Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2016-11-05

Allmänt

Gamla mått och vikter kan ställa till huvudbry för dagens människor. Om man tittar på bouppteckningar, gamla brev och dokument, äldre litteratur etc stöter man ofta på dessa gamla måttangivelser. Det kan då vara av intresse att veta vad de motsvarar i dagens måttsystem. Äldre mått utgår ofta från olika kroppsdelar, fot, tum, armslängd etc. Detta innebar dock att måtten ej blev så exakta. Men det finns vissa faktiska förhållanden som att foten är en 1/6-del av en människas längd. Följande mått utgår från kroppen: Famn: Måttet från långfingerspetsen på vänster hand till höger hands långfingerspets då båda armarna är utsträckta så långt som möjligt Aln: Längden från armbågen till lillfingerspetsen Fot: Längden från hälen till spetsen av stortån Tvärhand: Bredden över handens fyra fingrar Tum: Bredden över tummen Fingerbredd: Bredden över ett finger, vanligen långfingret Enligt gammal uppfattning skall en människas hela längd motsvaras av följande kroppsmått: 1 famn, 3 alnar, 6 fot, 18 tvärhänder, 72 tum eller 90 fingerbredder.

Historik

Vårt nuvarande metersystem kommer från Frankrike där det infördes under den franska revolutionen, närmare bestämt år 1793. Napoleon införde detta system i alla länder han intog. I Sverige antogs metersystemet 1878 och skulle införas under en 10-års period. Från den första januari 1889 var metersystemet det enda lagliga måttsystemet i Sverige. Före 1665 förekom lokala mått i Sverige. Detta ställde till problem för handelsmän och myndigheter. Man kunde ha olika mått i olika landsdelar och samma mått kunde ha olika innebörd. Ett exempel är mil som hade olika längd beroende på var man befann sig. År 1665 antogs ett enhetligt måttsystem för hela Sverige. Ytterligare en mindre måttreform infördes år 1735. Däremot ägde en större måttreform år 1855 vilket innebar att decimalsystemet infördes, alltså infördes före metersystemet. Införandet av decimalmåtten skedde under en övergångsperiod från 1855 till 1863. Decimalmåtten banade sen väg för metersystemet som slutgiltigt blev infört 1889. Trots alla nya måttreformer så levde de gamla måtten kvar i folks tänkande i mycket lång tid. Man fortsatte att tänka i aln i stället för meter, i kanna i stället för liter etc. De nya måtten vad svåra att förstå, de betydde ingenting, medan de gamla hade en innebörd. Än idag lever många av dessa äldre mått kvar i folks medvetande. Det var stränga straff på att förfalska mått. Ända in på mitten av 1800-talet kunde man dömas till dödsstraff för förfalskade mått.

Svenska mått

Nedan följer ett urval av de mått som var vanliga förr. Enheterna är angivna enligt 1665-års regelverk.

