Berga säteri donerades år 1649 av Drottning Kristina till biskopen i Strängnäs, Johannes Mattiae. Till säteriet fanns även en mjölkvarn, såg, pappersbruk samt ett tegelbruk.Några andra ägare har varit landshövding Per Franck, major Johan Werner Tranefeldt, grosshandlare J. D. Wahrendorff och från 1861 släkten von Stockenström.Bilden till höger visar huvudbyggnaden på Berga säteri, Åker, 2013. Bild Wikipedia.Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1920-talet som ersättning för en tidigare som brunnit ned redan 1816.Berga säteri bestod under slutet av 1800-talet, förutom själva säteriet, av 1 mantal Ekeby och 3/4 mantal Hesselby. Säteriet var den största jordbruket i Åkers socken. Säteriet köper gårdarna Ekeby och Hesselby (Hässelby) under andra hälften av 1880-talet. Tidigare ägdes dessa två hemman av Åkers Styckebruk. Åkers Styckebruk köpte i sin tur gårdarna cirka 1870. Både Ekeby och Hesselby var dock tidigare vanliga skattehemman (jordbruksfastigheter).
Torp och gårdar under Berga under 1880-talet
Ovan, utdrag ur Åkers husförhörslängder som visar när Åkers Styckebruk samt Berga säteri förvärvade Ekeby. Den mindre bilden visar Ekeby på 1840-talet.Källor:•Åker (D) AI:13 (1841-1845) Bild 38 / sid 34 •Åker (D) AI:19 (1871-1875) Bild 47 / sid 31 (under Styckebruket)•Åker (D) AI:21 (1881-1885) Bild 49 / sid 38 (under Berga)Nedan finns en karta som visar platsen för Ekeby och många av de torp som låg under gården:
Ekeby gård under Berga
Ekeby var en gård under Berga säteri i Åkers socken från mitten av 1880-talet. Tidigare var det en gård under Åkers Styckebruk. Ekeby ägdes av Åkers Styckebruk från cirka 1870. Innan dess var det ett skattehemman (från 1829 även under Berga). Ekeby är uppdelad på Ekeby 1 och Ekeby 2 om vardera ½ mantal, totalt 1 mantal. De står dock ihop på samma sidor i husförhörslängderna.Ekeby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med något specifikt namn, till skillnad från exempelvis Snickartorp. I husförhörslängderna är de allra flesta anställda grupperade på sidor märkta Ekeby eller Ekeby mark. Men det finns några olika torp namngivna:•Ekeby soldattorp nr 960(hade fortfarande detta namn 1970)•Snickartorp(statartorp ca: 1780 - 1966)•Stenbacka(troligen backstuga, från cirka 1826 till cirka 1891 då det raserades)•Eriksberg(statartorp till Ekeby, från 1831 och framåt)•Kojenhof(torp under Ekeby, från 1871 och framåt. Namnet går dock tillbaka till 1600-talet.)•Skrumpan(statarbostad under Ekeby, från 1891 och fram till minst 1948)•Stenstugan(från cirka 1826 och fram till andra halvan av 1840-talet, ”raserades”)•Lugnet, statartorp från 1831 och fram till 1845, låg sen under Norrby(?).De flesta av dessa torp låg under Berga innan Ekeby köptes av Berga. Snickartorp exempelvis låg under Berga även innan Ekeby förvärvades av Berga.
Då de flesta soldattorpen byggdes i slutet av 1600-talet så har naturligtsvis många reparerats, byggts om och till och med flyttats. Även rotarnas sammansättning av gårdar kan ha ändrats över tiden. Grill speglar hur det såg ut vid mitten av 1800-talet.
Soldattorp 960, Ekeby rote
Soldattorp 960 Ekeby rote tillhörde Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Rotens nummer inom regementet var 960 och inom kompaniet 60.Ekeby soldatrote bestod av 3 gårdar: 1.Ekeby 12.Ekeby 2 3.TäbySoldattorp 960 var placerat cirka 100 m söder om Snickartorp. Det ursprungliga soldattorpet nedmonterades på 1930-talet. En ny större grund färdigställdes några 10-tal meter norr om det gamla soldattorpet och den gamla timmerstommen från soldattorpet monterades upp på den nya grunden. Huset förstorades med 2 rum och en ny takkonstruktion sattes på det nya huset.Bilden till höger visar soldattorp nr 960, Ekeby rote, i nutid. Bild: Södermanlands soldatregister.Den sista indelta soldaten på soldattorp 960, Ekeby rote, var Anders Hjalmar Rundgren (1874-1966). Rundgren var gift med Alfrida Lovisa Lindblad (1880-1925) och paret vigdes 1900 och får 2 barn: Nils Harald Hjalmar (f. 1903) och Astrid Alfrida Viktoria (f. 1906). Rundgren var indelt soldat nr 960 på Ekeby soldatrote i Åker, ingående i Gripsholms kompani, Södermanlands regemente från 1896 och fram till 1905-09-08. Därefter stannar han kvar på soldattorpet men nu som brukare (torpare) fram till 1924 då han flyttar till Kojenhof. Hjalmar flyttar till Snickartorp 1937 som fd. torpare på Kojenhof och bor sen på Snickartorp livet ut (1966). Sonen Nils Harald med familj bor också på Snickartorp fram till 1948.Rundgren blev vice korpral 1902. Han gick Förberedande korpralskola 1899 samt Korpralskola som avslutades den 7 maj 1900. Hans längd var 165 cm.Efter Hjalmar Rundgren bor Johan Axel Eriksson med familj på torpet från 1924 och fram till minst 1970. Han flyttar därifrån någon gång mellan 1970 och 1975. Det är således under hans tid på torpet som ombyggnationen sker.Hans adress på det fd. soldattorpet var år 1970 fortfarande: Soldattorp 960, Åkers Styckebruk. Idag heter fastigheten Snickarstan.Koordinater till dagens torp på tomten: 59.292824, 17.037274 eller N: 6574436, E: 616040. H: 33.Nedan visas först den siste indelte soldaten på soldattorp 960, Hjalmar Rundgren med familj.Källa: Åker (D) AIIa:2 (1902-1906) Bild 620 / sid 51.Bilden därefter visar nästa hyresgäst på torp 960, Johan Axel Eriksson med familj.Källa: Åker (D) AIIa:8 (1928-1935) Bild 790 / sid 65.
