Made with Xara

Föregående sida

xxxx Mil xxxxx

xxxxxxxxxxxxx

Beredskapsåren 1939 - 1945 - Bilder

Bilder från den svenska beredskapen 1939 - 1945

Försvarsmakten höjde beredskapen redan 1 september 1939 och partiell mobiliseringen genomfördes vilket innebar att värnpliktiga inkallades för beredskapstjänstgöring i fältförbanden i det som kallades Neutralitetsvakten. Både yngre och äldre värnpliktiga blev tvungna att göra beredskapstjänst under långa perioder. Industrin ställdes till stor del om för att sörja för försvarets behov. Svenska örlogsfartyg målades från den 23 juni 1940 med vita tvärstreck på däck och sidor för att de tydligt skulle kunna identifieras som neutrala fartyg och därmed undgå vådabeskjutning från de krigförande.

Beredskapsbilder

English

Relaterade länkar

• Beredskapsåren 1939 - 1945 • Beredskapsförband • Kryptoavdelningen & FRA • Militära underrättelsetjänsten • Norska- och danska polistrupperna i Sverige under kriget • Operation Rädda Danmark • Svenska frivilligkåren i Finland • Svenska stridsflygplan • Svenska stridsvagnar • Svenska regementen • Svenska försvarets organisation under värnpliktsepoken • Allmän värnplikt • Förbandsnummer • Truppslagstecken • Förbandstecken • Inskrivningsbok för värnpliktig i hären, 1940 • Värnpliktiga inskrivningsnummer • Svenska Arméns uniformer • Uniformer för kvinnlig personal • Svenska lottakårens föreningsdräkter • Luftbevakning & luftbevakningslottor • Frivilliga försvarsorganisationer • Djur i krigstjänst

Källor

• Svenska försvarets hemsida: http://www.forsvarsmakten.se/sv/ • Krigsmäns erinran, beredskapen 1939 - 1945, Åke Williams, 1989. • Svenska arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993 • Från Brunkeberg till Nordanvind, 500 år med svenskt infanteri av Bertil Nelsson, 1993 • Beredskapsverket, AD. “Den svenska militära beredskapen 1937 - 1945”. • Nationalencyklopedin • Wikipedia Överst på sidan

Bilden visar 2 svenska jagare, HMS Sundsvall (J12) och HMS Malmö (J7). J12 med en längd på 98 m sjösattes 1942 och J7 med en längd på 95 m sjösattes 1938. Bild: Wikipedia.

Svenska motortorpedbåten T30. Sjösatt 1943, längd 20 m, 11 mans besättninmg. Foto: Sjöhistoriska museet, ID: Fo88651AB.

Svenska ubåten U3. Kustubåt sjösatt 1942, längd 50 m. Bild: Wikipedia.

Två bilder som visar svenska stridsvagn m/42 under övning under beredskapsåren. Stridsvagnen tillverkades mellan 1943 och 1945 och hade en vikt på 22,5 ton. Besättning: 4 man. Beväpning: 7,5 cm kanon och 2 st 8 mm ksp. Max hastighet: 42 km/h. Bilder: Krigsarkivet.

Bilden visar svenskt jaktflyg (svenskutvecklat 1942), 3 st J22. FFVS J 22 var ett stridsflygplan som användes som jaktflyg och spaningsflyg. Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943. J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i klass med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot.

Bilden visar bombplanet B3 (Junkers Ju 86). Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.003489. Ett tyskt medeltungt bombplan som serietillverkades av Junkers från 1936 samt på licens i Sverige av Saab i Trollhättan med beteckningen B3.

Bilden visar det svenska lätta bombplanet Saab B17A. Bild: Wikipedia. Saab 17 fanns i två modeller, dels ett bomb- och dels ett spaningsplan. Den 23 mars 1942 levereras den första seriebyggda Saab 17 till flygvapnet.

