Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-12

Snickartorp på Berga

Inledning

Snickartorp var ett statartorp som löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken (D). Berga säteri bestod av 1 mantal Ekeby och 3/4 mantal Hesselby. Säteriet var den största jordbruket i Åkers socken. Berga säteri köper Ekeby under andra hälften av 1880-talet. Tidigare ägdes Ekeby av Åkers Styckebruk. Berga säteri donerades år 1649 av Drottning Kristina till biskopen i Strängnäs, Johannes Mattiae. Till säteriet fanns även en mjölkvarn, såg, pappersbruk samt ett tegelbruk. Några andra ägare har varit landshövding Per Franck, major Johan Werner Tranefeldt, grosshandlare J. D. Wahrendorff och från 1861 släkten von Stockenström. Från 1880 är det statarna som utgör den dominerande styrkan av arbetare. Innan dess var det pigor, drängar och dagsverkare. Dagsverkarna var dagsverksskyldiga torpare som tillhörde säteriet. Redan under slutet av 1700-talet avlönades vissa arbetare på stat. Dess andel kom sedan att öka under 1800-talet för att från 1880 helt dominera. Se även Torpen under Ekeby och Hesselby, Berga säteri.

Statare

Statarsystemet tog sin form i mitten av 1700-talet och avskaffades först 1945. Det uppstod i Södermanland och runt om i Mälardalen och blev främst en företeelse i de stora slättlandskapen. Det fanns flest statare runt sekelskiftet 1900 då det fanns ca: 35.000 statarfamiljer. Statarsystemet var och förblev en storgodsföreteelse, även om en och annan större bondgård kunde ha statare anställda. Statarna var vanligtvis kontraktsanställda i ett år i taget och bodde på godsen i speciella statarbostäder, de s k statarlängorna. Statarna var gifta och anställdes familjevis, dvs hustrun förväntades också att arbeta. Lönen betalades till största delen i natura, dvs i en överenskommen stat. Att vara statare innebar kort sagt att ha tagit "stat", därav ordet statare. De hade rätt att sätta en tunna potatis (100 Kg) per år på godsets jord. I övrigt ingick i lönen ved, spannmål och mjölk samt bostad. Mer om Statarsystemet.

Snickartorp, Åker

Ivar Lo-Johansson har skrivit en bok: "Statarlängan från Berga". Boken handlar om Snickartorp och familjen Carlsson på torpet. År 1966 flyttades just denna statarbostad till Skansen där den invigdes 1968 och fungerar idag som museum. I boken beskrivs Snickartorp i detalj. Torpet Snickartorp som flyttades till Skansen byggdes troligen i början av 1800-talet. Enligt Åkers kyrkböcker har det har funnits ett torp med namnet Snickartorp sen 1780. Referensen till torpet är Snickartorp på Ekeby ägor. Flera personer var samtidigt skrivna på Snickartorp, dvs mer än en familj. Mellan 1764 och 1780 finns en sida i Åkers kyrkbok med anställda drängar och pigor med beteckningen Ekeby ägor men namnet Snickartorp användes inte då. Så redan vid denna tid fanns någon form av bostad/torp på platsen dock utan att namnet Snickartorp används inte då. Snickartorp som namn dyker upp först 1780. Först i slutet av 1820-talet och på 1830-talet dyker titeln statardräng upp i kyrkböckerna för de boende på Snickartorp. Snickartorp har det under 1800-talet funnit statartorpare, dvs torpare som avlönades med naturaprodukter från säteriet. Torpet var inte tillräckligt stort för att leva av. Under andra halvan av 1800-talet och framöver var de boende på Snickartorp egentliga statardrängar, dvs statare som var naturaavlönade utan egen möjlighet till egen jord att odla.

Olika typer av statare på Berga

Statare boende i ett litet torp under en bondgård med tillgång till lite jord för egen odling kallades statartorpare eller snarare stattorpare. Detta skiljer dem från de vanliga torparna som inte hade tillgång till en odlingslott för eget bruk. Dessa kallades vanligen statdrängar och de med tillgång till jord för stattorpare. År 1842 hade Berga säteri i Åker (D) 13 statdrängar. Av dessa var 4 skrivna på huvudgården medan de övriga var utspridda på dagsverkstorp och större hemman under säteriet. År 1880 hade Berga minst 19 statdrängar i följande kategorier: 1. Stattorpare avlönade med naturalön från Berga och med tillgång till ofullständigt torp till egen disposition. 2. Statdrängar (statare) huvudsakligen naturaavlönade utan tillgång till egen jord, boende i nära anslutning till huvudgården. Bostaden var barackliknande bostäder eller torp helt utan jord. 3. Statdrängar, huvudsakligen i tjänst hos arrendator på hemman under Berga och som under högsäsong även arbetade på Berga. Snickartorp under Ekeby, Berga säteri, fanns det stattorpare enligt ovan (kategori 1) och efter 1800-talets slut främst statdrängar enligt kategori 2 ovan. Enligt de arbetsvillkor som fanns för anställda på stat på Berga säteri år 1850 skulle de då två stattorparna på Snickartorp, Olof Mellquist och Nils Zetterlund, fullgöra 156 dagsverken var för ett-års ”halvstat”. För ”överdagsverken” betalades 12 skilling per vinterdagsverke och 16 skilling per sommardagsverke. Båda verkar ha gjort fler dagsverken än de stipulerade 156 detta år. Ersättning på halvstat omfattade två statpersedlar: 4 tunnor råg och 2 tunnor korn. De överdagsverken de båda stattorparna fullgjorde möjliggjorde att de kunde ta ut 5 tunnor råg och 2 1/8 tunnor korn samt 2 pund sill och 1/8 tunna ärtor. Statarsystemet med avlöning på stat (naturaprodukter) var reglerat i lag och avskaffades 1945.

Carlssons på Snickartorp

Familjen Carlsson bestod av statardrängen Erik Wilhelm Carlsson (f. 1850), hans hustru Kristina Charlotta Ersdotter (f. 1845) samt barnen: Erika Charlotta (f. 1874), Carl Erik (1876) och Gustaf Edvin (1883-1884). De flyttar in på Snickartorp 1874 och stannar i 50 år. Wilhelm avlider 1924 men hans änka stannar kvar på snickartorp till 1928 då hon flyttar till Eriksberg. För mer information, se Släkten Carlsson på Snickartorp Edvin Karlsson är min hustru Britts (f. Karlsson) farfar och Edvin växte upp som fosterson till Carlsson på Snickartorp. Mor till Edvin var Ulrika Maria Johansdotter, född den 25/11 1844 i Åsätters soldattorp, Björkviks socken (D). Edvins far är okänd. Edvin (f. 1885) kommer till Carlssons i ett-års åldern. Fotografi Detta fotografi från Snickartorp visar Wilhelm Carlsson med släkt och är taget omkring 1920. Fotograf okänd. Då så många i familjen har samlats vid ett och samma tillfälle bör det röra sig om en bemärkelsedag. Den yngste personen på fotot är Lennart i famnen på mamma Helga. Lennart är född i mars 1921 och han verkar vara i två-års åldern på fotot. Detta bör innebära att fotot är taget 1923. Fotografiet finns i släkten.

