Helikoptrar i det svenska

Försvaret

Förteckning över svenska helikoptrar

1. Helikopter 1 - Boeing Vertol 44A/44B, 11 i svensk tjänst 1958 - 1972 2. Helikopter 2 - Sud Aviation SE 3130 Alouette II, 29 i svensk tjänst 1959 - 1988 3. Helikopter 3 - Agusta Bell 204B, 24 i svensk tjänst 1962 - 2001 4. Helikopter 4 - Boeing Vertol 107 II, 24 i svensk tjänst 1963 - 2011 5. Helikopter 5 - Hughes 269A/Hughes 300C/Schweizer 300C, 28 i svensk tjänst 1962 – 2002. 6. Helikopter 6 - Agusta-Bell 206, 32 i svensk tjänst 1968 – 2004. 7. Helikopter 7 – Beteckningen har inte använts. Den var dock tänkt att beteckna den helikoptertyp som sedan blev hkp 4C. 8. Helikopter 8 - Beteckningen har inte använts. Den var beteckningen på en studie av en beväpnad helikopter som sedan resulterade i HKP 9A. 9. Helikopter 9 - Messerschmitt-Bölkow- Blohm Bo 105, 25 i svensk tjänst 1987 - 2009. 10. Helikopter 10 - Eurocopter AS332 Super Puma, 12 i svensk tjänst 1988 – 2015. 11. Helikopter 11 - Agusta Bell 412HP, 5 i svensk tjänst 1994 – 2004. 12. Helikopter 12 - Beteckningen har inte använts, HKP 12 var en studie av en tänkt ersättare till HKP 3 som sedermera utmynnade i HKP 14. 13. Helikopter 13 - Beteckningen har inte använts. Det svenska försvaret har aldrig använt siffran 13 för flygplanstyper. 14. Helikopter 14 - NHIndustries NH90, 18 i svensk tjänst 2007 - ????. 15. Helikopter 15 - Agusta A109 LUHS, 20 i svensk tjänst 2006 - 16. Helikopter 16 - Sikorsky UH- 60M Black Hawk, 15 i svensk tjänst 2011 -

Helikopter 1 – Boeing Vertol 44

Hkp 1 är en medeltung transporthelikopter med tandemrotor som tillverkades mellan 1949 och 1967 av den amerikanska helikoptertillverkaren Piasecki Helicopter, senare Vertol. Vertol står för ”Vertical takeoff and landing”.Helikoptern var konstruerad för att användas som räddninghelikopter under arktiska förhållanden och var således väl anpassad till kalla klimat. I svenska försvaret fick helikoptern den militära typbeteckningen helikopter 1 (hkp 1), men i folkmun kom den att kallas ”Bananen”. Marinen beställde sammanlagt 9 Vertol 44A och de två första helikoptrarna levererades i mars 1958. Helikoptern användes för en rad olika användningsområden som ubåtsjakt (sonar och fällning av sjunkbomber), minsvepning, sjöräddning samt trupptransport. I väntan på hkp 4 hyrde Flygvapnet i oktober 1962 2 Vertol 44B. Vertol 44B skilde sig från ursprungsversionen genom större fönster på flygkroppens sidor, i övrigt var versionerna till det yttre lika. Helikoptertypen tjänstgjorde i svenska Marinen och Flygvapnet mellan 1958 och 1972 med beteckningen Hkp 1. Bilderna visar Helikopter 1 (hkp 1) – Boeing Vertol 44 (Bananen). Marinen. Bild: Sjöhistoriska museet, ID: Fo11339. Fakta: • Besättning 2+1 samt 15 passagerare • Svenska försvaret 1958 – 1972 • Antal, Sverige 11 (9 + 2) • Antal tillverkade 714 • Längd 16,0 m • Höjd 4,7 m • Rotordiameter 13,4 m • Motor(er) Curtis-Wright R-1820 (stjärnmotor) • Effekt 1.070 kW (1.450 hk) • Tom ~3.600 kg • Max. startvikt: 6.515 kg • Max. hastighet 204 km/h

