Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-06-16

Snickartorp på Berga

Inledning

Snickartorp var ett statartorp som löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken (D). Berga säteri bestod av 1 mantal Ekeby och 3/4 mantal Hesselby. Säteriet var den största jordbruket i Åkers socken. Berga säteri donerades år 1649 av Drottning Kristina till biskopen i Strängnäs, Johannes Mattiae. Till säteriet fanns även en mjölkvarn, såg, pappersbruk samt ett tegelbruk. Några andra ägare har varit landshövding Per Franck, major Johan Werner Tranefeldt, grosshandlare J. D. Wahrendorff och från 1861 släkten von Stockenström. Från 1880 är det statarna som utgör den dominerande styrkan av arbetare. Innan dess var det pigor, drängar och dagsverkare. Dagsverkarna var dagsverksskyldiga torpare som tillhörde säteriet. Redan under slutet av 1700-talet avlönades vissa arbetare på stat. Dess andel kom sedan att öka under 1800-talet för att från 1880 helt dominera.

Statare

Statarsystemet tog sin form i mitten av 1700-talet och avskaffades först 1945. Det uppstod i Södermanland och runt om i Mälardalen och blev främst en företeelse i de stora slättlandskapen. Det fanns flest statare runt sekelskiftet 1900 då det fanns ca: 35.000 statarfamiljer. Statarsystemet var och förblev en storgodsföreteelse, även om en och annan större bondgård kunde ha statare anställda. Statarna var vanligtvis kontraktsanställda i ett år i taget och bodde på godsen i speciella statarbostäder, de s k statarlängorna. Statarna var gifta och anställdes familjevis, dvs hustrun förväntades också att arbeta. Lönen betalades till största delen i natura, dvs i en överenskommen stat. Att vara statare innebar kort sagt att ha tagit "stat", därav ordet statare. De hade rätt att sätta en tunna potatis (100 Kg) per år på godsets jord. I övrigt ingick i lönen ved, spannmål och mjölk samt bostad. Mer om Statarstsyemet.

Snickartorp, Åker

Ivar Lo-Johansson har skrivit en bok: "Statarlängan från Berga". Boken handlar om Snickartorp och familjen Carlsson på torpet. År 1966 flyttades just denna statarbostad till Skansen där den invigdes 1968 och fungerar idag som museum. I boken beskrivs Snickartorp i detalj. Torpet Snickartorp som flyttades till Skansen byggdes troligen i början av 1800-talet. Enligt Åkers kyrkböcker har det har funnits ett torp med namnet Snickartorp sen 1780. Referensen till torpet är Snickartorp på Ekeby ägor. Flera personer var samtidigt skrivna på Snickartorp, dvs mer än en familj. Mellan 1764 och 1780 finns en sida i Åkers kyrkbok med anställda drängar och pigor med beteckningen Ekeby ägor men namnet Snickartorp användes inte då. Så redan vid denna tid fanns någon form av bostad/torp på platsen dock utan att namnet Snickartorp används inte då. Snickartorp som namn dyker upp först 1780. Först i slutet av 1820-talet och på 1830-talet dyker titeln statardräng upp i kyrkböckerna för de boende på Snickartorp. Snickartorp har det under 1800-talet funnit statartorpare, dvs torpare som avlönades med naturaprodukter från säteriet. Torpet var inte tillräckligt stort för att leva av. Under andra halvan av 1800-talet och framöver var de boende på Snickartorp egentliga statardrängar, dvs statare som var naturaavlönade utan egen möjlighet till egen jord att odla.