Relaterade länkar

Statarsystemet Det gamla bondesamhället Folket på landsbygden förr Släkten Carlsson på Snickartorp Bilder på det gamla Snickartorp Edvin Karlssons familj Släkten Sundqvist på Snickartorp Torp under Ekeby och Hässelby, Berga säteri Bildgalleri

Referenslitteratur

"Statarlängan från Berga" av Ivar Lo-Johansson, Mats Jansson och Ingemar Liman, Skrifter från Skansen nr 5, 3:e upplagan 1987. Sveriges kyrkböcker Sveriges Befolkning, Arkiv Digital Överst på sidan
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Personer på bilden

Bakre raden från vänster: Greta (Margareta) Bengtson, dotter till Anton och Erika Eriksson Karin Ekström, dotter till Anton och Erika Eriksson Anton Eriksson, gift med Erika Eriksson (modellsnickare på Åkers Styckebruk) Erika Eriksson, gift med Anton Eriksson, dotter till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp George Eriksson (i fluga), son till Anton och Erika Eriksson Kalle (Carl Erik) Karlsson, son till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp Helga Eriksson med sonen Lennart i famnen. Gift med George Eriksson Hulda Karlsson. Gift med Kalle Karlsson. Julia Karlsson (f. 1901), dotter till Kalle Karlsson. Bror? Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson (pojken i sjömanskostym framför Julia, mellan de två raderna) Ivar Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson. Viktoria Karlsson (född 1884 - Sundin), gift med Edvin Karlsson Edvin Karlsson (f. 1885), gift med Viktoria Karlsson (Edvin var fosterson till Wilhelm Carlsson). Edvin är min hustrus farfar. Främre raden, från vänster: Alf Karlsson (f. 1910), son till Viktoria och Edvin Karlsson Arne Karlsson (f. 1912), son till Viktoria och Edvin Karlsson Erik Wilhelm Carlsson, boende på Snickartorp Kristina Charlotta Ersdotter, gift med Wilhelm Carlsson Rosalie (f. 1916) eller möjligen Evelina (f. 1914) Karlsson, döttrar till Viktoria och Edvin Karlsson Alvar Karlsson (f. 1915), son till Viktoria och Edvin Karlsson

Jag har fått hjälp med identifieringen av personerna på bilden av:

Sixten Karlsson, son till Edvin Karlsson (min svärfar) Signe Karlsson (född Törnros), gift med Arne Karlsson (son till Edvin Karlsson) Gösta Sundin, släkt med Viktoria Karlsson (född Sundin)

Fler släktingar på Snickartorp - Sundqvists

Min hustru Britts mormors far Carl Eric Sundqvist är uppväxt på Snickartorp. Han var son till statardrängen på Snickartorp Erik Pehrsson Sundqvist (f. 1822) och hans hustru Stina Lotta Ersdotter (f. 1827). Familjen Sundqvist kommer som statare till Snickartorp den 4 november 1863. De bor på Snickartorp fram till 1866 då de flyttar till det intilliggande statartorpet Stenbacka. Även Stenbacka står upptagen med beteckningen Snickartorp i husförhörslängden år 1866 men Snickartorp blir nu överstruken och istället står det namnet Stenbacka. År 1891 är namnet Stenbacka överstruket och nu står det åter Snickartorp på detta blad. Vidare står det intill Stenbacka: ”Backstuga raseras”. Från 1896 är Erik Sundqvist åter skriven på Snickartorp, nu som inhyseshjon. Mer om släkten Sundqvist. Erik Sundqvist med familj bor således på platsen samtidigt som Wilhelm Carlssons familj. Erik Sundqvist son Carl Erik samt Wilhelm Carlsons fosterson Edvin Karlsson kommer i framtiden bli släkt via Carl Eriks dotterdotter Tea och Edvins son Sixten.

Snickartorp idag

Snickartorp finns sen 1968 på Skansen i Stockholm. Följande bild av Snickartorp är tagen 1991 på Skansen. Fotograf: Hans Högman.

Skyltar på platsen där statarlängan stod

På platsen där Snickartorp en gång i tiden stod finns följande 2 minnesplakat: Fotograf Hans Högman 2019.
Texten på svartvita skylten: Här låg Snickartorp som blev ”Statarlängan” på Skansen i Stockholm. Torpstugan var under hela 1800-talet och långt in på 1900-talet bostad åt två familjer, som arbetade på stat åt Berga säteri. På författaren Ivar Lo-Johanssons initiativ flyttades stugan till Skansen. Där kunde Statarlängan invigas 1968 som ett minnesmärke över det svenska statsystemet, som hade upphört 1945. Byggnaden skänktes till Skansen av familjen von Stockenström på Berga. Denna skylt står vid vägen. Skylten med färgbilden nedan står en bit in i skogsdungen och märker ut den plats där själva torpet låg. Text på färgskylten: Statarlängan på Skansen Byggnaden på bilden står numera på Skansen där den fungerar som museum. Den skänktes av familjen von Stockenström, ägare till Berga säteri, och flyttades år 1966. Statarlängan Snickartorp som stod på denna plats löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken. På Snickartorp har det under 1800-talet funnits lantarbetare, statare, som inte ägde någon egen jord. De var anställda av säteriet och lönen utbetalades i natura, så kallad stat. Staten bestod av matvaror ex. säd, sill, mjölk och ärtor. Dessutom ingick bostad, ved och en liten täppa. Den siste stataren på Snickartorp heter Erik Wilhelm Carlsson. Han flyttade in tillsammans med sin hustru Kristina Charlotta år 1874. Där bodde de sedan i 50 år. Statarsystemet avskaffades 1945. Åkers hembygdsförening 2019.
Snickartorp som det såg ut på plats i Åker.