Ovan, karta över Ekeby ägor, Åkers socken, Södermanland. Karta från 1867. Källa lantmäteriets historiska kartor.Flygfotot visar Ekebygård 1960.På kartan ovan ligger Ekeby uppe till höger och till vänster på kartan ligger torpen Snickartorp, soldattorp 960 m.fl Hesselby (Hässelby) ligger nere till höger längs vägen mellan Norrby och Ekeby. Mellan dagens plats på Skrumpan enligt gröna kartan längre upp på sidan och Ekeby finns 3 svarta punkter som motsvaras av platserna för Eriksberg, soldattorp 960 samt soldattorp 961. Den sydligaste punkten av dessa är Eriksberg, den strax norr om Eriksberg är 960 och den väster om 960 är 961. Statartorpet Snickartorp låg cirka 100 m norr om 960.Den vita tomten (utan svart prick) öster om Skrumpan är Kojenhof (Kojhov).Koordinater, Ekeby gård (dagens huvudbyggnad): 59.298026, 17.047403 eller N: 6575030, E: 616595, H: 30.
Snickartorp
Snickartorp var ett statartorp som löd under Berga säteri. Efter att Berga förvärvat Ekeby lades Snickartorp under Ekeby då Ekeby låg nära Snickartorp. Enligt Åkers kyrkböcker har det har funnits ett torp under Berga med namnet Snickartorp sen 1780. Det statartorp som fanns på platsen under 1800-talet var troligtvis byggd under början av 1800-talet.Bilden till höger visar Snickartorp efter att det flyttats till Skansen. Bild, Digitaltmuseum, Skansen. Fotograf Teddy Hallingström.Snickartorp är ett torp byggd för två lantarbetarfamiljer (stattorpare) under Berga. Torpet, som är en knuttimmerstuga, består av två lägenheter (egentligen två kök) på varsin sida av en bred förstuga. Torpet är ett en enplans stuga med vind. Båda lägenheterna hade sin egen eldstad med bakugn.Till Snickartorp hörde även en mindre ladugård, två jordkällare (en för varje bostad i torpet), ett uthus med två vedbodar och två utedass samt ett svinhus. Till torpet fanns även en åkerteg som disponerades av de boende på Snickartorp. På Snickartorp fanns även en färskvattenbrunn (kallkälla) strax nordväst om tomten.Erik Wilhelm Carlsson var statare på Snickartorp. Wilhelm med hustru Charlotta flyttar till Snickartorp 1874 och blir kvar i 50 år, till 1924 då Wilhelm avlider. Mer om Carlssons på Snickartorp.Det var denna 1800-talsbyggnad som skänktes av familjen von Stockenström, och som på författaren Ivar-Lo Johanssons initiativ nedmonterades 1966 och flyttades till Skansen i Stockholm. Byggnaden byggdes upp på nytt på Skansen där den invigdes 1968.Snickartorp var bebott ändra fram till 1966. Den sista hyresgästen var Anders Hjalmar Rundgren (1874-1966), en före detta indelt soldat och lantarbetare på Berga. Han bodde på Snickartorp fram till sin död 1966.Bilden intill visar Hjalmar Rundgren på Snickartorp på 1940-talet. Källa: Åker (D) AIIa:12 (1940-1948) Bild 960 / sid 78.Rundgren adress på Snickartorp var år 1960: Snickartorp Box 1314, Åkers styckebruk.För mer information om statartorpet, Se Snickartorp. Se även Bilder på det gamla SnickartorpKoordinater till platsen där Snickartorp stod i ÅKers socken: 59.293705, 17.038080 eller N: 6574529, E: 616079, H: 33. Huset ligger cirka 34 m väster om vägen, vid kurvan.Koordinater till den plats där Snickartorps ladugård troligen stod: 59.29395, 17.03738 eller N: 6574558.446, E: 616041.278.Koordinater till den plats där Snickartorps ena jordkällare stod: 59.29414, 17.03776 eller N: 6574580.259 E: 616062.270.Bilden till höger visar rester av Snickartorps ena jordkällare. Foto Carina Lindholm 2019-07.
Indelningsverket och soldatorpen
Det yngre Indelningsverket varade mellan 1682 och 1901 men många av de gamla indelta soldaterna blev kvar i tjänst i många år även efter 1901.De indelta soldaterna i Åkers socken tillhörde Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Totalt fanns 23 soldatrotar (soldattorp) i Åker.Varje soldatrote bestod av ett antal bondgårdar (skatte- och kronohemman) som tillsammans hade till uppgift att underhålla en soldat åt regementet. De skulle tillhandahålla ett soldattorp åt soldaten och hans familj att bo i. Soldattorpen var således en slags tjänstebostad för de indelta soldaterna. När de slutade som soldat fick de flytta ut från soldattorpet för nu skulle en ny soldat flytta in.Det var en ekonomisk börda för bondgårdarna i en soldatrote att underhålla en soldat med torp. Därför ingick vanligen 2 – 4 gårdar per rote som tillsammans ansvarade för soldaten. Hur många gårdar som ingick per rote berodde på dess avkastning, dvs dess mantal (jordtaxeringsmått).Rotens nummer var tillika soldatens soldatnummer. Gripsholms kompani hade soldatrotenummer i serien 961 – 1050 inom regementet eller 1 – 150 inom kompaniet. I Clas Grills verk "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", 1856, (se nedan) redovisas rotenumren inom kompaniet.
Stenbacka
Stenbacka var en statarbostad under Berga, senare under Ekeby. Troligen var det en backstuga. Den dyker upp i husförhörsrullorna (HFL) runt 1826 och finns kvar fram till cirka 1891. Då har den kommentaren “Backstuga raseras” i HFL. Stenbacka står på bladet intill Snickartorp så de bör ha legat nära varandra. Stenbacka står som Snickartorp 1866 men Snickartorp är överstruket och istället står det Stenbacka. År 1891 är Stenbacka överstruket och nu står det åter Snickartorp. Vidare står det intill Stenbacka: ”Backstuga raseras” i HFL.Antagligen var Stenbacka fallfärdig och hyrsesgästen inhyseshjonen Erik Sundqvist flyttas till Snickartorp?
Eriksberg var ett torp som löd under Berga säteri. Efter att Berga förvärvat Ekeby lades Eriksberg under Ekeby då Ekeby låg nära Eriksberg. Eriksberg dyker upp i husförhörslängderna omkring 1831 och finns kvar på platsen än idag med samma namn.Nedan finns ett utdrag från Åkers husförhörslängd åren 1871-1875 för torpet Eriksberg.
