Om Kustartilleriet

Kustartilleriet bildas

Den 1 november 1901 fattade Riksdagen det formellt beslutet att upprätta Kustartilleriet med start från den 1 januari 1902. Då sammanslogs Vaxholms artillerikår och Karlskrona artillerikår samt en del minpersonal från flottan till Kungliga Kustartilleriet. Kustartilleriets huvuduppgifter var invasionsförsvar och försvar av de marina basområdena. Kustartilleriet löste dessa uppgifter genom att med artilleri och minor driva undan, stoppa eller sänka fientliga fartyg. Inom Kustartilleriet fanns både rörligt och fast artilleri. Under andra världskriget och framåt byggdes cirka 60 kustartilleribatterier längs den svenska kusten.

Nedläggning av Kustartilleriet -

Amfibiekåren bildas

Genom försvarsbeslutet 2000 beslutades att kustartilleriet skulle avvecklas i dess dåvarande form. Försvarsbeslutet 2000 innebar att det fasta kustartilleriet helt skulle läggas ned. Istället omvandlas kustartilleriet till Amfibiekåren. Den 1 juli 2000 bildades Amfibiekåren, där ingick Vaxholms amfibieregemente (Amf 1), Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och Amfibiestridsskolan (AmfSS). Sedan 2005 finns av dessa tre förband endast ett kvar Vaxholms amfibieregemente (Amf 1), som sedan 2005 heter Amfibieregementet (Amf 1). Amfibiekåren (AMF) är amfibieförbanden inom den svenska marinen. Amfibiekåren är den del av marinen som ansvarar för det kustnära försvaret, medan den andra grenen, flottan, har ansvar för försvaret längre ut till havs. Se vidare Kustartilleriets historia.

Uniformer vid Kustartilleriet

Uniform m/1902

Från sitt inrättande 1902 bar kustartilleriet uniform m/1902 som till stora delar liknade flottans. Det enda undantaget var en vapenrock med ståndkrage, som bars av officerare och underofficerare. Flottans vapenrock hade en öppen fällkrage. Bilden till höger visar en kustartillerist i uniform m/1902. Foto 1929. Först med den gråbrungröna uniformen m/1942 fick kustartilleriet en för fälttjänsten anpassad uniform. Även gradbeteckningarnas utseende påminde om flottans. Öglan i Kustartilleriets gradbeteckningar var dock inte rund utan mer oval, dvs. lökliknande.

Bilder på kustartilleriets uniformer

Uniform m/1942

Strax före andra världskriget fastställdes en ny fältuniform för armén, m/1939. Färgen på uniformen m/1939 var gråbrungrön. Vapenrocken har slag såsom på en vanlig kavaj och kragen är nedvikt. På framsidan fanns två utanpåliggande bröstfickor samt två sidfickor. Vidare hade vapenrocken en knapprad med 4 knappar. Fältmössan m/1939 var en båtmössa i samma färg som uniformen. Fältbyxorna m/1939 hölls ihop vid vristerna av damasker. Skjortan till uniform m/1939 var grå till färgen. Kustartilleriet hade sen bildandet 1902 burit uniformer av samma typ som flottan, dock med små avvikleser. Flottans krage var nedvikta och öppen framtill medan kustartilleriets uniform hade ståndkrage. Kustartilleriets uniform m/1902 var inte en uniform anpassad för strid på land utan i första hand anpassad för tjänstgöring ombord på flottans fartyg. Kustartilleristerna var klädda som matroser och fick därför smeknamnet “skogsmatroser”. När armén nu tog fram en ny fältuniform 1939 så beslöt man att även kustartilleriets skulle få den tilldelad sig. Detta skedde 1942 och därför fick kustartilleriets fältuniform modellbeteckningen m/1942. Vapenrocken m/1942 var försedd med axelklaffar där kustartilleriets vapenslagstecken, två korslagda kanonrör, var placerade. Kragspeglarna var röd och meniga soldater bar här förbandsnumret. Befäl bar gradbeteckningarna på kragspeglarna. Bilden till höger föreställer en soldat i kustartilleriet iförd uniform m/1942 med en etta på kragspegeln (Vaxholms kustartilleriregemente, KA1). Foto Hans Högman 2003. Vaxholms fästningsmuseum. Kustartilleriets gradbeteckningar m/1942

