Made with Xara

De svenska landskapsvapnen

Historik

Gustav Vasas begravningståg 1560

Bakgrunden till de svenska landskapsvapnen är inte helt känd. Däremot vet man när de användes för första gången. Det var vid Gustav Vasas begravningståg år 1560. Då red 24 unga adelsmän, en för varje landskap, i begravningståget med var sin fana prydd med ett vapen som var och en representerade ett landskap i det svenska riket. Det finns inga avbildningar av dessa fanor med de är mycket väl beskrivna vilket gör att var och en av landskapsvapnen går att identifiera. Landskapsvapnen finns på teckningar först från slutet av 1500-talet.

Motiven i landskapsvapnen

Motiven i landskapsvapnen skiljer sig åt men det finns en grupp av vapen som direkt avspeglar vad som var vanligt i Centraleuropa; lejon, drakar, gripar och örnar. De landskapsvapen som följer detta bruk är Västergötlands lejon, Östergötlands drake, Södermanlands grip, Smålands lejon och Värmlands örn.Även Upplands glob samt pilarna, rosorna och kronan i Närkes och Dalarnas vapen tillhör denna grupp. En helt annan grupp av landskapsvapen har en mer lokal prägel med anknytning till dessa landskaps näringar och djurliv. Exempel på förekomst av dessa i vapnen är bergsbruket i Västmanland, boskapsskötseln i Dalsland, laxfisket i Ångermanland, hjortarna på Öland, Älgarna i Gästrikland, Hälsinglands getabock och Västerbottens renar.Medelpads vapen kan tolkas som landet mellan de två älvarna Ljungan och Indalsälven. Finland var en svensk landsdel fram till 1809 och några av dess landskap fanns representerade i Gustav Vasas begravningståg. Lappland var på Gustav Vasas tid ännu inte en fullt integrerade del av Sverige. Det blev landskapet förs under Gustav Vasas son Karl IX:s tid då en aktiv kolonisering av Lappland ägde rum. Lappland var därför representerad i Karl IX:s begravningståg år 1612. Landskap som tillfördes Sverige efter fredssluten med Danmark 1645 och 1658 fick landskapsvapen i samband med Karl X Gustavs begravning 1660. Exempel på dessa landskap är Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän och Jämtland. Vissa landskapsvapen har anor som går längre tillbaka än 1560 eftersom de tidigare har använts som sigill. Dessa är Gotlands vapen som är känt från 1280, Dalarnas som är känt från 1525 och Skånes vapen från 1437. Härjedalens status som landskap var osäker i början och dess sigill som är känt från 1647 fanns inte med bland landskapsvapnen vid Karl X Gustavs begravning. Det var först under 1700-talet som även Härjedalens vapen fick plats bland de övriga landskapsvapnen.

Förändringar i landskapsvapnen

De flesta landskapsvapnen har genomgått vapenrevisoner sedan dess. Smålands vapen var från början ett armborst i fält av guld, med röda rosor på var sida. I Skånes landskapsvapen ändrades kronans färg från guld till blå så sent som 1939. Andra landskap som fått sina vapen ändrade är Värmland och några av de norrländska landskapen. Lapplands vapen ändrades så sent som 1949. Norrbotten, som först under 1900-talet började uppfattas som ett eget landskap, fick dock inte sitt landskapsvapen fastställt förrän 1995.

Länsvapnen

Motiven i landskapsvapnen ingår i länsvapnen och utgör också motiv på landskapsflaggor. När län och landskap sammanfaller är vapnen ofta desamma. Då ett län omfattar flera landskap eller delar av flera landskap, ingår ofta flera landskapsvapen i länsvapnet.

Kontroll av landskapsvapnen

Användning och registrering av statliga vapen såsom landskapsvapen styrs av Patent- och registreringsverket. Behörig länsstyrelse i fråga om landskapsvapen är den länsstyrelse som har sitt säte inom landskapet eller länsstyrelsen i det län som innehåller den största delen av landskapet. Riksarkivet har hand om statens heraldiska verksamhet och genom sin heraldiska nämnd ser riksarkivet till att vapen eller heraldiska emblem som syftar på staten eller statsmyndigheterna utförs i enlighet med heraldiska normer.