Copyright © Hans Högman 2021-03-19
Uniformer för kvinnlig
personal
Uniform m/1957 kv
Uniform m/1957 kv infördes som komplement till
den befintliga uniform m/1942 kv. En ny jacka, kjol
och blus tillkom samtidigt som de äldre m/1942 kv
persedlarna fick brukas.
Jacka m/1957 kv var tillverkad i ett gråbrungrönt
diagonaltyg och i modellen lik Flygvapnets jacka
m/1947 kv.
Jacka m/1957 kv hade en enkel knapprad med fem
knappar. På varje sida av jackan fanns en snedställd
sidficka med spetsiga lock. På
jackans högra sida av bröstet
anbringades frivilligtecken
m/1946. På insidan av
frivilligtecknet bars Röda Korsets
tjänstemärke för personal inom
Hemvärnets krigssjukvård.
Bilden till höger visar jacka
m/1957 kv. Bild: Miliseum, ID:
MILI.006527.
Uniform m/1957 kv fick användas fram till 1 april
1970.
•
Jacka m/1957 kv
•
Kjol m/1957 kv
•
Blus m/1957 kv
På vänster ärm bars försvarsgrensmärke m/1957
kv för armén, flottan eller flygvapnet
och eventuellt tjänsteklassbeteckning.
Bilden till höger visar Frivilligtecken
m/1946 för Hemvärnet. Bild:
Armémuseum, ID: AM.011666.
Uniform m/1960 kv
De tidigare uniformerna för kvinnlig personal, m/1942
kv och m/1957 kv hade blivit omoderna och en helt ny
uniform för kvinnlig personal togs fram, uniform
m/1960 kv. Uniformen användes även som fältdräkt
fram till 1970 då fältuniform m/1970 kv togs i bruk.
Jacka m/1960 kv var stålgrå i färgen, figursydd, och
hade 5 knappar i en enkel knapprad. Vidare hade
jackan krage och slag samt utanpåliggande sidfickor. I
ryggen fanns en löstagbar slejf.
På bröstets högra sida bars
frivilligtecken. På vänstra ärmen
bars försvarsgensmärke och
tjänsteklassbeteckning m/1960kv.
Bilden till höger visar jacka
m/1960 kv. På vänstra ärmen
syns försvarsgrensmärket för
Armén. Bild: Armémuseum, ID:
AM.118340.
I uniform m/1960 kv ingick:
•
Jacka m/1960 kv
•
Blus m/1960 kv
•
Kjol m/1960 kv
•
Kappa m/1960 kv
•
Barett m/1960 kv
•
Båtmössa och vintermössa m/1960 kv
•
Fältbyxa m/1960 kv
•
Axelklaff m/1960 kv till rockklänningen
•
Handskar
•
Lågskor, svarta
•
Slips
•
Skärp
•
Ridbyxor m/1960 kv samt ridstövlar
•
Rockklänning m/1960 kv
Bilden till höger visar
försvarsgrensmärke för Armén (två
korslagda svärd under Kunglig krona
samt tänsteklassbeteckning m/1960
kv för löjtnant (två breda galoner).
Bild: Miliseum, ID: MILI.006682.
Rockklänning m/1960 kv var tillverkad i stålgrått tyg
och hade skärpi samma färd och två sidfickor. Kragen
var vit och på axlarna fanns axelklaffar. Som
huvudbonad användes barett m/1960 kv (slags
basker) som var gjord i stålgrått filttyg. På baretten
bars armétecken m/1960. Som alternativ till baretten
kunde båtmössa m/1960 kv eller vintermössa
m/1960 kv (skärmmössa) bäras. På dessa två mössor
bars armétecken i textil. Blus m/1960 kv var tillverkav
i stålgrått tyg och hade nedvikt krage. Blusen hade två
bröstfickor utan knappar och långa ärmar med bred
handlinning.
Kappa m/1960 kv var även den stålgrå och av
raglantyp. Den hade en enkel knapprad med 5
knappar och högknäppt i halsen. Kappan hade
rundkrage och löstagbar kappuschong.
Axelklaffar bars till rockklänningen och hade ett litet
armétecken samt tjänsteklassbeteckning eller
tjänstegruppbeteckning. På jacka m/1960 kv bars
tjänsteklassbetecning på vänster överärm.
Militära uniformer för kvinnlig
personal
Inledning
Det finns många frivilliga kvinnliga
försvarsorganisationer, exempelvis Lottakåren,
Bilkåristerna och Röda Korset. De skaffade tidigt en
slags uniform eller dräkt för den interna
verksamheten, men i fält behövdes andra uniformer.
Från år 1936 utökades reglementet kring de svenska
kvinnliga försvarsorganisationernas uppgifter så att
de även kunde svara för olika funktioner under
krigstid. Vid fälttjänst har militäruniform använts, från
1942 uniform m/1942 kv.
Uniform m/1942 kv
År 1942 antogs en uniform för den kvinnliga
frivilliga personalen i armén, frivilliguniform
m/1942 kv med fältuniform m/1939 som förebild.
