Svenska stridsflygplan -

jetflygplan-2

Jetflygplan

Ett jetflygplan är ett flygplan som drivs med en eller flera jetmotorer. Ett äldre namn är reaplan (reaktionsplan, alltså drivet av reaktionsmotor, som är ett gammalt namn för jetmotor). Jetflygplan kan färdas i höga hastigheter, upp till Mach 3. Jetmotorn användes i stridsflygplan redan under andra världskriget slutskede, till exempel i Messerschmitt Me 262. Jetflygplan med en motor är inte vanligt förekommande bland större flygplan, däremot är det vanligt förekommande på mindre militära flygplan, både på stridsflygplan och skolflygplanen till flygförarnas grundläggande flygträning.

Förteckning över svenska militära

jetflygplan

• J 21RA – Saab 21, 60 st i tjänst 1945 - 1951 • J 28 – de Havilland DH 100 Vampire, 380 st i svensk tjänst 1946 - 1957 (1966) • J 28C – de Havilland DH 115 Vampire T Mk 55, 57 st i svensk tjänst 1952 - 1967 • Saab 29 Tunnan, 661 st i tjänst 1951 – 1957 (1976) • Saab 32 Lansen, 450 st i tjänst 1955- 1978 • J 33 – de Havilland DH 112 Venom, 60 st i svensk tjänst 1953 - 1960 • J 34 – Hawker Hunter, 120 st i svensk tjänst 1955 - 1969 • Saab 35 Draken, 615 st i tjänst 1960 - 1998 • Saab 37 Viggen, 327 st i tjänst 1973 - 2005 • Saab 39 Gripen, 204 st i tjänst 1996 - • Flygsystem 2020

Till förteckningen över svenska jetflygplan

Relaterade länkar

• Svenska stridsflygplan - start • Propellerflygplan • Jetflygplan • Signalspaningsflygplan • Helikoptrar • Nationalitetsmärkning • Flygvapnets historia • Förbandsnummer vid flygvapnet • Flygvapnets uniformer • Luftbevakning & luftbevakningslottor • Beredskapsåren 1939 - 1945 • Beredskapsbilder • Svenska flygflottiljen F 19 i Finland

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Svenska stridspiloter flög bakom järnridån, artikel i DN 2021-05-27. 5. Flygvapenmuseum 6. Wikipedia 7. Digitaltmuseum Överst på sidan