Carlssons på Snickartorp

Familjen Carlsson bestod av statardrängen Erik Wilhelm Carlsson (f. 1850), hans hustru Kristina Charlotta Ersdotter (f.1845) samt barnen: Erika Charlotta (f. 1874), Carl Erik (1876) och Gustaf Edvin (1883-1884). De flyttar in på Snickartorp 1874 och stannar i 50 år. Wilhelm avlider 1924 men hans änka stannar kvar på snickartorp till 1928 då hon flyttar till Eriksberg. . Edvin Karlsson är min hustru Britts (f. Karlsson) farfar och Edvin växte upp som fosterson till Carlsson på Snickartorp. Mor till Edvin var Ulrika Maria Johansdotter, född den 25/11 1844 i Åsätters soldattorp, Björkviks socken (D). Edvins far är okänd. Edvin (f. 1885) kommer till Carlssons i ett-års åldern. Detta fotografi från Snickartorp visar Wilhelm Carlsson med släkt och är taget omkring 1920. Fotograf okänd. Då så många i familjen har samlats vid ett och samma tillfälle bör det röra sig om en bemärkelsedag. Wilhelm fyllde 70 år den 14/5 1920 och kanske är det Wilhelms 70-års dag som firas?
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Personer på bilden

Bakre raden från vänster: Greta (Margareta) Bengtson, dotter till Anton och Erika Eriksson Karin Ekström, dotter till Anton och Erika Eriksson Anton Eriksson, gift med Erika Eriksson (modellsnickare på Åkers Styckebruk) Erika Eriksson, gift med Anton Eriksson, dotter till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp George Eriksson, son till Anton och Erika Eriksson Kalle (Carl Erik) Karlsson, son till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp Helga Eriksson med sonen Lennart i famnen. Gift med George Eriksson Hulda Karlsson. Gift med Kalle Karlsson. Julia Karlsson (f. 1901), dotter till Kalle Karlsson. Bror? Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson (pojken i sjömanskostym framför Julia, mellan de två raderna) Ivar Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson. Viktoria Karlsson (född 1884 - Sundin), gift med Edvin Karlsson Edvin Karlsson (f. 1885), gift med Viktoria Karlsson (Edvin var fosterson till Wilhelm Carlsson). Edvin är min hustrus farfar. Främre raden, från vänster: Alf Karlsson (f. 1910), son till Viktoria och Edvin Karlsson Arne Karlsson (f. 1912), son till Viktoria och Edvin Karlsson Erik Wilhelm Carlsson, boende på Snickartorp Kristina Charlotta Ersdotter, gift med Wilhelm Carlsson Rosalie (f. 1916) eller möjligen Evelina (f. 1914) Karlsson, döttrar till Viktoria och Edvin Karlsson Alvar Karlsson (f. 1915), son till Viktoria och Edvin Karlsson

Jag har fått hjälp med identifieringen av personerna på bilden av:

Sixten Karlsson, son till Edvin Karlsson (min svärfar) Signe Karlsson (född Törnros), gift med Arne Karlsson (son till Edvin Karlsson) Gösta Sundin, släkt med Viktoria Karlsson (född Sundin)

Fler släktingar på Snickartorp

Min hustru Britts mormors far Carl Eric Sundqvist är uppväxt på Snickartorp. Han var son till statardrängen på Snickartorp Erik Pehrsson Sundqvist (f. 1822) och hans hustru Stina Lotta Ersdotter (f. 1827). Familjen Sundqvist kommer som statare till Snickartorp den 4 november 1863. De bor på Snickartorp fram till 1866 då de flyttar till det intilliggande statartorpet Stenbacka. Även Stenbacka står upptagen med beteckningen Snickartorp i husförhörslängden år 1866 men Snickartorp blir nu överstruken och istället står det namnet Stenbacka. År 1891 är namnet Stenbacka överstruket och nu står det åter Snickartorp på detta blad. Vidare står det intill Stenbacka: ”Backstuga raseras”. Från 1896 är Erik Sundqvist åter skriven på Snickartorp, nu som inhyseshjon. Mer om släkten Sundqvist. Erik Sundqvist med familj bor således på platsen samtidigt som Wilhelm Carlssons familj. Erik Sundqvist son Carl Erik samt Wilhelm Carlsons fosterson Edvin Karlsson kommer i framtiden bli släkt via Carl Eriks dotterdotter Tea och Edvins son Sixten.