Kartor över Snickartorp, Ekeby ägor, Åker

Ovanstående karta visar Ekeby och dess ägor var ursprungligen upprättad 1867. Just denna karta är reviderad 1926. Kartan är ritad i skala 1:4000. Kartbild, Lantmäteriets historiska kartor. På kartan ovan är Snickartorp utmärkt i nedkant av kartan. Uppe till höger syns platsen för gården Ekeby. Sjön är Bråtorps sjön. “Soldattorp” intill Eriksberg bör vara soldattorp 961 (61), Hesselby rote tillhörande Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Kartan nedan visar en förstoring över Snickartorp. Själva boningshuset (torpet - röd markering) bör ligga på tomten under ordet Snickartorp på gamla kartan? Det stämmer väl med flygfotot från 1960 nedan. Den gröna kartan nedan visar Snickartorp utmärkt på en karta av idag. Vägarna med röda kryss fanns inte förr. Då gick vägen rakt norrut förbi Snickartorp (se flygfotot nedan).

Namnet Snickartorp har funnits från 1780

Det verkar som om det funnits någon form av arbetarbostad på platsen från 1760-talet. År 1780 används namnet Snickartorp för första gången i husförhörslängderna. Familjen Carlsson flyttar till Snickartorp 1874. Denna byggnad, Snickartorp under Berga säteri, (allmänt kallad “Statarlängan på Berga” idag), som Carlssons flyttade in i 1874 är sannolikt byggd i början av 1800-talet. Det är inte troligt att detta är den ursprungliga bygganden från 1780? Det var denna 1800-talsbyggnad som skänktes av familjen von Stockenström, och som på författaren Ivar-Lo Johanssons initiativ nedmonterades 1966 och flyttades till Skansen i Stockholm. Byggnaden byggdes upp på nytt på Skansen där den invigdes 1968. På den ursprungliga platsen för Snickartorp finns en skylt som påminner om var torpet en gång stod (se ovan). Wilhelm Carlssons barnbarn Greta Bengtsson gav en detaljerad beskrivning hur hennes morföräldrarnas torp varit inrett vilket blev en förebild för möbleringen av Snickartorp på Skansen. Intill platsen för statartorpet Snickartorp på Ekeby ägor i Åker finns en fastighet som idag benämns Snickartorp. Detta torp finns på platsen för soldattorp 961 Hesselby rote. Den siste indelte soldaten på soldattorpet hette Axel Fredrik Lundberg. Efter att indelningsverket avskaffats 1901 bor han kvar på torpet, nu som skräddare. Torpet kallades allmänt för Lundbergstorpet. Det är dock inte klarlagt om dagens torp är det ursprungliga soldattorpet eller om nuvarande torp byggts på/intill platsen för soldattorpet. Det nuvarande torpet var ursprungligen på 48 m2 men har sen dess byggts om och på och är idag 3 gånger så stort och skall enligt uppgift ha uppförts 1905. Bilden till höger visar den fastighet som idag kallas Snickartorp, uppförd på platsen för soldattorp 961. Bild: Södermanlands soldatregister. De boende på platsen har åtminstone fram till mitten av 1930-talet adressen: Soldattorp 961, Åkers Styckebruk. Enligt uppgift skall de dåvarande ägarna av fastigheten som idag kallas Snickartorp tagit just detta namn i samband med ägarbytet 2004. Det ursprungliga statartorpet Snickartorp i Åker var bebott ändra fram till 1966. Den sista hyresgästen var Anders Hjalmar Rundgren (1874-1966), en före detta indelt soldat och lantarbetare på Berga. Han bodde på Snickartorp fram till sin död 1966. Rundgren var gift med Alfrida Lovisa Lindblad (1880-1925) och paret vigdes 1900 och får 2 barn: Nils Harald Hjalmar (f. 1903) och Astrid Alfrida Viktoria (f. 1906). Hjalmar kommer till Snickartorp 1937 som fd. torpare på Kojenhof och bor sen på Snickartorp livet ut (1966). Sonen Nils Harald med familj bor också på Snickartorp fram till 1948. Rundgren var indelt soldat nr 960 på Ekeby soldatrote i Åker, ingående i Gripsholms kompani, Södermanlands regemente fram till 1905. Därefter stannar han kvar på soldattorpet men nu som brukare (torpare) fram till 1924 då han flyttar till Kojenhof. Bilden till höger visar soldattorp nr 960, Ekeby rote, i nutid. Det gamla soldattorpet flyttades några 10-tal meter då det byggdes till och om på 1930-talet. Fastigheten heter idag Snickarstan. Snickarstan hade dock adressen Soldattorp 961, Åkers Styckebruk så sent som på 1970-talet. Bild: Södermanlands soldatregister. Statartorpet Snickartorp hade hyresgäster ända fram till 1966 då det nedmonterades och flyttades till Skansen. Dessa hyresgäster på statartorpet hade fram till dess adressen: Snickartorp, Åkers Styckebruk. Därmed måste dagens Snickartorp haft ett annat namn före 1966. Troligen fick denna fastighet namnet Snickartorp först 2004 enligt ovan. Ekeby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med specifika namn, till skillnad från Snickartorp. Dessa anställda finns samlade på en sida i respektive husförhörsrulla med enbart Ekeby ägor som rubrik. Det fanns dock en backstuga (troligen) intill Snickartorp som kallades Stenbacka. Den verkar dock ha rivits i början av 1890-talet.