Bilden visar svenska bombflygplanet Saab B18A. Bild: Wikipedia. Saab 18 var ett tvåmotorigt bomb- och attackflygplan med 3 mans besättning i bruk från juni 1944.

Flygplan S 16 Caproni (Ca 313) märkt nummer 31 tillhörande F 11 Nyköping på ett flygfält. Bild: Flygvapenmuseum. Caproni Ca 313 var ett tvåmotorigt bomb- och fjärrspaningsflygplan från Italien. Mellan åren 1940 och 1945 ingick Caproni Ca.313 i Svenska flygvapnet.

Bilden till höger visar svenska spionplanet DC3:an (Tp 79 Hugin med Flygvapennummer 79001) på Svea flygflotilj F8 i Barkarby 1951, dvs året innan nedskjutningen. Systerplanet 79002 kallades Munin. Foto Wikipedia.

Bilden visar två svenska soldater i snödräkt med pansarvärnsvapen, 1940. Bild: Wikipedia.

Svenska artillerister vid en 7,5 cm haubits i skottögonblicket, 1940. Bild: Miliseum, ID: MILIF.003907. DigitaltMuseum.

Bilden visar en Bofors 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36 i eldställning, 1940 Kanonerna vitmålades för att undgå upptäckt i det vita landskapet. Bild: Krigsarkivet.

Bilden visar en svensk skidpatrull på uppdrag 1940. Bild: Krigsarkivet.

Luftvärnsställning med dubbelpipig luftvärnskulspruta m/36. Ksp m/36 fanns även både i enkelt och dubbelt utförande som luftvärnskulspruta, i kaliber 8 mm. Foto: Karl Johan Åke Sundström 1940. Bild: Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004492.

Haubits m/1940 H. Kaliber: 10.5 cm. Bild: Gotlands Försvarsmuseum, ID: GFM.000102. Haubits m/40 var en svensk artilleripjäs med kaliber 10,5 cm utvecklad av Bofors under 1930-talet.

Terrängbil (TGB) m/42 M som användes av svenska armén, främst av artilleriet som dragfordon för haubitsar. Den levererades till försvaret under 1943 och 1944 från Tyskland (Klöckner A3000). Fordonsmuseet Arsenalen, Strängnäs. Foto: Hans Högman, 2012.

Svenska infanterisoldater i uniform m/1939 med Bofors pansarvärnskanon m/1938, kaliber 37 mm. Dess höga eldhastighet och mobilitet gjorde vapnet populärt bland trupper då man lätt kunde slå ut flera mål samt byta position i snabb följd. Fordonsmuseet Arsenalen, Strängnäs. Foto Hans Högman 2016.

Granatkastare m/1941, 12 cm. Bild: Karlsborgs fästningsmuseum, ID: KBGF.011180.

Svenska ubåten HMS Sjöborren av Sjölejonet-klass. Sjösatt 1941, längd 64 m. Bild: Wikipedia.

Kryssaren HMS Tre Kronor i Sundsvalls yttre hamn. Länd: 180,2 m, Bredd: 16,7 m. Sjösatt: 1944. Bild: Sjöhistoriska museet. Fartyget var den första av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av HMS Tre Kronor och systerfartyget HMS Göta Lejon.

Artilleripjäs under eldgivning i Sverige under beredskapen. Bild Krigsarkivet. Sannolikt haubits m/1939, 15 cm.

Infanteri, övergång av vattendrag under beredskapsåren i Sverige. Bild Krigsarkivet.

Infanteri anfaller under artilleribeskjutning i en övning under beredskapsåren i Sverige. Bild Krigsarkivet.

Infanterister i eldställning i Sverige under beredskapsåren. Bild: Krigsarkivet.

Truppförflyttning, marsch på landsväg i Sverige under beredskapsåren. Bild: Armémuseum.

Svensk soldat i begrepp att kasta en handgranat under beredskapsåren. Bild: Armémuseum