Ovan, källa: Åker (D) AIIa:3 (1907-1911) Bild 690 / sid 49, Kojenhof.Bilden ovan visar den torparfamilj, Mellanders, som bodde på Kojenhof åren 1907 - 1911.Koordinater till Kojhov: 59.295446, 17.032443 eller N: 6574743, E: 615734, H: 36.
Skrumpan
Skrumpan var en statarbostad under Ekeby, från 1891 och fram till minst 1948. Torpet låg intill det tidigare soldattorpet 960 (på dagens tomt till Stenstan) men flyttades senare till dess nuvarande position.
Kojenhof (idag Kojhov) var torp under Ekeby, från 1871 och framåt. Det har funnits ett torp med detta namn ända tillbaka till 1600-talet. Åkers husförhörslängder börjar 1689 och redan då finns torpet med i längden.
Ovan, Källa: Åker (D) AIIa:3 (1907-1911) Bild 700 / sid 50, Skrumpan.Bilden ovan visar den statardräng, Gustafsson, som bodde på Skrumpan åren 1907 - 1911.Koordinater till Skrumpans nuvarande position: 59.296056, 17.023360 eller N: 6574768, E: 615235, H:34.Koordinater till Skrumpans ursprungliga position: ??
Stenstugan
Stenstugan var en statarbostad under Ekeby från cirka 1826 och fram till andra halvan av 1840-talet. Då har den kommentaren ”raserats” i husförhörslängden.
Ovan, källa: Åker (D) AI:14 (1846-1851) Bild 49 / sid 39, Stenstugan.Som vi ser ovan har Stenstugan satts inom paranteser och fått kommentaren “raserats”.Ovan ser vi två änkor i Stenstugan, änkan Cathrina Byström samt inhysesänkan Brita Andersdotter.Koordinater till Stenstugan: ??
Lugnet
Lugnet var ett statartorp under Ekeby från 1831 och fram till 1845, låg sen under Norrby.
Ovan, källa: Åker (D) AI:12 (1836-1840) Bild 44 / sid 39, Lugnet.Under perioden 1836-1840 bor statdrängen Carl Eric Lindgren i statarbostaden Lugnet.
Ovan, Källa: Åker (D) AI:13 (1841-1845) Bild 43 / sid 39, Lugnet.Här finns kommentaren “flyttas efter Sättertorp”. Sättertorp var ett torp under Norrby. Jag vet inte om torpet flyttades fysiskt eller bara bytte plats i HFL men Lugnet återfinns från denna period under Sörbyroten efter Sättertorp i HFL.
Ovan, källa: Åker (D) AI:14 (1846-1851) Bild 70 / sid 60, Lugnet i Sörbyroten.Här ser vi torpet Lugnet i Sörbyroten där det dock har kommentaren Lugnet till Berga. Så, tydligen löd torpet fortfarande under Berga.Koordinater till Lugnet: 59.28602, 17.03098 eller N: 6573664.532 E: 615703.747.
Hesselby gård under Berga
Hesselby var en gård under Berga säteri i Åkers socken från mitten av 1880-talet. Tidigare var det en gård under Åkers Styckebruk. Modern stavning är Hässelby.Hesselby ägdes av Åkers Styckebruk från cirka 1870. Innan dess var det ett skattehemman (från 1826 även under Berga). Hesselby var ett skattehemman på ¾ mantal. Hesselby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med något specifikt namn, till skillnad från exempelvis Snickartorp under Ekeby. I husförhörslängderna är de anställda grupperade på sidor märkta Hesselby eller Hesselby mark. Det fanns dock ett soldattorp som ingick i Hesselby rote; soldattorp 961. På Hesselby har det även funnits en skola, Hesselby skola.
Ovan, utdrag ur Åkers husförhörslängder som visar när Åkers Styckebruk samt Berga säteri förvärvade Hesselby. Den mindre bilden visar Hesselby på 1840-talet.Källor:•Åker (D) AI:13 (1841-1845) Bild 38 / sid 30 •Åker (D) AI:19 (1871-1875) Bild 47 / sid 28 (under Styckebruket)•Åker (D) AI:21 (1881-1885) Bild 49 / sid 34 (under Berga)Nedan finns en karta som visar platsen för Hesselby gård. Hesselby fanns på platsen fram till cirka 1930 och låg mellan Norrby och Ekeby längs vägen som går mellan dessa gårdar. Runt 1930 skall huset ha nedmonterats och flyttats till platsen för soldattorp 961 eller någonstans mellan soldattorp 961 och 960.Kordinater till platsen för Hässelby (ungefärliga): 59.292467, 17.049300 eller N: 6574407, E: 616724, H: 29.
Fotot ovan visar platsen för Hässelby gård. Träddungen på fotot ovan utgör platsen för gården som låg längs vägen norrut från Norrby mot Ekeby. Foto Carina Lindholm 2019-07.Hässelby finns med i kyrkböckerna fram till cirka 1930. Detta gäller även soldattorp 961. När Hässelby försvinner ur rullorna gör även 961 det då 961 tillhörde Hässelby. Hässelby skall då ha flyttats intill soldattorp 960.På flygfotot ovan från 1960 ser man resterna av grunden mm på den plats där Hässelby gård stod fram till cirka 1930. Kartan ovan är från 1867 och visar Hesselby gård vid den tiden. Både kartan och flygfotot är från Lantmäteriets historiska material.Den gröna kartan är en modernare karta och Hässelby låg i den gröna runda fläcken strax söder om “Bygget”.Hesselby gård var huduvgård i Hässelby soldatrote. Övriga gårdar i roten var Åkerby och Galltorp. Roten hade nummer 961 och soldattorp 961 Hesselby rote låg intill Snickartorp, strax väster om soldattorp 960 Ekeby rote.På ursprungliga platsen för Hässelby gård syns fortfarande grunden samt en jordkällare under huset.
Karta över Berga, Åkers socken, Södermanland. Källa lantmäteriets historiska kartor.Längst upp ligger Ekeby gård, Skattehemman under Berga säteri.Hesselby (Hässelby) låg längs vägen mellan Norrby och Ekeby. Mellan dagens plats på Skrumpan på kartan och Ekeby finns 3 svarta punkter som motsvaras av platserna för Eriksberg, soldattorp 960 samt soldattorp 961. Punkten längst söderut av dess tre är Eriksberg, den strax norr om Eriksberg är 960 och den väster om 960 är 961. Statartorpet Snickartorp låg cirka 100 m norr om 960.Den vita tomten (utan svart prick) öster om Skrumpan är Kojenhof (Kojhov).Koordinater, huvudbyggnaden Berga säteri:59.274615, 17.054287 eller N: 6572438 E: 617074 H: 27.