Snickartorp idag

Snickartorp finns sen 1968 på Skansen i Stockholm. Följande bild av Snickartorp är tagen 1991 på Skansen. Fotograf: Hans Högman.

Skylt på platsen där statarlängan stod

På platsen där Snickartorp en gång i tiden stod finns följande minnesplakat: Fotograf Hans Högman.
Texten på skylten: Här låg Snickartorp som blev ”Statarlängan” på Skansen i Stockholm. Torpstugan var under hela 1800-talet och långt in på 1900-talet bostad åt två familjer, som arbetade på stat åt Berga säteri. På författaren Ivar Lo-Johanssons initiativ flyttades stugan till Skansen. Där kunde Statarlängan invigas 1968 som ett minnesmärke över det svenska statsystemet, som hade upphört 1945. Byggnaden skänktes till Skansen av familjen von Stockenström på Berga.
Snickartorp som det såg ut på plats i Åker.

Karta över Snickartorp, Ekeby ägor, Åker

Ovanstående karta visar Ekeby och dess ägor var ursprungligen upprättad 1867. Just denna karta är reviderad 1926. Kartan är ritad i skala 1:4000. Kartbild, Lantmäteriets historiska kartor. På kartan ovan är Snickartorp utmärkt i nedkant av kartan. Uppe till höger syns platsen för gården Ekeby. Sjön är Bråtorps sjön. Kartan nedan visar en förstoring över Snickartorp.

Namnet Snickartorp finns från 1780

Det verkar som om det funnits någon form av arbetarbostad på platsen från 1760-talet. År 1780 används namnet Snickartorp för första gången. Familjen Carlsson flyttar till Snickartorp 1874. Denna byggnad, Snickartorp under Ekeby, Berga säteri, (allmänt kallad Statarlängan på Berga), som Carlssons flyttade in i 1874 har sannolikt byggts i början av 1800-talet. Det är inte troligt att detta är den ursprungliga bygganden från 1780? Det var denna 1800-talsbyggnad som skänktes av familjen von Stockenström, och som på författaren Ivar-Lo Johanssons initiativ nedmonterades 1966 och flyttades till Skansen i Stockholm. Byggnaden byggdes upp på nytt på Skansen där den invigdes 1968. På den ursprungliga platsen för Snickartorp finns en skylt som påminner om var torpet en gång stod (se ovan). Wilhelm Carlssons barnbarn Greta Bengtsson gav en detaljerad beskrivning hur hennes morföräldrarnas torp varit inrett vilket blev en förebild för möbleringen av Snickartorp på Skansen. Intill platsen för detta statartorp på Ekeby ägor i Åker byggdes år 1905 ett nytt torp som även det benämns Snickartorp. Detta torp finns kvar idag och har kvar adressen Snickartorp. Detta nya Snickartorp var ursprungligen på 48 m2 men har sen dess byggts om och på och är idag 3 gånger så stort. Enligt dagens ägare har ny- och tillbyggnaderna gjorts smakfullt och torpet ursprungliga karaktär har behållits. I Åkers kyrkböckerna finns under Carlsons tid på Snickartorp enbart ett blad i respektive husförhörsrulla och som hela tiden benämns Snickartorp. Därför går det inte utifrån kyrkböckerna avgöra om familjen Carlsons flyttade till det nya torpet år 1905 eller om de bodde kvar i det gamla statartorpet från 1800-talet fram till 1928 då Wilhelm Carlssons änka flyttade från Snickartorp till Eriksberg. Wilhelm Carlsson dog 1924. Fotot ovan med familjen Carlsson framför Snickartorp är taget cirka 1920. Den byggnad som syns bakom familjen på fotot är med andra ord Snickartorp. Om man jämför byggnaden bakom familjen på fotografiet så överensstämmer byggnaden mycket väl med fotot av Snickartorp taget på Skansen. Detta bör betyda att familjen Carlsson bodde kvar i den äldre byggnaden även efter 1905. Ekeby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med specifika namn, till skillnad från Snickartorp. Dessa anställda finns samlade på en sida i respektive husförhörsrulla med enbart Ekeby ägor som rubrik.
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-06-16

