Fram till 1800-talet fanns huvudsakligen tre truppslag i armén, nämligen infanteriet, kavalleriet och artilleriet. Under 1800-talets andra hälft bildas dock fler truppslag som trängen och ingenjörtrupperna mm.Även dessa truppslag försågs med egna uniformer.
Trängtrupperna bildades år 1885 då Svea trängbataljon sattes upp på Marieberg i Stockholm. Denna bataljon delades sen 1891 och Svea- respektive Göta trängbataljon bildades. De följdes sen 1893 av Norrlands trängbataljon samt 1894 av Wendes trängbataljon. Från 1904 blev trängbataljonerna egna kårer.
Uniform m/1885
Trängen fick sin första uniform år 1885, m/1885. Förebilden till uniformen kom från Preussen. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar, hade axelklaffar samt var mörkblå och liknade dragonregementenas vapenrock m/1875. Till uniformen bar man kask eller mössa m/1865. På axelklaffarna bars förbandsnummer.
Ingenjörtrupperna och Fortifikationskåren
Fortifikationen bildade egen kår år 1635. År 1811 slogs Fortifikationen samman med den år 1805 uppstartade Fältmätningskåren och bildade Sappörkåren. Ingenjörtrupperna härstammar ur sappörkompaniet. År 1855 upprättades det första sappörkompaniet i Stockholm. Sappör är ett äldre namn på en ingenjörsoldat. År 1864 bestod Sappörkåren av 2 kompanier. År 1867 bildades Pontonjärbataljonen och 1892 Svea ingenjörbataljon.Det år 1855 uppsatta sappörkompaniet bar uniform m/1845. Vapenrocken som var mellanblå hade en en knapprad. Till den bars raka långbyxor. Det fanns även en syrtut (lång uniformsrock). Till uniformen hörde även en kask av infanterimodell men med fortifikationens vapenplåt. Själva sappörkompaniet bar dock käppi. Kasken ersattes år 1859 av en tresidig hatt. Från 1865 bars mössa m/1865.År 1873 införs kolett m/1873 som daglig dräkt.
Kollett m/1873
Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar. Kollett m/1873 användes som alternativ till vapenrock som daglig dräkt vid Fortifikationen/Sappörkåren. Kolletten var mellanblå. Den hade en hög snedskuren ståndkrage som igenhäktades nedtill. På axlarna fanns breda axeltränsar. Gradbeteckningar bars på kragens båda sidor i form av stjärnor. T.ex. underlöjtnant bar en stjärna, löjtnant två och kapten tre. Regementsofficerare bar förutom stjärnor även en förgylld galon runt kragen. Major bar en stjärna plus galon, överstelöjtnant två stjärnor plus galon samt överste tre stjärnor plus galon. Styckjunkare bar en stjärnknapp på kragen. Gruppbefäl bar band runt kragen samt på ärmuppslagen. Furir bar band i guld runt kragens kant samt på ärmuppslag. Korpral bar gult redgarnsband runt kragens kant samt på ärmuppslag och vicekorpral enbart ett gult redgarnsband runt kragens kant.
Uniform m/1878
År 1878 får man en ny uniform m/1878. Uniformen var av mellanblått kläde. Vapenrocken hade gult foder och var försedd med dubbla knapprader om åtta knappar vardera samt hade en öppen och snedskuren ståndkrage. På båda sidor av kragen finns svarta klaffar av sammet med gula knapphål. Även uppslagen är försedda med klaffar, dessa har tre gula liggande knapphål. Axelklaffarna var svarta, inramade av gult band.Uniformen bars av Fortifikationen och ingenjörtrupperna och vapenrocken påminner i vissa delar om infanteriets vapenrock m/1845.
Uniform m/1888
År 1888 börjar man använda infanteriets uniform m/1886 (modell II), men av mellanblått kläde (infanteriets uniform var mörkblå). Uniformen benämns vid Fortifikationen/Sappörkårenm/1888. Vapenrocken var enradig med åtta knappar och hade gul passpoal och gult foder. Kragen (från 1894) var av svart sammet och hade gula sk. knapphål. Klaffarna på ärmuppslagen var svarta och försedda med tre liggande knapphål på motsvarade sätt som gardesregementena. Axelklaffarna var svarta, inramade av gult band, och försedda med en stjärna av metall omgiven av strålar, vilket var ingenjörkårens truppslagssymbol. År 1894 införs kask m/1894.
