Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2022-06-03
Made with Xara

Nationalitetsmärkning av svenska flygvapnets flygplan

Inledning

Flygplan inom armén och marinen bar från 1914 den svenska örlogsflaggan på sidorodret och en gul rundel inom en blå ring jämte bokstaven S samt för marinen dessutom ett nummer i svart färg på undersidan av de undre vingarna. Redan 1915 utgick den blå-gula kokarden och numret vilka ersattes med tre svarta kronor på fyrkantig vit botten. Från 1917 skulle de tre kronorna även anbringas på flygkroppen.

1927-års bestämmelser

Svenska Flygvapnet bildades som egen försvarsgren den 1 juli 1926. Tidigare fanns både Arméns respektive Marinens flyg som hade sina egna bestämmelser för märkningen av flygplanen. Under en övergångsperiod från de olika flygväsendena till det svenska flygvapnets bildande användes en nationalitetsbeteckning som bestod av tre vita kronor med svart utlinjering. På sidorodret fanns ett målat vertikalt blågult band, där det främre fältet var gult och det bakre blått. Enligt flygvapenorder nr 5/1927 från januari 1927 stadgas: • Svenska militära flygplan skall vara försedda med dels nationalitetsbeteckning (kronmärke och blå-gula märket) utvisande flygplanets svenska nationalitet, och dels ett märke (numreringsmärket) utvisande flygplanets nummer. • Kronmärket skall bestå av tre svarta kronor på ljus botten enligt fastställd modell. Bottnen skall vara cirkelformigt begränsad, om ytan i övrigt har annan färg. Kronmärket skall målas dels på undersidan av de undre vingarna och på översidan av de övre (vid monoplan på vingarnas båda sidor) med kronornas översta del vänd mot vingarnas framkant, dels på de vertikala sidorna av flygkroppen mellan vingställ och stabilisator. • Blå-gula märket skall vara två lika stora, vertikala fält, täckande hela sidoroderytorna (på båda sidor) bakom roderaxeln, det främre fältet gult och det bakre fältet blått. • Numreringsmärket utgörs av flygplanets nummer i svarta arabiska siffror. Andra, tredje och eventuella följande siffror anger flygplanets nummer inom flygkåren/skolan. Den första siffran anger kår eller skola som flygplanet tillhör enligt följande: o Siffran 1 - 1:a flygkåren o Siffran 2 - 2:a flygkåren o Siffran 3 - 3:e flygkåren o Siffran 4 - 4:e flygkåren o Siffran 0 - Flygskolan (ändrades år 1929 till 5) Bilden nedan visar spaningsflygplanet Heinkel HE 5, S 5, som togs i tjänst 1928. Nationalitetsbeteckning enligt 1927-års bestämmelser. Märkningen “256” betyder: flygplan 56 vid 2:a flygkåren. Foto: Sjöhistoriska museet, ID: Fo220018.

År 1931 och 1932 års bestämmelser

År 1932 utfärdades nya bestämmelser för märkningen av de svenskamilitära flygplanen. I Flygvapenorder nr 83/1932 från den 28/10 föreskrevs: • Nationalitetsmärket, dvs kronmärket och det blå-gula märket består enligt tidigare bestämmelser (1927). • Numreringsmärket, som utgöres av flygplanets nummer i svarta arabiska siffror skall vara enligt följande: - Första siffran anger den flygkår där flygplanet är placerat till redovisning enligt tidigare (1927). Stabens flygavdelning fick dock använda siffran 6 som första siffra. - Tredje och fjärde siffran anger flygplanets löpande nummer inom respektive flygplanstyp. - Andra siffran skall nu ange flygplanets art och huvudsakliga användning: o 1 = Bomb-, torped- och fjärrspaningsflygplan o 2 = Jaktflygplan o 3 = Spaningsflygplan o 4 = Spaningsflygplan o 5 = Skolflygplan o 6 = Övningsflygplan o 7 = Transportflygplan • Redovisningsnumret skall nu alltid bestå av 4 siffror. Bilden nedan visar en Hawker Hart S 7 märkt med nummer 1302 enligt 1931/32-års nationalitetsbeteckning. Märkninghen 1302 betyder: 1 = 1:a Flygkåren. 3 = spaningsplan. 02 = flygplanets löpnummer. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.006090.