Torpet Snickartorp - byggnaderna och jorden

Snickartorp är ett torp byggd för två lantarbetarfamiljer (stattorpare) på Berga. Torpet, som är en knuttimmerstuga, består av två lägenheter (egentligen två kök) på varsin sida av en 3,6 m bred förstuga. Torpet är ett en enplans stuga med vind. Båda lägenheterna hade sin egen eldstad med bakugn. Därför är det två skorstenar på torpet. Förstugan leder förutom till respektive bostad även till två kallförrådsutrymmen, en per bostad åtskilda genom en mellanvägg. I vart och ett av dessa förrådsutrymmen finns en enkel trappstege upp till vinden som även den var uppdelad i två delar åtskilda med en mellanvägg. Innertaken var klädda med pärlspontpanel. Spisen i vänstra köket är riktad mot huset framsida medan spisen i högra köket är riktad mot högra gaveln. Från början fanns enbart eldstad med bakugn i de båda men senare har järnspisar monterats in. Som jag har förstått det bodde Carlssons i den vänstra lägenheten. Ungefärliga mått på Snickartorp: 13,2 m x 4,6 m, dvs totalt cirka 61 m2. Detta skulle innebär att respektive hyresgäst disponerade över drygt 30 m2 var. Köksrummen är cirka 21 m2 vardera. Till höger visas en planritning över Snickartorp. Bilden finns upplagd på Digitaltmuseum av Skansen. Från vägen och fram till farstutrappan på Snickartorp är det cirka 35 m enligt flygfoto från 1960. Till Snickartorp hörde även en mindre ladugård som dock var raserad redan innan flytten av torpet till Skansen 1966. Spår av grunden visar att ladugården låg knappt 50 m nordväst om huset. Till torpet fanns även två jordkällare, en för varje bostad i torpet. Den ena jordkällaren utnyttjades fortfarande av den siste hyresgästen fram till hans död 1966. Resterna av den jordkällaren finns kvar norr om torpet. Vidare fanns ett uthus med två vedbodar och två utedass strax väster om torpet. Tidigare fanns även ett svinhus på Snickartorp. Till torpet fanns även en åkerteg som disponerades av de boende på Snickartorp. På Snickartorp fanns även en färskvattenbrunn (kallkälla) strax väster om tomten. Enligt kartan från 1867 fanns till Snickartorp 9 tunnland åker, äng och hagmark (Källa: boken Statarlängan från Berga). 1 tunnland motsvarar ungefär 5000 m2. Marken var med andra ord tillräckligt stor för att man skulle kunna hålla sig med någon ko, några får, ett par grisar samt höns för två familjer. Åkern utnyttjades bland annat till potatisland. Vidare har det funnits rabatter för kryddväxter liksom för prydnadsblommor samt bärbuskar och fruktträd. Vid ett besök jag gjorde på platsen 2019 hittade jag förvildade aklejor, liljor och syrén. Familjen Carlsson bodde på Snickartorp mellan 1874 och 1924 där Wilhelm arbetade som statdräng. Som stattorpare avlönades han med en konventionell statlön som förutom naturaprodukter även omfattade kontantlön och städja. De ordinarie statdrängarna tilldelades vanligen mjölk som en viktig statpersedel men som stattorpare kunde han hålla sig med ko då han tilldelades kofoder istället för mjölk. År 1890 drogs kofodret in för Carlssons och ersattes med mjölk och han blev nu en egentlig statare. Därmed övergick Snickartorp från att vara ett stattorp till vanlig statstuga. År 1890 erhåller Carlsson i årsstat: 5 kr i städja, kontant lön 75 kr, vidare råg, vete, ärter, korn, 20 L salt, 52 kg sill, 547 L sötmjölk, 730 L skummjölk, potatisutsäde för 10 kr, samt extra ersättning som stalldräng 35 kr. Totalt uppgår värdet av hans årsstat till 350 kr. Tillsammans med den 14-årige sonen Carl Erik dagsverken uppgår familjens lön till 457 kr. Naturaprodukterna togs ut den första månaden varje kvartal medan kontantlönen varje månad. Både under våren och hösten fick man en gris värderade till 10 respektive 16 kronor. Dvs man höll sig med halvårsgris. Under de senare decennierna av sitt liv arbetade han som stalldräng vid Ekeby gård. Wilhelm Carlssons dotterdotter, Greta Bengtsson (1902-1990), lämnade detaljerad information i samband med att torpet flyttades till Skansen om sin morfar och mormors liv på Snickartorp samt hur det såg ut i hemmet. Bilden till höger visar Wilhelm Carlsson med hustru Charlotta på 1910-talet. Fotot är taget på farstukvisten till Snickartorp i Åker. Okänd fotograf. Bildgalleri Snickartorp samt Bilder på det gamla Snickartorp

Carlssons liv på Snickartorp

Greta Bengtsson berättar att hennes mormors dag var också fylld av göromål. ”Naturaprodukterna som ingick staten skulle räcka till under året. Tre mål mat om dagen skull lagas och även djuren skulle utfordras 3 gånger per dag. Det var ett par grisar, 4 får (en bagge och tre tackor som lammade på våren) och ett 30-tal höns och kycklingar. Mormor klippte själv fåren och av en del av ullen spann hon garn som användes till att sticka strumpor och vantar. Mormor bakade själv allt bröd som gick åt i hushållet” Vidare berättar Greta att hennes morfars arbetsdag började tidigt; han steg upp runt halv fem, åt en smörgås och drack en kopp kaffe. På slutet av sitt liv arbetade han som stalldräng på Ekeby. Hästarna skulle ryktas och utfodras och det var många hästar i stallet. Detta skulle vara klart till klockan 7. Hans arbete fortsatte fram till klockan 12 då han hade en och en halv timme för middag som intogs i hemmet. Arbetet fortsatte sen fram till klockan 7 på kvällen. Han hade var tredje söndag ledig. Han körde, efter att mjölkerskorna var klar med mjölkningen på morgonen, mjölken till Berga säteri. När han återkom efter körningen var det arbete i stallet. Allt skulle vara i ordning där till klockan 12 då de övriga kom tillbaka med hästarna från utearbetet för att äta middag. Fram till mitten av 1880-talet låg Ekeby under Åkers Styckebruk och då kördes mjölken till järnvägsstationen i Åkers Styckebruk. Hemma på Snickartorp fanns också sysslor. Bland annat så skulle den egna stugtäppan skötas höst och vår med grävning mm. Täppan var rätt så stor med många små land här och där samt ett stort potatisland. De odlade grönsaker av olika slag samt mycket potatis för sina och djuren årsbehov. Han slog allt gräs runt om i täppan samt hackade asplöv, som buntades för torkning. När allt detta var torrt skulle det upp på höskullen för fårens vinterbehov. På hösten skulle det skördas, bl.a. skulle potatisen tas upp. Då kom barn och barnbarn hem och hjälpte till. När allt var upptaget skulle landen höstgrävas. De stora landen kördes med häst som lånades från Ekeby.
Flygfoto över statarbostaden Snickartorp och intilliggande fastigheter år 1960. Snickartorp är längst upp i bild. Längst ned är Eriksberg. Som vi ser på fotot ligger Snickartorp med riktning mot nordost. Enligt fotots skala är det cirka 34 m från kurvan och fram till farstukvisten på Snickartorp. Huset mellan Snickartorp och Eriksberg är platsen för soldattorp 960, idag med namnet Snickarstan. Huset längst till vänster är platsen för soldattorp 961, idag med namnet Snickartorp. På den mindre bilden nedan ser man konturerna av en gammal väg genom skogen ned mot det ursprungliga Snickartorp. Bildkälla: Lantmäteriet, historiska ortofoton 1960.
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-10-12