Uniform m/1885 ersattes år 1895 av m/1895. Denna uniform bars även av Livgardet till häst och dragonregementena. Trängkårens uniform var dock mörkblå med ljusblå krage.Färger, uniform m/1895:•Rock och byxor: Mörkblå färg. En knapprad om 8 knappar i mässing. Ljusblå fållklaffar.•Krage: Ljusblå krage. Ljusblå passpoal överst på kragen.•Axelklaffar: Mörkblå axelklaffar med regementsbeteckning / bataljonsbeteckning i arabiska siffror i vitt kläde. Ljusblå passpoal runt axelklaffen.•Ärmuppslag: Ärmuppslag med ett vitt vertikalt knapphål med spetsig topp.
Bilden visar axelklaff och del av kragen på Trängtrupperns uniform m/1895 med mörkblå vapenrock och axelklaff. Axelklaffen har en ljusblå passpoal runt klaffen samt siffran ett (1) för Svea Trängkår. Även kragen är ljusblå.
Trängens uniform m/1895.Denna uniform tillhör en soldat vid Svea Trängkår, T1.Här syns också det uppstående knapphålet på ärmuppslaget.Bilden visas med tillstånd från Lars Brask.
Trängens uniform m/1895.Dessa soldater tillhör Göta Trängkår, T2. Bilden visa med tillstånd av Christer Olofsson, Trollhättan.
Soldater i trängens uniform m/1895. De tillhör Skånska trängkåren, T4, vilket framgår at 4:an på axelklaffarna. Tvåan i knappen i mössan anger att de ingick i 2:a kompaniet. Det ser ut som om soldaterna bär uniformsbyxa m/1910 vilket i så fall skulle tyda på att fotografiet är taget efter 1910.Fotot är från egen samling, 2013.
De två soldaterna till höger bär trängens uniform m/1895. De tillhör Göta Trängkår, T2, vilket framgår av 2:an på axelklaffarna. Trängsoldaten till vänster bär uniformsrock m/1910 men byxor m/1895. Det skulle tyda på att fotografiet är taget efter 1910. Alla soldater bär sjukvårdsbindel (rött kors på vit bakgrund) på vänster överärm. Mössan som alla tre soldaterna har är m/1865-1899. Även i mössan syns sjukvårdsmärket som anger att soldaterna ingick i ett sjukvårdskompani.Fotografiet visas med tillstånd av Kjell Lindkvist. Soldaten i uniformsrock m/1910 (den grå) är Kjells mormors far Oskar Lindkvist.
Facktecken
Facktecken användes på uniformerna för att visa vilken särskild yrkeskunskap soldaten hade. Facktecken på uniformerna började användas 1855. Facktecknen bars på ärmarna och var röda i färgen.Det första tecknet som började användas var för de som fått sjukvårdsutbildning och deras tecken var en vinkel med spetsen uppåt, sk. chevron. Ytterligare exempel på facktecken:•Sjukvårdssoldat: chevron•Fullständig hovslagarexamen: hästsko på vänster överärm•Gevärshantverkare: tång på vänster överärm•Timmermän vid infateriet: en yxa på vänster underärm•Hantverkssoldat vid infanteriet: två st yxor i kors på vänster underärm (vidare utbildad timmerman)Skyttemärken användes för att utmärka soldaternas skjutskicklighet:•Skyttemärke för infanteriet: två st korslagda gevär på höger underärm,•Skyttemärke för kavalleriet: två st korslagda karbiner på höger underärm, •Skyttemärke för artilleriet: två st korslagda kanoner på höger underärm.
Skoltecken
Medan facktecken användes för att utmärka en soldats yrkesskicklighet/yrkeskunskap användes skoltecken för att visa vilken befälsutbildning en soldat genomgått, exempelvis korpralsskola. Skoltecken anbringades på vänster överarm i form av en-, två- eller tre gula streck. Skoltecknen kunde dock skilja sig åt mellan truppslagen.
