Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-09-17

Uniformer vid den svenska armén - 1800-tal

Innehåll denna sida:
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
xxx Uniformer xxx
 
xxxxxxxxxxxxxxxxx

Fotnötter

1. Fanjunkare guld (silver), sergeant redgarn med guldträns (silver) 2. Granat på axelklaff vid artilleriet 3. Styckjunkare guld (silver), sergeant redgarn 4. Gradbeteckningar av guld (silver) 5. Gradbeteckningar av redgarn 6. Artilleriet 7. Infanteriet Kolumnen längst till höger visar beteckningar på kragar och axelklaffar för respektive tjänstegrad. Sergeanterna fick år 1923 gradbeteckning på mössa m/1865 i form av en lodrät galon på sidorna. År 1926 fick fanjunkarna en smal gallon runt mössan. Före 1926 bar sergeant redgarnssnören. Sergeant mössan var i det närmaste identisk med manskapsmössan och skiljde sig från den endast genom förgyllda knappar, förgylld plåt och kokard istället för kompanimärke.

Arméns äldre gradbeteckningar - 1800-talets slut

Inledning

Nedan visas de gradbeteckningar som användes på arméns mössa m/1865. Denna mössa användes under en mycket lång tid och av flera truppslag men framförallt av infanteriet. Skisserna på mössa m/1865 med gradbeteckningarna är hämtade från “Soldatundervisning för trängtrupperna” 1916 års upplaga.

Mössa m/1865

Mössa m/1865 var en låg mjuk skärmmössa och i mörkblå färg (med vissa undantag). Gradbeteckningarna på mössan bars i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sida om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Bilden till höger visar mössa m/1865 för en löjtnant, 2 galoner. Officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor m/1865. Manskapet och underbefälen bar kompanimärke framtill på mössan och därunder en manskapsknapp. Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del. Fram till år 1899 bar manskapet och underbefälen olika kompanisymboler i mössan. Från 1899 bar man kompanisiffror istället för de tidigare symbolerna.

Kompanimärken

Underbefäl och meniga har under lång tid burit olika former av symboler eller märken för att visa vilket kompani, batteri eller skvadron de tillhörde. Officerare och underofficerare bar enbart tjänstetecken. Infanteriets kompanimärken före 1899 var röd- och vit formande symboler. De indelta infanteriregementenas symboler utgjordes i regel av vita symboler på röd bakgrund och vice versa, ofta lod- eller vågräta streck eller cirklar. Varje kompani hade sin egen fastställda symbol. Gardesregementenas symboler vid infanteriet före 1899 var främst astrologiska tecken. Vid kavalleriet före 1899 användes olika typer av kors för att markera skvadronstillhörighet. Färg och form skiljde sig mellan de olika kavalleriregementena. År 1899 infördes ett gemensamt system för kompanimärken (m/1899) och kompanimärkena fick olika färg beroende på bataljonstillhörighet; 1:a bataljonen ljusblått, 2:a bataljonen gult och 3;e mörkblått. Kompanitillhörigheten utgjordes av kompanisiffror som var bronsfärgade. Siffran 3 på mörkblå bakgrund till exempel innebar att bäraren tjänstgjorde vid 3:e kompaniet i tredje bataljonen. Det fanns även kompanimärken för special- och yrkeskompanier beroende på vilken bataljon de tillhörde. Kulsprutekompanier hade rött kläde på kompanimärket. Bilden till höger är ett exempel på kompanimärke med kompanisiffra. Bilden på mössa m/1865 är en manskapsmössa med kompanisiffra “1”, dvs Livkompaniet (1:a kompaniet). Bilden till vänster visar kompanimärken m/1830 för Andra livgardet. Armémuseum på Digitaltmuseum.