Snickartorp på Berga

Inledning

Snickartorp var ett statartorp som löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken (D). Berga säteri bestod av 1 mantal Ekeby och 3/4 mantal Hesselby. Säteriet var den största jordbruket i Åkers socken. Berga säteri köper Ekeby under andra hälften av 1880-talet. Tidigare ägdes Ekeby av Åkers Styckebruk. Berga säteri donerades år 1649 av Drottning Kristina till biskopen i Strängnäs, Johannes Mattiae. Till säteriet fanns även en mjölkvarn, såg, pappersbruk samt ett tegelbruk. Några andra ägare har varit landshövding Per Franck, major Johan Werner Tranefeldt, grosshandlare J. D. Wahrendorff och från 1861 släkten von Stockenström. Från 1880 är det statarna som utgör den dominerande styrkan av arbetare. Innan dess var det pigor, drängar och dagsverkare. Dagsverkarna var dagsverksskyldiga torpare som tillhörde säteriet. Redan under slutet av 1700-talet avlönades vissa arbetare på stat. Dess andel kom sedan att öka under 1800-talet för att från 1880 helt dominera. Se även Torpen under Ekeby och Hesselby, Berga säteri.

Statare

Statarsystemet tog sin form i mitten av 1700-talet och avskaffades först 1945. Det uppstod i Södermanland och runt om i Mälardalen och blev främst en företeelse i de stora slättlandskapen. Det fanns flest statare runt sekelskiftet 1900 då det fanns ca: 35.000 statarfamiljer. Statarsystemet var och förblev en storgodsföreteelse, även om en och annan större bondgård kunde ha statare anställda. Statarna var vanligtvis kontraktsanställda i ett år i taget och bodde på godsen i speciella statarbostäder, de s k statarlängorna. Statarna var gifta och anställdes familjevis, dvs hustrun förväntades också att arbeta. Lönen betalades till största delen i natura, dvs i en överenskommen stat. Att vara statare innebar kort sagt att ha tagit "stat", därav ordet statare. De hade rätt att sätta en tunna potatis (100 Kg) per år på godsets jord. I övrigt ingick i lönen ved, spannmål och mjölk samt bostad. Mer om Statarsystemet.

Snickartorp, Åker

Ivar Lo-Johansson har skrivit en bok: "Statarlängan från Berga". Boken handlar om Snickartorp och familjen Carlsson på torpet. År 1966 flyttades just denna statarbostad till Skansen där den invigdes 1968 och fungerar idag som museum. I boken beskrivs Snickartorp i detalj. Torpet Snickartorp som flyttades till Skansen byggdes troligen i början av 1800-talet. Enligt Åkers kyrkböcker har det har funnits ett torp med namnet Snickartorp sen 1780. Referensen till torpet är Snickartorp på Ekeby ägor. Flera personer var samtidigt skrivna på Snickartorp, dvs mer än en familj. Mellan 1764 och 1780 finns en sida i Åkers kyrkbok med anställda drängar och pigor med beteckningen Ekeby ägor men namnet Snickartorp användes inte då. Så redan vid denna tid fanns någon form av bostad/torp på platsen dock utan att namnet Snickartorp används inte då. Snickartorp som namn dyker upp först 1780. Först i slutet av 1820-talet och på 1830-talet dyker titeln statardräng upp i kyrkböckerna för de boende på Snickartorp. Snickartorp har det under 1800-talet funnit statartorpare, dvs torpare som avlönades med naturaprodukter från säteriet. Torpet var inte tillräckligt stort för att leva av. Under andra halvan av 1800-talet och framöver var de boende på Snickartorp egentliga statardrängar, dvs statare som var naturaavlönade utan egen möjlighet till egen jord att odla.

Olika typer av statare på Berga

Statare boende i ett litet torp under en bondgård med tillgång till lite jord för egen odling kallades statartorpare eller snarare stattorpare. Detta skiljer dem från de vanliga torparna som inte hade tillgång till en odlingslott för eget bruk. Dessa kallades vanligen statdrängar och de med tillgång till jord för stattorpare. År 1842 hade Berga säteri i Åker (D) 13 statdrängar. Av dessa var 4 skrivna på huvudgården medan de övriga var utspridda på dagsverkstorp och större hemman under säteriet. År 1880 hade Berga minst 19 statdrängar i följande kategorier: 1. Stattorpare avlönade med naturalön från Berga och med tillgång till ofullständigt torp till egen disposition. 2. Statdrängar (statare) huvudsakligen naturaavlönade utan tillgång till egen jord, boende i nära anslutning till huvudgården. Bostaden var barackliknande bostäder eller torp helt utan jord. 3. Statdrängar, huvudsakligen i tjänst hos arrendator på hemman under Berga och som under högsäsong även arbetade på Berga. Snickartorp under Ekeby, Berga säteri, fanns det stattorpare enligt ovan (kategori 1) och efter 1800-talets slut främst statdrängar enligt kategori 2 ovan. Enligt de arbetsvillkor som fanns för anställda på stat på Berga säteri år 1850 skulle de då två stattorparna på Snickartorp, Olof Mellquist och Nils Zetterlund, fullgöra 156 dagsverken var för ett-års ”halvstat”. För ”överdagsverken” betalades 12 skilling per vinterdagsverke och 16 skilling per sommardagsverke. Båda verkar ha gjort fler dagsverken än de stipulerade 156 detta år. Ersättning på halvstat omfattade två statpersedlar: 4 tunnor råg och 2 tunnor korn. De överdagsverken de båda stattorparna fullgjorde möjliggjorde att de kunde ta ut 5 tunnor råg och 2 1/8 tunnor korn samt 2 pund sill och 1/8 tunna ärtor. Statarsystemet med avlöning på stat (naturaprodukter) var reglerat i lag och avskaffades 1945.

Carlssons på Snickartorp

Familjen Carlsson bestod av statardrängen Erik Wilhelm Carlsson (f. 1850), hans hustru Kristina Charlotta Ersdotter (f. 1845) samt barnen: Erika Charlotta (f. 1874), Carl Erik (1876) och Gustaf Edvin (1883-1884). De flyttar in på Snickartorp 1874 och stannar i 50 år. Wilhelm avlider 1924 men hans änka stannar kvar på snickartorp till 1928 då hon flyttar till Eriksberg. För mer information, se Släkten Carlsson på Snickartorp Edvin Karlsson är min hustru Britts (f. Karlsson) farfar och Edvin växte upp som fosterson till Carlsson på Snickartorp. Mor till Edvin var Ulrika Maria Johansdotter, född den 25/11 1844 i Åsätters soldattorp, Björkviks socken (D). Edvins far är okänd. Edvin (f. 1885) kommer till Carlssons i ett-års åldern. Fotografi Detta fotografi från Snickartorp visar Wilhelm Carlsson med släkt och är taget omkring 1920. Fotograf okänd. Då så många i familjen har samlats vid ett och samma tillfälle bör det röra sig om en bemärkelsedag. Den yngste personen på fotot är Lennart i famnen på mamma Helga. Lennart är född i mars 1921 och han verkar vara i två-års åldern på fotot. Detta bör innebära att fotot är taget 1923. Fotografiet finns i släkten.

