Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-06-09

Sveriges landskap

Inledning

Landskapen i Sverige är en kvarleva av en äldre indelning av landet som ersattes som grundläggande förvaltningsenheter av Sveriges län genom regeringsformen 1634. Landskapen har dock fortsatt vara en använd indelning, vilket uttrycks i officiella vapen och i kungahusets hertigtitlar. Landskapen utgör också kulturella identifikationer.

Bakgrund

Indelningen i landskap baserades under tidig medeltid främst på lagsagor för rättskipning. Lagsagorna hade också före 1350-talet olika (landskaps)lagar och lagmannen, ledaren för lagsagan, hade ofta en roll som talesman för landet (landskapet). En lagsaga var ett historiskt rättsdistrikt, en äldre typ av domkrets. Ursprungligen avsåg lagsagan det område där en viss lag gällde innan de första rikstäckande lagarna stiftades i Sverige. Lagsagornas geografiska gränser börjar framträda i medeltida dokument från och med 1100-talet, samtidigt som stift och socknar etablerades vilket gav en fastare gräns av lagsagorna omfattning. Parallellt med lagsagor/landskap fanns från 1300-talet slottslän och fögderier för skatteuppbörd. Dessa fögderier och slottslän hade varierande omfattning över tiden men fick med regeringsformen 1634 fastare former och övertog flera uppgifter som tidigare hanterats per lagsaga/landskap. Det finns 25 landskap i Sverige. De grupperas i tre landsdelar: Götaland, Svealand och Norrland. Se vidare Sveriges landsdelar

Historik

Under vikingatid och medeltid bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, löst förenade under en gemensam kung. Landskapens högsta beslutande organ var landstinget (eller landskapstinget) där alla vuxna fria män kunde delta. Ett landsting beslöt i frågor som rörde det egna landskapet, det bestämde vad som var gällande rätt (landskapslag) och landstinget var landskapets högsta domstol. En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till alla landsting och svära att hålla deras lagar och seder. Landstingen leddes av en lagman.

Indelning i län 1634

Kungamakten växte sig allt starkare och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen. Länen leddes av en landshövding, som var kungens personliga representant i respektive län. Lagstiftningsmakten hade därmed gått över från landstingen till riksdagen. Lagmannen som dömde i lagmansrätten, tillsattes nu av kungen. Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom att försvinna. Landskapen saknar sedan länsreformen 1634 administrativ betydelse.

Landskapen efter 1634

De har dock fortfarande officiell ställning. Landskapen har officiellt fastställda vapen. Den officiella ställningen kommer också till uttryck i att många medlemmar av kungahuset har titeln hertig eller hertiginna av olika landskap. Se Svenska landskapsvapen Landskapen används också fortfarande flitigt i kulturella och historiska sammanhang. Många människor känner en betydligt större samhörighet med landskapet än med länet de bor i. Det är landskap snarare än län som svenskar brukar ange som sin hembygd, med undantag för Västerbottens län och Norrbottens län samt Stockholm och Göteborg, där landskapsidentifikationen är svag. År 1810 delades Västerbottens län och Norrbottens län bildades. Den del av Norrbottens län som inte ligger i Lappland har kommit att uppfattas som ett eget landskap, landskapet Norrbotten. Information om Sveriges landskap

Sveriges landskap

Sveriges landskap i bokstavsordning: 1. Blekinge 2. Bohuslän 3. Dalarna 4. Dalsland 5. Gotland 6. Gästrikland 7. Halland 8. Hälsingland 9. Härjedalen 10. Jämtland 11. Lappland 12. Medelpad 13. Norrbotten 14. Närke 15. Skåne 16. Småland 17. Södermanland 18. Uppland 19. Värmland 20. Västerbotten 21. Västergötland 22. Västmanland 23. Ångermanland 24. Öland 25. Östergötland

Sveriges Landskap

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-06-09

Sveriges landskap

Inledning

Landskapen i Sverige är en kvarleva av en äldre indelning av landet som ersattes som grundläggande förvaltningsenheter av Sveriges län genom regeringsformen 1634. Landskapen har dock fortsatt vara en använd indelning, vilket uttrycks i officiella vapen och i kungahusets hertigtitlar. Landskapen utgör också kulturella identifikationer.

Bakgrund

Indelningen i landskap baserades under tidig medeltid främst på lagsagor för rättskipning. Lagsagorna hade också före 1350-talet olika (landskaps)lagar och lagmannen, ledaren för lagsagan, hade ofta en roll som talesman för landet (landskapet). En lagsaga var ett historiskt rättsdistrikt, en äldre typ av domkrets. Ursprungligen avsåg lagsagan det område där en viss lag gällde innan de första rikstäckande lagarna stiftades i Sverige. Lagsagornas geografiska gränser börjar framträda i medeltida dokument från och med 1100-talet, samtidigt som stift och socknar etablerades vilket gav en fastare gräns av lagsagorna omfattning. Parallellt med lagsagor/landskap fanns från 1300- talet slottslän och fögderier för skatteuppbörd. Dessa fögderier och slottslän hade varierande omfattning över tiden men fick med regeringsformen 1634 fastare former och övertog flera uppgifter som tidigare hanterats per lagsaga/landskap. Det finns 25 landskap i Sverige. De grupperas i tre landsdelar: Götaland, Svealand och Norrland. Se vidare Sveriges landsdelar

Historik

Under vikingatid och medeltid bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, löst förenade under en gemensam kung. Landskapens högsta beslutande organ var landstinget (eller landskapstinget) där alla vuxna fria män kunde delta. Ett landsting beslöt i frågor som rörde det egna landskapet, det bestämde vad som var gällande rätt (landskapslag) och landstinget var landskapets högsta domstol. En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till alla landsting och svära att hålla deras lagar och seder. Landstingen leddes av en lagman.

Indelning i län 1634

Kungamakten växte sig allt starkare och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen. Länen leddes av en landshövding, som var kungens personliga representant i respektive län. Lagstiftningsmakten hade därmed gått över från landstingen till riksdagen. Lagmannen som dömde i lagmansrätten, tillsattes nu av kungen. Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom att försvinna. Landskapen saknar sedan länsreformen 1634 administrativ betydelse.

Landskapen efter 1634

De har dock fortfarande officiell ställning. Landskapen har officiellt fastställda vapen. Den officiella ställningen kommer också till uttryck i att många medlemmar av kungahuset har titeln hertig eller hertiginna av olika landskap. Se Svenska landskapsvapen Landskapen används också fortfarande flitigt i kulturella och historiska sammanhang. Många människor känner en betydligt större samhörighet med landskapet än med länet de bor i. Det är landskap snarare än län som svenskar brukar ange som sin hembygd, med undantag för Västerbottens län och Norrbottens län samt Stockholm och Göteborg, där landskapsidentifikationen är svag. År 1810 delades Västerbottens län och Norrbottens län bildades. Den del av Norrbottens län som inte ligger i Lappland har kommit att uppfattas som ett eget landskap, landskapet Norrbotten. Information om Sveriges landskap

Sveriges landskap

Sveriges landskap i bokstavsordning: 1. Blekinge 2. Bohuslän 3. Dalarna 4. Dalsland 5. Gotland 6. Gästrikland 7. Halland 8. Hälsingland 9. Härjedalen 10. Jämtland 11. Lappland 12. Medelpad 13. Norrbotten 14. Närke 15. Skåne 16. Småland 17. Södermanland 18. Uppland 19. Värmland 20. Västerbotten 21. Västergötland 22. Västmanland 23. Ångermanland 24. Öland 25. Östergötland

Sveriges landskap