Gradbeteckningar på mössa m/1865

Gul siden- kokard m/1865
Mössa m/1865, officer (löjtnant, 2 galoner).
Blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, officerare
Mössa m/1865, manskap.
Mössa m/1865, underofficer (sergeant). Läderremmen skymmer det gula bandet nedtill på mössan.
Förgylld knapp med tre kronor, under- officerare
Manskaps- knapp med tre kronor i brons.
Kompanisiffra, manskap

Gradbeteckningar på infanteriets uniform m/1886

År 1886 infördes en gemensam uniform för hela infanteriet, m/1886. Vapenrocken fanns i två modeller, modell I och modell II, där modell II varierar i detaljer beroende på regemente. Oberoende av modell var färgen alltid mörkblå. Modell I användes av infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena. Gradbeteckningar på vapenrock m/1886 bars på krage, ärmuppslag och/eller axlar. Regementsofficerare och kompaniofficerare samt underofficerare (fanjunkare och sergeanter) bar gradbeteckningarna på vapenrockens axelklaffar. Vapenrockens krage var försedd med knapphål som för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr) medan sergeanternas var försedd med guldgalon (silvergalon). Brodyren ersattes senare av galon m/1878 i guld (silver). Även officerarnas och fanjunkarnas ärmuppslag var gjorda i guldbrodyr. Sergeanter bar ärmuppslag av guldgalon och underbefäl och manskap bar ärmuppslag av gult band. Underbefälen bar gradbeteckningar i form av band på krage och/eller ärmuppslag. Furirer bar ett guldfärgat (silverfärgat) band kring kragens kant och ärmuppslag. Korpraler bar band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant och ärmuppslag, vicekorpral bar enbart band av band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant. Bilden till höger visar en kapten i uniform m/1886 och mössa m/1865 vid Södermanlands regemente. Han har tre vågräta galoner i mössan samt tre stjärnor på axelklaffarna. Foto, Arsenalen bildarkivet 2017. Mer information om infanteriuniform m/1886.

Gradbeteckningar på kavalleriets uniformer

Nedan visas bruket av gradbeteckningar på några av de vanligaste uniformerna i slutet av 1800-talet.

Uniform m/1895

Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen var mellanblå, en ljusare blå färg. Trängkårens uniform var däremot mörkblå (modell II). Gradbeteckningarna på uniform m/1895 bars på krage, ärmuppslag och/eller axlar. Officerare och underofficerare bar gradbeteckningarna på vapenrockens axelklaffar i form av stjärnor. Vapenrockens krage var försedd med knapphål som för officerarna och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr) och för sergeanter av guldgalon (silvergalon). Underbefäl bar gradbeteckning i form av band på krage och/eller ärmuppslag. Bilden till höger visar axelpartiet på m/1895 för en officer, löjtnant (2 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om kavalleriuniform m/1895.

Dolma m/1895

Dolma m/1895 användes av husarregementena. På dolman bars gradbeteckningarna på kragen i form av stjärnor. Regementsofficerarna hade dessutom en förgylld (försilvrad) galon runt kragen. På vänster axel bar officerarna en axelträns i guld (silver). Bilden till höger visar gradbeteckningarna på dolma m/1895 för en officer vid Skånska husarregementet (mellanblå krage), kapten (3 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om husarernas dolma m/1895.

Kollett

Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar. Kolletten bars till daglig dräkt. Kollett m/1871 bars vid Livregementet till häst (mellanblå), dragonregementena (mellanblå) och trängkåren (mörkblå). Kollett m/1872 var mörkblå och användes av artilleriet. Kollett m/1873 användes av Fortifikationen där den var mellanblå. Gradbeteckningar bars på kragens båda sidor i form av stjärnor. Regementsofficerare bar förutom stjärnor även förgylld (försilvrad) galon kring kragen. Underbefäl bar gradbeteckningar i form av band på krage och/eller ärmuppslag. Furir hade band i guld (silver) runt kragens kant samt på ärmuppslagen. Korpral hade band i gult redgarn kring kragens kant samt på ärmuppslagen. Bilden till höger visar gradbeteckningarna på kollett m/1873 för en officer vid Fortifikationen, kapten (3 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om kavalleriets kollett m/1871, artilleriets kollett m/1872 och fortifikationens kollett m/1873.

Gradbeteckningar på artilleriets attila m/1873

Artilleriets attila fanns i två modeller, m/1872 för manskapet och m/1873 för officerarna. Attilan var tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och sju knappar på varje knapprad på m/1872 och tio knappar på m/1873. Kragen hade olika färg beroende på artilleriregemente. Attila m/1873 hade axeltränsar istället för axelklaffar. På attilan bars gradbeteckningar i form av stjärnor på kragen. Regementsofficerare bar förutom stjärnor även förgylld galon kring kragen. Bilden till höger visar gradbeteckningarna på attila m/1873 för en officer vid Wendes artilleriregemente (vit krage), kapten (3 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om artilleriets attila m/1873.