1935-års bestämmelser

I flygvapenorder fo 44/1935 från juli 1935 samt fo nr 74/1935 från den oktober samma år kom bestämmelser som innebar nya förändringar. Tidigare go F12/1927 och go F233/1932 upphävdes och nya bestämmelser utfärdades avseende märkning av militära flygplan enligt följande: Nationalitetsbeteckning utvisande flygplanets svenska nationalitet skall bestå av två märken: • Kronmärket: Tre svarta kronor på ljus botten i enligt fastställd modell: Botten skall vara cirkelformigt begränsad, om ytan i övrigt har annan färg än ljus. Kronmärket skall målas dels på undersidan av de undre vingarna och översidan av de övre (vid monoplan på vingarnas båda sidor) med kronornas spetsar vända mot vingarnas framkant, dels på de vertikala sidorna av flygkroppen mellan vingställ och stabilisator. • Blågula märket: Två ungefär lika stora vertikala fält, täckande hela sidoroderytorna bakom roderaxeln, det främre fältet gult och det bakre fältet blått; skolande nämnda färger i enlighet med lag angående rikets flagga av den 22 juni 1906 vara respektive guldgul och ljust mellanblå. Märket målas på ömse sidor av sidorodret. Flygförbandsbeteckning utvisande flygplanets förbands- eller kårtillhörighet placeras framför kronmärket. Nummerbeteckning utvisande flygplanets nummer. • Flygplanets löpnummer placeras bakom kronmärket. • Registreringsnumret anges under stabilisatorn (de tre sista siffrorna i redovisningsnumret). Bilden nedan bombplan Hawker Hart B 4 vid Västmanlands flygflottilj, F 1, 1937 märkta enligt 1935-års nationalitetsbeteckning. Närmast fronten, 1 = Västmanlands flygflottilj F 1. 51 = flygplanets löpnummer. Bild nr 2 visar de blå-gula fälten på sidorodret. Bild: Flygvapenmuseum, ID:FVMF.006088.

1937-års bestämmelser

Kungliga Flygförvaltningen KFF gav ut förslag på hur olika flygplanstyper skulle målas i framtiden och C Flygstaben (Bengt Nordenskiöld) ville införa befälstecken på flygplanen. Märkning enligt fo nr 47/1937 från den 18 maj 1937: • Nationalitetsbeteckning (dvs kronmärket) placerades på flygkroppen. Gula kronor med smal svart kant på blå rund botten. • Flottiljnummer till vänster om kronmärket (Stabens Flygavdelnings siffra 6 övertogs av F 6 1938). • Flygplanets löpnummer inom förbandet till höger om kronmärket och på båda sidor om nosen. • Flygförbandsbeteckningar och befälstecken på bakkroppen framför stabilisatorn. • Registreringsnummer enligt tidigare men nu framför stabilisatorn. Bilden nedan visar bombflygplan Hawker Hart B 4 märkt 27 tillhörande F 4 Frösön. Beteckningar enligt 1937-års bestämmelser. ”4” till vänster om kronmärket står för flygflottilj F 4. ”27” är flygplanets löpnummer. De tre banden framför stabilisatorn är befälstecken. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.002241.
Föregående sida

Svenska stridsflygplan - 2

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
English

Relaterade länkar

• Propellerflygplan • Jetflygplan • Helikoptrar • Flygvapnets historia • Förbandsnummer vid flygvapnet • Flygvapnets uniformer • Luftbevakning & luftbevakningslottor • Beredskapsåren 1939 - 1945 • Beredskapsbilder • Svenska flygflottiljen F 19 i Finland

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Svensk Militär Flygplanshistorik, märkningsbestämmelser 5. Wikipedia 6. Digitaltmuseum 7. Flygvapenmuseum Överst på sidan