Soldattorp 961, Hesselby rote
Soldattorp 961 Hesselby rote tillhörde Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Rotens nummer inom regementet var 961 och inom kompaniet 61.Hesselby soldatrote bestod av 3 gårdar: 1.Hesselby2.Åkerby 3.GalltorpSoldattorp 961 var placerat drygt 100 m sydväst om Snickartorp och strax väster om soldattorp 960. På kartan från 1867 ovan finns soldattorpet utmärkt med “Soldatorp” längst till vänster på kartan. Det ursprungliga soldattorpet finns inte kvar idag men på platsen finns en fastighet som skall vara från 1905. Detta torp var ursprungligen på 48 m2 men har sen dess byggts om och på och är idag 3 gånger så stort. Detta torp har idag namnet Snickartorp men detta är inte det statartorp som fram till 1966 hade namnet Snickartorp och idag finns på Skansen.Bilden till höger visar den fastighet som idag kallas Snickartorp, uppförd på platsen för soldattorp 961 (foto 1970-tal). Bild: Södermanlands soldatregister.Den siste indelte soldaten på soldattorp 961 hette Axel Fredrik Lundberg. Efter att indelningsverket avskaffats 1901 bor han kvar på torpet, nu som skräddare. Torpet kallades allmänt för Lundbergstorpet. Tidigare uppgifter har indikerat att soldattorp 961 sannolikt låg ett 10-tal meter sydost om nuvarande byggnad i riktning mot det närliggande soldattorp 960. Rester av en husgrund finns kvar där idag med måtten ca: 4.5 x 7 m, vilket dock är väl litet för ett soldattorp på 1800-talet. Ägarna till nuvarande torpet på platsen har undersökt grundstommen till dagens hus och den grunden (48 m2) kan mycket väl matcha grunden till det ursprungliga soldattorpet 961. Uppförandet av det nuvarande huset från 1905 gjordes sannolikt på det gamla soldattorpets grund. Den husgrund som tidigare uppfattats som grunden för soldattorp 961 kan istället ha varit ett uthus eller liknande.De boende på platsen har åtminstone fram till mitten av 1930-talet adressen: Soldattorp 961, Åkers Styckebruk. Enligt uppgift skall de dåvarande ägarna av den fastighet som idag kallas Snickartorp tagit just detta namn i samband med ett ägarbyte 2004.Den siste soldaten på soldattorp 961, Hesselby rote, var Axel Fredrik Lundberg (f. 1854) och hans hustru Hilda Karolina Larsson och deras barn. Han antogs som soldat 1873-05-17 och tar avsked 1902-09-06. Han var 178 cm lång.Koordinater till dagens torp på tomten: 59.293242, 17.035592 (latitud/longitud) eller N: 6574478, E: 615940, H:34 (SWEREF 99 TM).
Ovan, källor: •Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) Bild 4140.•Åker (D) AI:21 (1881-1885) Bild 48 / sid 37, soldattorp 961.Överst ser vi soldat 961 Lundberg i generalmönsterrullan (GMR) för Gripsholms kompani, Södermanlands regemente vid generalmönstringen den 18 juni 1879. Han tillhör Hesselby rote 961. Som soldat får han soldatnamnet Skog. Han antogs som soldat den 17 maj 1873.Lundberg ansöker 1879 om att få behålla sitt ordinarie efternamn som soldat, vilket beviljas. I nästa GMR 1883 är han upptagen i rullan som Lundberg (sida 8430). Under GMR ovan ser vi 961 Lundberg i Åkers husförhörsrulla (HFL) för 1881-1885 i hans första äktenskap. I GMR anges att Lundberg är född i Nikolai församling i Linköping medan HFL anger Nikolai i Stockholm. Lundberg är kvar i tjänst som soldat till den 6/9 1902. Efter att anställning upphört 1902 bor familjen kvar på soldattorpet, nu som brukare (torpare). Han blir nu skräddare. Torpet kallas allmänt för Lundbergstorpet efter honom.Bilden visar Lundberg på soldattorp 961 åren 1907-1911, nu som skräddare.Källa: Åker (D) AIIa:3 (1907-1911) Bild 620 / sid 42, soldattorp 961.Lundberg avlider 1913. Hustrun bor kvar till 1914 då hon flyttar till Sörby, Åker. Några av barnen bor kvar till 1915. År 1919 flyttar en ny torpare in, Johan Lindblad med familj. De bor på torpet till 1924 och därefter flyttar en ny torpare in på Lundbergstorpet, Karl Axel Valman. Valmans bor där till 1930 då han blir torpare på Lilla Trana under Berga. Därefter upphör spåren av soldattorp 961/Lundbergstorpet i husförhörslängderna.
•Sveriges kyrkböcker•Sveriges dödsbok 1860 - 2017•Sveriges befolkning, Arkiv DigitalÖverst på sidan
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Bertil Johansson
Oskar Bertil Johansson föddes den 4 augusti 1924 på soldattorp 960 i Åker. Bertil växte dock upp på det intilliggande torpet Eriksberg och avled den 13 juni 2013.
Bertils informationsskyltar
Bertil var mycket intresserad i bygdehistoria och bl.a. cyklade han runt 2004 i trakten och satte upp metallskyltar på de gamla torpen och andra minnesvärda platser med information om dem. Mer information om Bertil och hans skyltar.Bilden till höger visar en av Bertils många informationsskyltar. Denna står vid platsen för Hässelby gård och märker ut Hässelby skola. Texten på skylten lyder: Hässelby skola, grund. Foto Carina Lindholm 2019-07.
Gårdstunet för Lugnet som det ser ut 2019.Foto Carina Lindholm 2019-07.
Kartor
Följande kartor visar platsen för torpen under Ekeby och Hässelby i Åkers socken.
Generalstabskartan.Kartan visar Snickartorp, slodattorpen 960 och 961, Eriksberg samt Stenbacka liggande i ett kluster väster om Hässelby. Källa: Generalstabskartan Södra verket, nr 74 Västerås. Kartan är från 1909.
Häradsekonomiska kartan, Södermanlands län.Denna karta är mer detaljerad än generalstabskartan och är tillverkad åren 1897 - 1901.B = BackstugaST = SoldattorpT = TorpKälla: Häradsekonomiska kartan, Södermanlands län. Kartblad HEK_D019_Toresund_1897-1901_3_1.