Saab 35 Draken

Saab 35 Draken är ett enmotorigt svenskt jaktflygplan med dubbel deltavinge som utvecklades av Saab AB för det svenska flygvapnet, där det ersatte de tidigare J 29, J 32 och J 34. Flygplanet var det första riktiga överljudsflygplan att tas i tjänst i Västeuropa. Första flygningen gjordes 1955, och planet togs i tjänst 1960. Saab 35 Draken togs ur svensk militär tjänst 1998. Draken var ursprungligen utvecklad som ett höghöjdsjaktplan men kom att på grund av sin konfiguration även att bli ett effektivt jaktflygplan på lägre höjder. Bilden visar Saab 35 Draken S 35E. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVM.149919. I början av 1950-talet insåg Sverige att man var i behov av ett jaktplan som kunde genskjuta de nya kärnvapenbestyckade bombplanen. Flygplanet skulle vara utrustat med radar och det skulle vara kapabelt att flyga snabbare än ljudet. Vidare skulle det ha en mycket bra stigförmåga, lång räckvidd, uthållighet samt förmåga att bära de vapen som krävdes för uppdraget. Därtill skulle flygplanet ha möjlighet att starta och landa på vägbaser (Bas 60-systemet), vilket var standard för det svenska flygvapnet. År 1958 införde flygvapnet Bas 60-systemet, som byggde på defensiv spridning av flygstridskrafter i händelse av krig. Ett stort antal krigsbaser byggdes över hela landet för att kunna sprida ut flygdivisionerna i ett krigsläge. Syftet med systemet var att göra det svårt för en motståndare att bekämpa det svenska flygvapnet på marken och på så sätt öka uthålligheten för flygvapnet i händelse av krig. För att möta alla krav på planet valdes en konstruktion med en smal flygkropp med en dubbel deltavinge. Den första prototypen flög i 25 oktober 1955 och leveranserna av den första versionen, J 35A, påbörjades år 1959. Draken konstruerades som ett höghöjdsjaktplan, J 35. En spaningsversion, S 35E, tillkom senare, liksom en tvåsitsigt skolversion, Sk 35C. J 35 Drakens okonventionella vingkonstruktionen hade även en bieffekten som gjorde att den blev det första kända flygplanet som kunde utföra Kobramanövern (Kort parad). Manövern går ut på att påbörja en kontrollerad superstall genom att snabbt höja nosen på planet tills planet når en maximal vinkel över 90°, varvid flygkroppen fungerar som en luftbroms i några sekunder som snabbt sänker planets hastighet, för att sedan sänka nosen till en horisontell vinkel igen, utan att hamna i spin. Det svenska flygvapnet är det första flygvapnet som upptäckte och utvecklade Kobramanövern. En duktig Drakenpilot kunde använda manövern för att inte bara komma bakom det fientliga planet men även hamna i skottläge med automatkanonen. Den 15 januari 1960 flög för första gången ett svenskt jaktflygplan i dubbla ljudhastigheten. Totalt byggdes 644 st Draken varav 615 i svensk tjänst. Versioner: • J 35A – 90 jaktflygplan av denna version byggdes och levererades under åren 1959–1961. Från och med det 66:e flygplanet gjordes baksektionen längre för att få utrymme med en ny efterbrännkammare (ebk). Dessa flygplan fick beteckningen J 34A2 medan de första 65 flygplanen fick beteckningen J 35A1. • J 35B – 73 flygplan byggdes och levererades under åren 1962–1963. Denna version fick så småningom en bättre radar och bättre sikten. • SK 35C – Totalt byggdes 25 stycken J 35A med kort bakkropp om till en tvåsitsig skolversion. • J 35D – Denna version byggdes i 120 exemplar och levererades mellan åren 1963–1964. Saab 35D skilde sig ganska mycket från tidigare varianter. Bland annat var den utrustad med den mycket starkare Rolls-Royce Avon Mk.60-motorn (RM6CS) och en ny efterbrännare. • S 35E – Totalt 59 flygplan i en spaningsversion där radar och beväpning gett plats för kameror. • J 35F – Totalt 230 flygplan av denna version med förbättrad elektronik byggdes. J 35F hade integrerade radar-, siktes- och robotsystem. J 35F levererades mellan åren 1965 och 1972. • J 35J – Mellan åren 1987 och 1991 livstidsförlängdes 67 stycken J 35F genom uppgradering till J 35J standard. J 35J fick moderniserad elektronik, en moderniserad kanon och ytterligare två AIM-9 Sidewinder-pyloner under luftintagen. Den var i tjänst fram till 1999. Fakta: • Besättning 1 • Längd 15,34 meter • Spännvidd 9,42 meter • Höjd 3,89 meter • Vingyta 49,2 m² • Tomvikt 8.250 kg • Max. startvikt 12.400 kg (J 35J) • Max. flyghöjd 19.995 m • Max hastighet Mach 2 • Stigförmåga 10.500 m/min • Räckvidd 1.763 km • Motor 1 × Volvo Flygmotor RM 6C (Rolls-Royce Avon 300) • Dragkraft 78,4 kN Beväpning: 1 - 2 × 30 mm akan m/55, robotar, raketer. Draken i andra länder: Saab 35 Draken användes också av Danmark, Finland, Österrike samt av National Test Pilot School i USA. Bilder:

Saab 37 Viggen

Saab 37 Viggen är ett militärflygplan som utvecklades och byggdes av Saab i Linköping. Flygförvaltningens krav på Saab var att det nya krigsflygplanet skulle ha kort start- och landningssträcka och kunna utnyttja vägbaserna (Bas 60-systemet). Saab 37 Viggen uppfyllde kraven. Den första prototypen av Saab 37 flögs första gången 8 februari 1967. Viggen byggdes i fem grundversioner för olika uppgifter: AJ, attackflygplan som också kunde utföra jaktuppgifter; JA, jaktflygplan med viss attackförmåga; SH spanings- och havsövervakningsflygplan; SF, fotospaningsflygplan och Sk, skolflygplan. Attackversionen AJ 37 var den första versionen av Saab 37 Viggen som tillverkades. Under 1990-talet genomförde Saab modifieringar på AJ 37, SF 37 och SH 37 för att dessa skulle kunna operera som så kallade flerrollsflygplan. Bilden visar spaningsflygplan Saab SF 37 Viggen från F 13 Bråvalla flygflottilj. Bild: Flygvapenmuseum, ID:FVMF.000287. När Saab 37 Viggen introducerades 1971 var det ett av de mest avancerade stridsflygplanen i Europa och det första planet som tillverkades i större skala med canardvinge. Saab 37 Viggen utvecklades ursprungligen som en tänkt ersättare för Saab 32 Lansen i attackrollen och senare Saab 35 Draken som jaktflygplan. Saab 37 planerades redan från början som ett integrerat vapensystem som skulle användas tillsammans med Sveriges dåvarande system för stridsledning och luftbevakning, STRIL 60. Den användes som Sveriges standardplattform, som effektivt kunde anpassas för att utföra alla taktiska uppdragsroller. Jaktviggen: JA 37 Viggen var ett medeltungt jaktflygplan med sekundär roll som attackflygplan konstruerat av Saab AB på beställning av Försvarets Materielverk (ursprungligen Kungliga Flygförvaltningen). Planet bygger på grundkonstruktionen Saab 37 Viggen vilken konstruerades för att kunna konfigureras till jakt-, attack- och spaningsplan i separata versioner, senare även avancerat skolflygplan. Totalt levererades 149 flygplansindivider av JA 37 och planet var i operativ tjänst i Svenska Flygvapnet mellan 1980 och 2005. Attackviggen: AJ 37 Viggen var ett medeltungt attackflygplan med sekundär roll som jaktflygplan. AJ 37 var den första varianten i Viggen-serien, som kom ut på förband. Flygplanet var avsett för attackanfall mot mål på marken och till sjöss. Flygvapnet fick sin första AJ 37 i juli 1971 och 1973 togs den i förbandstjänst. Det var ett av få krigsflygplan utanför USA som då var försett med dator. Planet var i operativ tjänst i Svenska flygvapnet mellan 1973 och 1997 och totalt levererades 106 flygplansindivider av AJ 37 mellan 1973 och 1978. Under perioden 1991 till 1994 gjordes en modifiering av AJ 37. De modifierade flygplanen betecknades AJS 37. Spaningsviggen: SH 37 Viggen var ett medeltungt spanings- och havsövervakningsflygplan. Planet bygger på grundkonstruktionen Saab 37 Viggen och var i operativ tjänst i Svenska flygvapnet mellan 1975 och 2005. Grundkonstruktionen av SH 37 är baserad på AJ 37. SH 37 är utrustad med en något modifierad radar med längre räckvidd än radarn i AJ 37 och anpassad för uppgiften havsövervakning men är utrustad med radarvarnare som träder i funktion om flygplanet belyses av fientlig radar. Totalt 27 flygplansindivider av SH 37 levererades till Flygvapnet. Mellan 1995 och 1997 gjordes en modifiering av SH 37 och de modifierade flygplanen fick benämningen AJSH 37 och var i tjänst fram till år 2005. SF 37 Viggen var ett medeltungt fotospaningsflygplan. Mellan juni 1977 och februari 1980 levererade Saab 28 flygplansindivider av SF 37 till Flygvapnet och dessa var i tjänst mellan 1977 och 2005. 