Uniformen var tillverkad av gråbruntgrönt ylletyg
(kommiss- eller diagonaltyg). Jacka m/1942 kv var
enkelknäppt med fyra knappar och hade nedvikt
krage och slag som kunde bäras nedvikta eller
uppknäppta. Jackan var försedd med två
utanpåliggande bröstfickor och i ryggen fanns ett
sprund. På axlarna till jacka, kappa och blus fanns
axelklaffar där gradbeteckningar och
förbandsbeteckningar anbringades. Till uniformen
bars fältmössa m/1942 kv (båtmössa) som var av
samma modell och tyg som fältmössa m/1939.
Mössan hade framtill nationalitetsmärke m/1941 samt
ett tjänstetecken som var olika
beroende på kårtillhörighet för;
Lottakåren, Blå Stjärnan och Röda
Korset. Före 1946 bars armbindlar
för att särskilja dessa kårers olika
tjänster från varandra.
Bilden till höger visar jacka m/1942
kv - Röda Korset (SRK) Bild:
Miliseum, ID: MILI.006513.
Bilden under visar fältmössa
m/1942 kv med nationalitetsmärke
m/1941 och tjänstetecknet för Svenska
Röda Korsets personal. Bild:
Armémuseum, ID: AM.116763.
I uniform m/1942 kv ingick:
•
Jacka m/1942 kv
•
Blus m/1942 kv
•
Kjol m/1942 kv
•
Kappa m/1942 kv
•
Fältmössa m/1942 kv
•
Fältbyxa m/1942 kv
•
Axelklaff m/1942 kv
•
Lågskor
•
Slips
•
Skärp
•
Ridbyxor m/1942 kv samt ridstövlar
•
Överdragsställ m/1942 kv
Gradbeteckningar:
Gradbeteckningar och förbandsbeteckningar bars på
axelklaffarna. Mellan 1942 och 1946 bestod
gradbeteckningarna av mörkblått beläggningssnöre.
År 1946 övergick den kvinnliga personalen till att bära
samma gradbeteckningssystem som den som
användes på uniform m/1939 men med mörkblå
tecken.
Tjänstetecknen var olika beroende på frivilligkår;
Svenska Lottakåren, Blå Stjärnan och Röda Korset.
Fram till 1946 användes armbindlar med
tjänstetecken för att visa kårtillhörighet.
Tjänstetecknen tillsammans med nationalitetsmärke
m/1941 bars framtill
på fältmössan
m/1942 kv för de tre
ovan nämnda
organisationerna.
Övriga
organisationer/kårer
bar enbart
nationalitetsmärket
i mössan.
Första bilden visar
gradbeteckningarna
tillsammans med
förbandstecken för
uniform m/1942 kv.
Andra bilden visar tjänstetecknen som bars på
armbindel och på fältmössan.
Kappa m/1942 kv var av samma modell och tyg som
kappa m/1939. Kjol m/1942 kv fanns i två varianter,
en av ylletyg och en av bomullstyg. Kjolen hade fyra
våder och skulle räcka 10 cm nedanför knäna. Blus
m/1942 kv hade nedvikt krage och långa ärmar med
handledslinningar. Byxa m/1942 kv fanns i två
varianter, en fältbyxa och en ridbyxa.
Överdragsställ m/1942 kv bestod av jacka och byxor
i gråbrunt bomullstyg. Jackan var figursydd och
försedd med bröstfickor. Byxorna hade knäppning
längs sidorna.
Uniform m/1942 kv fick användas fram till 1 april
1970.
Nedan, exempel på tjänstetecken för Lottakåren, Blå
Stjärnan och Rödakorset (Hjälpsyster):
Kvinnlig personal i alla befattningar från
1989
Från hösten 1989 kan kvinnor tjänstgöra på alla
befattningar i den svenska Försvarsmakten.
•
1978, Kvinnor kan anställas som befäl i det militära
försvaret. Första etappen gällde markbefattningar
i flygvapnet.
•
1980, De första kvinnorna rycker in och
utbildningen ges på flygflottiljen F16 i Uppsala.
•
1989, Kvinnor kan tjänstgöra vid samtliga militära
befattningar, dvs även i stridande förband. Sist ut
är stridspiloter och ubåtstjänst.
•
1994, Regeringen avskaffar kravet på att kvinnor
som antas till värnplikten ska vara tvungna att
utbilda sig till officerare.
I och med att kvinnor från 1989 kan tjänstgöra i
samma befattningar i försvaret som män behövdes
ett enhetligt uniformssystem för både den manliga
och kvinnliga personalen. Från och med
uniformssystem m/1987 och fältuniform 90
använder kvinnor och män samma uniformer om än
med kvinno- och manliga storlekar.
Uniform m/1987
Uniform m/1987 är ett uniformssystem som
används av samtliga delar av Försvarsmakten,
Armén, Flottan och Flygvapnet. Uniformssystemet
används som arbetsuniform och paraduniform och
ersatte uniform m/1960 och uniform m/1968 samt
uniform m/1960 kv för kvinnlig frivilligpersonal.
