Termer

Typ av tavlor

När man släktforskar finns det två sätt att redovisa resultatet på. Det ena är när man upprättar en Antavla och det andra när man upprättar en Stamtavla.

Antavla

Vanligtvis börjar man med sig själv och forskar bakåt i tiden, dvs man söker sina anor eller förfäder. Den person som man utgår från kallas proband. Resultatet redovisas i en antavla. En antavla är att likna vid ett träd. För varje generation bakåt i tiden blir det fler och fler grenar.Varje person i antavlan kallas en ana. Personalia om varje ana samlas i en ansedel. När man forskar bakåt i tiden söker man efter varje anas föräldrar. Syskon antecknas men någon ytterligare forskning på dem görs i regel ej. För varje generation bakåt i tiden fördubblas antalet anor i respektive generation. Om vi har 2 personer i generation 1 så har vi 4 personer i generation 2, 8 i generation 3 osv. I generation 10 har vi 1024 personer på den generationen. Teoretiskt kan vi alltså ha på generation 10: (1024 + 512 + 256 + 128 + 64 + 32 + 16 + 8 + 4 + 2) = 2046 personer. Detta förutsatt att vi hittat alla personer i antavlan. Det inträffar dock ofta att släktgrenar går ihop exempelvis vid kusingiften. De har då gemensamma anor och antalet släktgrenar bakåt i tiden minskar. Detta kallas för anförlust.

Stamtavla

När man väl upprättat en antavla kan man vända på forskningen och utgå från en viss ana och forska fram alla ättlingar till den anan fram till våra dagar. Resultatet av en sådan forskning redovisas i en stamtavla. Den person man utgår ifrån kallas stamfar. Varje person i en stamtavla kallas ättling. När man upprättar en stamtavla forskar man fram alla barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. En stamtavla är en upp och nedvänd antavla. Den börjar med en person längst upp och förgrenar sen sig nedåt.

Svärdssidan

När man talar om svärdssidan är det den manliga sidan i rakt nedstigande led.

Spinnsidan

När man talar om spinnsidan är det den kvinnliga sidan av en släkt.

Patronymikon

I Sverige började man använda sig av familjenamn i större omfattning i slutet av 1800 talet, dvs man ärvde efternamnet från sin far. Tidigare använde man sk patronymikon dvs barnens efternamn bildades av faderns förnamn med tillägg av son eller dotter. Om fadern hette Nils fick en son efternamnet Nilsson och en dotter Nilsdotter. När man i slutet av 1800-talet började använda familjenamn tog man i regel det sonefternamn man då hade. Vanligt var också att man tog ett efternamn som hade anknytning till orten, byn eller gården där man levde.

Mantal

Mantal var ett jordtaxeringsmått. Ursprungligen (på 1600-talet) var ett helt mantal (1/1) en gård med en areal och avkastning som kunde försörja en medelstor familj och betala skatt. En gård på ett mantal kallades också besutten gård. Senare minskades gårdarnas mantalsvärden, bland annat genom att gårdarna delades vid arv och genom att mantalsvärdet ändrades för att göra beskattningen mer rättvis. Gårdar som på 1700- och 1800-talen endast var på 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal kunde ändå vanligen försörja en familj. En gård som på 1800- talet hade ett mantal över 1 (ex: 1 1/4) var en gård med en mycket stor avkastning. I de bördiga slättlandskapen hade en gård om 1 mantal i regel betydligt mindre areal än exempelvis en gård om 1 mantal i de norrländska skogsbygderna. Med andra ord så behövde en gård på bördig jord betydligt mindre areal för att få en avkastning på 1 mantal än en gård i karg skogsbygd. Förutom jorden kunde man också ta med övrig avkastning när mantalsvärdet beräknads. I skärgården ingick även sjöbruket, det vill säga gårdens fiskevatten. Under 1800-talet kom skogen i skogslandskapen att bli allt värdefullare för en gårds avkastning. Mantal var således ett mått på en gårds bärighet, dvs dess avkastning och låg till grund för hur mycket bonden skulle betala i skatt. Högre mantal - mer skatt. Mycket små jordbruk, som torp, hade inget mantalsvärde. Gårdar som var tilldelade ett mantalsvärde brukade kallas hemman. Gårdar med samma mantal skulle betala lika mycket i skatt. Mantal var med andra ord inget ytmått. I vissa socknar står gårdens mantal i husförhörslängderna. Det kan exempelvis stå 7/8 mantal eller 1 1/4 mantal osv.

Hemman

Hemman är en äldre benämning för en jordbruksfastighet som bokförts i kronans jordeböcker med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal. Se vidare mantal ovan. Till följd av hemmansklyvning ökade antalet brukningsenheter per hemman. På 1700- och 1800- talen var det därför inte ovanligt med fyra eller fler separata bondgårdar på ett hemman. Förutom den ursprungliga betydelsen av hemman, har hemman i mer populära sammanhang använts synonymt med bondgård (även under nyare tid). Ordet har då kunnat stå för både hel jordeboksenhet och del därav.

Räntmästare:

Räntmästare är en äldre benämning på en tjänsteman som hade hand om en förvaltningsenhets ekonomi och förestod dess kontor, som brukade kallas räntekammare.

Förkortningar

Förkortning Betydelse (D) Södermanlands län fs Församling sn Socken Vnrl Västernorrlands län (Y) Västernorrlands län Överst på sidan