1940-års bestämmelser

På Svea flygflottilj F 8 (Barkaby) tyckte man inte att 1937 års bestämmelser var särskilt bra utan påbörjade egna prov med olika märkningar. Efter att flygstaben skickat en remiss till förbanden angående målning och märkning inkom många olika synpunkter som resulterade i en ny generalorder enligt nedan. Utdrag ur generalorder go nr 248/1940 och flygvapenorder nr 50/1940 (11/6): Svenska militära flygplan skall vara försett med beteckning bestående av nationalitetsbeteckning samt löpnummer och flygförbandsbeteckning. • Nationalitetsbeteckningen utgöres av tre gula kronor, omgivna av en smal svart bård på blå cirkelformigt begränsad botten, omgiven av en gul ring. Nationalitetsbeteckningen anbringas på vingarnas undersidor (ej ovansidorna) med kronornas spetsar vända mot vingens framkant samt på flygkroppens sidor mellan vingarnas bakkanter och stabilisatorn.(men efter att tre S 16 Caproni skjutits ner under maj-juni 1944, beslutades att kronmärke åter skulle införas på vingens ovansida.) • Nummer- och flygförbandsbeteckning utgöres av en sifferbeteckning utvisande flottiljens nummer samt en sifferbeteckning utvisande flygplanets nummer och den division flygplanet tillhör: o 1:a divisionens krigsflygplan erhåller nr 1-15 o 2:a divisionens krigsflygplan erhåller nr 16-30 o 3:a divisionens krigsflygplan erhåller nr 31-45 o Övriga flygplan 46 och uppåt. o FKS (F 5) flygplan numreras från 1 och uppåt. Flottiljnumret i svart färg anbringas på flygkroppen till vänster om nationalitetsbeteckningen (ingen förändring). Flygplannumret i vit färg (på skolflygplan vit eller svart) anbringas dels på flygkroppen framför vingarna nos), dels på sidorodret (vid behov även på fenan). Inget nämndes om registreringsnumret så där var ingen förändring. Flygförbandsbeteckningar och befälstecken utgick eftersom de eventuellt kunde locka fienden att i första hand slå ut chefsflygplan. Bilden nedan visar jaktflygplan J 22 märkt nummer 43 från F 9 Göta flygflottilj, Säve, i augusti 1944. Beteckningar enligt 1940-års bestämmelser. Svart nia = flottiljnummer. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.002110.

1944-års bestämmelser

Framför allt Jämtlands flygflottilj F 4 Frösön var missnöjda med aktuell märkning och fick tillstånd att utföra prov med ny märkning och lämnade 1942 en rapport till CFV som därefter gick ut med ännu en remiss angående märkning. Svaren som kom in från förbanden hade alla olika förslag. Nya märkningsbestämmelser utfärdades i december 1944, dock ingen ny generalorder. Flygvapenordern A65/1944 innebar följande: • Nationalitetsmärkning på ovan- och undersidan av vingar och på kroppssidor. • Flottiljbeteckning blev siffror i gult med placering bakom kronmärkena på kroppen. • Spinnern på krigsflygplan (ej spaning) målas i divisionsfärg. • Ovanstående flygplan förses med en bokstavskod i divisionsfärg på fena och nos. o Röd = 1 divisionen o Blå = 2 divisionen o Gul = 3 divisionen o Vit = Flottiljstaben • Övriga flygplan använder siffror i gult (svart på vita flygplan) i stället för bokstäver. • Registreringsnummer som tidigare. Bilden nedan visar jaktflygplan J 22 med märkning 3 (Östgöta flygflottilj F 3) och "E". Beteckningar enligt 1944-års bestämmelser. .

1949-års bestämmelser

Som en bekräftelse på den praxis som användes kom i oktober 1949 en flygvapenorder (A28/1949). Den innebar att bokstäverna skulle ”målas i respektive divisions färg med vit kant utom för gul bokstav, på aluminiumfärgad yta där mörkblå kant skall användas”. Bilden nedan visar tre Jaktflygplan J 22 i luften tillhörande Södertörns flygflottilj F 18. Märkning enligt 1949-års bestämmelser. .