Ekeby var en gård under Berga säteri i Åkers socken från mitten av 1880-talet. Tidigare var det en gård under Åkers Styckebruk. Ekeby ägdes av Åkers Styckebruk från cirka 1870. Innan dess var det ett skattehemman (från 1829 även under Berga). Ekeby är uppdelad på Ekeby 1 och Ekeby 2 om vardera ½ mantal, totalt 1 mantal. De står dock ihop på samma sidor i husförhörslängderna.Ekeby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med något specifikt namn, till skillnad från exempelvis Snickartorp. I husförhörslängderna är de allra flesta anställda grupperade på sidor märkta Ekeby eller Ekeby mark. Men det finns några olika torp namngivna:•Ekeby soldattorp nr 960(hade fortfarande detta namn 1970)•Snickartorp(statartorp ca: 1780 - 1966)•Stenbacka(troligen backstuga, från cirka 1826 till cirka 1891 då det raserades)•Eriksberg(statartorp till Ekeby, från 1831 och framåt)•Kojenhof(torp under Ekeby, från 1871 och framåt. Namnet går dock tillbaka till 1600-talet.)•Skrumpan(statarbostad under Ekeby, från 1891 och fram till minst 1948)•Stenstugan(från cirka 1826 och fram till andra halvan av 1840-talet, ”raserades”)•Lugnet, statartorp från 1831 och fram till 1845, låg sen under Norrby(?).De flesta av dessa torp låg under Berga innan Ekeby köptes av Berga. Snickartorp exempelvis låg under Berga även innan Ekeby förvärvades av Berga.
Berga säteri donerades år 1649 av Drottning Kristina till biskopen i Strängnäs, Johannes Mattiae. Till säteriet fanns även en mjölkvarn, såg, pappersbruk samt ett tegelbruk.Några andra ägare har varit landshövding Per Franck, major Johan Werner Tranefeldt, grosshandlare J. D. Wahrendorff och från 1861 släkten von Stockenström.Bilden till höger visar huvudbyggnaden på Berga säteri, Åker, 2013. Bild Wikipedia.Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1920-talet som ersättning för en tidigare som brunnit ned redan 1816.Berga säteri bestod under slutet av 1800-talet, förutom själva säteriet, av 1 mantal Ekeby och 3/4 mantal Hesselby. Säteriet var den största jordbruket i Åkers socken. Säteriet köper gårdarna Ekeby och Hesselby (Hässelby) under andra hälften av 1880-talet. Tidigare ägdes dessa två hemman av Åkers Styckebruk. Åkers Styckebruk köpte i sin tur gårdarna cirka 1870. Både Ekeby och Hesselby var dock tidigare vanliga skattehemman (jordbruksfastigheter).
Torp och gårdar under Berga under 1880-
talet
Ovan, utdrag ur Åkers husförhörslängder som visar när Åkers Styckebruk samt Berga säteri förvärvade Ekeby. Den mindre bilden visar Ekeby på 1840-talet.Källor:•Åker (D) AI:13 (1841-1845) Bild 38 / sid 34 •Åker (D) AI:19 (1871-1875) Bild 47 / sid 31 (under Styckebruket)•Åker (D) AI:21 (1881-1885) Bild 49 / sid 38 (under Berga)Nedan finns en karta som visar platsen för Ekeby och många av de torp som låg under gården:
Då de flesta soldattorpen byggdes i slutet av 1600-talet så har naturligtsvis många reparerats, byggts om och till och med flyttats. Även rotarnas sammansättning av gårdar kan ha ändrats över tiden. Grill speglar hur det såg ut vid mitten av 1800-talet.
Soldattorp 960, Ekeby rote
Soldattorp 960 Ekeby rote tillhörde Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Rotens nummer inom regementet var 960 och inom kompaniet 60.Ekeby soldatrote bestod av 3 gårdar: 1.Ekeby 12.Ekeby 2 3.TäbySoldattorp 960 var placerat cirka 100 m söder om Snickartorp. Det ursprungliga soldattorpet nedmonterades på 1930-talet. En ny större grund färdigställdes några 10-tal meter norr om det gamla soldattorpet och den gamla timmerstommen från soldattorpet monterades upp på den nya grunden. Huset förstorades med 2 rum och en ny takkonstruktion sattes på det nya huset.Bilden till höger visar soldattorp nr 960, Ekeby rote, i nutid. Bild: Södermanlands soldatregister.Den sista indelta soldaten på soldattorp 960, Ekeby rote, var Anders Hjalmar Rundgren (1874-1966). Rundgren var gift med Alfrida Lovisa Lindblad (1880-1925) och paret vigdes 1900 och får 2 barn: Nils Harald Hjalmar (f. 1903) och Astrid Alfrida Viktoria (f. 1906). Rundgren var indelt soldat nr 960 på Ekeby soldatrote i Åker, ingående i Gripsholms kompani, Södermanlands regemente från 1896 och fram till 1905-09-08. Därefter stannar han kvar på soldattorpet men nu som brukare (torpare) fram till 1924 då han flyttar till Kojenhof. Hjalmar flyttar till Snickartorp 1937 som fd. torpare på Kojenhof och bor sen på Snickartorp livet ut (1966). Sonen Nils Harald med familj bor också på Snickartorp fram till 1948.Rundgren blev vice korpral 1902. Han gick Förberedande korpralskola 1899 samt Korpralskola som avslutades den 7 maj 1900. Hans längd var 165 cm.Efter Hjalmar Rundgren bor Johan Axel Eriksson med familj på torpet från 1924 och fram till minst 1970. Han flyttar därifrån någon gång mellan 1970 och 1975. Det är således under hans tid på torpet som ombyggnationen sker.Hans adress på det fd. soldattorpet var år 1970 fortfarande: Soldattorp 960, Åkers Styckebruk. Idag heter fastigheten Snickarstan.Koordinater till dagens torp på tomten: 59.292824, 17.037274 eller N: 6574436, E: 616040. H: 33.Nedan visas först den siste indelte soldaten på soldattorp 960, Hjalmar Rundgren med familj.Källa: Åker (D) AIIa:2 (1902-1906) Bild 620 / sid 51.Bilden därefter visar nästa hyresgäst på torp 960, Johan Axel Eriksson med familj.Källa: Åker (D) AIIa:8 (1928-1935) Bild 790 / sid 65.