Gradbeteckningar på axelklaffarna

Axelklaff m/1878

Axelklaff m/1878 användes främst av infanteriet på officerarnas och underofficerarnas uniformer. Axelklaff m/1878 användes även inom kavalleriet av Livregementets dragoner och Skånska dragonregementet samt av Fortifikationen. Det enda infanteriregemente som inte använde axelklaff m/1878 var Värmlands fältjägarkår. År 1879 utökades antalet regementen som använde axelklaffen då officerare vid Livgardet till häst fick axelklaffar. Regementsofficerarnas axelklaffar bestod av tre smala flätade beläggningssnören av guld eller silver. Kompaniofficerarnas och fanjunkarnas axelklaffar bestod av smala flätade beläggningssnören i guld eller silver med ett mörkblått silkessnöre mellan sig. Under axelklaffarna fanns en matta i samma färg som regementsfärgen. Sergeanter hade inte flätade snören på sina axelklaffar. Istället hade de guldgaloner (silvergaloner) längs axelklaffens sidor samt vid axelklaffens yttre ända, regementes nummer (eller motsvarande) i mässing. Kompaniofficerarnas gradbeteckningar: 1 stjärna = Underlöjtnant (Fänrik) 2 stjärnor = Löjtnant 3 stjärnor = kapten Regementsofficerarnas gradbeteckningar: 1 stjärna = Major 2 stjärnor = Överstelöjtnant 3 stjärnor = Överste Skillnaden i gradbeteckning mellan kompaniofficerare och regementsofficerare berodde således på axelklaffens utseende förutom antal stjärnor.

Källor

1. Soldatundervisning för trängtrupperna, 1916 års upplaga. Stockholm 1916. 2. Undervisning för infanteristen, 1909 års upplaga, Stockholm 1909. Plansch med gradbeteckningar för uniform modell Ä för svenska armén. 3. Svenska arméns uniformer 1875 - 2000 av Simon Olsson, 2011. 4. Digitaltmuseum

Relaterade länkar

Förbandsnr Förbandstkn / truppslagstkn Arméns uniformer, 1800-tal Skoltecken
Axelklaff m/1878 - officerare. Den övre visar axelklaffens utseende för regementsofficerare och två stjärnor markerar att det är en överstelöjtnants axelklaff. Den undre visar axelklaffens utseende för kompaniofficerare och två stjärnor markerar då att det är en löjtnants axelklaff. Båda axelklaffarna har burits inom Jönköpings regemente. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1878 - underofficerare. Den övre bilden visar axelklaffens utseende för en fanjunkare, vid Göta livgarde. Göta livgarde använde en röd matta och silverflätor och silver knapp istället för motsvarnde i guldfärg. Den undre bilden visar axelklaffens utseende för en sergeant vid infanteriet. Sergeanter hade inga flätor på axelklaffen men däremot regementsnummer. Denna axelklaff saknar dock regementets nummer. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.

Axelklaff m/1895

År 1895 erhöll kavalleriet (Livgardet till häst och dragonregementena) och trängkåren nya uniformer, m/1895. I samband med detta infördes även en ny axelklaff, m/1895, för dessa förband. Axelklaffarna var försedda med beläggningssnören i silverfärg. Regementsofficerarnas axelklaff bestod av två grövre flätade snören medan kompaniofficerarnas och fanjunkarnas axelklaff bestod av fem raka snören. Även sergeanternas axelklaff hade fem raka beläggningssnören men de tre inre beläggningssnörena var av redgarn och enbart de yttre i silverfärg. Vid den inre änden av axelklaffen fanns regementets knapp, av samma slag som på vapenrocken. Vid den yttre änden fanns regementets tecken vars utseende var olika beroende på regemente.
Axelklaff m/1895 - officerare. Den övre visar axelklaffens utseende för regementsofficerare och två stjärnor markerar att det är en överstelöjtnants axelklaff. Den undre visar axelklaffens utseende för kompaniofficerare och tre stjärnor markerar då att det är en ryttmästares (kaptens) axelklaff. Båda axelklaffarna har burits vid Livregementets dragoner. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1895 - underofficerare. Den övre bilden visar axelklaffens utseende för fanjunkare. Den undre bilden visar axelklaffens utseende för sergeanter. Axelklaffarna har burits vid trängkåren. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.