Snickartorp på Berga

Inledning

Snickartorp var ett statartorp som löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken (D). Berga säteri bestod av 1 mantal Ekeby och 3/4 mantal Hesselby. Säteriet var den största jordbruket i Åkers socken. Berga säteri donerades år 1649 av Drottning Kristina till biskopen i Strängnäs, Johannes Mattiae. Till säteriet fanns även en mjölkvarn, såg, pappersbruk samt ett tegelbruk. Några andra ägare har varit landshövding Per Franck, major Johan Werner Tranefeldt, grosshandlare J. D. Wahrendorff och från 1861 släkten von Stockenström. Från 1880 är det statarna som utgör den dominerande styrkan av arbetare. Innan dess var det pigor, drängar och dagsverkare. Dagsverkarna var dagsverksskyldiga torpare som tillhörde säteriet. Redan under slutet av 1700-talet avlönades vissa arbetare på stat. Dess andel kom sedan att öka under 1800-talet för att från 1880 helt dominera.

Statare

Statarsystemet tog sin form i mitten av 1700-talet och avskaffades först 1945. Det uppstod i Södermanland och runt om i Mälardalen och blev främst en företeelse i de stora slättlandskapen. Det fanns flest statare runt sekelskiftet 1900 då det fanns ca: 35.000 statarfamiljer. Statarsystemet var och förblev en storgodsföreteelse, även om en och annan större bondgård kunde ha statare anställda. Statarna var vanligtvis kontraktsanställda i ett år i taget och bodde på godsen i speciella statarbostäder, de s k statarlängorna. Statarna var gifta och anställdes familjevis, dvs hustrun förväntades också att arbeta. Lönen betalades till största delen i natura, dvs i en överenskommen stat. Att vara statare innebar kort sagt att ha tagit "stat", därav ordet statare. De hade rätt att sätta en tunna potatis (100 Kg) per år på godsets jord. I övrigt ingick i lönen ved, spannmål och mjölk samt bostad. Mer om Statarstsyemet.

Snickartorp, Åker

Ivar Lo-Johansson har skrivit en bok: "Statarlängan från Berga". Boken handlar om Snickartorp och familjen Carlsson på torpet. År 1966 flyttades just denna statarbostad till Skansen där den invigdes 1968 och fungerar idag som museum. I boken beskrivs Snickartorp i detalj. Torpet Snickartorp som flyttades till Skansen byggdes troligen i början av 1800-talet. Enligt Åkers kyrkböcker har det har funnits ett torp med namnet Snickartorp sen 1780. Referensen till torpet är Snickartorp på Ekeby ägor. Flera personer var samtidigt skrivna på Snickartorp, dvs mer än en familj. Mellan 1764 och 1780 finns en sida i Åkers kyrkbok med anställda drängar och pigor med beteckningen Ekeby ägor men namnet Snickartorp användes inte då. Så redan vid denna tid fanns någon form av bostad/torp på platsen dock utan att namnet Snickartorp används inte då. Snickartorp som namn dyker upp först 1780. Först i slutet av 1820-talet och på 1830-talet dyker titeln statardräng upp i kyrkböckerna för de boende på Snickartorp. Snickartorp har det under 1800-talet funnit statartorpare, dvs torpare som avlönades med naturaprodukter från säteriet. Torpet var inte tillräckligt stort för att leva av. Under andra halvan av 1800-talet och framöver var de boende på Snickartorp egentliga statardrängar, dvs statare som var naturaavlönade utan egen möjlighet till egen jord att odla.

