Inledning Flottan

Man räknar den svenska flottans födelsedag som den 7 juni 1522 då de tio-tal fartyg som Gustav Vasa köpt av Hansan i Lübeck löper in i Slätbaken, Östergötland. Vid denna tid var Stockholm dess viktigaste förläggningsort. Flottan består år 1552 av 15 skepp och 20 galejor. Ursprungligen tillsattes en hövitsman per skepp men antalet ökades sedermera. Vid 1610-års riksdag beslöts att på var tionde borgare i varje stad skulle en duglig karl anskaffas och brukas som båtsman. År 1618 utkom en förordning om hur utskrivningarna skulle gå till. Allt manfolk mellan 15 och 60 år skulle indelas i rotar. Bland skatte- och kronobönderna skulle 10 man bilda en rote. I varje rote skulle en vapenför man mellan 18 och 40 år utses. I samband med att det yngre indelningsverket införs 1682 bildas även det ständiga båtsmanshållet och därmed erhöll örlogsflottan ett bestämt antal båtsmän. År 1780 uppgick örlogsflottans manskap till 11.228 man. Svenska flottans örlogsflagga är en tretungad svensk flagga. De första bestämmelserna om örlogsflaggan utfärdades år 1663. Av dessa framgick att örlogsfartyg och fästningar liksom svenska staten skulle föra tretungad flagga - örlogsflagga. Bilden till höger visar hur Sveriges örlogsflagga ser ut. Wikipedia. Arméns flotta 1756 På 1720-talet tillförs flottan en serie grundgående fartyg för strid i kustnära miljö, skärgårdsmiljö. Dessa fartyg kunde både seglas och framföras med åror. Den första fartygstypen av sådana skepp var galärerna. Dessa fartyg kallades galärflottan då den i början enbart bestod av galärer. Galärflottan stationeras på Skeppsholmen i Stockholm och eskadern kom att kallas Stockholms eskadern. År 1750 hade galärflottan växt till ett 60-tal galärer. Med tiden kom galärerna att bli omoderna och det byggdes andra typer av fartyg mer specialiserade på krigsföring i skärgårdsmiljö. Galärflottan kom därefter istället att kallas Skärgårdsflottan. I början av skärgårdsflottan organiserad som en enhet inom örlogsflottan. Den 18 oktober 1756 skapades officiellt Arméns flotta genom ett förordnande i Kungl Maj:t. Skärgårdsflottan skiljs nu från örlogsflottan och organiseras som en enhet inom armén. Armén flotta bestod 1756 av två eskadrar; Stockholms eskadern och den nyuppsatta Finska eskadern. De stod under befäl av en general. Redan 1766 återfördes dessa eskadrar till örlogsflottan för 10 år senare åter tillhöra armén (Finska eskadern återfördes redan 1770). Arméns flotta fick år 1760 en egen tretungad flagga som var helt blå till skillnad från örlogsflottans tretungade gul-blå flagga. Bilden till höger visar hur skärgårdsflottans blå örlogsflagga såg ut. Wikipedia. Den finska eskadern fick sitt manskap från Ålands och södra Finlands båtsmanskompanier samt norra Roslagens två kompanier. Till Stockholmseskadern anslogs Västernorrlands fyra kompanier. På skärgårdsflottans fartyg fanns både sjöbefäl och armébefäl. Bland officerarna var sjöofficerare var fartygschefer och ansvarig för all tjänst ombord. Arméofficerarna hade ansvar för armésoldaterna och deras tjänstgöring som marint infanteri. Beteckningar på tjänstegrader i Arméns flotta var densamma som i armén. En gemensam flotta 1823 Efter det ryska kriget 1790 skedde ytterligare organisationsändringar och armés flotta blev ett självständigt förband under befäl av en överste år 1794. Från 1793 tillkom en självständig eskader av arméns flotta i Åbo med en överste som chef. Den fullständiga sammanslagningen av armés flotta och örlogsflottan skedde 1823. Därefter upphör armés flotta att finnas till.

Marinen

Örlogsflottan har sen den bildats också varit en egen försvarsgren. År 1902 tillförs ett nytt vapenslag till flottan, nämligen det då nybildade kustartilleriet. Som ny försvarsgren bildas nu Marinen som består av två vapenslag: • Örlogsflottan • Kustartilleriet Det första kustartilleriregementet var Vaxholms kustartilleriregemente, KA1. Det bildades ur det fästningsartilleri som fanns på Vaxholms fästning. År 2000 avvecklas kustartilleriet och ombildas till amfibiekåren. • Flottans uniformer • Kustartilleriets uniformer Se även "Termer och förklaringar". Att beskriva uniformer är inte lätt och jag tar tacksamt emot rättelser och kommentarer. Om någon har några bra bilder för att illustrera de olika uniformerna och vill dela med sig går det bra att skicka över dem till mig via mail. Ange i så fall så mycket information som möjligt om bilderna.

Uniformsförteckning

• Flottans uniformer • Kustartilleriets / Amfibiekårens uniformer • Uniformstermer, Marinen • Flottans tjänstegrader 1825 - 1972 • Flottans gradbeteckningar 1825 - 1972 • Svenska örlogsflottan • Maskindrivna örlogsfartyg i den svenska flottan • Arméns flotta (skärgårdsflottan) • Båtsmanshållet • Skeppsgossekåren • Kustartilleriets historia • Arméns uniformer • Uniformer för kvinnlig personal • Uniformer vid det svenska Flygvapnet • Gradbeteckningar

Referenslitteratur

1. Dräkt och uniform av Erik Bellander, 1973 2. Örlogsflottans personal och beklädnad 1778 - 1801. Sixten Svensson 1997. Skrifter från Marinmuseum nr 2. 3. Örlogsflottans manskap och dess beklädnad de första 250 åren. Sixten Svensson 1998. Skrifter från Marinmuseum nr 3. 4. Flottans sjöofficersuniformer i Sjöhistoriska museets samlingar. Nils-Erik Melinder 2003. Maritima skrifter nr 4. 5. Flottans underofficerare och manskap 1825 - 1972, Karl Johnsson, 2016. 6. Flottans officerare 1825 - 1972, Karl Johnsson, 2016. 7. Svenska försvarets hemsida 8. Kronans kläder, Årsbok 2010, Armémuseum 9. Svenska Arméns och Flottans officers uniformer jemte gradbeteckningar, Gustaf Engelhart, 1888. 10. Wikipedia 11. Digitalmuseum Får man kopiera material (text och bilder) från denna eller andra av dina sidor för att lägga ut på egen Internetsida? Svaret är NEJ! Det är däremot OK att länka till mina sidor. Överst på sidan