Helikopter 2 – Sud Aviation SE 3130

Alouette II

Franska Aérospatiale Alouette II är en lätt helikopter som tillverkades av Sud Aviation (senare Aérospatiale). Alouette II var den första serieproducerade helikoptern i världen med gasturbinmotor (halva vikten av en motsvarande kolvmotor) och flög första gången den 1955. Totalt tillverkades nästan 1.600 Alouette II under två decennier. I Sverige fick Sud Aviotion Alouette II den militära beteckningen helikopter 2 (hkp 2) och användes av Marinflyget, Flygvapnet samt Arméflyget. Totalt införskaffade svenska försvaret 29 helikopter 2 och den var i tjänst i fram till 1988. Marinen var först inom Försvarsmakten att anskaffa Alouette II då man behövde en lätt helikopter som ett komplement till sin tunga helikopter 1. I början av 1959 fick Marinen de första 8 hkp 2, senare kompletterade man med ytterligare fem helikoptrar. Den var baserad på Berga (Stockholm) samt Säve (Göteborg) och användes till transport- samt spanings- och räddningsuppdrag fram till 1985. Marinen var först inom Försvarsmakten att anskaffa Alouette II då man behövde en lätt helikopter som ett komplement till sin tunga hkp 1. Arméflyget använde 12 hkp 2 mellan 1959 och 1969 och Flygvapnet använde 11 hkp 2 mellan 1959 och 1988. Bilden visar Helikopter 2 – Sud Aviation SE 3130 Alouette. Marinen. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 2 samt 3 passagerare • Svenska försvaret 1959 – 1988 • Antal, Sverige 29 • Antal tillverkade 1.305 • Längd 9,60 m • Höjd 3,48 • Rotordiameter 10,20 m • Tom 895 kg • Maximal startvikt 1600 kg • Motor(er) Turbomeca 1C • Effekt 360hk • Maximal hastighet 160 km/h

Helikopter 3 - Agusta Bell 204B

Helikopter 3, hkp 3, var den svenska Försvarsmaktens militära beteckning på Bell 204B och var licenstillverkad av Agusta. Den var en medeltung helikopter som anskaffades till både Flygvapnet samt Arméflyget som hkp 3A. Snart visade det sig att det fanns motorproblem med hkp 3A, vilket gjorde att man bytte till en starkare motor på alla helikopterindivider. Därefter användes beteckningen hkp 3B. Armén valde senare att också modifiera sina hkp 3 med en större huvudrotor (48-fot mot ursprungliga 44-fot) för att förbättra fartprestanda och manövrerbarhet samt höja den maximala startvikten. Denna variant fick beteckningen hkp 3C. Totalt anskaffades 23 hkp 3 och de var i tjänst fram till 2001. Den roll hkp 3 hade haft inom Flygvapnet som FRÄD-helikopter togs över av helikopter 10 och den roll hkp 3 hade haft i Arméflyget som medeltung transporthelikopter togs över av helikopter 11. Mellan 1962 och 1963 införskaffade Flygvapnet sju hkp 3A för lokal flygräddning (lokal FRÄD), helikoptrarna modifierades sedermera till hkp 3B. Helikoptrarna var i tjänst vid Flygvapnet fram till 1997, då kvarvarande helikopterindivider överfördes till det nybildade förbandet, Helikopterflottiljen. Mellan 1962 och 1963 anskaffade Arméflyget sex hkp 3A och 1964 anskaffades sex hkp 3B. Dessa byggdes mellan 1967 och 1968 om till hkp 3C. År 1969 anskaffades tre hkp 3C och 1991 köptes ytterligare en hkp 3C från Österrikes flygvapen. Helikoptern anskaffades främst till olika former av transportuppdrag för Armén. År 1998 skapades ett försvarsmaktsgemensamt helikopterförband (Helikopterflottiljen) genom att slå ihop de olika helikopterresurserna i Försvarsmakten. I och med detta överfördes Flygvapnets sex kvarvarande hkp 3B samt Arméflygets nio kvarvarande hkp 3C till Helikopterflottiljen. I denna organisation fortsatte hkp 3 att användas som transporthelikopter och var i tjänst i fram till 2001. Bilden visar Helikopter 3 – Agusta Bell 204B. Flygvapnet. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 1 - 2 samt 8 - 9 passagerare • Svenska försvaret 1962 – 2001 • Antal, Sverige 23 • Antal tillverkade ?? • Längd 17,3 m • Höjd 3,3 m • Rotordiameter 16,1 m • Tom 2.400 kg • Max. startvikt 4.310 kg • Motor(er) 3A, 1 TM 2 A (Rolls Royce Gnome H 1000 Mk 510) 3B/C, 1 TM 2 B (Bristol Siddeley Gnome H 1200 Mk 610) • Effekt TM 2 A: 1.000 hk, TM 2 B: 1.250 hk • Max. hastighet 180 km/h