13 individer av SF 37 ingick i det modifieringsprogram som pågick mellan 1995 och 1997 för att få en begränsad JAS-kapacitet. De modifierade flygplanen betecknades därför AJSF 37 och var i tjänst fram till år 2005. Skolflygplan: Sk 37 Viggen var ett avancerat skolflygplan för typinflygning med piloter som senare skulle flyga andra varianter av stridsflygplanet Saab 37 Viggen. Planet bygger på grundkonstruktionen Saab 37 Viggen. Totalt 17 flygplansindivider levererades till Flygvapnet och planet var i operativ tjänst i Svenska flygvapnet mellan 1973 och 2007. Flygplanet är i stort sett en AJ 37 som modifierats med högre fena och en extra förarplats bakom den ordinarie förarplatsen. JA 37 kontra AJ 37: Skillnaderna mellan JA 37 och de övriga Viggenflygplanen är stora, vilket inte minst märks med avseende på motorn. JA 37 försågs med den vidareutvecklade RM 8B-motorn, som gav en effektökning på 9,5 kN (med tänd efterbrännkammare). Motorn var 9 cm längre än den tidigare RM 8A-motorn varför flygplanskroppen förlängdes lika mycket. På JA 37 infördes Ericssons PS-46/A radar, som bygger på puls-dopplerprincipen. Radarn kan skilja ut ett rörligt föremål från de fasta markbakgrundsreflektionerna och är också okänslig för fiendeflygplans eventuella remsfällning. Radarn kunde därmed urskilja lågt flygande mål från markekon vilket var nödvändigt för att motverka moderna attackflygplan som hade tillräcklig räckvidd för att flyga in mot sina mål på lägsta höjd. JA 37 var den enda av Viggenvarianterna som hade fast automatkanonbeväpning. Kanonen var 30 mm automatkanon m/75, en 30 mm-kaliber revolverkanon med mycket hög utgångshastighet. Förutom fast automatkanon kunde JA 37 även beväpnas med jaktrobotar. I attackrollen kunde JA 37 utöver sin automatkanon bära upp till fyra stycken Raketkapsel m/70. Elektroniken i JA 37 är helt annorlunda jämförd med övriga Viggenvarianter. Till flygplanet konstruerades en ny centraldator CD-107 där kapaciteten är fem gånger större än centraldatorn i AJ 37. Varianter JA 37: • JA 37 - Grundversionen • JA 37B – Det första moderniseringsprogrammet som utarbetades 1990 skulle bland annat ha gett radarn bättre förmåga mot störsändningar. Programmet genomfördes aldrig utan blev i stället en del i den kommande uppgraderingen. • JA 37C – Moderniseringsprogram infört 1993 med bättre elektronik, framförallt i radarn och kontrollsystemet. Radarn fick en ny signalprocessor som gjorde den mer okänslig för störningar och gjorde det möjligt att följa fler mål. Radarn kunde nu också presentera virtuella mål som överfördes till flygplanet genom styrdatalänken. Detta gjorde att flygstridsövningarna kunde göras mer realistiska och billigare genom att man slapp använda målflygplan. • JA 37D – Moderniseringsprogram infört 1997 huvudsakligen för att ge JA 37 möjlighet att använda den nya jaktroboten Rb 99. Centraldatorn byttes ut mot en modernare CD-207. Andra förbättringar är möjlighet att bära en extern störsändare i kapsel (ESA U95) samt en delvis ny instrumentpanel med en LCD-skärm i stället för den äldre CRT-skärmen. • JA 37DI – Ett antal flygplan modifierade för internationell tjänst. Flyginstrument graderade i knop och fot i stället för km/h och meter. Fakta:

Saab 39 Gripen

Saab 39 Gripen, betecknat JAS 39 Gripen, är ett fjärde generationens stridsflygplan som tillverkas av Saab AB. Beslutet om ett nytt flygplanssystem togs av Sveriges riksdag 1982 i samband med försvarsbeslutet 1982. Gripen är ett av de första fler-rolls-flygplan som kan användas för jakt-, attack- och spaningsuppdrag och dessutom växla mellan dem under flygning, därav prefixet JAS. Flygplanet skulle kunna ges service även av värnpliktig personal samt vara anpassat till vårt bassystem med krigsflygbaser (Bas 90 -systemet (tidigare Bas 60- systemet)). Bilden visar en Saab 39 Gripen på flyguppvisningen i Kaivopuisto i juni 2017. Bild: Wikipedia. År 1980 lämnade Saab ett förslag på ett svenskt enhetsflygplan (ett svenskt JAS), direkt till dåvarande försvarsministern Eric Krönmark. Den 29 april 1983 togs det slutgiltiga riksdagsbeslutet om utveckling av JAS. Totalt har 204 flygplan (A, B, C och D) beställts av Sverige genom tre olika försvarsbeslut. JAS 39 Gripen flög första gången 1988. Från början var en tvåsitsig version av JAS 39 inte planerad eftersom inskolning på flygplanet skedde i simulator, men för att kunna exportera Gripen visade sig en skolversion av planet vara nödvändig och därför utvecklades JAS 39B. Versioner: • JAS 39A: JAS 39A var första versionen som togs i drift 1996 av Flygvapnet. Totalt tillverkades 104 exemplar. • JAS 39B: JAS 39B är en tvåsitsig skolversion som togs i bruk år 1996. Denna variant är 0,7 meter längre än A- versionen. Totalt tillverkades 14 stycken. • JAS 39C: Första exportversionen som av JAS 39 kom september 2002. JAS 39C är sedan 2009 en Nato- kompatibel version av Gripen med utökade resurser i form av beväpning, elektronik, etc. Denna version kan även lufttankas. Totalt nytillverkades 69 stycken till svenska Flygvapnet. Den 19 mars 2015 levererades den sista beställda C- versionen till svenska Flygvapnet. • JAS 39D: JAS 39D är en tvåsitsig version av C-versionen. Denna variant är 0,7 meter längre än C-versionen. Totalt tillverkades 23 stycken. 12 av dessa används av det svenska Flygvapnet. • JAS 39EBS: JAS 39EBS HU (EBS HU för Export Baseline Standard Hungary) är namnet på de ungerska C/D- versionerna sedan 2006 med Nato-Link 16- datanätverk sedan 2009. Totalt tillverkades 14 JAS 39EBS, vilka är ombyggda från 12 A och 2 B- versioner. • Gripen Demo/NG: Gripen Demo är ett modifierat och uppgraderat Gripen D (tvåsitsigt) som bl.a. utrustats med modernare elektronik och en starkare motor (GE f414 - dragkraft 98kN). Gripen Demo har också populärt fått benämningen Gripen NG, Next Generation. Primärt syfte med Gripen Demo är utprovning och utvärdering av ny teknik framför allt för det kommande Gripen E & F, men också för framtida uppgraderingar av befintliga Gripen C & D. • Gripen NG: Gripen NG (Next Generation), ofta kallad Supergripen, är föreslagen som kommande uppgradering för det svenska flygvapnet under beteckningen JAS Gripen 39E (ensitsigt) och JAS Gripen 39F (tvåsitsigt). Versionen kommer att vara försedd med större skrov, ny motor (F414G), ny multimode AESA-radar, ökad bränslekapacitet, högre lastkapacitet, nytt landningsställ, uppdaterad cockpit med headdown- skärmar, förbättrad flygavionik och krypterad kommunikation. E-versionen har moderniserade sensorer och framförallt sensorfusion samt har fler balkar vilket innebär att Gripen E kan bära mer vapen, alltså fler robotar och bomber. Flygplanet är tänkt att vara operativt i Sverige från 2023 och minst fram till 2040. Av de cirka 100 flygplansindivider JAS 39 som finns i bruk i Flygvapnet, förväntas 40-60 befintliga C/D- versioner "byggas om" till E-versionen, vilket innebär att ett helt nytt skrov med ny motor förses med vissa komponenter från ett 39C/D. Den 15 juni 2017 skedde premiärflygningen med provflygplan 39-8 för Gripen NG från Saabs flygfält i Linköping. I december 2019 levererades det första serietillverkade flygplanet till det svenska Flygvapnet. Den 14 februari 2020 genomfördes den första provflygningen för flygvapnet med JAS 39 Gripen E. Svenska flygvapnet har beställt 60 flygplan av den ensitsiga Gripen E och leveransen till Flygvapnet påbörjades i mitten av 2022. Totalt kom 204 flygplan av Saab 39 Gripen (A, B, C och D) att beställas, varav 201 levererats och ingår i Flygvapnet under namnet JAS 39 Gripen. Den 9 juni 1996 blev Skaraborgs flygflottilj (F 7) officiellt den första flottiljen som ombeväpnades från AJ 37 Viggen till JAS 39 Gripen. Den 13 december 2012 gjordes den absolut sista flygningen med JAS 39 version A/B i det svenska flygvapnet, och flygvapnet använder nu uteslutande version C/D. Den 29 augusti 2014 rapporterades att försvaret får köpa in 60 nya JAS 39E. Fakta A/B/C/D: • Besättning 1 A/C, 2 B/D • Längd 14,1 m (A/B) • Längd: 14,8 m (C/D) • Spännvidd 8,4 m • Höjd 4,5 m • Vingyta 30,0 m² • Tomvikt 6.700 / 7.000 kg (A/B), 6.800 / 7.100 kg (C/D) • Max. startvikt 12.700 kg (A/B), 14.000 kg (C/D) • Max hastighet Mach 2 • Max flyghöjd 16.500 m • Räckvidd 1.500 – 3.000 km • Motor 1 x Volvo Aero RM12 (A/B/C/D) • Dragkraft 54 kN, 81 kN med EBK • Radar Ericsson PS-05/A Mk2/3 (C/D) Beväpning: 27 mm Mauser BK, robotar, raketer. Fakta E/F: • Besättning 1 (E), 2 (F) • Längd 15,2 m (E) • Längd 15,9 m (F) • Spännvidd 8,6 m • Höjd 4,5 m • Vingyta 30,0 m² • Tomvikt 8.000 kg • Max. startvikt 16.500 kg • Max. hastighet 2.460 km/h • Max. flyghöjd 16.000 m • Räckvidd 4.000 km • Motor 1 × General Electric RM 16 (F414G) after-burning turbofan • Dragkraft 61,83 kN, 98 kN med EBK • Radar AESA Selex ES-05 Raven Beväpning: 1 x 27 mm Mauser BK revolver canon, robotar, raketer. Saab 39 Gripen i andra länder: Förutom i Sverige används Saab 39 Gripen även i andra länders flygvapen; Brasilien, Sydafrika, Ungern, Tjeckien och Thailand. Bilder:

Flygsystem 2020

Flygsystem 2020 ("Flight System 2020", förkortat FS 2020) är ett pågående projekt i svenska flygvapnet för att utveckla femte generationens svårupptäckta smygstridsflygplan till år 2035.