1955-års bestämmelser

Flygvapenorder A6/1955 från den 26/1 är mycket lik bestämmelserna från 1944: • Nationalitetsmärket enligt tidigare (avlägsnas från vingarnas ovansidor i händelse av krig). • Flottiljbeteckning enligt tidigare (eventuellt svart på ljus bakgrund). • Spinnern målas både på krigsflygplan och spaningsflygplan i divisionsfärgerna. • Bokstavskod i divisionsfärg på fenan och nos/noshjulslucka på krigsflygplan och jetdrivna spaningsflygplan (ej propellerspaningsflygplan). • Övriga divisionsflygplan bära sifferkod (tre sista i registreringsnumret) i vitt eller divisionsfärg, placering enligt ovan. • Övriga icke divisionsflygplan (t.ex. skolflygplan och sambandsflygplan) siffror i gult med placering enligt ovan. • Registreringsnumret som tidigare.

1959

Vid centraliserad översyn av flygplanen var det dock opraktiskt att ha ett kodsystem som var baserat på divisionstillhörighet. När man lämnade in ett flygplan fick man ofta ett annat förbands flygplan tillbaka som ersättning och det var ohållbart att hålla på att märka om flygplanen hela tiden. Därför började Västmanlands flygflottilj F 1 använda de två sista siffrorna i tillverkningsnumret som kod på fenan. Vid projekteringen av STRIL 60 framkom att det var nödvändigt att använda tvåsiffrig kod (ej bokstäver) på alla krigsflygplan. STRIL 60 var ett svenskt stridslednings- och luftbevakningssystem, som initierades av Flygvapnet och började byggas ut på 1960-talet och ersatte det tidigare STRIL 50. Det fullständiga namnet var Strilsystem m/60.

1964-års bestämmelser

Av flygvapenorder A11/1964 från 5/5 framgår: • Nationalitetsmärket är oförändrat. • Arméns och Marinens flygplan och helikoptrar skulle märkas med ARMÉN respektive MARINEN. Flygvapnet behövde inte denna märkning. • Flottiljbeteckningens färg: ”Mörk” eller ”ljus”. • Band i divisionsfärg runt nosen fick användas… • Igenkänningstecken (flygplanbeteckning) på fena/sidroder, två mörka eller ljusa siffror: • 01-69 för jetflygplan (F 8 = 01-49) • 71-99 övriga flygplan + helikopter (F 8 = 51-99) • F 5, Armén och Marinen: 01-99 • Registreringsnumret oförändrat. Eftersom märkningen hade koppling till Stril 60 gick det denna gång mycket snabbare att märka om flygplanen i förhållande till tidigare utfärdade märkningsbestämmelser.

1973-års bestämmelser

Tjänstemeddelande för Krigsmakten TKG 552:730289 21/11: • – Kronmärken oförändrat (TP fick också ha texten ”SWEDISH AIR FORCE”) – Flygvapnet fick nu också använda texten ”FLYGVAPNET” – Förbandsförteckning oförändrat – Igenkänningsnummer oförändrat (F 8 utgick, F 16 01-94 för jetfpl) – Registreringsnummer oförändrat – Antikollisionsmärkning i fluorescerande röd-orange på skol- och sambandsflygplan. • Märkning med divisionsfärger fick inte längre förekomma. • När flygplanen började målas i 4-färgskamouflage ersattes de gula siffrorna på fenan med röd siffror i lysfärg. Samtidigt började flottiljsiffran placeras framför kronmärket. Båda åtgärderna stred egentligen mot utfärdade bestämmelser. • Ny kamouflagemålning i ljusgrå och mörkgrå färg var så effektiv att flygsäkerheten äventyrades. 1987 påbörjades prov med stora fluorescerande märkningar på vingar och fenor. År 1997 ändrades färgen på kronmärket till grått (”low visibility”).

