Uniformer vid den svenska Flygvapnet

Innehåll denna sida:

Uniformer vid svenska flygvapnet

Inledning

När det svenska militära flyget efter första världskriget fick en permanent och självständig ställning 1926 uppkom frågan om deras uniformering. Svenska flygvapnet fick nu en uniform efter fransk förebild, uniform m/1930, en uniform som byggde på den traditionella sjöofficersuniformen fast med enkel knäppning.

Vapenrock m/1930 - ståndkrage

Denna vapenrock har beteckningen vapenrock m/1930 för manskap och hade en ståndkrage. Vapenrocken är av mörkblått ylle enkelknäppt med 6 st. kupade gulmetallknappar med tre kronor. Avskuren i midjan. Två bröstfickor (utanpå) med faconerade ficklock. Ytterligare två fickor i midjehöjd med faconnerade ficklock. Ståndkrage, 4 cm hög. Knäpps m.f. med två hakar och hyskor. Vapenrocken är fodrad med grov kypertvävd bomull. Ärmarna är fodrade med vit/grårandig bomull. Bilden till höger visar flygvapnets vapenrock m/1930 med ståndkrage. På ärmarna flygvapnets krönta emblem samt FCS (Flygvapnets Centrala Skolor). Flygvapenmuseum på Digitaltmuseum.

Uniform m/1930

Uniform m/1930 bestod i grundutförande av långbyxa m/1930, vapenrock m/1930 eller kavaj m/1930. Vapenrocken hade kavajslag och 6 knappar och fanns även i en vit variant. Ytterkavaj (kavaj) m/1930 hade dubbla knapprader. Även kappa m/1930 hade dubbla knapprader. Uniformen fick bäras av såväl meniga som officerare. I särskilt utförande fanns även kappa m/1930 som var avsedd att bäras av officerare och underofficerare över övriga uniformsplagg. Gradbeteckningarna bars på underärmarna. Som arbetsdräkt bars m/1930 med flygmössa (båtmössa). Vapenrock m/1930 var avsedd för officerare,underofficerare, underbefäl och meniga. Fick fram till 1995 bäras som obligatorisk högtidsdräkt, sällskapsdräkt och trupparaddräkt samt som dagligdräkt 1 istället för uniform m/1987 FV. Bilden till höger visar flygvapnets uniform m/1930. Foto Hans Högman 2006, Karlsborgs fästningsmuseum.

Bilder på flygvapnets uniform m/1930:

English

Uniform m/1938

Med uniform m/1938 infördes en mässdräkt för flygvapnet bestående av mässjacka och långbyxor med galoner. Jacka m/38, även kallad mässjacka ingår i flygvapnets mässdräkter, såväl liten mässdräkt som stor mässdräkt. Stor mässdräkt motsvarar frack i civilt bruk medan liten mässdräkt motsvarar smoking. Avsedd att bäras av officerare och underofficerare utom kadetter. Bilden till höger visar Flygvapnets mässjacka m/38, major. Flygvapenmuseum, Digitaltmuseum.

Uniform m/1948

Uniform m/1948 hade en uniformsjacka av fält-typ (flygjacka) med dold knäppning och gradbeteckningarna på axelklaffarna. Den var till att börja med endast avsedd som arbetsdräkt för flygande personal men fick senare större användning som befälsuniform. Bilden till vänster visar uniformsjacka m/1948. Karlsborgs fästningsmuseum, Digitaltmuseum.

Uniform m/1951

Vit vapenrock m/1930 ersattes av uniform m/1951. Det var en blå vapenrock av samma snitt som m/1930 dock utan sidfickor samt att gradbeteckningarna bars på axelklaffar. Vapenrock av mörkblått ylletyg. Rocken har femradig knäppning och i axelklaffarna finns gradbeteckningen för officerare samt flygvapnets 50mm emblem. Bilden till höger visar flygvapnets vapenrock m/1951, major. Flygvapenmuseum, Digitaltmuseum.

Jacka m/1985 FF

Jacka m/1985FF (flygförare) bars som förstärkningsplagg till flygdräkt. Fick även bäras vid enskilt uppträdande eller då det var godkänt att bäras som ytterplagg till daglig dräkt. Bilden till vänster visar flygförarjacka m/1985 FF. Digitaltmuseum.