Relaterade länkar

Statarsystemet Det gamla bondesamhället Folket på landsbygden förr Släkten Carlsson på Snickartorp Bilder på det gamla Snickartorp Edvin Karlssons familj Släkten Sundqvist på Snickartorp Torp under Ekeby och Hässelby, Berga säteri Bildgalleri

Referenslitteratur

"Statarlängan från Berga" av Ivar Lo-Johansson, Mats Jansson och Ingemar Liman, Skrifter från Skansen nr 5, 3:e upplagan 1987. Sveriges kyrkböcker Sveriges Befolkning, Arkiv Digital Överst på sidan

Personer på bilden

Bakre raden från vänster: Greta (Margareta) Bengtson, dotter till Anton och Erika Eriksson Karin Ekström, dotter till Anton och Erika Eriksson Anton Eriksson, gift med Erika Eriksson (modellsnickare på Åkers Styckebruk) Erika Eriksson, gift med Anton Eriksson, dotter till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp George Eriksson (i fluga), son till Anton och Erika Eriksson Kalle (Carl Erik) Karlsson, son till Wilhelm och Charlotta Carlsson på Snickartorp Helga Eriksson med sonen Lennart i famnen. Gift med George Eriksson Hulda Karlsson. Gift med Kalle Karlsson. Julia Karlsson (f. 1901), dotter till Kalle Karlsson. Bror? Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson (pojken i sjömanskostym framför Julia, mellan de två raderna) Ivar Karlsson, son till Hulda och Kalle Karlsson. Viktoria Karlsson (född 1884 - Sundin), gift med Edvin Karlsson Edvin Karlsson (f. 1885), gift med Viktoria Karlsson (Edvin var fosterson till Wilhelm Carlsson). Edvin är min hustrus farfar. Främre raden, från vänster: Alf Karlsson (f. 1910), son till Viktoria och Edvin Karlsson Arne Karlsson (f. 1912), son till Viktoria och Edvin Karlsson Erik Wilhelm Carlsson, boende på Snickartorp Kristina Charlotta Ersdotter, gift med Wilhelm Carlsson Rosalie (f. 1916) eller möjligen Evelina (f. 1914) Karlsson, döttrar till Viktoria och Edvin Karlsson Alvar Karlsson (f. 1915), son till Viktoria och Edvin Karlsson

Jag har fått hjälp med identifieringen av

personerna på bilden av:

Sixten Karlsson, son till Edvin Karlsson (min svärfar) Signe Karlsson (född Törnros), gift med Arne Karlsson (son till Edvin Karlsson) Gösta Sundin, släkt med Viktoria Karlsson (född Sundin)

Fler släktingar på Snickartorp -

Sundqvists

Min hustru Britts mormors far Carl Eric Sundqvist är uppväxt på Snickartorp. Han var son till statardrängen på Snickartorp Erik Pehrsson Sundqvist (f. 1822) och hans hustru Stina Lotta Ersdotter (f. 1827). Familjen Sundqvist kommer som statare till Snickartorp den 4 november 1863. De bor på Snickartorp fram till 1866 då de flyttar till det intilliggande statartorpet Stenbacka. Även Stenbacka står upptagen med beteckningen Snickartorp i husförhörslängden år 1866 men Snickartorp blir nu överstruken och istället står det namnet Stenbacka. År 1891 är namnet Stenbacka överstruket och nu står det åter Snickartorp på detta blad. Vidare står det intill Stenbacka: ”Backstuga raseras”. Från 1896 är Erik Sundqvist åter skriven på Snickartorp, nu som inhyseshjon. Mer om släkten Sundqvist. Erik Sundqvist med familj bor således på platsen samtidigt som Wilhelm Carlssons familj. Erik Sundqvist son Carl Erik samt Wilhelm Carlsons fosterson Edvin Karlsson kommer i framtiden bli släkt via Carl Eriks dotterdotter Tea och Edvins son Sixten.

Snickartorp idag

Snickartorp finns sen 1968 på Skansen i Stockholm. Följande bild av Snickartorp är tagen 1991 på Skansen. Fotograf: Hans Högman.

Skyltar på platsen där statarlängan stod

På platsen där Snickartorp en gång i tiden stod finns följande 2 minnesplakat: Fotograf Hans Högman 2019.
Texten på svartvita skylten: Här låg Snickartorp som blev ”Statarlängan” på Skansen i Stockholm. Torpstugan var under hela 1800-talet och långt in på 1900-talet bostad åt två familjer, som arbetade på stat åt Berga säteri. På författaren Ivar Lo-Johanssons initiativ flyttades stugan till Skansen. Där kunde Statarlängan invigas 1968 som ett minnesmärke över det svenska statsystemet, som hade upphört 1945. Byggnaden skänktes till Skansen av familjen von Stockenström på Berga. Denna skylt står vid vägen. Skylten med färgbilden nedan står en bit in i skogsdungen och märker ut den plats där själva torpet låg. Text på färgskylten: Statarlängan på Skansen Byggnaden på bilden står numera på Skansen där den fungerar som museum. Den skänktes av familjen von Stockenström, ägare till Berga säteri, och flyttades år 1966. Statarlängan Snickartorp som stod på denna plats löd under Ekeby, Berga säteri, Åkers socken. På Snickartorp har det under 1800-talet funnits lantarbetare, statare, som inte ägde någon egen jord. De var anställda av säteriet och lönen utbetalades i natura, så kallad stat. Staten bestod av matvaror ex. säd, sill, mjölk och ärtor. Dessutom ingick bostad, ved och en liten täppa. Den siste stataren på Snickartorp heter Erik Wilhelm Carlsson. Han flyttade in tillsammans med sin hustru Kristina Charlotta år 1874. Där bodde de sedan i 50 år. Statarsystemet avskaffades 1945. Åkers hembygdsförening 2019.
Ovanstående karta visar Ekeby och dess ägor var ursprungligen upprättad 1867. Just denna karta är reviderad 1926. Kartan är ritad i skala 1:4000. Kartbild, Lantmäteriets historiska kartor. På kartan ovan är Snickartorp utmärkt i nedkant av kartan. Uppe till höger syns platsen för gården Ekeby. Sjön är Bråtorps sjön. “Soldattorp” intill Eriksberg bör vara soldattorp 961 (61), Hesselby rote tillhörande Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Kartan nedan visar en förstoring över Snickartorp. Själva boningshuset (torpet - röd markering) bör ligga på tomten under ordet Snickartorp på gamla kartan? Det stämmer väl med flygfotot från 1960 nedan. Den gröna kartan nedan visar Snickartorp utmärkt på en karta av idag. Vägarna med röda kryss fanns inte förr. Då gick vägen rakt norrut förbi Snickartorp (se flygfotot nedan).