Ovan, karta över Ekeby ägor, Åkers socken, Södermanland. Karta från 1867. Källa lantmäteriets historiska kartor.Flygfotot visar Ekebygård 1960.På kartan ovan ligger Ekeby uppe till höger och till vänster på kartan ligger torpen Snickartorp, soldattorp 960 m.fl Hesselby (Hässelby) ligger nere till höger längs vägen mellan Norrby och Ekeby. Mellan dagens plats på Skrumpan enligt gröna kartan längre upp på sidan och Ekeby finns 3 svarta punkter som motsvaras av platserna för Eriksberg, soldattorp 960 samt soldattorp 961. Den sydligaste punkten av dessa är Eriksberg, den strax norr om Eriksberg är 960 och den väster om 960 är 961. Statartorpet Snickartorp låg cirka 100 m norr om 960.Den vita tomten (utan svart prick) öster om Skrumpan är Kojenhof (Kojhov).Koordinater, Ekeby gård (dagens huvudbyggnad): 59.298026, 17.047403 eller N: 6575030, E: 616595, H: 30.
Snickartorp
Snickartorp var ett statartorp som löd under Berga säteri. Efter att Berga förvärvat Ekeby lades Snickartorp under Ekeby då Ekeby låg nära Snickartorp. Enligt Åkers kyrkböcker har det har funnits ett torp under Berga med namnet Snickartorp sen 1780. Det statartorp som fanns på platsen under 1800-talet var troligtvis byggd under början av 1800-talet.Bilden till höger visar Snickartorp efter att det flyttats till Skansen. Bild, Digitaltmuseum, Skansen. Fotograf Teddy Hallingström.Snickartorp är ett torp byggd för två lantarbetarfamiljer (stattorpare) under Berga. Torpet, som är en knuttimmerstuga, består av två lägenheter (egentligen två kök) på varsin sida av en bred förstuga. Torpet är ett en enplans stuga med vind. Båda lägenheterna hade sin egen eldstad med bakugn.Till Snickartorp hörde även en mindre ladugård, två jordkällare (en för varje bostad i torpet), ett uthus med två vedbodar och två utedass samt ett svinhus. Till torpet fanns även en åkerteg som disponerades av de boende på Snickartorp. På Snickartorp fanns även en färskvattenbrunn (kallkälla) strax nordväst om tomten.Erik Wilhelm Carlsson var statare på Snickartorp. Wilhelm med hustru Charlotta flyttar till Snickartorp 1874 och blir kvar i 50 år, till 1924 då Wilhelm avlider. Mer om Carlssons på Snickartorp.Det var denna 1800-talsbyggnad som skänktes av familjen von Stockenström, och som på författaren Ivar-Lo Johanssons initiativ nedmonterades 1966 och flyttades till Skansen i Stockholm. Byggnaden byggdes upp på nytt på Skansen där den invigdes 1968.Snickartorp var bebott ändra fram till 1966. Den sista hyresgästen var Anders Hjalmar Rundgren (1874-1966), en före detta indelt soldat och lantarbetare på Berga. Han bodde på Snickartorp fram till sin död 1966.Bilden intill visar Hjalmar Rundgren på Snickartorp på 1940-talet. Källa: Åker (D) AIIa:12 (1940-1948) Bild 960 / sid 78.Rundgren adress på Snickartorp var år 1960: Snickartorp Box 1314, Åkers styckebruk.För mer information om statartorpet, Se Snickartorp. Se även Bilder på det gamla SnickartorpKoordinater till platsen där Snickartorp stod i ÅKers socken: 59.293705, 17.038080 eller N: 6574529, E: 616079, H: 33. Huset ligger cirka 34 m väster om vägen, vid kurvan.Koordinater till den plats där Snickartorps ladugård troligen stod: 59.29395, 17.03738 eller N: 6574558.446, E: 616041.278.Koordinater till den plats där Snickartorps ena jordkällare stod: 59.29414, 17.03776 eller N: 6574580.259 E: 616062.270.Bilden till höger visar rester av Snickartorps ena jordkällare. Foto Carina Lindholm 2019-07.
Indelningsverket och soldatorpen
Det yngre Indelningsverket varade mellan 1682 och 1901 men många av de gamla indelta soldaterna blev kvar i tjänst i många år även efter 1901.De indelta soldaterna i Åkers socken tillhörde Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Totalt fanns 23 soldatrotar (soldattorp) i Åker.Varje soldatrote bestod av ett antal bondgårdar (skatte- och kronohemman) som tillsammans hade till uppgift att underhålla en soldat åt regementet. De skulle tillhandahålla ett soldattorp åt soldaten och hans familj att bo i. Soldattorpen var således en slags tjänstebostad för de indelta soldaterna. När de slutade som soldat fick de flytta ut från soldattorpet för nu skulle en ny soldat flytta in.Det var en ekonomisk börda för bondgårdarna i en soldatrote att underhålla en soldat med torp. Därför ingick vanligen 2 – 4 gårdar per rote som tillsammans ansvarade för soldaten. Hur många gårdar som ingick per rote berodde på dess avkastning, dvs dess mantal (jordtaxeringsmått).Rotens nummer var tillika soldatens soldatnummer. Gripsholms kompani hade soldatrotenummer i serien 961 – 1050 inom regementet eller 1 – 150 inom kompaniet. I Clas Grills verk "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", 1856, (se nedan) redovisas rotenumren inom kompaniet.
Stenbacka
Stenbacka var en statarbostad under Berga, senare under Ekeby. Troligen var det en backstuga. Den dyker upp i husförhörsrullorna (HFL) runt 1826 och finns kvar fram till cirka 1891. Då har den kommentaren “Backstuga raseras” i HFL. Stenbacka står på bladet intill Snickartorp så de bör ha legat nära varandra. Stenbacka står som Snickartorp 1866 men Snickartorp är överstruket och istället står det Stenbacka. År 1891 är Stenbacka överstruket och nu står det åter Snickartorp. Vidare står det intill Stenbacka: ”Backstuga raseras” i HFL.Antagligen var Stenbacka fallfärdig och hyrsesgästen inhyseshjonen Erik Sundqvist flyttas till Snickartorp?
Eriksberg var ett torp som löd under Berga säteri. Efter att Berga förvärvat Ekeby lades Eriksberg under Ekeby då Ekeby låg nära Eriksberg. Eriksberg dyker upp i husförhörslängderna omkring 1831 och finns kvar på platsen än idag med samma namn.Nedan finns ett utdrag från Åkers husförhörslängd åren 1871-1875 för torpet Eriksberg.
Ovan, källa: Åker (D) AIIa:3 (1907-1911) Bild 690 / sid 49, Kojenhof.Bilden ovan visar den torparfamilj, Mellanders, som bodde på Kojenhof åren 1907 - 1911.Koordinater till Kojhov: 59.295446, 17.032443 eller N: 6574743, E: 615734, H: 36.