Flygdivision

En division i Flygvapnet består i regel av 8–12 flygplan av samma typ: till exempel stridsflygdivision, och tidigare attackflygdivision, jaktflygdivision, spaningsdivision, etc. Flera divisioner bildar en flottilj.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2022-05-20
Made with Xara

Nationalitetsmärkning av

svenska flygvapnets flygplan

Inledning

Flygplan inom armén och marinen bar från 1914 den svenska örlogsflaggan på sidorodret och en gul rundel inom en blå ring jämte bokstaven S samt för marinen dessutom ett nummer i svart färg på undersidan av de undre vingarna. Redan 1915 utgick den blå-gula kokarden och numret vilka ersattes med tre svarta kronor på fyrkantig vit botten. Från 1917 skulle de tre kronorna även anbringas på flygkroppen.

1927-års bestämmelser

Svenska Flygvapnet bildades som egen försvarsgren den 1 juli 1926. Tidigare fanns både Arméns respektive Marinens flyg som hade sina egna bestämmelser för märkningen av flygplanen. Under en övergångsperiod från de olika flygväsendena till det svenska flygvapnets bildande användes en nationalitetsbeteckning som bestod av tre vita kronor med svart utlinjering. På sidorodret fanns ett målat vertikalt blågult band, där det främre fältet var gult och det bakre blått. Enligt flygvapenorder nr 5/1927 från januari 1927 stadgas: • Svenska militära flygplan skall vara försedda med dels nationalitetsbeteckning (kronmärke och blå-gula märket) utvisande flygplanets svenska nationalitet, och dels ett märke (numreringsmärket) utvisande flygplanets nummer. • Kronmärket skall bestå av tre svarta kronor på ljus botten enligt fastställd modell. Bottnen skall vara cirkelformigt begränsad, om ytan i övrigt har annan färg. Kronmärket skall målas dels på undersidan av de undre vingarna och på översidan av de övre (vid monoplan på vingarnas båda sidor) med kronornas översta del vänd mot vingarnas framkant, dels på de vertikala sidorna av flygkroppen mellan vingställ och stabilisator. • Blå-gula märket skall vara två lika stora, vertikala fält, täckande hela sidoroderytorna (på båda sidor) bakom roderaxeln, det främre fältet gult och det bakre fältet blått. • Numreringsmärket utgörs av flygplanets nummer i svarta arabiska siffror. Andra, tredje och eventuella följande siffror anger flygplanets nummer inom flygkåren/skolan. Den första siffran anger kår eller skola som flygplanet tillhör enligt följande: o Siffran 1 - 1:a flygkåren o Siffran 2 - 2:a flygkåren o Siffran 3 - 3:e flygkåren o Siffran 4 - 4:e flygkåren o Siffran 0 - Flygskolan (ändrades år 1929 till 5) Bilden nedan visar spaningsflygplanet Heinkel HE 5, S 5, som togs i tjänst 1928. Nationalitetsbeteckning enligt 1927-års bestämmelser. Märkningen “256” betyder: flygplan 56 vid 2:a flygkåren. Foto: Sjöhistoriska museet, ID: Fo220018.

År 1931 och 1932 års bestämmelser

År 1932 utfärdades nya bestämmelser för märkningen av de svenskamilitära flygplanen. I Flygvapenorder nr 83/1932 från den 28/10 föreskrevs: • Nationalitetsmärket, dvs kronmärket och det blå-gula märket består enligt tidigare bestämmelser (1927). • Numreringsmärket, som utgöres av flygplanets nummer i svarta arabiska siffror skall vara enligt följande: - Första siffran anger den flygkår där flygplanet är placerat till redovisning enligt tidigare (1927). Stabens flygavdelning fick dock använda siffran 6 som första siffra. - Tredje och fjärde siffran anger flygplanets löpande nummer inom respektive flygplanstyp. - Andra siffran skall nu ange flygplanets art och huvudsakliga användning: o 1 = Bomb-, torped- och fjärrspaningsflygplan o 2 = Jaktflygplan o 3 = Spaningsflygplan o 4 = Spaningsflygplan o 5 = Skolflygplan o 6 = Övningsflygplan o 7 = Transportflygplan • Redovisningsnumret skall nu alltid bestå av 4 siffror. Bilden nedan visar en Hawker Hart S 7 märkt med nummer 1302 enligt 1931/32-års nationalitetsbeteckning. Märkninghen 1302 betyder: 1 = 1:a Flygkåren. 3 = spaningsplan. 02 = flygplanets löpnummer. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.006090.