Axelklaff m/1899

År 1899 infördes nya axelklaffar vid infanteriet, Fortifikationen, Intendenturkåren m.fl. kallad axelklaff m/1899. Axelklaffarnas beläggningssnören hade samma färg som vapenrockens knappar. Mattan och fodret på axelklaffarna var av samma färg och material som respektive regementets färg på vapenrockens krage. Första och Andra Livgrenadjärregementena avvek från detta. Dessa regementen hade istället röd matta och foder. Vid axelklaffens yttre ände anbringades regementets tecken vars utseende varierade från regemente till regemente. Utseendemässigt var axelklaff m/1899 för infanteriet och de övriga förband som tilldelades denna axelklaff år 1899 mycket lika den axelklaff som tilldelats dragonregementena och trängkåren 1895. Gradbeteckningarna anbringades på axelklaffarna i form av olika antal stjärnor i metall beroende på tjänstegrad. Om beläggningssnöret var av silver var gradbeteckningen av guld och vice versa.

Axelträns

En axelträns påminner om en axelklaff men är gjord av flätade snören istället för av tyg. En axelklaff kan, som vi sett ovan, också ha flätor men de är då monterade på en matta.

Axeltränsar - kavalleriet

dolma m/1895 bar husarofficerarna axelträns m/1895 på vänster axel. Dena axelträns bestod av 2 grövre fyrkantsnören i guld (silver). För Livregementets husarer (K3) var tränsen i silver och för övriga husarförband i guld. Sergeanter bar en träns av gult eller vitt redgarn. Axeltränsen på vänsteraxel var till för att hålla kartuschlådan och dess rem på plats. kollett m/1871 bar Livgardet till häst axelträns m/1871. Denna träns bestod av dubbla fyrkantsgaloner i silver, lagda i valknut, och var vriden längs tränsen till knappöglan. Sergeanter bar en liknande träns fast gjord i gult eller vitt redgarn. Dragonförbanden bar på kolletten axelträns m/1871 utan valknut. På både dolma m/1895 och kollett m/1871 bars gradbeteckningar på kragen och inte på tränsen.

Axeltränsar – artilleriet

Artilleriet bar axelträns m/1872 på både attila m/1872 och m/1873 samt kollett m/1872. Attila m/1872 användes enbart av manskapet. På attila m/1873 bar regementsofficerarna en träns flätad av guld. Kompaniofficerarna och styckjunkarna bar en axelträns flätad av svart redgarn. Båda dessa typer av axelträns hade överspunna tränsknappar. Sergeanterna bar tränsar med två snören försedda med en förgylld granat. Axeltränsarna på kollett m/1872 såg likadan ut som tränsarna på attila m/1872 förutom att sergeanterna istället för axelträns bar en axelklaff i kollettens färg med en liten förgylld granat. På både attila m/1873 och kollett m/1872 bars gradbeteckningar på kragen och inte på tränsen.

Axeltränsar – trängkåren

Trängkåren bar axelträns på uniform m/1885. Denna axelträns var för regementsofficerare av silver och för kompaniofficerare och fanjunkare av ljusblått silke. På trängkårens uniform m/1895 bars inte axelträns utan axelklaff.

Axeltränsar – Fortifikationen

kollett m/1873 bar officerare och konduktörer (fanjunkare) vid Fortifikationen flätade axeltränsar av svart redgarn med svarta överspunna tränsknappar. Underkonduktörer (sergeanter) bar på kolletten smala och vridna axeltränsar. År 1891 ändrades axeltränsarna vid Fortifikationen så att regementsofficerarna fick tränsar i guld med knappar klädda med guldtråd.

Värmlands fältjägarkår

Värmlands fältjägarkår bar axeltränsar i silver på jacka m/1859.