Längdmått

Mil En gammal svensk mil var (åren 1699 - 1889) = 6000 famnar = 18000 alnar = 36000 fot = 10.688 meter. Milen indelades i 4 fjärdingsväg om vardera 2.672 meter eller 4.500 alnar. Denna mil infördes 1699 som en enhetsmil och skulle samtidigt representera avståndet mellan gästgivaregårdarna. Före 1699 hade milen olika längd beroende på var i Sverige man befann sig. Smålandsmilen var 7.500 m, västgötamilen 13.000 m och dalamilen hela 15.000 m. Kortast var den finska milen på 6.000 m. Först 1889 då metersystemet blev slutgiltigt infört blev 1 mil (nymil) = 10 km = 10.000 m. Aln En aln = 2 fot = 4 kvarter = 59,4 cm. Alnen, som var ett huvudmått, upphörde som måttenhet då metersystemet blev infört. Alnmåttet hade motsvarigheter i andra länder, men dess längd varierade starkt. År 1605 sattes en riksstandard för alnen. Utgångspunkt var den s.k. Rydaholmsalnen som nu blev erkänd som rikslikare. Beslutet togs av Karl IX 1604 i Norrköping. En kopia av denna aln, Stockholmsalnen, förvarades i Stockholms rådhus. År 1665 då ett enhetligt måttsystem infördes för hela Sverige blev alnen ett huvudmått som de andra längdmåtten relaterades till (jmf meter idag). Fjärdingsväg En fjärdingsväg = 4500 alnar = 2672 meter. En fjärdingsväg var en fjärdedel av en gammal svensk mil om 10688 m. Steg Ett steg motsvarade 1/2 famn = 90 cm. Famn En famn är också ett gammalt längmått till sjöss. En svensk famn är 6 fot = 3 alnar = 1,78 meter. Famn användes som mått på vattendjupet som fastställdes med lodning. En engelsk famn (fathom) är något längre, 1,83 meter. Famn har utöver längdmått även använts som ytmått (areaenhet) och som rymdmått (volymenhet). Famn har vidare använts för att ange mängd ved. Motsvarigheter till den svenska famnen finns även i andra länder, t.ex. engelska fathom; 1 fathom = 6 engelska fot = 1,8288 m. Kabellängd En kabellängd var ett längdmått till sjöss. En kabellängd var från början =100 famnar = 178 m. Senare blev en kabellängd =  185,2 m = 1/10 sjömil (distansminut). Stenkast Med detta mått avsåg man den längd man kunde kasta en medelstor sten. Den vanligaste måttangivelsen för ett stenkast var 50 steg, vanligen 40 - 50 meter. Ett ordspråk från Småland: Den som ser ett slagsmål på ett stenkasts håll är inte vittnesgill. Tvärhand 1 tvärhand = 4 tum = 8 - 10 cm. Tvärhand var ett vanligt mått och användes bl a för att ange isens tjocklek etc. Fot 1 fot = 1/2 aln =2 kvarter = 12 tum (verktum) = 29,69 cm.  Fot används framförallt i England och USA där 1 fot (foot) = 30,48 cm. Det engelska fot-måttet har länge använts i Sverige i samband med virke. Tum En tum = 1/24 aln = 1/12 fot = 1/6 kvarter = 2,47 cm. Tum är en gammal längdenhet som kan härledas till bredden av en manstumme. Enligt 1665 års system var 1 tum (verkstum) =  2,474 cm, dvs 1/12 fot. I 1855 års decimalsystem var 1 tum = 2,969 cm, dvs 1/10 fot. Fortfarande förekommande i Sverige är engelsk tum, inch, där 1 inch = 2,54 cm (1/12 foot). Det engelska tum-måttet har även varit vanlig i Sverige för mått på bl.a. virke, spik och skruv. Kvarter/Qvarter 1  kvarter = 1/4 aln =6 tum (verkstum) = 14.84 cm. Fingerbredd En fingerbredd = 1,85 cm

Rymdmått (torra varor)

Tunna  En tunna = 2 spann = 8 fjärding = 32 kappar = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge). Med struket mått menas att kannan eller tunnan strukits av med ett strykmått. Det var ett mått utan packning eller skakning. Det kallades också för löst mått. Med fast mått eller med råge innebar att man till varje struket mått la på lite till. Hur mycket det var har varierat med tiden, vanligt var cirka 16%. På 1700-talet skulle till varje struken tunna sättas till 4 strukna kappar. Måtten nedan anges i struket mått. Spann (Halvtunna) En spann = 2 halvspann = 4 fjärding = 16 kappar = 28 kannor = 73,28 liter. Fjärding En fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 liter. Kappe En kappa = 1,75 kannor = 4,58 liter. Ett gammalt svenskt rymdmått för torra varor. År 1515 var 1 spann = 20 kappar. Enligt 1665 års regelverk var 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) =  1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter. Efter metersystemets införande i Sverige har kappe ibland kommit att användas för 5 liter. Kanna En kanna = 2,617 liter. Skäppa Skäppa är ett mycket gammalt mått (känt sedan 1200-talet) som förbjöds 1735. Storleken på skäppa varierade i olika landsdelar. I Småland var en skäppa 1/6 tunna medan den i Bohuslän var 1/4 tunna (36,6 liter) och i Västergötland 1/5 tunna.