Till förteckningen över svenska helikoptrar

Relaterade länkar

• Svenska helikoptrar • Svenska stridsflygplan • Nationalitetsmärkning • Flygvapnets historia • Förbandsnummer vid flygvapnet • Flygvapnets uniformer

Referenslitteratur

• Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns • Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 • Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet • Wikipedia • Digitaltmuseum Överst på sidan

Helikopter 4 – Boeing Vertol 107 II

Boeing Vertol 107 (BV 107) är en medeltung helikopter med tandemrotor som ursprungligen utvecklades av den amerikanska helikoptertillverkaren Vertol och har använts av USA:s försvarsmakt som en transporthelikopter. Helikoptern har även används av Svenska Försvarsmakten, främst till ubåtsjakt. År 1956 började Vertol utvecklingen av V-107, och flögs första gången 1958. 1960 köptes företaget upp av Boeing och döptes om till Boeing Vertol. I USA:s försvarsmakt gick den under den militära beteckningen CH-46 Sea Knight. I Sverige fick helikoptern den militära beteckningen helikopter 4 (HKP 4) och har använts av Flygvapnet samt Marinflyget. Helikoptrarna började levereras 1963 och totalt anskaffades 22 hkp 4. Alla Flygvapnets tio helikoptrar samt Marinflygets första fyra tillverkades av Boeing Vertol (BV 107) och fick den militära beteckningen HKP 4A respektive HKP 4B. Marinflyget köpte senare in ytterligare åtta helikoptrar, som nu tillverkades av Kawasaki (KV 107) och dessa fick beteckningen HKP 4C (inledningsvis var avsikten att beteckna KV 107 såsom HKP 7, men blev alltså slutligen HKP 4C i stället. Fyra av Flygvapnets HKP 4A modifierades senare till HKP 4B och överfördes till Marinflyget. HKP 4 i Flygvapnet: Flygvapnet hade 10 HKP 4, som främst användes som en räddningshelikopter. När dessa gradvis ersattes av HKP 10 modifierades fyra av Flygvapnets HKP 4A till 4B och överfördes till Marinflyget. Flygvapnets HKP 4 har var baserad på F 8 (1963 till 1964 stående på Berga), F 15, F 17 samt F 21 och var i tjänst i Flygvapnet fram till 1992. Bilden visar Helikopter 4 – Boeing Vertol 107. Flygvapnet (hkp 4A). Bild:Wikipedia. HKP 4 i marinflyget: Marinflyget hade 16 HKP 4, varav fyra ursprungligen kom från Flygvapnet. Helikoptern användes i Marinflyget främst till ubåtsjakt och kunde för detta vara utrustad med doppsonar samt sex sjunkbomb 51 alternativt två torped 45. Vidare kunde helikoptern utrustas med en radar för spaning efter ytmål. HKP 4 var i tjänst i Marinflyget fram till 1998, då kvarvarande helikopterindivider överfördes till det nybildade förbandet Helikopterflottiljen. Bilden visar Helikopter 4 – Boeing Vertol 107. Marinen (hkp 4B). Bild: Garnisonsmuseet Skaraborg, ID: GMSF.037189. HKP 4 i Helikopterflottiljen: År 1998 skapades ett försvarsmaktsgemensamt helikopterförband (Helikopterflottiljen) genom att slå ihop de olika helikopterresurserna i Försvarsmakten, däribland Marinflyget. I och med detta överfördes Marinflygets kvarvarande 14 HKP 4 till Helikopterflottiljen. I denna organisation användes HKP 4 främst som en transporthelikopter och under 2008 stod den i beredskap för snabbinsatsstyrkan Nordic battlegroup. HKP 4 var i tjänst vid Helikopterflottiljen fram till 2011. I praktiken upphörde driften av HKP 4 inom Försvarsmakten 2008 och 2010 togs beslutet om avveckling. Fakta: • Besättning 3-5 man + 26 soldater • Antal tillverkade 524 (H-46) • Antal, Sverige 24 st • Svenska försvaret 1963 – 2011 • Total längd 25,5 m • Flygkroppslängd 13,66 m • Rotordiameter 15,24 m • Tom vikt 4.900 kg • Maximal startvikt 11.022 kg • Motor(er) 2 st General Electric T58-GE-16 • Effekt 2 x 1870 hk • Max. hastighet 270 km/h