Kartor över Snickartorp, Ekeby

ägor, Åker

Namnet Snickartorp har funnits

från 1780

Det verkar som om det funnits någon form av arbetarbostad på platsen från 1760-talet. År 1780 används namnet Snickartorp för första gången i husförhörslängderna. Familjen Carlsson flyttar till Snickartorp 1874. Denna byggnad, Snickartorp under Berga säteri, (allmänt kallad “Statarlängan på Berga” idag), som Carlssons flyttade in i 1874 är sannolikt byggd i början av 1800-talet. Det är inte troligt att detta är den ursprungliga bygganden från 1780? Det var denna 1800-talsbyggnad som skänktes av familjen von Stockenström, och som på författaren Ivar-Lo Johanssons initiativ nedmonterades 1966 och flyttades till Skansen i Stockholm. Byggnaden byggdes upp på nytt på Skansen där den invigdes 1968. På den ursprungliga platsen för Snickartorp finns en skylt som påminner om var torpet en gång stod (se ovan). Wilhelm Carlssons barnbarn Greta Bengtsson gav en detaljerad beskrivning hur hennes morföräldrarnas torp varit inrett vilket blev en förebild för möbleringen av Snickartorp på Skansen. Intill platsen för statartorpet Snickartorp på Ekeby ägor i Åker finns en fastighet som idag benämns Snickartorp. Detta torp finns på platsen för soldattorp 961 Hesselby rote. Den siste indelte soldaten på soldattorpet hette Axel Fredrik Lundberg. Efter att indelningsverket avskaffats 1901 bor han kvar på torpet, nu som skräddare. Torpet kallades allmänt för Lundbergstorpet. Det är dock inte klarlagt om dagens torp är det ursprungliga soldattorpet eller om nuvarande torp byggts på/intill platsen för soldattorpet. Det nuvarande torpet var ursprungligen på 48 m2 men har sen dess byggts om och på och är idag 3 gånger så stort och skall enligt uppgift ha uppförts 1905. Bilden till höger visar den fastighet som idag kallas Snickartorp, uppförd på platsen för soldattorp 961. Bild: Södermanlands soldatregister. De boende på platsen har åtminstone fram till mitten av 1930-talet adressen: Soldattorp 961, Åkers Styckebruk. Enligt uppgift skall de dåvarande ägarna av fastigheten som idag kallas Snickartorp tagit just detta namn i samband med ägarbytet 2004. Det ursprungliga statartorpet Snickartorp i Åker var bebott ändra fram till 1966. Den sista hyresgästen var Anders Hjalmar Rundgren (1874- 1966), en före detta indelt soldat och lantarbetare på Berga. Han bodde på Snickartorp fram till sin död 1966. Rundgren var gift med Alfrida Lovisa Lindblad (1880-1925) och paret vigdes 1900 och får 2 barn: Nils Harald Hjalmar (f. 1903) och Astrid Alfrida Viktoria (f. 1906). Hjalmar kommer till Snickartorp 1937 som fd. torpare på Kojenhof och bor sen på Snickartorp livet ut (1966). Sonen Nils Harald med familj bor också på Snickartorp fram till 1948. Rundgren var indelt soldat nr 960 på Ekeby soldatrote i Åker, ingående i Gripsholms kompani, Södermanlands regemente fram till 1905. Därefter stannar han kvar på soldattorpet men nu som brukare (torpare) fram till 1924 då han flyttar till Kojenhof. Bilden till höger visar soldattorp nr 960, Ekeby rote, i nutid. Det gamla soldattorpet flyttades några 10-tal meter då det byggdes till och om på 1930-talet. Fastigheten heter idag Snickarstan. Snickarstan hade dock adressen Soldattorp 961, Åkers Styckebruk så sent som på 1970-talet. Bild: Södermanlands soldatregister. Statartorpet Snickartorp hade hyresgäster ända fram till 1966 då det nedmonterades och flyttades till Skansen. Dessa hyresgäster på statartorpet hade fram till dess adressen: Snickartorp, Åkers Styckebruk. Därmed måste dagens Snickartorp haft ett annat namn före 1966. Troligen fick denna fastighet namnet Snickartorp först 2004 enligt ovan. Ekeby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med specifika namn, till skillnad från Snickartorp. Dessa anställda finns samlade på en sida i respektive husförhörsrulla med enbart Ekeby ägor som rubrik. Det fanns dock en backstuga (troligen) intill Snickartorp som kallades Stenbacka. Den verkar dock ha rivits i början av 1890-talet.