Carlssons på Snickartorp

Familjen Carlsson bestod av statardrängen Erik Wilhelm Carlsson (f. 1850), hans hustru Kristina Charlotta Ersdotter (f.1845) samt barnen: Erika Charlotta (f. 1874), Carl Erik (1876) och Gustaf Edvin (1883-1884). De flyttar in på Snickartorp 1874 och stannar i 50 år. Wilhelm avlider 1924 men hans änka stannar kvar på snickartorp till 1928 då hon flyttar till Eriksberg. . Edvin Karlsson är min hustru Britts (f. Karlsson) farfar och Edvin växte upp som fosterson till Carlsson på Snickartorp. Mor till Edvin var Ulrika Maria Johansdotter, född den 25/11 1844 i Åsätters soldattorp, Björkviks socken (D). Edvins far är okänd. Edvin (f. 1885) kommer till Carlssons i ett-års åldern. Detta fotografi från Snickartorp visar Wilhelm Carlsson med släkt och är taget omkring 1920. Fotograf okänd. Då så många i familjen har samlats vid ett och samma tillfälle bör det röra sig om en bemärkelsedag. Wilhelm fyllde 70 år den 14/5 1920 och kanske är det Wilhelms 70-års dag som firas?

Personer på bilden

Bakre raden från vänster: Greta (Margareta) Bengtson, dotter till Anton och Erika Eriksson Karin Ekström, dotter till Anton och Erika Eriksson Anton Eriksson, gift med Erika Eriksson (modellsnickare på Åkers Styckebruk) Erika Eriksson, gift med Anton Eriksson, dotter till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp George Eriksson, son till Anton och Erika Eriksson Kalle (Carl Erik) Karlsson, son till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp Helga Eriksson med sonen Lennart i famnen. Gift med George Eriksson Hulda Karlsson. Gift med Kalle Karlsson. Julia Karlsson (f. 1901), dotter till Kalle Karlsson. Bror? Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson (pojken i sjömanskostym framför Julia, mellan de två raderna) Ivar Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson. Viktoria Karlsson (född 1884 - Sundin), gift med Edvin Karlsson Edvin Karlsson (f. 1885), gift med Viktoria Karlsson (Edvin var fosterson till Wilhelm Carlsson). Edvin är min hustrus farfar. Främre raden, från vänster: Alf Karlsson (f. 1910), son till Viktoria och Edvin Karlsson Arne Karlsson (f. 1912), son till Viktoria och Edvin Karlsson Erik Wilhelm Carlsson, boende på Snickartorp Kristina Charlotta Ersdotter, gift med Wilhelm Carlsson Rosalie (f. 1916) eller möjligen Evelina (f. 1914) Karlsson, döttrar till Viktoria och Edvin Karlsson Alvar Karlsson (f. 1915), son till Viktoria och Edvin Karlsson

Jag har fått hjälp med identifieringen av

personerna på bilden av:

Sixten Karlsson, son till Edvin Karlsson (min svärfar) Signe Karlsson (född Törnros), gift med Arne Karlsson (son till Edvin Karlsson) Gösta Sundin, släkt med Viktoria Karlsson (född Sundin)

Fler släktingar på Snickartorp

Min hustru Britts mormors far Carl Eric Sundqvist är uppväxt på Snickartorp. Han var son till statardrängen på Snickartorp Erik Pehrsson Sundqvist (f. 1822) och hans hustru Stina Lotta Ersdotter (f. 1827). Familjen Sundqvist kommer som statare till Snickartorp den 4 november 1863. De bor på Snickartorp fram till 1866 då de flyttar till det intilliggande statartorpet Stenbacka. Även Stenbacka står upptagen med beteckningen Snickartorp i husförhörslängden år 1866 men Snickartorp blir nu överstruken och istället står det namnet Stenbacka. År 1891 är namnet Stenbacka överstruket och nu står det åter Snickartorp på detta blad. Vidare står det intill Stenbacka: ”Backstuga raseras”. Från 1896 är Erik Sundqvist åter skriven på Snickartorp, nu som inhyseshjon. Mer om släkten Sundqvist. Erik Sundqvist med familj bor således på platsen samtidigt som Wilhelm Carlssons familj. Erik Sundqvist son Carl Erik samt Wilhelm Carlsons fosterson Edvin Karlsson kommer i framtiden bli släkt via Carl Eriks dotterdotter Tea och Edvins son Sixten.