Rymdmått (våta varor)

Tunna En tunna = 4 fjärding = 48 kannor = 125,6 liter Ankare Ett ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter. Användes ofta som mått på vin, öl och brännvin. Måttet blev officiellt år 1665. Fjärding En fjärding = 12 kannor = 31,4 liter. Kanna En kanna = 2 stop = 2,62 liter. Gammalt svenskt rymdmått för såväl våta som torra varor. Enligt 1665 års regler var 1 kanna = 2,617 liter. För våta varor var 1 kanna= 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur (ort). För torra varor var 1 kanna= 1/56 tunna (för torra varor) =  4/7 kappe. Stop Ett stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter Kvarter En kvarter = 1/8 kanna = ¼ stop = 4 jungfru = 32,7 cl. Idag motsvarar storleken närmast en läskedrycksflaska.  Jungfru En jungfru = ¼ kvarter = 1/16 stop =1/32 kanna = 8,2 cl. Användes mest om brännvin. Det officiella namnet var ort. Namnet jungfru anses komma av att måttet ofta utformades som en stympad kon som kunde likna en kvinna, en jungfru, med fotsid kjol. Fat/Åm Ett fat eller en åm = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter. Ibland kallades detta fat för helfat, varvid 1 halvfat blev ca 78,5 liter. För petroleumprodukter används idag ofta benämningen fat för 1 US barrel = 159 liter. Överst på sidan

Viktmått

Skeppspund Ett skeppspund = 4 centner = 20 Lispund = 400 skålpund = 170 Kg. För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (= 136 kg) = 20 markpund (lispund stapelstadsvikt) = 400 mark. Lispund En lispund = 1/20 skeppspund = 20 skålpund = 8,502 kg. Skålpund Ett skålpund = 32 lod = 128 Qvintin = 8848 ass = 425 gram Lod Ett lod = 1/32 skålpund = 4 Qvintin = 13,3 gram. Som myntvikt var 1 lod = 13,16 g. Uns En uns = 2 lod = 548 ass = 26,3 gram silver eller 27,9 gram guld. Äldre svenska viktenheter med motsvarigheter i många länder. De bygger på den gamla romerska enheten uncia = 27,3g. För guld var 1 uns = 27,9 g, för silver 1 uns = 26,3 g och som medicinalvikt 1 uns = 29,69 g. Motsvarande engelska enhet är 1 ounce (oz) = 28,35 g. Mark En mark = 1/2 skålpund = 212,5 g.Mark är vårt äldsta viktmått och motsvarade vanligen 1/2 skålpund, dvs cirka 212,5 g. Redan på vikingatiden användes viktmåttet mark, då motsvarande 203 g. Under medeltiden varierade markens vikt mellan 208 och 218 g. Under 1800-talet började man kalla skålpundet mark, trots att marken egentligen bara var ett halvt skålpund. Mark har också använts som mynt, guld och silvervikt och kallades då Lödig mark. En Lödig mark = 8 Uns = 16 Lod = 64 Qvintin = 210,6 g.

