Copyright © Hans Högman 2020-09-17
Uniformer vid den svenska
armén - 1800-tal
Fotnötter
1.
Fanjunkare guld (silver), sergeant redgarn med
guldträns (silver)
2.
Granat på axelklaff vid artilleriet
3.
Styckjunkare guld (silver), sergeant redgarn
4.
Gradbeteckningar av guld (silver)
5.
Gradbeteckningar av redgarn
6.
Artilleriet
7.
Infanteriet
Kolumnen längst till höger visar beteckningar på
kragar och axelklaffar för respektive tjänstegrad.
Sergeanterna fick år 1923 gradbeteckning på mössa
m/1865 i form av en lodrät galon på sidorna. År 1926
fick fanjunkarna en smal gallon runt mössan.
Före 1926 bar sergeant redgarnssnören. Sergeant
mössan var i det närmaste identisk med
manskapsmössan och skiljde sig från den endast
genom förgyllda knappar, förgylld plåt och kokard
istället för kompanimärke.
Arméns äldre gradbeteckningar -
1800-talets slut
Inledning
Nedan visas de gradbeteckningar som användes på
arméns mössa m/1865. Denna mössa användes
under en mycket lång tid och av flera truppslag men
framförallt av infanteriet.
Skisserna på mössa m/1865 med
gradbeteckningarna är hämtade från
“Soldatundervisning för trängtrupperna” 1916 års
upplaga.
Mössa m/1865
Mössa m/1865 var en låg mjuk skärmmössa och i
mörkblå färg (med vissa undantag).
Gradbeteckningarna på mössan bars i form av
galoner. Runt mössans nedre del fanns
gradbeteckningar i form av gula galoner som
varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad.
På vardera sida om mössan bar officerare och
underofficerare dessutom två stycken smala lodräta
gula galoner (sergeant
undantagen).
Bilden till höger visar mössa
m/1865 för en löjtnant, 2 galoner.
Officerare hade framtill på
mössan en agraff med gul sidenkrokard m/1865,
samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre
kronor m/1865, medan underofficerare bar en
förgylld knapp med tre kronor m/1865.
Manskapet och underbefälen bar kompanimärke
framtill på mössan och därunder en
manskapsknapp.
Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på
mössans nedre del.
Fram till år 1899 bar manskapet och underbefälen
olika kompanisymboler i mössan. Från 1899 bar man
kompanisiffror istället för de tidigare symbolerna.
Kompanimärken
Underbefäl och meniga har under lång tid burit olika
former av symboler eller märken för att visa vilket
kompani, batteri eller skvadron de tillhörde.
Officerare och underofficerare bar enbart
tjänstetecken.
Infanteriets kompanimärken före 1899 var röd- och
vit formande symboler. De indelta
infanteriregementenas symboler utgjordes i regel av
vita symboler på röd bakgrund och vice versa, ofta
lod- eller vågräta streck eller cirklar. Varje kompani
hade sin egen fastställda symbol.
Gardesregementenas symboler vid infanteriet före
1899 var främst astrologiska tecken.
Vid kavalleriet före 1899 användes olika typer av kors
för att markera skvadronstillhörighet. Färg och form
skiljde sig mellan de olika kavalleriregementena.
År 1899 infördes ett gemensamt system för
kompanimärken (m/1899) och kompanimärkena
fick olika färg beroende på bataljonstillhörighet; 1:a
bataljonen ljusblått, 2:a bataljonen gult och 3;e
mörkblått. Kompanitillhörigheten utgjordes av
kompanisiffror som var bronsfärgade.
Siffran 3 på mörkblå bakgrund till exempel innebar
att bäraren tjänstgjorde vid 3:e kompaniet i tredje
bataljonen.
Det fanns även kompanimärken
för special- och yrkeskompanier
beroende på vilken bataljon de
tillhörde. Kulsprutekompanier
hade rött kläde på kompanimärket.
Bilden till höger är ett exempel på
kompanimärke med kompanisiffra.
Bilden på mössa m/1865 är en
manskapsmössa med kompanisiffra “1”, dvs
Livkompaniet (1:a kompaniet).
Bilden till vänster visar
kompanimärken m/1830 för
Andra livgardet.
Armémuseum på
Digitaltmuseum.
Gradbeteckningar på mössa
m/1865
Gul siden-
kokard
m/1865
Blåemaljerad
knapp med
tre kronor,
m/1865,
officerare
Mössa m/1865,
officer (löjtnant,
2 galoner).
Mössa m/1865, underofficer
(sergeant). Läderremmen
skymmer det gula bandet
nedtill på mössan.
Mössa m/1865,
manskap.
Förgylld
knapp med
tre kronor,
under-
officerare
Manskaps-
knapp
med tre
kronor i
brons.
