Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-08-25

Jakten på marockanska sjörövare

Jakten på marockanska sjörövare, 1759 - 1760

Kryssning i Medelhavet efter marockanska sjörövare

I januari 1759 utrustades två fregatter, Adolph Ulric och Jason för kryssning efter marockanska sjörövare. Till besättningen avdelades bland annat totalt 70 man från Norrlands båtsmanskompanier. Stockholms stads skeppsrederi hade i ett kontrakt med kronan åtagit sig att ombesörja kryssningarna. Fartygen avseglade från Stockholm i maj 1759 och återkom först i december 1760. Befälhavare på Adolph Ulric var kaptenlöjtnant Erik Morén och på Jason löjtnant Balck. Då Jason nått Helsingör i början av juni avled dock löjtnant Balck. Han ersattes av kaptenlöjtnant Thomas Kullenberg. Fartygen fortsatte från Helsingborg innan Kullenberg hann dit. Han fick via ett handelsfartyg ansluta till Jason som då fanns i Cádiz. Detta var i slutet av oktober. Han tog då befälet på Jason. Innan dess hade Jason inte påträffat någon anmärkningsvärt under sina kryssningar. Adolph Ulric kom till Malaga i slutet av september. I slutet av oktober prejade hon en spansk flotta, som dock inte sett några morer. Den 10 november tvingade hon ett fartyg att brassa bi på grund av misstänkta rörelser. Det var dock en engelsk fregatt. I december inträffade en svår storm som tvingade Adolph Ulric att kasta halvdäckskanonerna överbord. Hon tvingades därefter att söka hamn för reparationer. I slutet av januari 1760 tog Jason med några köpmansskepp från Cádiz och genom Gibraltar sund. Den 1 februari ankrade Jason upp i Tangerviken och såg där två halvchebecker*. Jason utsattes för två skott från vallarna som dock inte orsakade någon skada på Jason. I slutet av februari erhöll man kontakt med kapten Fägerschiöld på skeppet Sparta. Sparta överlämnade tre skepp som Jason konvojerade till Cádiz och anlände dit den 2 mars. Man återvände åter till kryssningarna och försökte hjälpa ett handelsfartyg genom Gibraltar sund men drevs tillbaka av storm och återvände till Cádiz. Här förenades nu Jason och Adolph Ulric. Därefter kryssade båda fartygen farvattnen Cádiz-Tanger-Malaga och jagade chebecker* som dock inte ofredade svenska handelsfartyg. En del chebecker flydde till kustnära vatten eller in i hamnar och kunde därför inte visiteras. En chebeck flydde in i Tangers hamn som var skyddad av batterier. Jason som förföljde besköts utan uppehåll från batterierna och fick någon skada på seglen. Efter dessa kryssningar i juni kom Adolph Ulric till Malaga dit även Jason anlände. Här låg en svensk handelsflotta på 20 fartyg och avsikten var att konvojera dem till Cádiz där örlogsfregatten Fama väntade. På grund motvind blev man dock tvungen att återvända. I juli förstördes Fama av en brand och den 25 juli 1760 anlände örlogsfregatten Jaramas som åtog sig att konvojera handelsfartygen till Sverige. Under sensommaren och hösten 1760 fortsatte Adolph Ulric och Jason kryssningarna var för sig. Den 1 september utsattes Adolph Ulric för beskjutning från ett kastell. Elden besvarades. I slutet av september upptäcktes en chebeck som hissade spansk flagg och satte segel. Chebecken jagades och då han vägrade stanna besköts han med två skott. Chebecken satte då kurs mot land och kom på så sätt undan utan att dess identitet kunde konstateras. Kryssningarna pågick både innanför och utanför Gibraltar sund fram till mitten av oktober då order kom om att de båda fregatterna skulle återvända hem. Kapten Kullenberg på Jason omtalade att han ofta påträffat engelska örlogsfregatter som varit "ganska hövliga" fast de ofta hävdat att han skulle komma ombord men att de låtit nöja sig med hanns uppfattning, som överensstämde med vanan på neutrala krigsskepp. I slutet av november påträffade Jason en fransk fregatt om 30 kanoner som påstod att den svenska befälhavare måste komma ombord men Kullenberg lät honom förstå att "sådant icke passade sig", varefter den franska fregatten bad om ursäkt och avlägsnade sig. Den allvarligaste incidenten inträffade under hemfärden i den Engelska kanalen. Ett fartyg närmade sig Jason och avlossade en salva med både kanoner och musköter. Han frågade varifrån Jason kom. Kullenberg svarade men svaret oaktat fortsatte beskjutningen. Jason besvarade elden och avlossade totalt 30 skott under striden som varade en timme. Det främmande fartyget blev illa skadat och försvann från stridsplatsen. Jason ankrade sedan för reparation av segel och rigg. Ingen man skadades under striden. De båda svenska fartygen kom till Sverige under de sista dagarna av 1760.

* Chebeck

Chebeck eller schebeck var ett vanligt fartyg i Medelhavet. Det var ett kombinerat rodd- och segelfartyg som påminde om galärer men var en mycket bättre seglare än galären.