Skrumpan
Skrumpan var en statarbostad under Ekeby, från 1891 och fram till minst 1948. Torpet låg intill det tidigare soldattorpet 960 (på dagens tomt till Stenstan) men flyttades senare till dess nuvarande position.
Kojenhof (idag Kojhov) var torp under Ekeby, från 1871 och framåt. Det har funnits ett torp med detta namn ända tillbaka till 1600-talet. Åkers husförhörslängder börjar 1689 och redan då finns torpet med i längden.
Ovan, Källa: Åker (D) AIIa:3 (1907-1911) Bild 700 / sid 50, Skrumpan.Bilden ovan visar den statardräng, Gustafsson, som bodde på Skrumpan åren 1907 - 1911.Koordinater till Skrumpans nuvarande position: 59.296056, 17.023360 eller N: 6574768, E: 615235, H:34.Koordinater till Skrumpans ursprungliga position: ??
Stenstugan
Stenstugan var en statarbostad under Ekeby från cirka 1826 och fram till andra halvan av 1840-talet. Då har den kommentaren ”raserats” i husförhörslängden.
Ovan, källa: Åker (D) AI:14 (1846-1851) Bild 49 / sid 39, Stenstugan.Som vi ser ovan har Stenstugan satts inom paranteser och fått kommentaren “raserats”.Ovan ser vi två änkor i Stenstugan, änkan Cathrina Byström samt inhysesänkan Brita Andersdotter.Koordinater till Stenstugan: ??
Lugnet
Lugnet var ett statartorp under Ekeby från 1831 och fram till 1845, låg sen under Norrby.
Ovan, källa: Åker (D) AI:12 (1836-1840) Bild 44 / sid 39, Lugnet.Under perioden 1836-1840 bor statdrängen Carl Eric Lindgren i statarbostaden Lugnet.
Ovan, Källa: Åker (D) AI:13 (1841-1845) Bild 43 / sid 39, Lugnet.Här finns kommentaren “flyttas efter Sättertorp”. Sättertorp var ett torp under Norrby. Jag vet inte om torpet flyttades fysiskt eller bara bytte plats i HFL men Lugnet återfinns från denna period under Sörbyroten efter Sättertorp i HFL.
Ovan, källa: Åker (D) AI:14 (1846-1851) Bild 70 / sid 60, Lugnet i Sörbyroten.Här ser vi torpet Lugnet i Sörbyroten där det dock har kommentaren Lugnet till Berga. Så, tydligen löd torpet fortfarande under Berga.Koordinater till Lugnet: 59.28602, 17.03098 eller N: 6573664.532 E: 615703.747.
Hesselby gård under Berga
Hesselby var en gård under Berga säteri i Åkers socken från mitten av 1880-talet. Tidigare var det en gård under Åkers Styckebruk. Modern stavning är Hässelby.Hesselby ägdes av Åkers Styckebruk från cirka 1870. Innan dess var det ett skattehemman (från 1826 även under Berga). Hesselby var ett skattehemman på ¾ mantal. Hesselby hade många statare anställda och även de bodde ju naturligtvis i statarbostäder dock utan att dessa bostäder benämns med något specifikt namn, till skillnad från exempelvis Snickartorp under Ekeby. I husförhörslängderna är de anställda grupperade på sidor märkta Hesselby eller Hesselby mark. Det fanns dock ett soldattorp som ingick i Hesselby rote; soldattorp 961. På Hesselby har det även funnits en skola, Hesselby skola.
Ovan, utdrag ur Åkers husförhörslängder som visar när Åkers Styckebruk samt Berga säteri förvärvade Hesselby. Den mindre bilden visar Hesselby på 1840-talet.Källor:•Åker (D) AI:13 (1841-1845) Bild 38 / sid 30 •Åker (D) AI:19 (1871-1875) Bild 47 / sid 28 (under Styckebruket)•Åker (D) AI:21 (1881-1885) Bild 49 / sid 34 (under Berga)Nedan finns en karta som visar platsen för Hesselby gård. Hesselby fanns på platsen fram till cirka 1930 och låg mellan Norrby och Ekeby längs vägen som går mellan dessa gårdar. Runt 1930 skall huset ha nedmonterats och flyttats till platsen för soldattorp 961 eller någonstans mellan soldattorp 961 och 960.Kordinater till platsen för Hässelby (ungefärliga): 59.292467, 17.049300 eller N: 6574407, E: 616724, H: 29.
Fotot ovan visar platsen för Hässelby gård. Träddungen på fotot ovan utgör platsen för gården som låg längs vägen norrut från Norrby mot Ekeby. Foto Carina Lindholm 2019-07.Hässelby finns med i kyrkböckerna fram till cirka 1930. Detta gäller även soldattorp 961. När Hässelby försvinner ur rullorna gör även 961 det då 961 tillhörde Hässelby. Hässelby skall då ha flyttats intill soldattorp 960.På flygfotot ovan från 1960 ser man resterna av grunden mm på den plats där Hässelby gård stod fram till cirka 1930. Kartan ovan är från 1867 och visar Hesselby gård vid den tiden. Både kartan och flygfotot är från Lantmäteriets historiska material.Den gröna kartan är en modernare karta och Hässelby låg i den gröna runda fläcken strax söder om “Bygget”.Hesselby gård var huduvgård i Hässelby soldatrote. Övriga gårdar i roten var Åkerby och Galltorp. Roten hade nummer 961 och soldattorp 961 Hesselby rote låg intill Snickartorp, strax väster om soldattorp 960 Ekeby rote.På ursprungliga platsen för Hässelby gård syns fortfarande grunden samt en jordkällare under huset.
Karta över Berga, Åkers socken, Södermanland. Källa lantmäteriets historiska kartor.Längst upp ligger Ekeby gård, Skattehemman under Berga säteri.Hesselby (Hässelby) låg längs vägen mellan Norrby och Ekeby. Mellan dagens plats på Skrumpan på kartan och Ekeby finns 3 svarta punkter som motsvaras av platserna för Eriksberg, soldattorp 960 samt soldattorp 961. Punkten längst söderut av dess tre är Eriksberg, den strax norr om Eriksberg är 960 och den väster om 960 är 961. Statartorpet Snickartorp låg cirka 100 m norr om 960.Den vita tomten (utan svart prick) öster om Skrumpan är Kojenhof (Kojhov).Koordinater, huvudbyggnaden Berga säteri:59.274615, 17.054287 eller N: 6572438 E: 617074 H: 27.