Kompanisiffra,
manskap
Gradbeteckningar på infanteriets
uniform m/1886
År 1886 infördes en gemensam uniform för hela
infanteriet, m/1886. Vapenrocken fanns i två
modeller, modell I och modell II, där modell II
varierar i detaljer beroende på regemente.
Oberoende av modell var färgen alltid mörkblå.
Modell I användes av infanteriregementena och
Jämtlands fältjägarregemente medan modell II
främst bars av gardes- och grenadjärregementena.
Gradbeteckningar på vapenrock m/1886 bars på
krage, ärmuppslag och/eller axlar.
Regementsofficerare och kompaniofficerare samt
underofficerare (fanjunkare och sergeanter) bar
gradbeteckningarna på vapenrockens axelklaffar.
Vapenrockens krage var försedd med knapphål som
för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr
(silverbrodyr) medan sergeanternas var försedd med
guldgalon (silvergalon). Brodyren ersattes senare av
galon m/1878 i guld (silver).
Även officerarnas och fanjunkarnas ärmuppslag var
gjorda i guldbrodyr. Sergeanter bar ärmuppslag av
guldgalon och underbefäl och manskap bar
ärmuppslag av gult band.
Underbefälen bar gradbeteckningar i form av band
på krage och/eller ärmuppslag. Furirer bar ett
guldfärgat (silverfärgat) band kring kragens kant och
ärmuppslag. Korpraler bar band av gult (vitt) redgarn
kring kragens kant och ärmuppslag, vicekorpral bar
enbart band av band av gult (vitt) redgarn kring
kragens kant.
Bilden till höger visar en kapten i
uniform m/1886 och mössa
m/1865 vid Södermanlands
regemente. Han har tre vågräta
galoner i mössan samt tre
stjärnor på axelklaffarna.
Foto, Arsenalen bildarkivet 2017.
Mer information om infanteriuniform m/1886.
Gradbeteckningar på kavalleriets
uniformer
Nedan visas bruket av gradbeteckningar på några av
de vanligaste uniformerna i slutet av 1800-talet.
Uniform m/1895
Denna uniform bars av Livgardet till häst,
dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen
var mellanblå, en ljusare blå färg. Trängkårens
uniform var däremot mörkblå (modell II).
Gradbeteckningarna på uniform m/1895 bars på
krage, ärmuppslag och/eller axlar.
Officerare och underofficerare bar
gradbeteckningarna på vapenrockens axelklaffar i
form av stjärnor. Vapenrockens krage var försedd
med knapphål som för officerarna och fanjunkare
var av guldbrodyr (silverbrodyr) och för sergeanter av
guldgalon (silvergalon).
Underbefäl bar gradbeteckning i form av band på
krage och/eller ärmuppslag.
Bilden till höger visar
axelpartiet på m/1895 för en
officer, löjtnant (2 stjärnor).
Foto, Armémuseum på
Digitaltmuseum.
Mer information om kavalleriuniform m/1895.
Dolma m/1895
Dolma m/1895 användes av husarregementena.
På dolman bars gradbeteckningarna på kragen i
form av stjärnor. Regementsofficerarna hade
dessutom en förgylld (försilvrad) galon runt kragen.
På vänster axel bar officerarna en axelträns i guld
(silver).
Bilden till höger visar
gradbeteckningarna på
dolma m/1895 för en officer
vid Skånska
husarregementet (mellanblå
krage), kapten (3 stjärnor).
Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Mer information om husarernas dolma m/1895.
Kollett
Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller
helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage
och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning
och axeltränsar. Kolletten bars till daglig dräkt.
Kollett m/1871 bars vid Livregementet till häst
(mellanblå), dragonregementena (mellanblå) och
trängkåren (mörkblå). Kollett m/1872 var mörkblå
och användes av artilleriet. Kollett m/1873 användes
av Fortifikationen där den var mellanblå.
Gradbeteckningar bars på kragens båda sidor i
form av stjärnor. Regementsofficerare bar förutom
stjärnor även förgylld (försilvrad) galon kring kragen.
Underbefäl bar gradbeteckningar i form av band på
krage och/eller ärmuppslag. Furir hade band i guld
(silver) runt kragens kant samt på ärmuppslagen.
Korpral hade band i gult redgarn kring kragens kant
samt på ärmuppslagen.
Bilden till höger visar
gradbeteckningarna på
kollett m/1873 för en officer
vid Fortifikationen, kapten (3
stjärnor). Foto,
Armémuseum på Digitaltmuseum.
Mer information om kavalleriets kollett m/1871,
artilleriets kollett m/1872 och fortifikationens kollett
m/1873.