Ytmått

Ytmåtten var främst ett mått på den yta en given mängd utsäde räckte till. Utsädesmått: Pundland Ett pundland = 4 tunnland = 8 spannland Tunnland Ett tunnland = 2 spannland = 8 fjärdringsland = 32 kappeland = 56 kannland = 4936,6 kvadratmeter = 1/2 hektar. Ursprungligen den areal som en tunnas utsäde räckte till. I 1630-talets lantmäteriinstruktioner fastställdes tunnlandet till 14000 svenska kvadratalnar. Med den från 1605 riksgiltiga svenska alnen ( = 0,5938 m) kom ytan att motsvara ca 4936 kvadratmeter eller nära ett halvt hektar. Spannland Ett spannland = 4 fjärdringsland = 16 kappeland = 28 kannland= 2468,3 kvadratmeter. Spannland var den areal som en spann utsäde räckte till, dvs. ett halvt tunnland. Kappeland  Ett kappeland = 1/32 tunnland = 154,3 kvadratmeter Kannland Ett kannland = 1/56 tunnland = 1000 kvadratfot = 88,15 kvadratmeter. Detta skulle för en åker motsvara arean för en kannas utsäde. Penningmått: Några ytmått utgick istället från jordens penningvärde. Ytan av dessa mått motsvarade värdet av respektive mynt som givit ytmåttet dess namn, exempelvis: daler, mark, öre och penningar.Den medeltida skatten sattes till 1/24 av jordens penningvärde, dvs ca: 4%. Dalerland  Ett dalerland = 4 markland = 32 tunnland = 15,797 hektar Markland  Ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektarEtt markland var en vanlig besuttenhetsnorm, dvs. ett helt hemman. Öresland  Ett öresland = 1 tunnland = 3 örtugland = 24 penningland = 4936,6 kvadratmeterEtt öresland motsvarade samma yta som ett tunnland. Örtugland  Ett örtugland = 1/3 tunnland = 8 penningland = 1646 kvadratmeter Penningland  Ett penningland = 1/24 tunnland = 206 kvadratmeter Obestämt mått: Ett plogland motsvarade den yta mark som kunde plöjas under en dag. Modernare ytmått: Hektar (ha) En hektar = 100 ar = 10.000 kvadratmeter

Källor:

"Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna" av Albert Carlsson, 1993 Nationalencyklopedin Överst på sidan

Gamla mått och vikter

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2016-11-05

Allmänt

Gamla mått och vikter kan ställa till huvudbry för dagens människor. Om man tittar på bouppteckningar, gamla brev och dokument, äldre litteratur etc stöter man ofta på dessa gamla måttangivelser. Det kan då vara av intresse att veta vad de motsvarar i dagens måttsystem. Äldre mått utgår ofta från olika kroppsdelar, fot, tum, armslängd etc. Detta innebar dock att måtten ej blev så exakta. Men det finns vissa faktiska förhållanden som att foten är en 1/6-del av en människas längd. Följande mått utgår från kroppen: Famn: Måttet från långfingerspetsen på vänster hand till höger hands långfingerspets då båda armarna är utsträckta så långt som möjligt Aln: Längden från armbågen till lillfingerspetsen Fot: Längden från hälen till spetsen av stortån Tvärhand: Bredden över handens fyra fingrar Tum: Bredden över tummen Fingerbredd: Bredden över ett finger, vanligen långfingret Enligt gammal uppfattning skall en människas hela längd motsvaras av följande kroppsmått: 1 famn, 3 alnar, 6 fot, 18 tvärhänder, 72 tum eller 90 fingerbredder.