Uniform m/1958

Erfarenheterna från Andra världskriget visade på behovet av både sommar- och vinteruniformer samt en uniform som var bättre anpassad för det moderna kriget. Under efterkrigstiden, dvs under både 1940- och 1950 talet pågick försök med att både förbättra m/1939 samt att ta fram en helt ny fältuniform. Resultatet, fältuniform m/1958 är en modernisering av den tidigare fältuniform i armén m/1939. Det gråbrungröna tyget behölls från m/1939 medan uniformen till vissa delar fick ett nytt utseende. Samtidigt som man tillverkade den nya m/1958 modifierades även gamla m/1939 för att bli m/1939- 1958 liksom m/1942 blev m/1942-1958 i Kustartilleriet. Modifieringarna på de äldre uniformerna var att de i första hand kompletterades med fickor baktill på vapenrock/kappa. Vidare togs axelklaffarna bort. Uniform m/1958 togs fram som vinteruniform. Ny sommaruniform blev istället den gröna m/1959. Bilden till höger visar en soldat i kustartilleriet (KA4) i uniform m/1942- 1958 rattandes en Ra145 radio. Vintermössa m/1959. Foto Hans Högman, 1970. M/1958 är enhetlig och lika för alla. Endast grad- och truppslagsbeteckning finns på uniformen. Den var tillverkad av tjockt gråbrungrönt ylletyg och skulle skydda mot kyla och väta. Vapenrocken hade ett bälgveck i ryggen som gjorde den bekväm samt en bred krage som gick att fälla upp mot väder och vind. Den hade även rymliga fickor; två stycken snedställda fickor nedtill på framsidan samt två stycken baktill. Alla fickorna hade lock. Byxa m/1958 hade två benfickor med lock. Även byxa m/1939-1958 och m/1942-1958 kompletterades med dessa benfickor. Den nya fältskjortan var av mjuk grön flanell. Någon fältmössa togs inte fram till m/1958 utan till den bars den senare fältmössa m/1959. Gradbeteckningar och truppslagsbeteckningar anbringades på kragspegel m/1958. Kragspegeln var tillverkad av gröna textilband med ljusare gröna längsgående fält. Själva beteckningarna var i gul färg. Se nedan bild på uniform m/1959. Truppslagstecken bars på höger kragsnibb eller på båda. Gradbeteckningar bars på vänster kragsnibb.

Uniform m/1959

År 1959 kom en ny fältuniform i bomullstyg och i olivgrön färg, m/1959. I och med denna uniform så gick man ifrån den grå uniformsfärgen till förmån för en olivgrön färg. Uniform m/1959 var först av allt avsedd för sommarhalvåret och m/1958 för vinterhalvåret. Uniform m/1959 var till utseendet lik m/1958 men var tillverkad i annat material och i annan färg. Vapenrocken till m/1959 var högknäppt i halsen och hade två fickor framtill och två fickor baktill. Samtliga fickor var försedda med lock som kunde knäppas. Den hade en slejf nedtill och en knapprad bestående av fyra knappar. Liksom på uniform m/1958 användes kragspegel m/1958 som fästes på kragsnibbarna. Truppslagstecken bars på höger kragsnibb eller på båda. Gradbeteckningar bars på vänster kragsnibb. Uniform m/1959 saknade liksom uniform m/1958 axelklaffar. Bilden till höger visar vapenrock m/1959, kustartilleriet, för värnpliktig soldat. Bilden till vänster visar kragspegel m/1959 för vpl med kustartilleriets vapenslagstecken. Fältbyxan m/1959 hade förutom två snedställda byxfickor och en bakficka även två benfickor med lock placerade på utsidan av låren. Längst ned på respektive byxben fanns en fast damask. Fältskjortan m/1959 var även den olivgrön med en mjukt nedviken krage. Gradbeteckningar på kragspegel m/1958 bars på skjorta m/1959 på vänster bröst. Fältskjortan fanns även utan krage med beteckningen m/1955. Till uniformen hörde en olivgrön fältmössa m/1959 av kepstyp med mjuk skärm. Mössan hade invikbart pannskydd samt utanpåliggande öron- och nackskydd. Mössan fanns även förvinterbruk, dvs. pälsmössa m/1959 med pälsbeklädda öron- och nackskydd hopknäppta ovanpå mössan. För vinterbruk fanns även vindrock m/1959 i olivgrön färg och försedd med ett löstagbart foder. Rocken var 3/4 lång och hade två sidfickor med lock. Rocken knäpptes med knappar. Gradbeteckningar och truppslagstecken bars på vindrocken enligt samma reglar som för vapenrocken. Gradbeteckningarna och truppslagstecken till uniform m/1959 var densamma som till uniform m/1958, dvs kragspegel m/1958.