Gradbeteckningar på artilleriets
attila m/1873
Artilleriets attila fanns i två modeller, m/1872 för
manskapet och m/1873 för officerarna. Attilan var
tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv
på bröstet med tre lodräta knapprader och sju
knappar på varje knapprad på m/1872 och tio
knappar på m/1873. Kragen hade olika färg
beroende på artilleriregemente.
Attila m/1873 hade axeltränsar istället för axelklaffar.
På attilan bars gradbeteckningar i form av stjärnor
på kragen. Regementsofficerare bar förutom stjärnor
även förgylld galon kring kragen.
Bilden till höger visar
gradbeteckningarna på attila
m/1873 för en officer vid
Wendes artilleriregemente
(vit krage), kapten (3
stjärnor). Foto,
Armémuseum på
Digitaltmuseum.
Mer information om artilleriets attila m/1873.
Gradbeteckningar på
axelklaffarna
Axelklaff m/1878
Axelklaff m/1878 användes främst av infanteriet på
officerarnas och underofficerarnas uniformer.
Axelklaff m/1878 användes även inom kavalleriet av
Livregementets dragoner och Skånska
dragonregementet samt av Fortifikationen.
Det enda infanteriregemente som inte använde
axelklaff m/1878 var Värmlands fältjägarkår.
År 1879 utökades antalet regementen som använde
axelklaffen då officerare vid Livgardet till häst fick
axelklaffar.
Regementsofficerarnas axelklaffar bestod av tre
smala flätade beläggningssnören av guld eller silver.
Kompaniofficerarnas och fanjunkarnas axelklaffar
bestod av smala flätade beläggningssnören i guld
eller silver med ett mörkblått silkessnöre mellan sig.
Under axelklaffarna fanns en matta i samma färg
som regementsfärgen.
Sergeanter hade inte flätade snören på sina
axelklaffar. Istället hade de guldgaloner
(silvergaloner) längs axelklaffens sidor samt vid
axelklaffens yttre ända, regementes nummer (eller
motsvarande) i mässing.
Kompaniofficerarnas gradbeteckningar:
•
1 stjärna = Underlöjtnant (Fänrik)
•
2 stjärnor = Löjtnant
•
3 stjärnor = kapten
Regementsofficerarnas gradbeteckningar:
•
1 stjärna = Major
•
2 stjärnor = Överstelöjtnant
•
3 stjärnor = Överste
Skillnaden i gradbeteckning mellan
kompaniofficerare och regementsofficerare berodde
således på axelklaffens utseende förutom antal
stjärnor.
Källor
1.
Soldatundervisning för trängtrupperna, 1916 års
upplaga. Stockholm 1916.
2.
Undervisning för infanteristen, 1909 års upplaga,
Stockholm 1909. Plansch med gradbeteckningar
för uniform modell Ä för svenska armén.
3.
Svenska arméns uniformer 1875 - 2000 av Simon
Olsson, 2011.
4.
Digitaltmuseum
Relaterade länkar
•
Förbandsnr
•
Förbandstkn / truppslagstkn
•
Arméns uniformer, 1800-tal
•
Skoltecken
Axelklaff m/1878 - officerare.
Den övre visar axelklaffens utseende för
regementsofficerare och två stjärnor markerar att
det är en överstelöjtnants axelklaff.
Den undre visar axelklaffens utseende för
kompaniofficerare och två stjärnor markerar då att
det är en löjtnants axelklaff.
Båda axelklaffarna har burits inom Jönköpings
regemente.
Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1878 - underofficerare.
Den övre bilden visar axelklaffens utseende för en
fanjunkare, vid Göta livgarde.
Göta livgarde använde en röd matta och silverflätor
och silver knapp istället för motsvarnde i guldfärg.
Den undre bilden visar axelklaffens utseende för en
sergeant vid infanteriet. Sergeanter hade inga flätor
på axelklaffen men däremot regementsnummer.
Denna axelklaff saknar dock regementets nummer.
Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1895
År 1895 erhöll kavalleriet (Livgardet till häst och
dragonregementena) och trängkåren nya uniformer,
m/1895. I samband med detta infördes även en ny
axelklaff, m/1895, för dessa förband. Axelklaffarna
var försedda med beläggningssnören i silverfärg.
Regementsofficerarnas axelklaff bestod av två
grövre flätade snören medan kompaniofficerarnas
och fanjunkarnas axelklaff bestod av fem raka
snören. Även sergeanternas axelklaff hade fem raka
beläggningssnören men de tre inre
beläggningssnörena var av redgarn och enbart de
yttre i silverfärg.
Vid den inre änden av axelklaffen fanns regementets
knapp, av samma slag som på vapenrocken. Vid den
yttre änden fanns regementets tecken vars utseende
var olika beroende på regemente.
Axelklaff m/1895 - officerare.