Uniform m/1987 finns i ett antal olika varianter som
används i olika delar av Försvarsmakten. Uniformen
infördes samtidigt som Fältuniform 90. Uniformen
används (med några annorlunda persedlar) inom
Armén, Flygvapnet och Marinen
Uniform m/1987A (Armén) är grå och används av
Armén och Hemvärnet.
Uniform m/1987, dvs grundvarianten, är mörkblå
och används av Flygvapnet, Amfibiekåren samt
hemvärnsmusikkårer med marin- eller
flygvapenprofil.
Flottans personal använder, med undantag av
uniform m/1987 vit, inte uniformssystemet utan
använder istället uniform m/1948.
Uniform m/1987 sammansätts
som standard av svarta lågskor
m/1903 och strumpor, långbyxor
m/1987 med byxbälte, vit skjorta
m/1978 med svart slips m/1987,
livplagg samt huvudbonad.
Bilden till höger visar Flygvapnets
uniformsmodell av m/1987. Bild,
Försvarsmakten.
För mer information, se
Uniformssystem m/1987.
Fältuniform 90
Fältuniform 90 ersatte arméns fältuniform m/1958
och fältuniform m/1959 samt fältuniform m/1970 kv
för kvinnlig personal. Systemet infördes formellt
1990, men uniformen var i praktiken ute på
förbanden redan under andra
halvan av 1980-talet. Den
finns likt föregångarna i flera
olika varianter: Fältuniform 90
Lätt, Fältuniform 90 Pansar,
Fältuniform 90 Tropik Grön,
Fältuniform 90 Tropik Beige
och Fältuniform 2002 ADYK.
För mer information, se
Fältuniform 90.
Bilden till höger visar
basvarianten av fältuniform
90. Bild, Försvarsmakten.
Tjänsteklassbeteckning m/1960 kv
Tjänsteklass
Beteckning
Tjänsteklass
Beteckning
Överstelöjtnant
Fyra breda
galoner
Fanjunkare
Två smala
galoner
Major
Tre breda
galoner och en
smal
Sergeant
En smal galon
Kapten
Tre breda
galoner
Furir
Tre streck
Löjtnant
Två breda
galoner
Korpral
Två streck
Fänrik
En bred galon
Tropikuniform m/1969 kv
Under 1960-talet började Sverige alltmer delta med
trupp utomlands i FN-regi. Uniformsmodell m/1961
var arbetsuniform för personal i varma klimat. Den
var av samma snitt som m/1960, men khaki-färgad.
Till uniformen fanns även kortärmad skjorta och
kortbyxor, båda i khaki färg. Till kortbyxor bars
gråbruna knästrumpor. Eftersom allt fler kvinnor
deltog i FN-uppdragen uppstod ett behov av en
kvinnlig variant av tropikuniformen. Resultatet blev
tropikuniform m/1969 kv. På denna uniform
användes samma tjänstetecken
som på tropikuniform m/1961.
Bilden till höger visar vapenrock
m/1969 kv till tropikuniformen
för kvinnlig personal i FN-tjänst.
Enkelknäppt med krage och slag
och med fasta axelklaffar med
hylsor med gradbeteckning. Bild:
Armémuseum, ID: AM.009788.
Till uniform m/1969 kv bars blå
basker vid FN-tjänst, annars båtmössa. Övriga
persedlar var blus, shorts, kjol, långbyxor, pumps,
lågskor, m.fl.
Fältuniform m/1970 kv
Innan 1970 fanns det ett flertal uniformer som var
anpassade för kvinnor. Ingen av dessa uniformer var
en renodlad fältuniform. En sådan uniform togs fram
1970, fältuniform m/70 kv. Uniformen var en
blandning av arméns fältuniform m/1959 och
frivilliguniform m/60 kv. Fältuniform m/1970 kv
användes fram till 1990-talet då den
könsgemensamma fältuniformen, fältuniform 90
infördes.
Fältjacka m/1970 kv var tillverkad av olivgrönt tyg
och hade en enkel knapprad med fem knappar och
var högknäppt i halsen. På framsidan fanns två
snedställda sidfickor och ärmarna hade reglerbar
ärmlinning. Fältbyxa m/1970 kv hade två benfickor
och en bakficka och byxan
knäpptes i sidorna. Blus m/1970
kv hade mjukt nedvikt krage och
långa ärmar. Fältmössan och
vintermössan var av samma typ
som m/1959.
Bilden till höger visar fältjacka
m/1970 kv för Svenska
lottakåren. Bild: Armémuseum,
ID: AM.118342.
I fältuniform m/1970 kv ingick:
•
Fältjacka m/1970 kv
•
Fältbyxa m/1970 kv
•
Blus m/1970 kv
•
Kjol m/1970 kv
•
Kappa m/1970 kv
•
Båtmössa och vintermössa m/1959
•
Vindrock m/1959
•
Marschkängor
•
Lågskor
På fältjackans och vindrockens kragar bars
kragspeglar m/1958. På höger kragspegel bars
försvarsgrenstecknet och på vänster tjänsteklass-
eller tjänstegruppstecken. Frivilligtecken bars av all
frivillig personal på jackans högra sida i höjd med
översta knappen. Frivilligtecken bars även på blus
och vindrock.