Snickartorp idag

Snickartorp finns sen 1968 på Skansen i Stockholm. Följande bild av Snickartorp är tagen 1991 på Skansen. Fotograf: Hans Högman.

Skylt på platsen där statarlängan stod

På platsen där Snickartorp en gång i tiden stod finns följande minnesplakat: Fotograf Hans Högman.
Texten på skylten: Här låg Snickartorp som blev ”Statarlängan” på Skansen i Stockholm. Torpstugan var under hela 1800-talet och långt in på 1900-talet bostad åt två familjer, som arbetade på stat åt Berga säteri. På författaren Ivar Lo-Johanssons initiativ flyttades stugan till Skansen. Där kunde Statarlängan invigas 1968 som ett minnesmärke över det svenska statsystemet, som hade upphört 1945. Byggnaden skänktes till Skansen av familjen von Stockenström på Berga.
Ovanstående karta visar Ekeby och dess ägor var ursprungligen upprättad 1867. Just denna karta är reviderad 1926. Kartan är ritad i skala 1:4000. Kartbild, Lantmäteriets historiska kartor. På kartan ovan är Snickartorp utmärkt i nedkant av kartan. Uppe till höger syns platsen för gården Ekeby. Sjön är Bråtorps sjön. Kartan nedan visar en förstoring över Snickartorp.

Karta över Snickartorp, Ekeby

ägor, Åker

Namnet Snickartorp finns från

1780

Det verkar som om det funnits någon form av arbetarbostad på platsen från 1760-talet. År 1780 används namnet Snickartorp för första gången. Familjen Carlsson flyttar till Snickartorp 1874. Denna byggnad, Snickartorp under Ekeby, Berga säteri, (allmänt kallad Statarlängan på Berga), som Carlssons flyttade in i 1874 har sannolikt byggts i början av 1800-talet. Det är inte troligt att detta är den ursprungliga bygganden från 1780? Det var denna 1800-talsbyggnad som skänktes av familjen von Stockenström, och som på författaren Ivar-Lo Johanssons initiativ nedmonterades 1966 och flyttades till Skansen i Stockholm. Byggnaden byggdes upp på nytt på Skansen där den invigdes 1968. På den ursprungliga platsen för Snickartorp finns en skylt som påminner om var torpet en gång stod (se ovan). Wilhelm Carlssons barnbarn Greta Bengtsson gav en detaljerad beskrivning hur hennes morföräldrarnas torp varit inrett vilket blev en förebild för möbleringen av Snickartorp på Skansen. Intill platsen för detta statartorp på Ekeby ägor i Åker byggdes år 1905 ett nytt torp som även det benämns Snickartorp. Detta torp finns kvar idag och har kvar adressen Snickartorp. Detta nya Snickartorp var ursprungligen på 48 m2 men har sen dess byggts om och på och är idag 3 gånger så stort. Enligt dagens ägare har ny- och tillbyggnaderna gjorts smakfullt och torpet ursprungliga karaktär har behållits. I Åkers kyrkböckerna finns under Carlsons tid på Snickartorp enbart ett blad i respektive husförhörsrulla och som hela tiden benämns Snickartorp. Därför går det inte utifrån kyrkböckerna avgöra om familjen Carlsons flyttade till det nya torpet år 1905 eller om de bodde kvar i det gamla statartorpet från 1800-talet fram till 1928 då Wilhelm Carlssons änka flyttade från Snickartorp till Eriksberg. Wilhelm Carlsson dog 1924. Fotot ovan med familjen Carlsson framför Snickartorp är taget cirka 1920. Den byggnad som syns bakom familjen på fotot är med andra ord Snickartorp. Om man jämför byggnaden bakom familjen på fotografiet så överensstämmer byggnaden mycket väl med fotot av Snickartorp taget på Skansen. Detta bör betyda att familjen Carlsson bodde kvar i den äldre byggnaden även efter 1905. Ekeby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med specifika namn, till skillnad från Snickartorp. Dessa anställda finns samlade på en sida i respektive husförhörsrulla med enbart Ekeby ägor som rubrik.