Bilder på axeltränsar

Axelträns m/1872 för kompaniofficer vid artilleriet. Försvarsmuseum Boden på Digitaltmuseum.
Axelträns m/1871 till kollett m/1871 för Livgardet till häst (med valknut). Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelträns m/1895 för officer. Armémuseum på Digitaltmuseum.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-09-17

Uniformer vid den svenska

armén - 1800-tal

Fotnötter

1. Fanjunkare guld (silver), sergeant redgarn med guldträns (silver) 2. Granat på axelklaff vid artilleriet 3. Styckjunkare guld (silver), sergeant redgarn 4. Gradbeteckningar av guld (silver) 5. Gradbeteckningar av redgarn 6. Artilleriet 7. Infanteriet Kolumnen längst till höger visar beteckningar på kragar och axelklaffar för respektive tjänstegrad. Sergeanterna fick år 1923 gradbeteckning på mössa m/1865 i form av en lodrät galon på sidorna. År 1926 fick fanjunkarna en smal gallon runt mössan. Före 1926 bar sergeant redgarnssnören. Sergeant mössan var i det närmaste identisk med manskapsmössan och skiljde sig från den endast genom förgyllda knappar, förgylld plåt och kokard istället för kompanimärke.

Arméns äldre gradbeteckningar -

1800-talets slut

Inledning

Nedan visas de gradbeteckningar som användes på arméns mössa m/1865. Denna mössa användes under en mycket lång tid och av flera truppslag men framförallt av infanteriet. Skisserna på mössa m/1865 med gradbeteckningarna är hämtade från Soldatundervisning för trängtrupperna” 1916 års upplaga.

Mössa m/1865

Mössa m/1865 var en låg mjuk skärmmössa och i mörkblå färg (med vissa undantag). Gradbeteckningarna på mössan bars i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sida om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Bilden till höger visar mössa m/1865 för en löjtnant, 2 galoner. Officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor m/1865. Manskapet och underbefälen bar kompanimärke framtill på mössan och därunder en manskapsknapp. Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del. Fram till år 1899 bar manskapet och underbefälen olika kompanisymboler i mössan. Från 1899 bar man kompanisiffror istället för de tidigare symbolerna.

Kompanimärken

Underbefäl och meniga har under lång tid burit olika former av symboler eller märken för att visa vilket kompani, batteri eller skvadron de tillhörde. Officerare och underofficerare bar enbart tjänstetecken. Infanteriets kompanimärken före 1899 var röd- och vit formande symboler. De indelta infanteriregementenas symboler utgjordes i regel av vita symboler på röd bakgrund och vice versa, ofta lod- eller vågräta streck eller cirklar. Varje kompani hade sin egen fastställda symbol. Gardesregementenas symboler vid infanteriet före 1899 var främst astrologiska tecken. Vid kavalleriet före 1899 användes olika typer av kors för att markera skvadronstillhörighet. Färg och form skiljde sig mellan de olika kavalleriregementena. År 1899 infördes ett gemensamt system för kompanimärken (m/1899) och kompanimärkena fick olika färg beroende på bataljonstillhörighet; 1:a bataljonen ljusblått, 2:a bataljonen gult och 3;e mörkblått. Kompanitillhörigheten utgjordes av kompanisiffror som var bronsfärgade. Siffran 3 på mörkblå bakgrund till exempel innebar att bäraren tjänstgjorde vid 3:e kompaniet i tredje bataljonen. Det fanns även kompanimärken för special- och yrkeskompanier beroende på vilken bataljon de tillhörde. Kulsprutekompanier hade rött kläde på kompanimärket. Bilden till höger är ett exempel på kompanimärke med kompanisiffra. Bilden på mössa m/1865 är en manskapsmössa med kompanisiffra “1”, dvs Livkompaniet (1:a kompaniet). Bilden till vänster visar kompanimärken m/1830 för Andra livgardet. Armémuseum på Digitaltmuseum.

Gradbeteckningar på mössa

m/1865

Gul siden- kokard m/1865
Blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, officerare
Mössa m/1865, officer (löjtnant, 2 galoner).
Mössa m/1865, underofficer (sergeant). Läderremmen skymmer det gula bandet nedtill på mössan.
Mössa m/1865, manskap.
Förgylld knapp med tre kronor, under- officerare
Manskaps- knapp med tre kronor i brons.
Kompanisiffra, manskap