1935-års bestämmelser

I flygvapenorder fo 44/1935 från juli 1935 samt fo nr 74/1935 från den oktober samma år kom bestämmelser som innebar nya förändringar. Tidigare go F12/1927 och go F233/1932 upphävdes och nya bestämmelser utfärdades avseende märkning av militära flygplan enligt följande: Nationalitetsbeteckning utvisande flygplanets svenska nationalitet skall bestå av två märken: • Kronmärket: Tre svarta kronor på ljus botten i enligt fastställd modell: Botten skall vara cirkelformigt begränsad, om ytan i övrigt har annan färg än ljus. Kronmärket skall målas dels på undersidan av de undre vingarna och översidan av de övre (vid monoplan på vingarnas båda sidor) med kronornas spetsar vända mot vingarnas framkant, dels på de vertikala sidorna av flygkroppen mellan vingställ och stabilisator. • Blågula märket: Två ungefär lika stora vertikala fält, täckande hela sidoroderytorna bakom roderaxeln, det främre fältet gult och det bakre fältet blått; skolande nämnda färger i enlighet med lag angående rikets flagga av den 22 juni 1906 vara respektive guldgul och ljust mellanblå. Märket målas på ömse sidor av sidorodret. Flygförbandsbeteckning utvisande flygplanets förbands- eller kårtillhörighet placeras framför kronmärket. Nummerbeteckning utvisande flygplanets nummer. • Flygplanets löpnummer placeras bakom kronmärket. • Registreringsnumret anges under stabilisatorn (de tre sista siffrorna i redovisningsnumret). Bilden nedan bombplan Hawker Hart B 4 vid Västmanlands flygflottilj, F 1, 1937 märkta enligt 1935-års nationalitetsbeteckning. Närmast fronten, 1 = Västmanlands flygflottilj F 1. 51 = flygplanets löpnummer. Bild nr 2 visar de blå-gula fälten på sidorodret. Bild: Flygvapenmuseum, ID:FVMF.006088.

1937-års bestämmelser

Kungliga Flygförvaltningen KFF gav ut förslag på hur olika flygplanstyper skulle målas i framtiden och C Flygstaben (Bengt Nordenskiöld) ville införa befälstecken på flygplanen. Märkning enligt fo nr 47/1937 från den 18 maj 1937: • Nationalitetsbeteckning (dvs kronmärket) placerades på flygkroppen. Gula kronor med smal svart kant på blå rund botten. • Flottiljnummer till vänster om kronmärket (Stabens Flygavdelnings siffra 6 övertogs av F 6 1938). • Flygplanets löpnummer inom förbandet till höger om kronmärket och på båda sidor om nosen. • Flygförbandsbeteckningar och befälstecken på bakkroppen framför stabilisatorn. • Registreringsnummer enligt tidigare men nu framför stabilisatorn. Bilden nedan visar bombflygplan Hawker Hart B 4 märkt 27 tillhörande F 4 Frösön. Beteckningar enligt 1937-års bestämmelser. ”4” till vänster om kronmärket står för flygflottilj F 4. ”27” är flygplanets löpnummer. De tre banden framför stabilisatorn är befälstecken. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.002241.

Svenska stridsflygplan - 2

English

Relaterade länkar

• Propellerflygplan • Jetflygplan • Helikoptrar • Flygvapnets historia • Förbandsnummer vid flygvapnet • Flygvapnets uniformer • Luftbevakning & luftbevakningslottor • Beredskapsåren 1939 - 1945 • Beredskapsbilder • Svenska flygflottiljen F 19 i Finland

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Svensk Militär Flygplanshistorik, märkningsbestämmelser 5. Wikipedia 6. Digitaltmuseum 7. Flygvapenmuseum Överst på sidan