Historik

Vårt nuvarande metersystem kommer från Frankrike där det infördes under den franska revolutionen, närmare bestämt år 1793. Napoleon införde detta system i alla länder han intog. I Sverige antogs metersystemet 1878 och skulle införas under en 10-års period. Från den första januari 1889 var metersystemet det enda lagliga måttsystemet i Sverige. Före 1665 förekom lokala mått i Sverige. Detta ställde till problem för handelsmän och myndigheter. Man kunde ha olika mått i olika landsdelar och samma mått kunde ha olika innebörd. Ett exempel är mil som hade olika längd beroende på var man befann sig. År 1665 antogs ett enhetligt måttsystem för hela Sverige. Ytterligare en mindre måttreform infördes år 1735. Däremot ägde en större måttreform år 1855 vilket innebar att decimalsystemet infördes, alltså infördes före metersystemet. Införandet av decimalmåtten skedde under en övergångsperiod från 1855 till 1863. Decimalmåtten banade sen väg för metersystemet som slutgiltigt blev infört 1889. Trots alla nya måttreformer så levde de gamla måtten kvar i folks tänkande i mycket lång tid. Man fortsatte att tänka i aln i stället för meter, i kanna i stället för liter etc. De nya måtten vad svåra att förstå, de betydde ingenting, medan de gamla hade en innebörd. Än idag lever många av dessa äldre mått kvar i folks medvetande. Det var stränga straff på att förfalska mått. Ända in på mitten av 1800-talet kunde man dömas till dödsstraff för förfalskade mått.

Svenska mått

Nedan följer ett urval av de mått som var vanliga förr. Enheterna är angivna enligt 1665-års regelverk.

Längdmått

Mil En gammal svensk mil var (åren 1699 - 1889) = 6000 famnar = 18000 alnar = 36000 fot = 10.688 meter. Milen indelades i 4 fjärdingsväg om vardera 2.672 meter eller 4.500 alnar. Denna mil infördes 1699 som en enhetsmil och skulle samtidigt representera avståndet mellan gästgivaregårdarna. Före 1699 hade milen olika längd beroende på var i Sverige man befann sig. Smålandsmilen var 7.500 m, västgötamilen 13.000 m och dalamilen hela 15.000 m. Kortast var den finska milen på 6.000 m. Först 1889 då metersystemet blev slutgiltigt infört blev 1 mil (nymil) = 10 km = 10.000 m. Aln En aln = 2 fot = 4 kvarter = 59,4 cm. Alnen, som var ett huvudmått, upphörde som måttenhet då metersystemet blev infört. Alnmåttet hade motsvarigheter i andra länder, men dess längd varierade starkt. År 1605 sattes en riksstandard för alnen. Utgångspunkt var den s.k. Rydaholmsalnen som nu blev erkänd som  rikslikare. Beslutet togs av Karl IX 1604 i Norrköping. En kopia av denna aln, Stockholmsalnen, förvarades i Stockholms rådhus. År 1665 då ett enhetligt måttsystem infördes för hela Sverige blev alnen ett huvudmått som de andra längdmåtten relaterades till (jmf meter idag). Fjärdingsväg En fjärdingsväg = 4500 alnar = 2672 meter. En fjärdingsväg var en fjärdedel av en gammal svensk mil om 10688 m. Steg Ett steg motsvarade 1/2 famn = 90 cm. Famn En famn är också ett gammalt längmått till sjöss. En svensk famn är 6 fot = 3 alnar = 1,78 meter. Famn användes som mått på vattendjupet som fastställdes med lodning. En engelsk famn (fathom) är något längre, 1,83 meter. Famn har utöver längdmått även använts som ytmått (areaenhet) och som rymdmått (volymenhet). Famn har vidare använts för att ange mängd ved. Motsvarigheter till den svenska famnen finns även i andra länder, t.ex. engelska fathom; 1 fathom = 6 engelska fot = 1,8288 m. Kabellängd En kabellängd var ett längdmått till sjöss. En kabellängd var från början =100 famnar = 178 m. Senare blev en kabellängd =  185,2 m = 1/10 sjömil (distansminut). Stenkast Med detta mått avsåg man den längd man kunde kasta en medelstor sten. Den vanligaste måttangivelsen för ett stenkast var 50 steg, vanligen 40 - 50 meter. Ett ordspråk från Småland:  Den som ser ett slagsmål på ett stenkasts håll är inte vittnesgill. Tvärhand 1 tvärhand = 4 tum = 8 - 10 cm. Tvärhand var ett vanligt mått och användes bl a för att ange isens tjocklek etc. Fot 1 fot = 1/2 aln =2 kvarter = 12 tum (verktum) =  29,69 cm.  Fot används framförallt i England och USA där 1 fot (foot) = 30,48 cm. Det engelska fot-måttet har länge använts i Sverige i samband med virke. Tum En tum = 1/24 aln = 1/12 fot = 1/6 kvarter = 2,47 cm. Tum är en gammal längdenhet som kan härledas till bredden av en manstumme. Enligt 1665 års system var 1 tum (verkstum) =  2,474 cm, dvs 1/12 fot. I 1855 års decimalsystem var 1 tum = 2,969 cm, dvs 1/10 fot. Fortfarande förekommande i Sverige är engelsk tum, inch, där 1 inch = 2,54 cm (1/12 foot). Det engelska tum-måttet har även varit vanlig i Sverige för mått på bl.a. virke, spik och skruv. Kvarter/Qvarter 1  kvarter = 1/4 aln =6 tum (verkstum) = 14.84 cm. Fingerbredd En fingerbredd = 1,85 cm