Uniform m/1987

Flygvapnet fick genom uniform m/1987 en modern vapenrock med fyra synliga knappar och gradbeteckningarna på axelklaffar. I vardagsdräkt m/1987 ingår en midjekort jacka istället för vapenrock. Uniform m/1987, dvs grundvarianten, blå uniform, används av Flygvapnet, Amfibiekåren samt hemvärnsmusikkårer med marin- eller flygvapenprofil. Uniform m/1987 sammansätts som standard av svarta lågskor m/1903 och strumpor, långbyxor m/1987 med byxbälte, vit skjorta m/1978 med svart slips m/1987, livplagg samt huvudbonad. Från sergeants grad bärs normalt skärmmössa m/1930 som huvudbonad. Till vardagsdräkt bärs oftast basker. Piloter och helikopterförare i flygtjänst bär ofta flygmössa m/30, flyghalsduk och särskilda flygtjänstjackor till vardagsdräkt. Bilden till höger visar Flygvapnets uniformsmodell av m/1987. Bild, Försvarsmakten. Bild på flygdräkt m/1987 visas längre ned.

Bilder på forna tiders flygbesättningar

Relaterade länkar

• Flygvapnets historia • Svenska stridsflygplan • Nedskjutningen av svenskt signalspaningsplan 1952 • Förbandsnummer, Sveriges flygflottiljer • Svenska militära gradbeteckningar • Arméns uniformer • Marinens uniformer • Gradbeteckningar • Beredskapsåren 1939 - 1945 • Luftbevakning & luftbevakningslottor • Uniformer för kvinnlig personal • Referenslitteratur Överst på sidan

xxxx Mil xxxxx

xxxxxxxxxxxxx

xxx Uniformer xxx

xxxxxxxxxxxxxxxxx

Flygförare

En flygförare eller pilot är en förare av luftfartyg, en flygare. Den engelska beteckningen är pilot (som ursprungligen var ordet för lots) började användas redan i början av 1900-talet i England. När flyget kom till Sverige valde man dock det svenska ordet flygförare även om ordet “pilot” följde med som lånord. I svensk militär terminologi är dock den vanliga beteckningen flygförare snarare än pilot. I vardagstal brukar militära piloter betecknas stridspiloter eller stridsflygare för att skilja dem från trafikflygare och andra civila piloter. En pilot som provflyger luftfartyg under utveckling eller större modifiering kallas provflygare eller testpilot. Utbildning av flygförare: Under andra världskriget var behovet av flygförare stort och flygvapnet upprättade särskilda reservflygskolor för att snabbt få fram flygförare. De värnpliktiga antogs och utbildades till flygförare krigsplacerades också som värnpliktiga flygförare och fick utbildningstecknet "Silvervingar". Reservflygskolorna upphörde efter kriget och sista kullen av värnpliktiga flygförare (46 st.) tog sin examen i oktober 1946. Efter avslutningen 1946 avvecklas Flygreservskolan, det detachement inom flygvapnet som ombesörjt grundutbildningen av de värnpliktiga som tjänstgjorde som fullvärdiga flygförare vid sidan av flygvapnets fast anställda flygförare under beredskapstiden. Sedan 1939 hade då sammanlagt nio kurser utexaminerat totalt 428 st. elever, vilka därmed erhållit flygvingen m/36 i silver. Bilden till höger är från F6 Karlsborg år 1940 och visar värnpliktige flygföraren Elfing med silvervingar i uniform m/1930 med ståndkrage. Karlsborgs fästningsmuseum, Digitaltmuseum. Efter 1946 stamanställdes alla flygförare. Den första stamflygförarskolan sätts upp på Svea flygflottilj F 8, Barkarby, i oktober 1946. Skolan flyttas 1948 till F 2 Hägernäs. Stamflygförarskolan namnändras 1958 till Förberedande Fältflygarskolan. Flygkadettskolan flyttar från F 5 Ljungbyhed till Uppsala i april 1944 och får beteckningen F 20 efter att ha använt Bromma flygplats under en kortare tid. Samtidigt sattes en flygflottilj upp i Uppsala. De första officerarna utexaminerades i april 1945. Till en början var kadetterna vid skolan enbart flygande, men under 1950-talet påbörjades även markutbildning vid skolan. Skolan byter namn till Flygvapnets krigsskola 1966 och från 1982 Flygvapnets Krigshögskola och från 1986 Flygvapnets Uppsalaskolor. Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) verkade åren 1944–2004. De som utbildas till flygförare numera antas till officersprogrammet vid Försvarshögskolan (FHS), alternativt specialistofficersutbildning vid MHS Halmstad. Utbildningen till stridspilot äger rum vid FHS och vid Flygskolan (FlygS) i Linköping. Utbildningen till helikopterpilot äger rum vid FHS. Tidigare fanns kategorin fältflygare för underbefäl anställda på korttidskontrakt.