Gradbeteckningar på infanteriets

uniform m/1886

År 1886 infördes en gemensam uniform för hela infanteriet, m/1886. Vapenrocken fanns i två modeller, modell I och modell II, där modell II varierar i detaljer beroende på regemente. Oberoende av modell var färgen alltid mörkblå. Modell I användes av infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena. Gradbeteckningar på vapenrock m/1886 bars på krage, ärmuppslag och/eller axlar. Regementsofficerare och kompaniofficerare samt underofficerare (fanjunkare och sergeanter) bar gradbeteckningarna på vapenrockens axelklaffar. Vapenrockens krage var försedd med knapphål som för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr) medan sergeanternas var försedd med guldgalon (silvergalon). Brodyren ersattes senare av galon m/1878 i guld (silver). Även officerarnas och fanjunkarnas ärmuppslag var gjorda i guldbrodyr. Sergeanter bar ärmuppslag av guldgalon och underbefäl och manskap bar ärmuppslag av gult band. Underbefälen bar gradbeteckningar i form av band på krage och/eller ärmuppslag. Furirer bar ett guldfärgat (silverfärgat) band kring kragens kant och ärmuppslag. Korpraler bar band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant och ärmuppslag, vicekorpral bar enbart band av band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant. Bilden till höger visar en kapten i uniform m/1886 och mössa m/1865 vid Södermanlands regemente. Han har tre vågräta galoner i mössan samt tre stjärnor på axelklaffarna. Foto, Arsenalen bildarkivet 2017. Mer information om infanteriuniform m/1886.

Gradbeteckningar på kavalleriets

uniformer

Nedan visas bruket av gradbeteckningar på några av de vanligaste uniformerna i slutet av 1800-talet.

Uniform m/1895

Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen var mellanblå, en ljusare blå färg. Trängkårens uniform var däremot mörkblå (modell II). Gradbeteckningarna på uniform m/1895 bars på krage, ärmuppslag och/eller axlar. Officerare och underofficerare bar gradbeteckningarna på vapenrockens axelklaffar i form av stjärnor. Vapenrockens krage var försedd med knapphål som för officerarna och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr) och för sergeanter av guldgalon (silvergalon). Underbefäl bar gradbeteckning i form av band på krage och/eller ärmuppslag. Bilden till höger visar axelpartiet på m/1895 för en officer, löjtnant (2 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om kavalleriuniform m/1895.

Dolma m/1895

Dolma m/1895 användes av husarregementena. På dolman bars gradbeteckningarna på kragen i form av stjärnor. Regementsofficerarna hade dessutom en förgylld (försilvrad) galon runt kragen. På vänster axel bar officerarna en axelträns i guld (silver). Bilden till höger visar gradbeteckningarna på dolma m/1895 för en officer vid Skånska husarregementet (mellanblå krage), kapten (3 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om husarernas dolma m/1895.

Kollett

Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar. Kolletten bars till daglig dräkt. Kollett m/1871 bars vid Livregementet till häst (mellanblå), dragonregementena (mellanblå) och trängkåren (mörkblå). Kollett m/1872 var mörkblå och användes av artilleriet. Kollett m/1873 användes av Fortifikationen där den var mellanblå. Gradbeteckningar bars på kragens båda sidor i form av stjärnor. Regementsofficerare bar förutom stjärnor även förgylld (försilvrad) galon kring kragen. Underbefäl bar gradbeteckningar i form av band på krage och/eller ärmuppslag. Furir hade band i guld (silver) runt kragens kant samt på ärmuppslagen. Korpral hade band i gult redgarn kring kragens kant samt på ärmuppslagen. Bilden till höger visar gradbeteckningarna på kollett m/1873 för en officer vid Fortifikationen, kapten (3 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om kavalleriets kollett m/1871, artilleriets kollett m/1872 och fortifikationens kollett m/1873.

Gradbeteckningar på artilleriets

attila m/1873

Artilleriets attila fanns i två modeller, m/1872 för manskapet och m/1873 för officerarna. Attilan var tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och sju knappar på varje knapprad på m/1872 och tio knappar på m/1873. Kragen hade olika färg beroende på artilleriregemente. Attila m/1873 hade axeltränsar istället för axelklaffar. På attilan bars gradbeteckningar i form av stjärnor på kragen. Regementsofficerare bar förutom stjärnor även förgylld galon kring kragen. Bilden till höger visar gradbeteckningarna på attila m/1873 för en officer vid Wendes artilleriregemente (vit krage), kapten (3 stjärnor). Foto, Armémuseum på Digitaltmuseum. Mer information om artilleriets attila m/1873.