Uniform m/1960

En ny permissionsuniform fastställdes 1960, m/1960. Den var av ett helt annat utseende än de båda fältuniformerna m/59 och m/58. Färgen var stålgrå. Den var gjord i tunnare tyg och "livsydd". Vapenrocken m/1960 hade en knapprad som knäpptes med fem knappar. Vidare hade den två bröstfickor och två sidfickor, alla med lock. Vapenrocken i armén var försedd med axelklaffar, dock inte i kustartilleriet. Truppslagstecken och motsvarande bars på båda kragsnibbarna medan gradbeteckningar. Förbandstecken bars i armén på axelklaffarna medan kustartilleriets vapenslagstecken bars på höger bröst. Långbyxor m/1960 var i samma färg som vapenrocken och var försedda med två sidfickor samt två bakfickor plus hällor för bälte. Skjorta m/1960 var tillverkad i blågrått tyg, hade krage samt axelklaffar. Framtill fanns två bröstfickor med lock. Till skjortan fanns en stålgrå slips. Båtmössa m/1960 var stålgrå med undantag för vissa regementen. Bilden till höger visar en soldat i kustartilleriet (KA4) i uniform m/1960 med båtmössa m/1960. Kustartilleriets vapenslagstecken på höger bröst. Notera avsaknaden av axelklaffar. Foto Hans Högman, 1970. För befäl fanns även skärmmössa m/1960 av stålgrått tyg med en svartlackerad skärm. Kappa m/1960 var 3/4-lång, stålgrå och hade dubbla knapprader om vardera tre knappar. Kappan hade framtill två sidfickor med raka ficklock. Till vinterkappan fanns en vintermössa m/1960 i likartat material. Den hade skärm och raka sidor, med en kulle utan överhäng. Bilden till vänster visar kustartilleriets vapenrock m/1960, kapten. Digitalmuseum. Vaxholms fästningsmuseum. Tjänstetecken och knappar m/1960 var normalt utförda av metall i bronsfärg (blankförgyllda). Vissa regementen hade silverfärg. Även gradbeteckningarna var i metall (förgyllda eller försilvrade beroende på regemente) men till utseende lika de på kragspegel m/1958. Neptunigaffeln eller "den gyllene treudden" är kustjägarnas utbildningstecken. Sedan 1994 bärs Neptunigaffeln som ett tygmärke på uniformsjackans högra ärm istället för på den gröna baskern. Utbildningstecknet bärs även på bröstet på uniform M/87 och som halsband. De tre uddarna i treudden står för kustjägarnas motto; mod, kraft och spänst. Basker m/1960, Basker m/1960 för kustjägare. Tillverkad av mörkgrön filt med kustjägarmärket i form av en harpun, en blankförgyld treudd. Kanten är skodd med svart plast. Bilden till höger visar kustjägarnas gröna basker m/1960. Armémuseum. Uniform m/60 kunde också bäras som stor eller liten högtidsdräkt, samt som högvaktsuniform. Till högvaktsuniformen bars grå skjorta och slips, vita damasker, vita vantar och vit plasthjälm. Uniform m/1968 År 1968 fastställdes ytterligare en uniform, den s.k. m/1968. Den hade en kort jacka av grönt tyg och var enradig, hade fasta axelklaffar och två bröstfickor med fasonerade ficklock. Långbyxorna var även de gröna och hade två sidofickor och två bakfickor samt hällor för bälte. Skjorta m/1968 var tillverkad av grönt tyg, hade fast krage samt axelklaffar med gröna hylsor samt två bröstfickor med lock. Slipsen till skjortan var tillverkad av ljusgrön textil. Skärmmössa m/1968 var grön med en svartlackerad skärm. I skärmmössan bars samma mössmärke som på skärmmössa m/1960. Truppslagstecken, gradbeteckningar och förbandstecken bars på motsvarande sätt som på uniform m/1960.Denna uniform var en arbetsdräkt som enbart bars av befäl av furirs grad och uppåt. Uniform m/1968 användes fram till 1994.