Helikopter 5 - Hughes 269A/Hughes

300C/Schweizer 300C

Hughes 269 är en lätt kolvmotorhelikopter tillverkad av Hughes Helicopters. I serieproduktion betecknades den som Hughes 269A. År 1964 lanserades en något större modell kallad Hughes 300 (ibland även kallad Hughes 269B). 1969 introducerades en kraftigare modell kallad Hughes 300C (ibland även kallad Hughes 269C). År 1983 började Schweizer Aircraft att licenstillverka Hughes 300C. År 2004 köpte Sikorsky Aircraft upp Schweizer. 2009 döptes modellen om till Sikorsky S-300C. Helikopter 5 (hkp 5) var den svenska Försvarsmaktens beteckning på Hughes 269A och senare Hughes 269C/Schweizer 300C. Helikoptern användes främst till grundläggande flygutbildning. Inom Försvarsmakten kallades ibland hkp 5 skämtsamt för 'pisskuren', med anspelning på hur liten den var. År 1962 införskaffade Armén två exemplar av Hughes 269A (hkp 5A), för utvärdering inom områden som spaning och eldledning. I slutet 1970-talet sökte Försvarsmakten en ersättare till de flygplan som användes vid den grundläggande flygutbildningen. Valet föll på Hughes 269C (hkp 5B) som levererade 1980 - 1982 samt Schweizer 300C som levererade 1985 - 1987. Totalt 26 helikoptrar levererades. När Helikopterflottiljen bildades 1998 som ett försvarsmaktsgemensamt helikopterförband överfördes Arméflygets kvarvarande 25 hkp 5B till Helikopterflottiljen. Här fortsatte hkp 5B att användas till grundläggande flygutbildningen och var i tjänst i fram till 2002. Hkp 5B kom att ersättas av helikopter 15. Bilden visar Helikopter 5B – Hughes 269C. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 1+1 • Antal tillverkade 3.500+ • Antal, Sverige 28 st • Svenska försvaret 1962 – 2002 • Längd 6,8 m • Höjd 2,5 m • Rotordiameter 7,7 m • Tom ~580 kg • Maximal startvikt 930 kg • Motor(er) Lycoming HIO-360 (kolvmotor) • Effekt 132 kW (180 hk) • Maximal hastighet 140 km/h

Helikopter 6 - Agusta-Bell 206

Helikopter 6 (hkp 6) var den svenska Försvarsmaktens militära beteckning på Bell 206 som licenstillverkades av (dåvarande) Agusta. Hkp 6 är en lätt helikopter som införskaffades för att ersätta hkp 2 i både Armén och Marinen. Helikopter 6 fanns i två varianter, hkp 6A (Armén) samt hkp 6B (Marinen). Totalt anskaffades 32 hkp 6 och den var i tjänst fram till 2004. Hkp 6 kom att ersättas av helikopter 15. Med start 1968 påbörjades leverans av 22 hkp 6A till dåvarande Artilleriflyget. Helikoptern användes främst som en lätt transporthelikopter samt till (taktisk) flygutbildning. 10 hkp 6B anskaffades till dåvarande Marinflyget. Helikoptern användes som lätt transporthelikopter samt till ubåtsjakt, då den kunde utrustas med ubåtsjakttorpeder. Helikoptern hade även uppblåsbara flottörer som medgav nödlandning på vatten. År 1998 överfördes hkp 6 till den då nybildade Helikopterflottiljen och användes som en transporthelikopter. Här var den i tjänst i fram till 2004. Bilden visar Helikopter 6B – Agusta-Bell. Marinen. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 1 + 4 • Antal tillverkade ?? • Antal, Sverige 22 hkp 6A samt 10 hkp 6B • Svenska försvaret 1968 – 2004 • Längd 8,7 m • Höjd 3,5 m • Rotordiameter 10,2 m • Tom ~925 kg • Maximal startvikt 1.500 kg • Motor(er) Allison 250-C20 • Effekt 233 kW (317 hk) • Maximal hastighet 165 km/h (90 knop) • Transporträckvidd 330 km