1940-års bestämmelser

På Svea flygflottilj F 8 (Barkaby) tyckte man inte att 1937 års bestämmelser var särskilt bra utan påbörjade egna prov med olika märkningar. Efter att flygstaben skickat en remiss till förbanden angående målning och märkning inkom många olika synpunkter som resulterade i en ny generalorder enligt nedan. Utdrag ur generalorder go nr 248/1940 och flygvapenorder nr 50/1940 (11/6): Svenska militära flygplan skall vara försett med beteckning bestående av nationalitetsbeteckning samt löpnummer och flygförbandsbeteckning. • Nationalitetsbeteckningen utgöres av tre gula kronor, omgivna av en smal svart bård på blå cirkelformigt begränsad botten, omgiven av en gul ring. Nationalitetsbeteckningen anbringas på vingarnas undersidor (ej ovansidorna) med kronornas spetsar vända mot vingens framkant samt på flygkroppens sidor mellan vingarnas bakkanter och stabilisatorn.(men efter att tre S 16 Caproni skjutits ner under maj-juni 1944, beslutades att kronmärke åter skulle införas på vingens ovansida.) • Nummer- och flygförbandsbeteckning utgöres av en sifferbeteckning utvisande flottiljens nummer samt en sifferbeteckning utvisande flygplanets nummer och den division flygplanet tillhör: o 1:a divisionens krigsflygplan erhåller nr 1-15 o 2:a divisionens krigsflygplan erhåller nr 16-30 o 3:a divisionens krigsflygplan erhåller nr 31-45 o Övriga flygplan 46 och uppåt. o FKS (F 5) flygplan numreras från 1 och uppåt. Flottiljnumret i svart färg anbringas på flygkroppen till vänster om nationalitetsbeteckningen (ingen förändring). Flygplannumret i vit färg (på skolflygplan vit eller svart) anbringas dels på flygkroppen framför vingarna nos), dels på sidorodret (vid behov även på fenan). Inget nämndes om registreringsnumret så där var ingen förändring. Flygförbandsbeteckningar och befälstecken utgick eftersom de eventuellt kunde locka fienden att i första hand slå ut chefsflygplan. Bilden nedan visar jaktflygplan J 22 märkt nummer 43 från F 9 Göta flygflottilj, Säve, i augusti 1944. Beteckningar enligt 1940-års bestämmelser. Svart nia = flottiljnummer. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.002110.

1944-års bestämmelser

Framför allt Jämtlands flygflottilj F 4 Frösön var missnöjda med aktuell märkning och fick tillstånd att utföra prov med ny märkning och lämnade 1942 en rapport till CFV som därefter gick ut med ännu en remiss angående märkning. Svaren som kom in från förbanden hade alla olika förslag. Nya märkningsbestämmelser utfärdades i december 1944, dock ingen ny generalorder. Flygvapenordern A65/1944 innebar följande: • Nationalitetsmärkning på ovan- och undersidan av vingar och på kroppssidor. • Flottiljbeteckning blev siffror i gult med placering bakom kronmärkena på kroppen. • Spinnern på krigsflygplan (ej spaning) målas i divisionsfärg. • Ovanstående flygplan förses med en bokstavskod i divisionsfärg på fena och nos. o Röd = 1 divisionen o Blå = 2 divisionen o Gul = 3 divisionen o Vit = Flottiljstaben • Övriga flygplan använder siffror i gult (svart på vita flygplan) i stället för bokstäver. • Registreringsnummer som tidigare. Bilden nedan visar jaktflygplan J 22 med märkning 3 (Östgöta flygflottilj F 3) och "E". Beteckningar enligt 1944-års bestämmelser. .

1949-års bestämmelser

Som en bekräftelse på den praxis som användes kom i oktober 1949 en flygvapenorder (A28/1949). Den innebar att bokstäverna skulle ”målas i respektive divisions färg med vit kant utom för gul bokstav, på aluminiumfärgad yta där mörkblå kant skall användas”. Bilden nedan visar tre Jaktflygplan J 22 i luften tillhörande Södertörns flygflottilj F 18. Märkning enligt 1949-års bestämmelser. .