Rymdmått (torra varor)

Tunna  En tunna = 2 spann = 8 fjärding = 32 kappar = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter  fast mått (med råge). Med struket mått menas att kannan eller tunnan strukits av med ett strykmått. Det var ett mått utan packning eller skakning. Det kallades också för löst mått. Med fast mått eller med råge innebar att man till varje struket mått la på lite till. Hur mycket det var har varierat med tiden, vanligt var cirka 16%. På 1700-talet skulle till varje struken tunna sättas till 4 strukna kappar. Måtten nedan anges i struket mått. Spann (Halvtunna) En spann = 2 halvspann = 4 fjärding = 16 kappar = 28 kannor = 73,28 liter. Fjärding En fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 liter. Kappe En kappa = 1,75 kannor = 4,58 liter. Ett gammalt svenskt rymdmått för torra varor. År 1515 var 1 spann = 20 kappar. Enligt 1665 års regelverk var 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) =  1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter. Efter metersystemets införande i Sverige har kappe ibland kommit att användas för 5 liter. Kanna En kanna = 2,617 liter. Skäppa Skäppa är ett mycket gammalt mått (känt sedan 1200-talet) som förbjöds 1735. Storleken på skäppa varierade i olika landsdelar. I Småland var en skäppa 1/6 tunna medan den i Bohuslän var 1/4 tunna (36,6 liter) och i Västergötland 1/5 tunna.

Rymdmått (våta varor)

Tunna En tunna = 4 fjärding = 48 kannor = 125,6 liter Ankare Ett ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter. Användes ofta som mått på vin, öl och brännvin. Måttet blev officiellt år 1665. Fjärding En fjärding = 12 kannor = 31,4 liter. Kanna En kanna = 2 stop = 2,62 liter. Gammalt svenskt rymdmått för såväl våta som torra varor. Enligt 1665 års regler var 1 kanna = 2,617 liter. För våta varor var 1 kanna= 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur (ort). För torra varor var 1 kanna= 1/56 tunna (för torra varor) =  4/7 kappe. Stop Ett stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter Kvarter En kvarter = 1/8 kanna = ¼ stop = 4 jungfru = 32,7 cl. Idag motsvarar storleken närmast en läskedrycksflaska.  Jungfru En jungfru = ¼ kvarter = 1/16 stop =1/32 kanna =  8,2 cl. Användes mest om brännvin. Det officiella namnet var ort. Namnet jungfru anses komma av att måttet ofta utformades som en stympad kon som kunde likna en kvinna, en jungfru, med fotsid kjol. Fat/Åm Ett fat eller en åm = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter. Ibland kallades detta fat för helfat, varvid 1 halvfat blev ca 78,5 liter. För petroleumprodukter används idag ofta benämningen fat för 1 US barrel = 159 liter. Överst på sidan