Den övre visar axelklaffens utseende för
regementsofficerare och två stjärnor markerar att det
är en överstelöjtnants axelklaff.
Den undre visar axelklaffens utseende för
kompaniofficerare och tre stjärnor markerar då att
det är en ryttmästares (kaptens) axelklaff.
Båda axelklaffarna har burits vid Livregementets
dragoner.
Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1895 - underofficerare.
Den övre bilden visar axelklaffens utseende för
fanjunkare.
Den undre bilden visar axelklaffens utseende för
sergeanter.
Axelklaffarna har burits vid trängkåren.
Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1899
År 1899 infördes nya axelklaffar vid infanteriet,
Fortifikationen, Intendenturkåren m.fl. kallad
axelklaff m/1899.
Axelklaffarnas beläggningssnören hade samma färg
som vapenrockens knappar. Mattan och fodret på
axelklaffarna var av samma färg och material som
respektive regementets färg på vapenrockens krage.
Första och Andra Livgrenadjärregementena avvek
från detta. Dessa regementen hade istället röd matta
och foder.
Vid axelklaffens yttre ände anbringades regementets
tecken vars utseende varierade från regemente till
regemente.
Utseendemässigt var axelklaff m/1899 för infanteriet
och de övriga förband som tilldelades denna axelklaff
år 1899 mycket lika den axelklaff som tilldelats
dragonregementena och trängkåren 1895.
Gradbeteckningarna anbringades på axelklaffarna i
form av olika antal stjärnor i metall beroende på
tjänstegrad. Om beläggningssnöret var av silver var
gradbeteckningen av guld och vice versa.
Axelträns
En axelträns påminner om en axelklaff men är gjord
av flätade snören istället för av tyg. En axelklaff kan,
som vi sett ovan, också ha flätor men de är då
monterade på en matta.
Axeltränsar - kavalleriet
På dolma m/1895 bar husarofficerarna axelträns
m/1895 på vänster axel. Dena axelträns bestod av 2
grövre fyrkantsnören i guld (silver). För
Livregementets husarer (K3) var tränsen i silver och
för övriga husarförband i guld. Sergeanter bar en
träns av gult eller vitt redgarn. Axeltränsen på
vänsteraxel var till för att hålla kartuschlådan och
dess rem på plats.
På kollett m/1871 bar Livgardet till häst axelträns
m/1871. Denna träns bestod av dubbla
fyrkantsgaloner i silver, lagda i valknut, och var vriden
längs tränsen till knappöglan. Sergeanter bar en
liknande träns fast gjord i gult eller vitt redgarn.
Dragonförbanden bar på kolletten axelträns m/1871
utan valknut.
På både dolma m/1895 och kollett m/1871 bars
gradbeteckningar på kragen och inte på tränsen.
Axeltränsar – artilleriet
Artilleriet bar axelträns m/1872 på både attila
m/1872 och m/1873 samt kollett m/1872. Attila
m/1872 användes enbart av manskapet.
På attila m/1873 bar regementsofficerarna en träns
flätad av guld. Kompaniofficerarna och styckjunkarna
bar en axelträns flätad av svart redgarn. Båda dessa
typer av axelträns hade överspunna tränsknappar.
Sergeanterna bar tränsar med två snören försedda
med en förgylld granat.
Axeltränsarna på kollett m/1872 såg likadan ut som
tränsarna på attila m/1872 förutom att sergeanterna
istället för axelträns bar en axelklaff i kollettens färg
med en liten förgylld granat.
På både attila m/1873 och kollett m/1872 bars
gradbeteckningar på kragen och inte på tränsen.
Axeltränsar – trängkåren
Trängkåren bar axelträns på uniform m/1885. Denna
axelträns var för regementsofficerare av silver och för
kompaniofficerare och fanjunkare av ljusblått silke. På
trängkårens uniform m/1895 bars inte axelträns utan
axelklaff.
Axeltränsar – Fortifikationen
På kollett m/1873 bar officerare och konduktörer
(fanjunkare) vid Fortifikationen flätade axeltränsar av
svart redgarn med svarta överspunna tränsknappar.
Underkonduktörer (sergeanter) bar på kolletten smala
och vridna axeltränsar.
År 1891 ändrades axeltränsarna vid Fortifikationen så
att regementsofficerarna fick tränsar i guld med
knappar klädda med guldtråd.
Värmlands fältjägarkår
Värmlands fältjägarkår bar axeltränsar i silver på jacka
m/1859.
Bilder på axeltränsar
Axelträns m/1872 för kompaniofficer vid artilleriet.
Försvarsmuseum Boden på Digitaltmuseum.
Axelträns m/1871 till kollett m/1871 för Livgardet till
häst (med valknut).
Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelträns m/1895 för officer.
Armémuseum på Digitaltmuseum.