1955-års bestämmelser

Flygvapenorder A6/1955 från den 26/1 är mycket lik bestämmelserna från 1944: • Nationalitetsmärket enligt tidigare (avlägsnas från vingarnas ovansidor i händelse av krig). • Flottiljbeteckning enligt tidigare (eventuellt svart på ljus bakgrund). • Spinnern målas både på krigsflygplan och spaningsflygplan i divisionsfärgerna. • Bokstavskod i divisionsfärg på fenan och nos/noshjulslucka på krigsflygplan och jetdrivna spaningsflygplan (ej propellerspaningsflygplan). • Övriga divisionsflygplan bära sifferkod (tre sista i registreringsnumret) i vitt eller divisionsfärg, placering enligt ovan. • Övriga icke divisionsflygplan (t.ex. skolflygplan och sambandsflygplan) siffror i gult med placering enligt ovan. • Registreringsnumret som tidigare.

1959

Vid centraliserad översyn av flygplanen var det dock opraktiskt att ha ett kodsystem som var baserat på divisionstillhörighet. När man lämnade in ett flygplan fick man ofta ett annat förbands flygplan tillbaka som ersättning och det var ohållbart att hålla på att märka om flygplanen hela tiden. Därför började Västmanlands flygflottilj F 1 använda de två sista siffrorna i tillverkningsnumret som kod på fenan. Vid projekteringen av STRIL 60 framkom att det var nödvändigt att använda tvåsiffrig kod (ej bokstäver) på alla krigsflygplan. STRIL 60 var ett svenskt stridslednings- och luftbevakningssystem, som initierades av Flygvapnet och började byggas ut på 1960-talet och ersatte det tidigare STRIL 50. Det fullständiga namnet var Strilsystem m/60.

1964-års bestämmelser

Av flygvapenorder A11/1964 från 5/5 framgår: • Nationalitetsmärket är oförändrat. • Arméns och Marinens flygplan och helikoptrar skulle märkas med ARMÉN respektive MARINEN. Flygvapnet behövde inte denna märkning. • Flottiljbeteckningens färg: ”Mörk” eller ”ljus”. • Band i divisionsfärg runt nosen fick användas… • Igenkänningstecken (flygplanbeteckning) på fena/sidroder, två mörka eller ljusa siffror: • 01-69 för jetflygplan (F 8 = 01-49) • 71-99 övriga flygplan + helikopter (F 8 = 51-99) • F 5, Armén och Marinen: 01-99 • Registreringsnumret oförändrat. Eftersom märkningen hade koppling till Stril 60 gick det denna gång mycket snabbare att märka om flygplanen i förhållande till tidigare utfärdade märkningsbestämmelser.

1973-års bestämmelser

Tjänstemeddelande för Krigsmakten TKG 552:730289 21/11: • – Kronmärken oförändrat (TP fick också ha texten ”SWEDISH AIR FORCE”) – Flygvapnet fick nu också använda texten ”FLYGVAPNET” – Förbandsförteckning oförändrat – Igenkänningsnummer oförändrat (F 8 utgick, F 16 01-94 för jetfpl) – Registreringsnummer oförändrat – Antikollisionsmärkning i fluorescerande röd- orange på skol- och sambandsflygplan. • Märkning med divisionsfärger fick inte längre förekomma. • När flygplanen började målas i 4-färgskamouflage ersattes de gula siffrorna på fenan med röd siffror i lysfärg. Samtidigt började flottiljsiffran placeras framför kronmärket. Båda åtgärderna stred egentligen mot utfärdade bestämmelser. • Ny kamouflagemålning i ljusgrå och mörkgrå färg var så effektiv att flygsäkerheten äventyrades. 1987 påbörjades prov med stora fluorescerande märkningar på vingar och fenor. År 1997 ändrades färgen på kronmärket till grått (”low visibility”).

Flygdivision

En division i Flygvapnet består i regel av 8–12 flygplan av samma typ: till exempel stridsflygdivision, och tidigare attackflygdivision, jaktflygdivision, spaningsdivision, etc. Flera divisioner bildar en flottilj.