Copyright © Hans Högman 2020-04-03
Bomärken -
Ljustorp/Hässjö (Y)
Förr då kunskapen och förmågan att skriva och
läsa inte var så stor användes bomärken som
tecken för att känna igen och ange vad som ägdes
av en familj eller gård. Bomärken användes både
på lös och på fast egendom.
Ägarens bomärke var en erkänd symbol och
nyttjades framför allt som märke för gården och
dess lösa egendom, som redskap och husgeråd. Ett
exempel på användning för fast egendom var
nyttjandet av bomärken som råmärke i rågång
(gränsmärke) samt som gårdssymbol i
bygdegemenskapen.
Märket var utformat så att det skulle vara enkelt att
ristas eller huggas i det som skulle märkas.
Vanligen var det räta linjer eller bågar. Likheten till
runorna var stor.
Bomärket som tillhörde en gård ärvdes och kunde
vara oförändrat i flera generationer. När ett nytt
bomärke bildades var det i regel vid
hemmanklyvning. Det nya bomärket var då ofta
obetydligt ändrat, ofta enbart ett tillägg av ett
bistreck.
Bomärket var innehavarens och familjens speciella
egendomsmärke för deras hem samt ett uttryck
för gemenskap och arbetsinsatser inom socken-
och byalag. Delaktighet och turordning markerades
ofta med bomärken i budkavle, vägkavle, klubba
etc.
Äganderätt och användning av bomärken
reglerades i Medelpad i Hälsingelagens byalagsbalk.
Denna lag nedtecknades i början av 1300-talet.
Bomärkesordningen gällde för alla
samhällsklasser.
Prästernas och myndighetspersoners bomärken
hade under 1500-talet vanligen en heraldisk
utformning i sigill. Även firmamärken för företag
har sitt ursprung i bomärken.
När sen det blev allt vanligare med skrivna
bomärken, med gåspenna och bläck, förändrades
bomärkena så att det gick lättare och snabbare och
skriva dem med penna. Bomärkena bl. då mer
"runda" i stället för kantiga. De kom allt mer att
likna bokstäver, initialer.
Den gamla bomärkes ordningen upphörde
successivt under 1800-talet då skrivkunnigheten
blev allt mer utbredd.
Nedan följer ett antal exempel på bomärken som
mina förfäder i Ljustorp (Y) använt.
Exempel på bomärken från
Ljustorp, Medelpad (Y)
Detta bomärke har använts av mina förfäder på
gården Öppom nr 2 i Ljustorp. Minst tre
generationer på min svärdssida har använt detta
märke.
Pehr Jonsson (1660-1725), sonen Erik
Pehrsson (1704-1767) och sonsonen Pehr
Ersson (1730-1816).
Märket har använts på gården Lövberg nr
1 i Ljustorp. Innehavare Anders Olsson
(1668-1747) och sonen Lars Andersson
(1731-1800).
Märket har använts på gården Lövberg nr
2 i Ljustorp. Innehavare Olov Andersson
(1715-1791). Olov och Lars på Lövberg 1
ovan var syskon.
Märket har använts på gården Björkom nr
4 i Ljustorp. Innehavare Erik Nilsson (1705-
1800).
Märket har använts på gården Edsta nr 2 i
Ljustorp. Innehavare Augustin Nilsson (16..-
1710) och sonsonen Isak Nilsson (1699-
1771).
Märket har använts på gården Hamre nr 2 i
Ljustorp. Innehavare Anders Olsson (1657-
1719) och sonen Lars Andersson.
Märket har använts på gården Högland nr
1 i Ljustorp. Innehavare Ingemar Olsson.
Står som ägare till gården år 1620.
Märket har använts på gården Högland nr
4 i Ljustorp. Innehavare Olov Davidsson
(1654-1693).
Märket har använts på gården Jällvik nr 2 i
Ljustorp. Innehavare Erik Jonsson (1691-
1765).
Exempel på bomärken från
Hässjö, Medelpad (Y)
Märket har använts på gården Västanbäck
nr 1 i Hässjö. Innehavare Anders Thomasson
(1755-1815).
Källor
•
Bomärken i Medelpad, av Valter Bergsten, 1981
