Karlssons mor avlidit och fru Karlsson stod nu ensam med en sjuk make och sex barn. På gården hade man fem kor och häst tagna på skuld, och när makarna på grund av mannens sjukdom icke kunde sköta betalningarna var det fråga om att säljaren skulle återtaga djuren. Hjälpsamma grannar trädde dock emellan och kreaturen räddades. Någon socialhjälp var det inte frågan om på den tiden, 1915. Till gården hörde även fiske i Mälaren och fru Karlsson brukade med hjälp av en släkting lägga ut fiskeredskap. Fångsterna sålde hon sedan i Mariefred och fick på så sätt någon krona. En sockenpamp förbjöd henne detta fiske och tog bort hennes redskap och lade ut sina egna i stället. Fru Karlsson var dock ett resolut fruntimmer, så hon for till landsfiskalen och tog reda på att hon hade full rätt att fiska varefter hon i sin tur plockade bort den kommunala förtroendemannens ryssjor och garn samt fortsatte med sitt fiske. I 26 år bodde familjen Karlsson som så småningom växte till 13 personer, i ett litet rum och kök. Rummet var cirka 4x5 m. Och taket i köket ungefär 170 cm högt varför en fullväxt person icke kunde stå rak inne. Barnen låg fyra och fyra i varje säng, och sedan alla bäddar var färdiga återstod inte stor golvyta att röra sig på. Samtliga barnen har dock varit friska och vuxit upp till samhällsnyttiga män och kvinnor. Det var inte bara trångbott, även matförsörjningen var svår. Oftast blev det endast potatis och separerad mjölk till barnen och modern, i bland saknade man även potatis och fick enbart leva på blåmjölken. Bröd var, om icke en lyxvara, så i vart fall icke någon vardagsmat. Kaffe och socker var ren lyx som icke kunde ifrågakomma. Att hon nu tilldelats Hushållningssällskapets utmärkelsetecken för en storståtlig livsgärning gläder henne, men det verkar som hon inte riktigt vill tro det." Edvin dog 77 år gammal den 29/9 1962. Viktoria dog 82 år gammal den 4/1 1967. Edvin och Viktoria är begravda på Mariefreds kyrkogård. I graver ligger även de två äldsta barnen, Wilma och Alf. Se bild till höger.

Länkar

• Stamtavla Edvin Karlsson • Antavla Edvin Karlsson • Fotogalleri släkten Karlsson (D) • Williamsro, Mariefred En Stamtavla är en släkttavla som börjar med en person längre till baka i tiden och visar alla dennes ättlingar fram till våra dagar. Ovanstående stamtavla börjar med Edvin Karlsson och visar alla hans ättlingar fram till nutid.  En Antavla är ett släktträd som börjar med en person i nutid och visar alla släktingar bakåt i tiden. Varje person i en antavla kallas ana. Ovanstående antavla börjar med Edvin Karlsson och visar hans släktingar bakåt i tiden.  Överst på sidan