Infanteriet/kavalleriet
År 1870 infördes tre klasser av utbildningar för infanteriet samt för kavalleriet från 1873. Vid examen fick soldaterna antingen betyget godkänd eller med beröm godkänd. Efter examen fästes ett till tre band (streck) på vänster överärm beroende på vilken klass man deltagit i.•Klass I - avlagd examen i korpralsskola•Klass II - avlagd examen i underofficersskola•Klass III - Genomgången klass II eller kunde tillägna sig de kunskaper som gavs i klassen
Artilleriet
Artilleriet var tidigt ute med skoltecken men år 1872 omorganiserades artilleriets skoltecken. Skoltecknet bars i det nya systemet på vänster överärm. Konstapel i artilleriet motsvarade korpral i infanteriet och styckjunkare motsvarade fanjunkare. Exempel:•2. Konstapelexamen - ett streck•1. Konstapelexamen - två streck•Styckjunkarexamen - två streck under en smal guldgalon
Till vänster, artillerist med avlagd godkänd examen som 1. konstapel - två streck.
Till höger, artillerist med avlagd styckjunkarexamen - tre streck.Artilleristen är Casimir Wollert, underofficer vid Gotlands artillerikår, A7. Casimir bär kollett m/1872. Fotografiet visas med tillstånd av Lars Skillius. Casimir var hans morfar.
Ingenjörsoldaten J.P. Englund vid Pontonjärbataljonen ifördkollett m/1873. Soldaten är Annette Ewalds mormors far och bilden visas med hennes tillstånd.
Ingenjörsoldater vid Pontonjärbataljonen (Svea ingenjörbataljon). Soldaten längst till vänster är J.P. Englund och han bär uniform m/1888 (enkel knapprad). De övriga soldaterna bär m/1878 (dubbla knapprader). Soldaterna har karbiner i sina händer. Bilden visas med Annette Ewalds tillstånd.
Vapenrock m/1878 för manskap vid Fortifikationen / Pontonjärbataljonen. Armémuseum på Digitaltmuseum. INV-46929.
Vapenrock m/1888 för manskap vid Fortifikationen / Pontonjärbataljonen. Armémuseum på Digitaltmuseum. INV-46878.
Fram till 1800-talet fanns huvudsakligen tre truppslag i armén, nämligen infanteriet, kavalleriet och artilleriet. Under 1800-talets andra hälft bildas dock fler truppslag som trängen och ingenjörtrupperna mm.Även dessa truppslag försågs med egna uniformer.
Trängtrupperna bildades år 1885 då Svea trängbataljon sattes upp på Marieberg i Stockholm. Denna bataljon delades sen 1891 och Svea- respektive Göta trängbataljon bildades. De följdes sen 1893 av Norrlands trängbataljon samt 1894 av Wendes trängbataljon. Från 1904 blev trängbataljonerna egna kårer.
Uniform m/1885
Trängen fick sin första uniform år 1885, m/1885. Förebilden till uniformen kom från Preussen. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar, hade axelklaffar samt var mörkblå och liknade dragonregementenas vapenrock m/1875. Till uniformen bar man kask eller mössa m/1865. På axelklaffarna bars förbandsnummer.
Ingenjörtrupperna och
Fortifikationskåren
Fortifikationen bildade egen kår år 1635. År 1811 slogs Fortifikationen samman med den år 1805 uppstartade Fältmätningskåren och bildade Sappörkåren. Ingenjörtrupperna härstammar ur sappörkompaniet. År 1855 upprättades det första sappörkompaniet i Stockholm. Sappör är ett äldre namn på en ingenjörsoldat. År 1864 bestod Sappörkåren av 2 kompanier. År 1867 bildades Pontonjärbataljonen och 1892 Svea ingenjörbataljon.Det år 1855 uppsatta sappörkompaniet bar uniform m/1845. Vapenrocken som var mellanblå hade en en knapprad. Till den bars raka långbyxor. Det fanns även en syrtut (lång uniformsrock). Till uniformen hörde även en kask av infanterimodell men med fortifikationens vapenplåt. Själva sappörkompaniet bar dock käppi. Kasken ersattes år 1859 av en tresidig hatt. Från 1865 bars mössa m/1865.År 1873 införs kolett m/1873 som daglig dräkt.