Gradbeteckningar på

axelklaffarna

Axelklaff m/1878

Axelklaff m/1878 användes främst av infanteriet officerarnas och underofficerarnas uniformer. Axelklaff m/1878 användes även inom kavalleriet av Livregementets dragoner och Skånska dragonregementet samt av Fortifikationen. Det enda infanteriregemente som inte använde axelklaff m/1878 var Värmlands fältjägarkår. År 1879 utökades antalet regementen som använde axelklaffen då officerare vid Livgardet till häst fick axelklaffar. Regementsofficerarnas axelklaffar bestod av tre smala flätade beläggningssnören av guld eller silver. Kompaniofficerarnas och fanjunkarnas axelklaffar bestod av smala flätade beläggningssnören i guld eller silver med ett mörkblått silkessnöre mellan sig. Under axelklaffarna fanns en matta i samma färg som regementsfärgen. Sergeanter hade inte flätade snören på sina axelklaffar. Istället hade de guldgaloner (silvergaloner) längs axelklaffens sidor samt vid axelklaffens yttre ända, regementes nummer (eller motsvarande) i mässing. Kompaniofficerarnas gradbeteckningar: 1 stjärna = Underlöjtnant (Fänrik) 2 stjärnor = Löjtnant 3 stjärnor = kapten Regementsofficerarnas gradbeteckningar: 1 stjärna = Major 2 stjärnor = Överstelöjtnant 3 stjärnor = Överste Skillnaden i gradbeteckning mellan kompaniofficerare och regementsofficerare berodde således på axelklaffens utseende förutom antal stjärnor.

Källor

1. Soldatundervisning för trängtrupperna, 1916 års upplaga. Stockholm 1916. 2. Undervisning för infanteristen, 1909 års upplaga, Stockholm 1909. Plansch med gradbeteckningar för uniform modell Ä för svenska armén. 3. Svenska arméns uniformer 1875 - 2000 av Simon Olsson, 2011. 4. Digitaltmuseum

Relaterade länkar

Förbandsnr Förbandstkn / truppslagstkn Arméns uniformer, 1800-tal Skoltecken
Axelklaff m/1878 - officerare. Den övre visar axelklaffens utseende för regementsofficerare och två stjärnor markerar att det är en överstelöjtnants axelklaff. Den undre visar axelklaffens utseende för kompaniofficerare och två stjärnor markerar då att det är en löjtnants axelklaff. Båda axelklaffarna har burits inom Jönköpings regemente. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1878 - underofficerare. Den övre bilden visar axelklaffens utseende för en fanjunkare, vid Göta livgarde. Göta livgarde använde en röd matta och silverflätor och silver knapp istället för motsvarnde i guldfärg. Den undre bilden visar axelklaffens utseende för en sergeant vid infanteriet. Sergeanter hade inga flätor på axelklaffen men däremot regementsnummer. Denna axelklaff saknar dock regementets nummer. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.

Axelklaff m/1895

År 1895 erhöll kavalleriet (Livgardet till häst och dragonregementena) och trängkåren nya uniformer, m/1895. I samband med detta infördes även en ny axelklaff, m/1895, för dessa förband. Axelklaffarna var försedda med beläggningssnören i silverfärg. Regementsofficerarnas axelklaff bestod av två grövre flätade snören medan kompaniofficerarnas och fanjunkarnas axelklaff bestod av fem raka snören. Även sergeanternas axelklaff hade fem raka beläggningssnören men de tre inre beläggningssnörena var av redgarn och enbart de yttre i silverfärg. Vid den inre änden av axelklaffen fanns regementets knapp, av samma slag som på vapenrocken. Vid den yttre änden fanns regementets tecken vars utseende var olika beroende på regemente.
Axelklaff m/1895 - officerare. Den övre visar axelklaffens utseende för regementsofficerare och två stjärnor markerar att det är en överstelöjtnants axelklaff. Den undre visar axelklaffens utseende för kompaniofficerare och tre stjärnor markerar då att det är en ryttmästares (kaptens) axelklaff. Båda axelklaffarna har burits vid Livregementets dragoner. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelklaff m/1895 - underofficerare. Den övre bilden visar axelklaffens utseende för fanjunkare. Den undre bilden visar axelklaffens utseende för sergeanter. Axelklaffarna har burits vid trängkåren. Foton, Armémuseum på Digitaltmuseum.