Uniform m/1987

En ny permissionsuniform med modellbeteckning m/1987 ersatte efter beslut år 1990 de tidigare uniformerna m/1960 och m/1968. Uniformen är snarlik m/1960 och finns i fyra olika modeller; stålgrå, mörkblå, khaki och vit. • m/1987, Mörkblå grundmodell. Används av Flygvapnet och Amfibiekåren. • m/1987A, Stålgrå modell. Används av Armén. • m/1987K, Khaki modell (beige). Används av Armén och Flygvapnet i tropisk och subtropisk miljö. • m/1987V, Vit modell. Används av Marinen i tropisk och subtropisk miljö Den mörkblå grunduniformen, m/1987, används av Amfibiekåren (och dåvarande Kustartilleriet). I Amfibiekåren bärs uniform m/1987 endast av gruppbefäl och meniga. Officerare och specialistofficerare använder m/1948 (Flottans uniform). Vapenrock m/1987 är mörkgrå, enradig med fyra knappar samt har fasta axelklaffar. Den har två bröstfickor och två sidfickor, samtliga med lock. På axelklaffarna bärs gradbeteckningar och förbandstecken. På kragsnibbarna bärs truppslagstecken. Tjänstgörningstecken fästs på höger bröstficka. Jacka m/1987 är mörkgrå i färgen och är en kort jacka med midjelinning samt två bröstfickor med lock. Jackan knäpps med 4 dolda knappar av plast. På axlarna finns axelklaffar. Långbyxor m/1987 är även de mörkgrå, har två snedställda sidfickor samt en bakficka. Kappa m/1987 är mörkgrå, 3/4 lång, fodrad, har två knapprader om fyra knappar vardera samt axelklaffar. På utsidorna finns två fickor med lock. Bilden till höger visar en amfibiesoldat i uniform m/1987 för Marinen med kustjägarsymbol och grön basker. Wikipedia. Till uniform m/1987 används vit skjorta m/1978. Underofficerare och officerare bär normalt skärmmössa m/1948 i Amfibiekåren som huvudbonad, övriga bär istället baskermössa m/1960. Till daglig dräkt kan basker bäras istället för skärmmössa. Som standard förstärkningsplagg bärs som kappa m/1987 (eller kappa m/1878 fr. 1:e sergeants grad). Tjänstetecken till uniform m/1987 bärs på motsvarande sätt som på uniform m/1960.

Uniform m/1948

Flottans uniform m/1948 används till vissa delar av amfibiekåren, bl.a. innerkavaj m/1948 och skärmmössa m/1948. Innerkavaj m/1948 är tillverkad i mörkblått tyg och har två knapprader om vardera fyra knappar av flottans större modell. Kavajen har en nedvikt krage med slag och två sidofickor med lock. Gradbeteckningen sitter på ärmarna. Till denna bärs blå långbyxor m/1948. Vidare bärs blå långbyxor, svarta strumpor och lågskor m/1903. Som huvudbonad bärs skärmmössa m/1948 med vit eller blå mösskulle beroende på årstid. Som förstärkningsplagg bär samtliga kappa m/1987. Bilden till höger visar kustartilleriets innerkavaj m/1948, majors grad. Gradbeteckningarna bärs på ärmarna. Digitalmuseum. Millseum. Bilden till vänster visar kustartilleriets skärmmössa m/1948, officer. Notera de korslagda kanonrören i skärmmärket. Digitalmuseum. Millseum.