Viktmått

Skeppspund Ett skeppspund = 4 centner = 20 Lispund = 400 skålpund = 170 Kg. För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (= 136 kg) = 20 markpund (lispund stapelstadsvikt) = 400 mark. Lispund En lispund = 1/20 skeppspund = 20 skålpund =  8,502 kg. Skålpund Ett skålpund = 32 lod = 128 Qvintin = 8848 ass =  425 gram Lod Ett lod = 1/32 skålpund = 4 Qvintin = 13,3 gram. Som myntvikt var 1 lod = 13,16 g. Uns En uns = 2 lod = 548 ass = 26,3 gram silver eller 27,9 gram guld. Äldre svenska viktenheter med motsvarigheter i många länder. De bygger på den gamla romerska enheten uncia = 27,3g. För guld var 1 uns = 27,9 g, för silver 1 uns = 26,3 g och som medicinalvikt 1 uns = 29,69 g. Motsvarande engelska enhet är 1  ounce (oz) = 28,35 g. Mark En mark = 1/2 skålpund 212,5 g.Mark är vårt äldsta viktmått och motsvarade vanligen 1/2 skålpund, dvs cirka 212,5 g. Redan på vikingatiden användes viktmåttet mark, då motsvarande 203 g. Under medeltiden varierade markens vikt mellan 208 och 218 g. Under 1800-talet började man kalla skålpundet mark, trots att marken egentligen bara var ett halvt skålpund. Mark har också använts som mynt, guld och silvervikt och kallades då Lödig mark. En Lödig mark = 8 Uns = 16 Lod = 64 Qvintin = 210,6 g.

Ytmått

Ytmåtten var främst ett mått på den yta en given mängd utsäde räckte till. Utsädesmått: Pundland Ett pundland = 4 tunnland = 8 spannland Tunnland Ett tunnland = 2 spannland = 8 fjärdringsland = 32 kappeland = 56 kannland = 4936,6 kvadratmeter = 1/2 hektar. Ursprungligen den areal som en tunnas utsäde räckte till. I 1630-talets lantmäteriinstruktioner fastställdes tunnlandet till 14000 svenska kvadratalnar. Med den från 1605 riksgiltiga svenska alnen ( = 0,5938 m) kom ytan att motsvara ca 4936 kvadratmeter eller nära ett halvt hektar. Spannland Ett spannland = 4 fjärdringsland = 16 kappeland = 28 kannland= 2468,3 kvadratmeter. Spannland var den areal som en spann utsäde räckte till, dvs. ett halvt tunnland. Kappeland  Ett kappeland = 1/32 tunnland = 154,3 kvadratmeter Kannland Ett kannland = 1/56 tunnland = 1000 kvadratfot =  88,15 kvadratmeter. Detta skulle för en åker motsvara arean för en kannas utsäde. Penningmått: Några ytmått utgick istället från jordens penningvärde. Ytan av dessa mått motsvarade värdet av respektive mynt som givit ytmåttet dess namn, exempelvis: daler, mark, öre och penningar.Den medeltida skatten sattes till 1/24 av jordens penningvärde, dvs ca: 4%. Dalerland  Ett dalerland = 4 markland = 32 tunnland = 15,797 hektar Markland  Ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektarEtt markland var en vanlig besuttenhetsnorm, dvs. ett helt hemman. Öresland  Ett öresland = 1 tunnland = 3 örtugland = 24 penningland = 4936,6 kvadratmeterEtt öresland motsvarade samma yta som ett tunnland. Örtugland  Ett örtugland = 1/3 tunnland = 8 penningland =  1646 kvadratmeter Penningland  Ett penningland = 1/24 tunnland = 206 kvadratmeter Obestämt mått: Ett plogland motsvarade den yta mark som kunde plöjas under en dag. Modernare ytmått: Hektar (ha) En hektar = 100 ar = 10.000 kvadratmeter

Källor:

"Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna" av Albert Carlsson, 1993 Nationalencyklopedin Överst på sidan

Gamla mått och vikter