Torpet Snickartorp - byggnaderna

och jorden

Snickartorp är ett torp byggd för två lantarbetarfamiljer (stattorpare) på Berga. Torpet, som är en knuttimmerstuga, består av två lägenheter (egentligen två kök) på varsin sida av en 3,6 m bred förstuga. Torpet är ett en enplans stuga med vind. Båda lägenheterna hade sin egen eldstad med bakugn. Därför är det två skorstenar på torpet. Förstugan leder förutom till respektive bostad även till två kallförrådsutrymmen, en per bostad åtskilda genom en mellanvägg. I vart och ett av dessa förrådsutrymmen finns en enkel trappstege upp till vinden som även den var uppdelad i två delar åtskilda med en mellanvägg. Innertaken var klädda med pärlspontpanel. Spisen i vänstra köket är riktad mot huset framsida medan spisen i högra köket är riktad mot högra gaveln. Från början fanns enbart eldstad med bakugn i de båda men senare har järnspisar monterats in. Som jag har förstått det bodde Carlssons i den vänstra lägenheten. Ungefärliga mått på Snickartorp: 13,2 m x 4,6 m, dvs totalt cirka 61 m2. Detta skulle innebär att respektive hyresgäst disponerade över drygt 30 m2 var. Köksrummen är cirka 21 m2 vardera. Till höger visas en planritning över Snickartorp. Bilden finns upplagd på Digitaltmuseum av Skansen. Från vägen och fram till farstutrappan på Snickartorp är det cirka 35 m enligt flygfoto från 1960. Till Snickartorp hörde även en mindre ladugård som dock var raserad redan innan flytten av torpet till Skansen 1966. Spår av grunden visar att ladugården låg knappt 50 m nordväst om huset. Till torpet fanns även två jordkällare, en för varje bostad i torpet. Den ena jordkällaren utnyttjades fortfarande av den siste hyresgästen fram till hans död 1966. Resterna av den jordkällaren finns kvar norr om torpet. Vidare fanns ett uthus med två vedbodar och två utedass strax väster om torpet. Tidigare fanns även ett svinhus på Snickartorp. Till torpet fanns även en åkerteg som disponerades av de boende på Snickartorp. På Snickartorp fanns även en färskvattenbrunn (kallkälla) strax väster om tomten. Enligt kartan från 1867 fanns till Snickartorp 9 tunnland åker, äng och hagmark (Källa: boken Statarlängan från Berga). 1 tunnland motsvarar ungefär 5000 m2. Marken var med andra ord tillräckligt stor för att man skulle kunna hålla sig med någon ko, några får, ett par grisar samt höns för två familjer. Åkern utnyttjades bland annat till potatisland. Vidare har det funnits rabatter för kryddväxter liksom för prydnadsblommor samt bärbuskar och fruktträd. Vid ett besök jag gjorde på platsen 2019 hittade jag förvildade aklejor, liljor och syrén. Familjen Carlsson bodde på Snickartorp mellan 1874 och 1924 där Wilhelm arbetade som statdräng. Som stattorpare avlönades han med en konventionell statlön som förutom naturaprodukter även omfattade kontantlön och städja. De ordinarie statdrängarna tilldelades vanligen mjölk som en viktig statpersedel men som stattorpare kunde han hålla sig med ko då han tilldelades kofoder istället för mjölk. År 1890 drogs kofodret in för Carlssons och ersattes med mjölk och han blev nu en egentlig statare. Därmed övergick Snickartorp från att vara ett stattorp till vanlig statstuga. År 1890 erhåller Carlsson i årsstat: 5 kr i städja, kontant lön 75 kr, vidare råg, vete, ärter, korn, 20 L salt, 52 kg sill, 547 L sötmjölk, 730 L skummjölk, potatisutsäde för 10 kr, samt extra ersättning som stalldräng 35 kr. Totalt uppgår värdet av hans årsstat till 350 kr. Tillsammans med den 14-årige sonen Carl Erik dagsverken uppgår familjens lön till 457 kr. Naturaprodukterna togs ut den första månaden varje kvartal medan kontantlönen varje månad. Både under våren och hösten fick man en gris värderade till 10 respektive 16 kronor. Dvs man höll sig med halvårsgris. Under de senare decennierna av sitt liv arbetade han som stalldräng vid Ekeby gård. Wilhelm Carlssons dotterdotter, Greta Bengtsson (1902-1990), lämnade detaljerad information i samband med att torpet flyttades till Skansen om sin morfar och mormors liv på Snickartorp samt hur det såg ut i hemmet. Bilden till höger visar Wilhelm Carlsson med hustru Charlotta på 1910-talet. Fotot är taget på farstukvisten till Snickartorp i Åker. Okänd fotograf. Bildgalleri Snickartorp samt Bilder på det gamla Snickartorp

Carlssons liv på Snickartorp

Greta Bengtsson berättar att hennes mormors dag var också fylld av göromål. ”Naturaprodukterna som ingick staten skulle räcka till under året. Tre mål mat om dagen skull lagas och även djuren skulle utfordras 3 gånger per dag. Det var ett par grisar, 4 får (en bagge och tre tackor som lammade på våren) och ett 30-tal höns och kycklingar. Mormor klippte själv fåren och av en del av ullen spann hon garn som användes till att sticka strumpor och vantar. Mormor bakade själv allt bröd som gick åt i hushållet” Vidare berättar Greta att hennes morfars arbetsdag började tidigt; han steg upp runt halv fem, åt en smörgås och drack en kopp kaffe. På slutet av sitt liv arbetade han som stalldräng på Ekeby. Hästarna skulle ryktas och utfodras och det var många hästar i stallet. Detta skulle vara klart till klockan 7. Hans arbete fortsatte fram till klockan 12 då han hade en och en halv timme för middag som intogs i hemmet. Arbetet fortsatte sen fram till klockan 7 på kvällen. Han hade var tredje söndag ledig. Han körde, efter att mjölkerskorna var klar med mjölkningen på morgonen, mjölken till Berga säteri. När han återkom efter körningen var det arbete i stallet. Allt skulle vara i ordning där till klockan 12 då de övriga kom tillbaka med hästarna från utearbetet för att äta middag. Fram till mitten av 1880-talet låg Ekeby under Åkers Styckebruk och då kördes mjölken till järnvägsstationen i Åkers Styckebruk. Hemma på Snickartorp fanns också sysslor. Bland annat så skulle den egna stugtäppan skötas höst och vår med grävning mm. Täppan var rätt så stor med många små land här och där samt ett stort potatisland. De odlade grönsaker av olika slag samt mycket potatis för sina och djuren årsbehov. Han slog allt gräs runt om i täppan samt hackade asplöv, som buntades för torkning. När allt detta var torrt skulle det upp på höskullen för fårens vinterbehov. På hösten skulle det skördas, bl.a. skulle potatisen tas upp. Då kom barn och barnbarn hem och hjälpte till. När allt var upptaget skulle landen höstgrävas. De stora landen kördes med häst som lånades från Ekeby.
Flygfoto över statarbostaden Snickartorp och intilliggande fastigheter år 1960. Snickartorp är längst upp i bild. Längst ned är Eriksberg. Som vi ser på fotot ligger Snickartorp med riktning mot nordost. Enligt fotots skala är det cirka 34 m från kurvan och fram till farstukvisten på Snickartorp. Huset mellan Snickartorp och Eriksberg är platsen för soldattorp 960, idag med namnet Snickarstan. Huset längst till vänster är platsen för soldattorp 961, idag med namnet Snickartorp. På den mindre bilden nedan ser man konturerna av en gammal väg genom skogen ned mot det ursprungliga Snickartorp. Bildkälla: Lantmäteriet, historiska ortofoton 1960.