Soldattorp 961, Hesselby rote
Soldattorp 961 Hesselby rote tillhörde Gripsholms kompani, Södermanlands regemente. Rotens nummer inom regementet var 961 och inom kompaniet 61.Hesselby soldatrote bestod av 3 gårdar: 1.Hesselby2.Åkerby 3.GalltorpSoldattorp 961 var placerat drygt 100 m sydväst om Snickartorp och strax väster om soldattorp 960. På kartan från 1867 ovan finns soldattorpet utmärkt med “Soldatorp” längst till vänster på kartan. Det ursprungliga soldattorpet finns inte kvar idag men på platsen finns en fastighet som skall vara från 1905. Detta torp var ursprungligen på 48 m2 men har sen dess byggts om och på och är idag 3 gånger så stort. Detta torp har idag namnet Snickartorp men detta är inte det statartorp som fram till 1966 hade namnet Snickartorp och idag finns på Skansen.Bilden till höger visar den fastighet som idag kallas Snickartorp, uppförd på platsen för soldattorp 961 (foto 1970-tal). Bild: Södermanlands soldatregister.Den siste indelte soldaten på soldattorp 961 hette Axel Fredrik Lundberg. Efter att indelningsverket avskaffats 1901 bor han kvar på torpet, nu som skräddare. Torpet kallades allmänt för Lundbergstorpet. Tidigare uppgifter har indikerat att soldattorp 961 sannolikt låg ett 10-tal meter sydost om nuvarande byggnad i riktning mot det närliggande soldattorp 960. Rester av en husgrund finns kvar där idag med måtten ca: 4.5 x 7 m, vilket dock är väl litet för ett soldattorp på 1800-talet. Ägarna till nuvarande torpet på platsen har undersökt grundstommen till dagens hus och den grunden (48 m2) kan mycket väl matcha grunden till det ursprungliga soldattorpet 961. Uppförandet av det nuvarande huset från 1905 gjordes sannolikt på det gamla soldattorpets grund. Den husgrund som tidigare uppfattats som grunden för soldattorp 961 kan istället ha varit ett uthus eller liknande.De boende på platsen har åtminstone fram till mitten av 1930-talet adressen: Soldattorp 961, Åkers Styckebruk. Enligt uppgift skall de dåvarande ägarna av den fastighet som idag kallas Snickartorp tagit just detta namn i samband med ett ägarbyte 2004.Den siste soldaten på soldattorp 961, Hesselby rote, var Axel Fredrik Lundberg (f. 1854) och hans hustru Hilda Karolina Larsson och deras barn. Han antogs som soldat 1873-05-17 och tar avsked 1902-09-06. Han var 178 cm lång.Koordinater till dagens torp på tomten: 59.293242, 17.035592 (latitud/longitud) eller N: 6574478, E: 615940, H:34 (SWEREF 99 TM).
Ovan, källor: •Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) Bild 4140.•Åker (D) AI:21 (1881-1885) Bild 48 / sid 37, soldattorp 961.Överst ser vi soldat 961 Lundberg i generalmönsterrullan (GMR) för Gripsholms kompani, Södermanlands regemente vid generalmönstringen den 18 juni 1879. Han tillhör Hesselby rote 961. Som soldat får han soldatnamnet Skog. Han antogs som soldat den 17 maj 1873.Lundberg ansöker 1879 om att få behålla sitt ordinarie efternamn som soldat, vilket beviljas. I nästa GMR 1883 är han upptagen i rullan som Lundberg (sida 8430). Under GMR ovan ser vi 961 Lundberg i Åkers husförhörsrulla (HFL) för 1881-1885 i hans första äktenskap. I GMR anges att Lundberg är född i Nikolai församling i Linköping medan HFL anger Nikolai i Stockholm. Lundberg är kvar i tjänst som soldat till den 6/9 1902. Efter att anställning upphört 1902 bor familjen kvar på soldattorpet, nu som brukare (torpare). Han blir nu skräddare. Torpet kallas allmänt för Lundbergstorpet efter honom.Bilden visar Lundberg på soldattorp 961 åren 1907-1911, nu som skräddare.Källa: Åker (D) AIIa:3 (1907-1911) Bild 620 / sid 42, soldattorp 961.Lundberg avlider 1913. Hustrun bor kvar till 1914 då hon flyttar till Sörby, Åker. Några av barnen bor kvar till 1915. År 1919 flyttar en ny torpare in, Johan Lindblad med familj. De bor på torpet till 1924 och därefter flyttar en ny torpare in på Lundbergstorpet, Karl Axel Valman. Valmans bor där till 1930 då han blir torpare på Lilla Trana under Berga. Därefter upphör spåren av soldattorp 961/Lundbergstorpet i husförhörslängderna.
•Sveriges kyrkböcker•Sveriges dödsbok 1860 - 2017•Sveriges befolkning, Arkiv DigitalÖverst på sidan
Bertil Johansson
Oskar Bertil Johansson föddes den 4 augusti 1924 på soldattorp 960 i Åker. Bertil växte dock upp på det intilliggande torpet Eriksberg och avled den 13 juni 2013.
Bertils informationsskyltar
Bertil var mycket intresserad i bygdehistoria och bl.a. cyklade han runt 2004 i trakten och satte upp metallskyltar på de gamla torpen och andra minnesvärda platser med information om dem. Mer information om Bertil och hans skyltar.Bilden till höger visar en av Bertils många informationsskyltar. Denna står vid platsen för Hässelby gård och märker ut Hässelby skola. Texten på skylten lyder: Hässelby skola, grund. Foto Carina Lindholm 2019-07.
Gårdstunet för Lugnet som det ser ut 2019.Foto Carina Lindholm 2019-07.
Generalstabskartan.Kartan visar Snickartorp, slodattorpen 960 och 961, Eriksberg samt Stenbacka liggande i ett kluster väster om Hässelby. Källa: Generalstabskartan Södra verket, nr 74 Västerås. Kartan är från 1909.
Kartor
Följande kartor visar platsen för torpen under Ekeby och Hässelby i Åkers socken.
Häradsekonomiska kartan, Södermanlands län.Denna karta är mer detaljerad än generalstabskartan och är tillverkad åren 1897 - 1901.B = BackstugaST = SoldattorpT = TorpKälla: Häradsekonomiska kartan, Södermanlands län. Kartblad HEK_D019_Toresund_1897-1901_3_1.