Helikopter 9 - Messerschmitt-Bölkow-Blohm

Bo 105

Messerschmitt-Bölkow-Blohm Bo 105 är en lätt helikopter som Bölkow började utveckla i mitten av 1960-talet. Det som är utmärkande för BO 105 är dess halvstela huvudrotorsystem som gör helikoptern väldigt manöverbar, den klarar av avancerade manövrer som till exempel looping. Helikopter 9 (hkp 9) var den svenska Försvarets typbeteckning på MBB Bo 105. Hkp 9 fanns i två versioner, hkp 9A (Arméflyget, FMV samt Helikopterflottiljen) samt hkp 9B (Flygvapnet) och var i tjänst fram till 2009. År 1987 införskaffade Arméflyget 20 hkp 9A och FMV en hkp 9A (Bo 105CB3). Helikoptern kunde beväpnas med pansarvärnrobotsystemet HeliTOW. Arméflygets hkp 9A hade som krigsuppgift att genomföra pansarbekämpning. Redan 1976 började Armén försök med pansarvärnshelikoptrar, då två hkp 6 utrustades med gyrostabiliserade sikten och målmarkerande videokameror. Hösten 1980 påbörjades pansarvärnshelikopterförsök med olika helikoptertyper vid Norrbottens arméflygbataljon (AF 1). I väntan på att de tjugo seriemaskinerna levererades hyrde FMV in fyra interim helikoptrar (Bo 105CB) från MBB. En av dem användes vid utprovning av vapensystemet, vilket huvudsakligen skedde på RFN (Vidsel). En av helikoptrarna köptes sedermera och blev den 21:a hkp 9A. Leverans av seriehelikoptrarna (Bo 105CB3) skedde mellan oktober 1987 och november 1988 med en takt av en till tre helikoptrar i månaden. Efter hemflygning till Sverige monterades vapensystemet på (vilket levererades av Saab). Hkp 9A utrustades med vapensystemet RBS 55H (Saab HeliTOW), vilket byggde på robot 55 (TOW). Bilden visar Helikopter 9A - Messerschmitt-Bölkow-Blohm Bo 105 CBS. Foto: Peter Langsdale. Bild: Aeroseum, ID: AERO.002207. De 20 helikoptrarna bildade två pansarvärnshelikopterkompanier. Hkp 9A var i tjänst i Arméflyget fram till 1997, då kvarvarande helikopterindivider överfördes 1998 till det nybildade förbandet Helikopterflottiljen. Flygvapnet anskaffade 1985 4 hkp 9B (Bo 105CB4) som ersättare för hkp 2. Helikoptern användes för lokal flygräddning. Helikoptern var utrustad med vinsch för att kunna hämta upp nödställda utan att landa helikoptern. År 1998 överfördes Arméflygets kvarvarande 19 hkp 9A till Helikopterflottiljen. Här fick hkp 9A en ny roll som transporthelikopter och var i tjänst i fram till 2009. Hkp 9A kom (indirekt) att ersättas av hkp 15. Fakta: • Besättning 2 samt 3 passagerare • Antal tillverkade 1.640+ • Antal, Sverige 21 hkp 9A samt 4 hkp 9B • Svenska försvaret 1987 – 2009 • Längd 11,86 m • Flygkroppslängd 8,81 m • Höjd 3,00 m • Rotordiameter 9,84 m • Tom ~1.300 kg • Maximal startvikt 2.500 kg • Motor(er) Två Allison 250-C20B turbinmotorer • Effekt 2 × 298 kW (2 × 420 hk) • Max. hastighet 242 km/h • Beväpning Fyra RBS 55H (Saab HeliTOW) Bilder på hkp 9:

Helikopter 10 - Eurocopter AS332 Super Puma

Eurocopter AS332 Super Puma (numera Airbus Helicopters H215) är en medeltung helikopter. I svenska försvaret fick AS332 Super Puma den militära beteckningen Helikopter 10 (hkp 10A) och har använts av Flygvapnet och senare av Helikopterflottiljen främst för regional militär flygräddning (FRÄD). Mellan 1988 och 1991 införskaffades 10 hkp 10A. Mellan 1994 och 1995 införskaffades ytterligare 2 hkp 10A. De två första hkp 10A som levererade var interimhelikoptrar med begränsad teknisk förmåga. Den "skarpa" versionen av hkp 10A levererades mellan 1990 och 1991, samtidigt som de båda interimhelikoptrarna modifierades till seriestatus mellan 1990 och 1992. I början bestod besättningen av två piloter, en färdmekaniker samt en (värnpliktig) ytbärgare. Men snart insåg man att helikopterns potential som "allvädersmaskin" inte kunde utnyttjas fullt ut om man inte även hade en navigatör, likt man haft på hkp 4A. Hkp 10B var en modifiering av 10A-versionen vars syfte var att kunna verka vid internationella insatser som MEDEVAC resurs genom att öka helikopterns självskydd/överlevnadsförmåga i förhöjd hotmiljö. Sjöfartsverkets helikopterverksamhet övertog år 2010 FRÄD-beredskapen (Flygräddning) helt ut från Försvarsmakten. Därmed förändrades hkp 10:s roll från att vara en FRÄD-helikopter till en mer renodlad transporthelikopter. Hkp 10 var i tjänst i Helikopterflottiljen fram till 2015. Bilden visar Helikopter 10A - Eurocopter AS332 Super Puma. Fennummer: 91. Foto 2004. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 5 (ordinär besättning) • Antal, Sverige 12 • Svenska försvaret 1988 – 2015 • Längd 16,29 m • Höjd 4,6 m • Rotordiameter 15,6 m • Tom 4.460 kg • Maximal startvikt 9.000 kg (invändig last) • Motor(er) Två Turboméca Makila 1A2 • Effekt 1.357 kW (1.819 hk) • Maximal hastighet 278 km/h Bilder på hkp 10:

Helikopter 11 - Agusta Bell 412HP

Första versionen av helikoptern kallades 412 (Basic). Därefter följde 412SP (Special Performance), 412HP (High Performance), 412EP (Extended Performance) samt 412EPI (Extended Performance Integrated avionics). Helikopter 11 (hkp 11) var det svenska försvarets typbeteckning på Agusta-Bell 412HP och användes (inledningsvis) som ambulanshelikopter och därefter som transporthelikopter. Hkp 11 var i tjänst fram till den 29 november 2004. Då beställningen av 5 hkp 11 lagts, upprättades 1993 ett ambulanshelikopterkompani vid AF 1 i Boden. Samtliga hkp 11 levererades under 1994. År 1995 omorganiserades ambulanshelikopterkompaniet istället till en pluton vid transporthelikopterkompaniet. Därmed var ambulansverksamheten inte längre huvudsysslan för hkp 11, i stället kom helikoptern användas som transporthelikopter. Helikoptern var bland annat tänkt att kunna transporteras sju jägarsoldater (grupp) med utrustning eller genomföra militär sjuktransport av sex bårar med skadade. Bilden visar Helikopter 11 -Agusta Bell 412HP. Fennummer: 31. Foto 2004. Bild: Wikipedia. Fakta: Besättning 2 samt 13 passagerare Antal tillverkade 900+ Antal, Sverige 5 Svenska försvaret 1994 – 2004 Längd 12,70 m Höjd 3,48 m Rotordiameter 14,00 m Tom 3.079 kg Maximal startvikt 5.397 kg Motor(er) Två Pratt & Whitney 6T-3Be Tam11 Effekt 2 x 671 kW Maximal hastighet 259 km/h