Kollett m/1873
Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar. Kollett m/1873 användes som alternativ till vapenrock som daglig dräkt vid Fortifikationen/Sappörkåren. Kolletten var mellanblå. Den hade en hög snedskuren ståndkrage som igenhäktades nedtill. På axlarna fanns breda axeltränsar. Gradbeteckningar bars på kragens båda sidor i form av stjärnor. T.ex. underlöjtnant bar en stjärna, löjtnant två och kapten tre. Regementsofficerare bar förutom stjärnor även en förgylld galon runt kragen. Major bar en stjärna plus galon, överstelöjtnant två stjärnor plus galon samt överste tre stjärnor plus galon. Styckjunkare bar en stjärnknapp på kragen. Gruppbefäl bar band runt kragen samt på ärmuppslagen. Furir bar band i guld runt kragens kant samt på ärmuppslag. Korpral bar gult redgarnsband runt kragens kant samt på ärmuppslag och vicekorpral enbart ett gult redgarnsband runt kragens kant.
Uniform m/1878
År 1878 får man en ny uniform m/1878. Uniformen var av mellanblått kläde. Vapenrocken hade gult foder och var försedd med dubbla knapprader om åtta knappar vardera samt hade en öppen och snedskuren ståndkrage. På båda sidor av kragen finns svarta klaffar av sammet med gula knapphål. Även uppslagen är försedda med klaffar, dessa har tre gula liggande knapphål. Axelklaffarna var svarta, inramade av gult band.Uniformen bars av Fortifikationen och ingenjörtrupperna och vapenrocken påminner i vissa delar om infanteriets vapenrock m/1845.
Uniform m/1888
År 1888 börjar man använda infanteriets uniform m/1886 (modell II), men av mellanblått kläde (infanteriets uniform var mörkblå). Uniformen benämns vid Fortifikationen/Sappörkårenm/1888. Vapenrocken var enradig med åtta knappar och hade gul passpoal och gult foder. Kragen (från 1894) var av svart sammet och hade gula sk. knapphål. Klaffarna på ärmuppslagen var svarta och försedda med tre liggande knapphål på motsvarade sätt som gardesregementena. Axelklaffarna var svarta, inramade av gult band, och försedda med en stjärna av metall omgiven av strålar, vilket var ingenjörkårens truppslagssymbol. År 1894 införs kask m/1894.
Uniform m/1885 ersattes år 1895 av m/1895. Denna uniform bars även av Livgardet till häst och dragonregementena. Trängkårens uniform var dock mörkblå med ljusblå krage.Färger, uniform m/1895:•Rock och byxor: Mörkblå färg. En knapprad om 8 knappar i mässing. Ljusblå fållklaffar.•Krage: Ljusblå krage. Ljusblå passpoal överst på kragen.•Axelklaffar: Mörkblå axelklaffar med regementsbeteckning / bataljonsbeteckning i arabiska siffror i vitt kläde. Ljusblå passpoal runt axelklaffen.•Ärmuppslag: Ärmuppslag med ett vitt vertikalt knapphål med spetsig topp.
Skoltecken
Medan facktecken användes för att utmärka en soldats yrkesskicklighet/yrkeskunskap användes skoltecken för att visa vilken befälsutbildning en soldat genomgått, exempelvis korpralsskola. Skoltecken anbringades på vänster överarm i form av en-, två- eller tre gula streck. Skoltecknen kunde dock skilja sig åt mellan truppslagen.
Infanteriet/kavalleriet
År 1870 infördes tre klasser av utbildningar för infanteriet samt för kavalleriet från 1873. Vid examen fick soldaterna antingen betyget godkänd eller med beröm godkänd. Efter examen fästes ett till tre band (streck) på vänster överärm beroende på vilken klass man deltagit i.•Klass I - avlagd examen i korpralsskola•Klass II - avlagd examen i underofficersskola•Klass III - Genomgången klass II eller kunde tillägna sig de kunskaper som gavs i klassen
Artilleriet
Artilleriet var tidigt ute med skoltecken men år 1872 omorganiserades artilleriets skoltecken. Skoltecknet bars i det nya systemet på vänster överärm. Konstapel i artilleriet motsvarade korpral i infanteriet och styckjunkare motsvarade fanjunkare. Exempel:•2. Konstapelexamen - ett streck•1. Konstapelexamen - två streck•Styckjunkarexamen - två streck under en smal guldgalon
Till vänster, artillerist med avlagd godkänd examen som 1. konstapel - två streck.
Till höger, artillerist med avlagd styckjunkarexamen - tre streck.Artilleristen är Casimir Wollert, underofficer vid Gotlands artillerikår, A7. Casimir bär kollett m/1872. Fotografiet visas med tillstånd av Lars Skillius. Casimir var hans morfar.