Axelklaff m/1899

År 1899 infördes nya axelklaffar vid infanteriet, Fortifikationen, Intendenturkåren m.fl. kallad axelklaff m/1899. Axelklaffarnas beläggningssnören hade samma färg som vapenrockens knappar. Mattan och fodret på axelklaffarna var av samma färg och material som respektive regementets färg på vapenrockens krage. Första och Andra Livgrenadjärregementena avvek från detta. Dessa regementen hade istället röd matta och foder. Vid axelklaffens yttre ände anbringades regementets tecken vars utseende varierade från regemente till regemente. Utseendemässigt var axelklaff m/1899 för infanteriet och de övriga förband som tilldelades denna axelklaff år 1899 mycket lika den axelklaff som tilldelats dragonregementena och trängkåren 1895. Gradbeteckningarna anbringades på axelklaffarna i form av olika antal stjärnor i metall beroende på tjänstegrad. Om beläggningssnöret var av silver var gradbeteckningen av guld och vice versa.

Axelträns

En axelträns påminner om en axelklaff men är gjord av flätade snören istället för av tyg. En axelklaff kan, som vi sett ovan, också ha flätor men de är då monterade på en matta.

Axeltränsar - kavalleriet

dolma m/1895 bar husarofficerarna axelträns m/1895 på vänster axel. Dena axelträns bestod av 2 grövre fyrkantsnören i guld (silver). För Livregementets husarer (K3) var tränsen i silver och för övriga husarförband i guld. Sergeanter bar en träns av gult eller vitt redgarn. Axeltränsen på vänsteraxel var till för att hålla kartuschlådan och dess rem på plats. kollett m/1871 bar Livgardet till häst axelträns m/1871. Denna träns bestod av dubbla fyrkantsgaloner i silver, lagda i valknut, och var vriden längs tränsen till knappöglan. Sergeanter bar en liknande träns fast gjord i gult eller vitt redgarn. Dragonförbanden bar på kolletten axelträns m/1871 utan valknut. På både dolma m/1895 och kollett m/1871 bars gradbeteckningar på kragen och inte på tränsen.

Axeltränsar – artilleriet

Artilleriet bar axelträns m/1872 på både attila m/1872 och m/1873 samt kollett m/1872. Attila m/1872 användes enbart av manskapet. På attila m/1873 bar regementsofficerarna en träns flätad av guld. Kompaniofficerarna och styckjunkarna bar en axelträns flätad av svart redgarn. Båda dessa typer av axelträns hade överspunna tränsknappar. Sergeanterna bar tränsar med två snören försedda med en förgylld granat. Axeltränsarna på kollett m/1872 såg likadan ut som tränsarna på attila m/1872 förutom att sergeanterna istället för axelträns bar en axelklaff i kollettens färg med en liten förgylld granat. På både attila m/1873 och kollett m/1872 bars gradbeteckningar på kragen och inte på tränsen.

Axeltränsar – trängkåren

Trängkåren bar axelträns på uniform m/1885. Denna axelträns var för regementsofficerare av silver och för kompaniofficerare och fanjunkare av ljusblått silke. På trängkårens uniform m/1895 bars inte axelträns utan axelklaff.

Axeltränsar – Fortifikationen

kollett m/1873 bar officerare och konduktörer (fanjunkare) vid Fortifikationen flätade axeltränsar av svart redgarn med svarta överspunna tränsknappar. Underkonduktörer (sergeanter) bar på kolletten smala och vridna axeltränsar. År 1891 ändrades axeltränsarna vid Fortifikationen så att regementsofficerarna fick tränsar i guld med knappar klädda med guldtråd.

Värmlands fältjägarkår

Värmlands fältjägarkår bar axeltränsar i silver på jacka m/1859.

Bilder på axeltränsar

Axelträns m/1872 för kompaniofficer vid artilleriet. Försvarsmuseum Boden på Digitaltmuseum.
Axelträns m/1871 till kollett m/1871 för Livgardet till häst (med valknut). Armémuseum på Digitaltmuseum.
Axelträns m/1895 för officer. Armémuseum på Digitaltmuseum.