Helikopter 14 - NHIndustries NH90

NHIndustries NH90 är en medeltung militär transporthelikopter och världens första serieproducerade helikopter med elektroniskt styrsystem samt ett fullständigt kompositskrov. Helikoptern är ett samarbetsprojekt mellan fyra europeiska NATO-länder och tillverkas av NHIndustries. Utvecklingsarbetet av NH90 startade 1993. Första flygningen gjordes hösten 1995. Den svenska beteckningen är Helikopter 14 (hkp 14). NH90 utvecklades i två varianter; TTH (Tactical Transport Helicopter) för markoperativa insatser samt NFH (NATO Frigate Helicopter) för sjöoperativa insatser. • TTH är en markoperativ modell som framförallt är avsedd för taktisk transport av trupp (upp till 20 personer) samt materiel samt uppdrag såsom sjuktransport (upp till 12 bårfall), räddningsuppdrag samt stödja specialförband. Helikoptern kan användas även under svåra väderförhållanden (även isbildning) samt under dygnets alla timmar (dager/mörker). • NFH är en sjöoperativ modell som är tekniskt anpassad till att landa på fartyg samt baseras ombord på fregatter och andra större fartyg. Den är framförallt avsedd för ubåtsjakt samt ytstrid, men kan även lösa alla uppgifter som TTH:n kan. De båda modellerna finns sedan i en rad olika varianter. År 2001 beställde Sverige 18 NH90 TTH. Affären genomfördes trots att Försvarets materielverk, FMV, rekommenderade Blackhawk från Sikorsky, som de ansåg vara mer prisvärd. År 2007 levererades den första svenska NH90, två år försenad. Denna var en markoperativ helikopter. Denna var den första serieproducerad NH90 som levererades till en exportkund (utanför NAHEMA). Den första svenska sjöoperativa NH90 levererades 2015. Först år 2019 var samtliga svenska NH90 levererade, tio år senare än den ursprungliga planen. Av de 18 NH90 som Sverige beställde är 9 rent markoperativa och kallas i svenska försvaret HKP 14E. Resterande 9 är sjöoperativa och kallas HKP 14F och är utrustade med sonarutrustning och taktisk radar för användning vid ubåtsjakt. Den svenska beställningen innefattade även en ökad arbetshöjd i kabinen, dvs från 157 cm till 182 cm. Denna modifiering marknadsförs nu av tillverkaren som HCV (High Cabin Version). Försvarets hkp 14 har dragits med många problem och förseningar. Driftskostnaden är dessutom mycket hög. En Black Hawk (hkp 16) har en driftkostnad på cirka 30.000 – 40.000 kr/h medan hkp 14 har en driftkostnad på 200.000 kr/h. Med dyra flygtimmar, brist på reservdelar och bullerproblem meddelar Försvarsmakten senhösten 2022 att de vill avskaffa hkp 14- systemet i förtid och ersätta det med 12 Black Hawk och 9 Sea Hawk (sjöoperativ). Beslutet är i linje med de rekommendationer som gavs i helikopterutredningen tidigare under hösten. Bilden visar Helikopter 14 - NHIndustries NH90 TTH. Foto: Lasse Jansson. Bild: Försvarsmakten. Fakta: • Besättning 1 pilot + övrig besättning beroende på uppdrag. • Antal tillverkade 515 (mars 2024) • Antal, Sverige 18 • Svenska försvaret 2007 - ???? • Längd 19,6 m • Flygkroppslängd 16,2 m • Höjd 5,4 m • Rotordiameter 16,3 m • Tom 5.750 kg • Maximal startvikt 10.600 kg • Motor(er) 2 x Rolls-Royce Turbomeca RTM 322 01/9 • Effekt 2 x 1.662 kW • Max. hastighet 324 km/h • Max. altitud 6.000 m • Beväpning Dörrmonterad kulspruta vid behov Bilder:

Helikopter 15 - Agusta A109 LUHS

Leonardo AW109, tidigare AgustaWestland AW109 och Agusta A109, är en lätt transporthelikopter vars tillverkning startade i mitten av 1970-talet. Helikopter 15 (hkp 15) är svenska försvarets beteckning på AgustaWestland AW109 LUHS (Light Utility Helicopter System), vilket är en militär variant av AW109. Sverige beställde 20 hkp 15 och finns i två versioner; 12 markoperativa hkp 15A samt 8 sjöoperativa hkp 15B. Skillnaden mellan de två versionerna är att hkp 15B kan utrustas med ubåtsjaktutrustning. Hkp 15B kan även tillfälligt baseras på korvetter av Visby-klass, som är utrustat med helikopterdäck. Visuellt ser man skillnad på de båda versionerna då hkp 15A är grönt kamouflagemålad medan hkp 15B är gråmålad. Hkp 15 har plats för två piloter och sex passagerare och kan förses med en rad olika utrustningar beroende av vilken typ av uppdrag den skall genomföra. Hkp 15A skulle ha levererats under 2005, men leveransen försenades till september 2006. Hkp 15B levererades i april 2008. Under perioden april till november 2010 deltog tvåsvenska hkp 15B inom ramen för Operation Atalanta (ME02) i Adenviken. En helikopter var baserad ombord på HMS Carlskrona (P04) och den andra på den franska basen i Djibouti och utgjorde reserv. Den helikopter som fanns ombord HMS Carlskrona var en form av snabbinsatsstyrka mot misstänkta piratfartyg samt fungera som spaningsresurs. Bilden visar Helikopter 15B - Agusta A109 LUHS. Fennummer: 33. Foto 2010. Malmen. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 2 + 6 passagerare • Antal, Sverige 20 (12 hkp 15A+ 8 hkp 15B) • Svenska försvaret 2006 – • Längd 11,4 m • Höjd 3,5 m • Rotordiameter 11 m • Tom 2.250 kg • Max. startvikt 3.175 kg • Motor(er) Två Turbomeca Arrius 2K2 • Effekt 2 × 797 hk • Max. hastighet 310 km/h • Max. altitud 5.600 m • Beväpning Vid behov, ksp 58 och verka som prickskytteplattform Bilder:

Helikopter 16 - Sikorsky UH-60M Black Hawk

Sikorsky UH-60 Black Hawk är den amerikanska Försvarsmaktens beteckning för den militära varianten av Sikorsky S-70, vilken är en medeltung transporthelikopter. UH-60-finns i en rad olika grundversioner, som betecknas med ett bokstavssuffix efter "60", varav UH-60M är det senaste. Sverige har 15 UH-60M som i svenska försvaret betecknas Helikopter 16 (hkp 16). Leveransen och införandet av helikopter 14 (hkp 14 – NH90) försenades med många år (i början av 2000- talet) samtidigt som behovet av helikoptrar för framförallt sjukvårdstransport (Medevac) ökade i försvarets insatsområden. Med anledning av detta föreslog den militära helikopterutredningen i sitt slutbetänkande att Sverige skulle anskaffa ytterligare 15 medeltunga helikoptrar. I januari 2011 meddelade Försvarets materielverk (FMV) att valet hade fallit på Sikorsky UH-60M. Dessa 15 UH-60M (hkp 16) köptes dock inte av tillverkaren Sikorsky, utan av den amerikanska armén. Eftersom köpet gjordes upp mellan två stater behövde inte Lagen om offentlig upphandling beaktas och leveranserna kunde ske snabbt. De två första helikoptrarna levererades i december 2011 och systemet slutlevererades i april 2013. Helikoptersystemets huvuduppgift är att understödja Försvarsmakten med trupp- och materialtransport. Helikopter 16 Black Hawk kan utrustas med varnings- & motmedelssystem (VMS), samt ballistiskt skydd (EBPS). Vidare kan sandfilter på motorernas luftintag (EIBF), vinsch samt två kulsprutor av modell Kulspruta M240 H monteras. I slutet av maj 2024 meddelar USA:s försvarsdepartement att de godkänt försäljningen av 12 UH-60M Blackhawk-helikoptrar till Sverige för ett värde av 9,6 miljarder kronor. Tillsammans med helikoptrarna levereras även avancerad utrustning. Blackhawk helikoptrarna skall ersätta både den problemtyngda hkp 14 (NH 90) samt den äldre hkp 15 som markoperativ helikopter. Sverige planerar även att köpa in den sjöoperativa Seahawk för att ersätta hkp 14:s sjöoperativa verksamhet. Bilden visar Helikopter 16 Black Hawk på Gärdet i Stockholm 2013. Bild: Wikipedia. Fakta hkp 16: • Besättning 2-4 • Antal tillverkade 4.000+ (januari 2016) • Antal, Sverige 15 (januari 2024) • Svenska försvaret 2011 – • Längd 19,76 m • Höjd 5,13 m • Rotordiameter 16,36 m • Tom 4.819 kg • Maximal startvikt 11.113 kg • Motor(er) Två General Electric T700-GE-701D • Effekt 1.492 kW • Max. hastighet 357 km/h • Max. altitud 5.790 m • Kanoner / kulsprutor: Två 7.62mm M240H maskingevär eller två GE Minigun-M134 Bilder: