Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-22

Svenska kyrkböcker

I och med 1686-års kyrkolag ålades prästerna att föra längder över alla födslar, vigslar och dödsfall i församlingen. På så sätt uppstod födelseböckerna, vigselböckerna och dödsböckerna. Födelseböcker/dopböcker och dödsböcker/begravningsböcker förekommer dock sporadiskt redan från 1600-talets första hälft. Den äldsta bevarade begravningsboken är från Helga Trefaldighets församling i Uppsala och börjar år 1608. Den första föreskriften om kyrkobokföring i Sverige utfärdades för Västerås stift av Johannes Rudbeckius under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa kyrkoböcker ända från 1620-talet. Något krav på att föra så-kallade husförhörslängder fanns inte i 1686-års kyrkolag. Husförhörslängderna blev vanliga under andra delen av 1700-talet, undantagsvis finns det husförhörslängder från 1600-talet. Syftet var i första hand att upprätthålla folkbokföring. Den blev också ett hjälpmedel i kyrkans undervisning, i upprätthållandet av kyrkotukten och i befrämjandet av folkhälsan. Husförhörslängden fördes under 1800-talet i varje församling och kunde vara uppdelad i flera böcker om församlingen var stor. Varje individ hade en rad i boken.Innehållet i husförhörslängden varierade med tiden, platsen och prästen. Husförhörslängden kan ses som en sammanfattning av andra kyrkoböcker. Längderna är en viktig resurs för släktforskare och lokalhistoriker genom sina data om befolkningen. År 1895 ersattes husförhörslängden av församlingsboken. Här fanns fortfarande anteckningar om religion, som till exempel deltagande i nattvarden och kunskaper i kristendom. Hur lång tillbaka som det finns husförhörslängder (HFL) varierar således med församlingen. Vissa församlingar har HFL mycket långt tillbaka medan andra församlingars HFL börjar först i början av 1800-talet. Husförhörslängderna liksom övriga kyrkböcker finns digitaliserade på Arkiv Digital och SVAR samt Ancestry. Arkiv Digital har digitaliserat originalböckerna och är i färg och håller mycket hög kvalitet. SVAR och Ancestry har digitaliserat mormonerna gamla microfilmer från 1950-talet och håller därför en lägre kvalitet.
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-22

Svenska kyrkböcker

I och med 1686-års kyrkolag ålades prästerna att föra längder över alla födslar, vigslar och dödsfall i församlingen. På så sätt uppstod födelseböckerna, vigselböckerna och dödsböckerna. Födelseböcker/dopböcker och dödsböcker/begravningsböcker förekommer dock sporadiskt redan från 1600-talets första hälft. Den äldsta bevarade begravningsboken är från Helga Trefaldighets församling i Uppsala och börjar år 1608. Den första föreskriften om kyrkobokföring i Sverige utfärdades för Västerås stift av Johannes Rudbeckius under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa kyrkoböcker ända från 1620- talet. Något krav på att föra så-kallade husförhörslängder fanns inte i 1686-års kyrkolag. Husförhörslängderna blev vanliga under andra delen av 1700-talet, undantagsvis finns det husförhörslängder från 1600-talet. Syftet var i första hand att upprätthålla folkbokföring. Den blev också ett hjälpmedel i kyrkans undervisning, i upprätthållandet av kyrkotukten och i befrämjandet av folkhälsan. Husförhörslängden fördes under 1800-talet i varje församling och kunde vara uppdelad i flera böcker om församlingen var stor. Varje individ hade en rad i boken.Innehållet i husförhörslängden varierade med tiden, platsen och prästen. Husförhörslängden kan ses som en sammanfattning av andra kyrkoböcker. Längderna är en viktig resurs för släktforskare och lokalhistoriker genom sina data om befolkningen. År 1895 ersattes husförhörslängden av församlingsboken. Här fanns fortfarande anteckningar om religion, som till exempel deltagande i nattvarden och kunskaper i kristendom. Hur lång tillbaka som det finns husförhörslängder (HFL) varierar således med församlingen. Vissa församlingar har HFL mycket långt tillbaka medan andra församlingars HFL börjar först i början av 1800-talet. Husförhörslängderna liksom övriga kyrkböcker finns digitaliserade på Arkiv Digital och SVAR samt Ancestry. Arkiv Digital har digitaliserat originalböckerna och är i färg och håller mycket hög kvalitet. SVAR och Ancestry har digitaliserat mormonerna gamla microfilmer från 1950-talet och håller därför en lägre kvalitet.