Daglig dräkt 2015

Enligt Försvarsmaktens reglemente Uniformsbestämmelser 2015 bärs följande persedlar av amfibiekåren till daglig dräkt respektive vardagsdräkt. • Officersaspiranter och från 1:e sergeants grad: Skärmmössa m/1948, byxor m/1987, svarta lågskor, vit långärmad skjorta, slips och innerkavaj m/1948. • Meniga och gruppbefäl: Mellangrön basker, byxor m/1987, svarta lågskor, vit långärmad skjorta, slips och vapenrock m/1987 blå. • Kjol m/1987 får bäras av officersaspiranter och från 1:e sergeants grad. Till kjol bärs beige nylonstrumpor och svarta släta damskor eller vid behov, svarta släta damstövlar. • Kappa m/1987 blå (eller kappa m/1878) bärs vid representation. • Från 1:e sergeants grad får kappa m/1878 bäras istället för kappa m/1987 blå vid enskilt uppträdande (tillåtet plagg). • Basker bärs av meniga och gruppbefäl men ska även bäras av officersaspiranter, specialistofficerare och officerare vid tjänst som truppförare. • Sjörock 93 och mörkblå trenchcoat m/84 får bäras vid enskilt uppträdande men uppfyller i formella sammanhang inte kravet på korrekt klädsel. • Skärmmössa m/1948 bör bäras av officersaspiranter och från 1:e sergeants grad vid enskilt uppträdande och ska bäras vid representation och formella tillfällen. • Vintermössa m/1987 blå och blå halsduk bärs endast tillsammans med ytterplagg. • Vid representation utomhus ska befälshandskar föras/bäras från 1:e sergeants grad. • Vid enskilt uppträdande sommartid får från 1:e sergeants grad, vapenrock m/1987 vit bäras till långbyxor m/1987 blå.

Vardagsdräkt 2015

• Officersaspiranter och från 1:e sergeants grad: Mellangrön basker, byxor m/1987, svarta lågskor, vit långärmad skjorta, slips och innerkavaj m/1948. • Meniga och gruppbefäl: Mellangrön basker, byxor m/1987, svarta lågskor, vit långärmad skjorta, slips och vapenrock m/1987 blå. • Vid enskilt uppträdande får skärmmössa m/1948 bäras av officersaspiranter och från 1:e sergeants grad. • Kjol m/1987 får bäras av officersaspiranter och från 1:e sergeants grad. Till kjol bärs beige nylonstrumpor och svarta släta damskor eller vid behov, svarta släta damstövlar. • Vid enskilt uppträdande får mörkblå trenchcoat m/84 eller skinnjacka m/90 bäras som ytterplagg. • Vintermössa m/1987 blå och blå halsduk bärs endast tillsammans med ytterplagg.

Relaterade länkar

• Svenska örlogsflottan • Båtsmanshållet • Kustartilleriets historia • Arméns uniformer • Uniformer för kvinnlig personal • Flygvapnets uniformer • Gradbeteckningar • Referenslitteratur Överst på sidan

Gradbeteckningar från 2009

Amfibiekåren har sen dess bildande år 2000 använt gradbeteckningar som i stort överensstämmer med flottans. Öglan är dock den lökliknande ögla som kustartilleriet använde mellan 1902 och 1942. Amfibiekårens tjänstegrader är dock lika arméns. År 2003 justerades Marinens gradbeteckningar för att få ett mer internationellt utseende. År 2009 gjordes ytterligare anpassningar vilket medförde ändringar i både gradbeteckningar och tjänstegrader. Bland annat tillkom tjänstegraden 1:e sergeant. Nedan visas amfibiekårens gradbeteckningar från 2009:

Fältuniform 90

När fältuniformssystem 90 infördes i början av 1990-talet, för att efterhand ersätta fältuniform m/1958 och m/1959, fick det svenska försvaret sin första kamouflagemönstrade uniform. Denna uniform är avsedd för både sommar- och vinterbruk och ersatte både uniform m/1958 och m/1959. Systemet infördes formellt 1990, men var i praktiken ute på förbanden redan under andra halvan av 1980- talet.Uniform m/1990 har blixtlås istället för knappar. Till uniformen finns även regnställ, stövlar, värmejackor och värmebyxor. Fältjackan bärs utan midjemarkerande livrem. Uniformen kan även användas som fältparaddräkt. Bilden till höger visar fältjacka m/90. Foto Krister Lihdén. Fältuniform m/1990 finns även i en beige tropikvariant för utlandstjänstgöring.Fältuniformssystem 90 finns tillverkad i ett antal olika varianter beroende på användning: • Fältuniform 90. Fältuniform 90 är Försvarsmaktens basuniform för fältbruk och kan bäras året om. I Fältuniform 90 ingår även ett värmeställ bestående av en värmejacka och värmebyxor. • Fältuniform 90 Lätt. Försvarsmaktens sommaruniform. Fältjackan 90 Lätt bärs normalt med en t-tröja 90 som underplagg och ärmarna får vid behov vikas upp och fästas ovan armbågarna. Fältbyxa 90 Lätt saknar det foder som fungerar som snölås i de vanliga fältbyxorna och blir genom detta lite tunnare vid anklarna. Fälthatt 90 tilldelas vid insatser utomlands som extra skydd mot stark sol. Fältuniform 90 Lätt är inte en stridsdräkt. • Fältuniform 90 Pansar (P) Fältuniform 90 Pansar är Försvarsmaktens fältuniform för personal i stridsfordons- och stridsvagnstjänst. • Fältuniform 90 Tropik Beige (TR BE) Försvarsmaktens uniform för tjänst i ökenliknande klimat och är den uniform som de svenska förbanden i Afghanistan använder. Serien Fältuniform 90 Tropik Beige får inte användas inom Sveriges gränser. • Fältuniform 90 Tropik Grön (TR GR) Försvarsmaktens uniform för insatser i tropiskt och subtropiskt klimat. Den är ett eget system av uniformsdelar och utrustningsdetaljer anpassade för soldatens tjänst i djungel eller under djungelliknande förhållanden. Serien Fältuniform 90 Tropik får inte användas inom Sveriges gränser. • Fältuniform 2002 Attackdykare (ADYK) Försvarsmaktens uniform för vissa jägar- och specialförband. Uniformen är framtagen för att fungera tillsammans med övriga delar av fältuniformsystemet. Fältjacka 2002 Attackdykare är en skaljacka med vattenavvisande egenskaper. Samtidigt har tyget förmåga att släppa ut fukt. Fältbyxa 2002 Attackdykare har på samma sätt vattenavvisande egenskaper samtidigt som tyget har förmåga att släppa ut fukt. Fältjacka 90 är raglanskuren och tillverkad i ett mönstertryckt tyg (varpsatin). Nertill samt vid midjan finns snören med dragskor. På armbågarna är jackan förstärkt med extra tyg. Jackan har en tvåvägs dragkedja. På kragsnibbarna bärs kragspegel m/1958 med truppslagstecken och gradbeteckningar. På vänster överärm bärs nationsmärke m/1994 (svensk flagga) och därunder förbandstecken. På höger överärm bärs eventuella specialutbildningstecken. Fältbyxa 90 är tillverkad i samma material och mönster som jackan. Benen avslutas med ett sprund med blixtlås samt förstärkning av nylonväv. Även byxornas knän är förstärkta. Fältskjorta 90 är tillverkad i olivgrönt tyg, har hög hals och långa ärmar. I halsen finns ett blixtlås. Värmejacka 90 är en grön lång täckjacka med tunn huva. Den knäpps med ett tvåvägs blixtlås. På framsidan finns två utanpåliggande fickor med lock. Värmebyxa 90 är gröna täckbyxor, delbara uppifrån och ned med blixtlås. Fältmössa 90 är mycket lik fältmössa m/1959 och tillverkad i samma kamouflagemönster som fältjacka 90.Det finns även en fälttröja, Tröja 90. Marchkängor 90 och vinterkängor 90 är tillverkade av specialgarvad nöthud med formgjuten oljebeständig stötdämpande sula av polyuretan. Vinterkängorna har en tjockare isolering i sulan och ovandelen samt en grövre sula som är fasad för att passa skidornas bindningar. Soldaterna på bilden bär fältuniform 90, basuniformen.