Källreferenser

1. Båtsmanshållet i Ångermanland och Medelpad av Carl Hamnström, 1972
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-08-25

Jakten på marockanska

sjörövare

Jakten på marockanska sjörövare,

1759 - 1760

Kryssning i Medelhavet efter marockanska

sjörövare

I januari 1759 utrustades två fregatter, Adolph Ulric och Jason för kryssning efter marockanska sjörövare. Till besättningen avdelades bland annat totalt 70 man från Norrlands båtsmanskompanier. Stockholms stads skeppsrederi hade i ett kontrakt med kronan åtagit sig att ombesörja kryssningarna. Fartygen avseglade från Stockholm i maj 1759 och återkom först i december 1760. Befälhavare på Adolph Ulric var kaptenlöjtnant Erik Morén och på Jason löjtnant Balck. Då Jason nått Helsingör i början av juni avled dock löjtnant Balck. Han ersattes av kaptenlöjtnant Thomas Kullenberg. Fartygen fortsatte från Helsingborg innan Kullenberg hann dit. Han fick via ett handelsfartyg ansluta till Jason som då fanns i Cádiz. Detta var i slutet av oktober. Han tog då befälet på Jason. Innan dess hade Jason inte påträffat någon anmärkningsvärt under sina kryssningar. Adolph Ulric kom till Malaga i slutet av september. I slutet av oktober prejade hon en spansk flotta, som dock inte sett några morer. Den 10 november tvingade hon ett fartyg att brassa bi på grund av misstänkta rörelser. Det var dock en engelsk fregatt. I december inträffade en svår storm som tvingade Adolph Ulric att kasta halvdäckskanonerna överbord. Hon tvingades därefter att söka hamn för reparationer. I slutet av januari 1760 tog Jason med några köpmansskepp från Cádiz och genom Gibraltar sund. Den 1 februari ankrade Jason upp i Tangerviken och såg där två halvchebecker*. Jason utsattes för två skott från vallarna som dock inte orsakade någon skada på Jason. I slutet av februari erhöll man kontakt med kapten Fägerschiöld på skeppet Sparta. Sparta överlämnade tre skepp som Jason konvojerade till Cádiz och anlände dit den 2 mars. Man återvände åter till kryssningarna och försökte hjälpa ett handelsfartyg genom Gibraltar sund men drevs tillbaka av storm och återvände till Cádiz. Här förenades nu Jason och Adolph Ulric. Därefter kryssade båda fartygen farvattnen Cádiz- Tanger-Malaga och jagade chebecker* som dock inte ofredade svenska handelsfartyg. En del chebecker flydde till kustnära vatten eller in i hamnar och kunde därför inte visiteras. En chebeck flydde in i Tangers hamn som var skyddad av batterier. Jason som förföljde besköts utan uppehåll från batterierna och fick någon skada på seglen. Efter dessa kryssningar i juni kom Adolph Ulric till Malaga dit även Jason anlände. Här låg en svensk handelsflotta på 20 fartyg och avsikten var att konvojera dem till Cádiz där örlogsfregatten Fama väntade. På grund motvind blev man dock tvungen att återvända. I juli förstördes Fama av en brand och den 25 juli 1760 anlände örlogsfregatten Jaramas som åtog sig att konvojera handelsfartygen till Sverige. Under sensommaren och hösten 1760 fortsatte Adolph Ulric och Jason kryssningarna var för sig. Den 1 september utsattes Adolph Ulric för beskjutning från ett kastell. Elden besvarades. I slutet av september upptäcktes en chebeck som hissade spansk flagg och satte segel. Chebecken jagades och då han vägrade stanna besköts han med två skott. Chebecken satte då kurs mot land och kom på så sätt undan utan att dess identitet kunde konstateras. Kryssningarna pågick både innanför och utanför Gibraltar sund fram till mitten av oktober då order kom om att de båda fregatterna skulle återvända hem. Kapten Kullenberg på Jason omtalade att han ofta påträffat engelska örlogsfregatter som varit "ganska hövliga" fast de ofta hävdat att han skulle komma ombord men att de låtit nöja sig med hanns uppfattning, som överensstämde med vanan på neutrala krigsskepp. I slutet av november påträffade Jason en fransk fregatt om 30 kanoner som påstod att den svenska befälhavare måste komma ombord men Kullenberg lät honom förstå att "sådant icke passade sig", varefter den franska fregatten bad om ursäkt och avlägsnade sig. Den allvarligaste incidenten inträffade under hemfärden i den Engelska kanalen. Ett fartyg närmade sig Jason och avlossade en salva med både kanoner och musköter. Han frågade varifrån Jason kom. Kullenberg svarade men svaret oaktat fortsatte beskjutningen. Jason besvarade elden och avlossade totalt 30 skott under striden som varade en timme. Det främmande fartyget blev illa skadat och försvann från stridsplatsen. Jason ankrade sedan för reparation av segel och rigg. Ingen man skadades under striden. De båda svenska fartygen kom till Sverige under de sista dagarna av 1760.

* Chebeck

Chebeck eller schebeck var ett vanligt fartyg i Medelhavet. Det var ett kombinerat rodd- och segelfartyg som påminde om galärer men var en mycket bättre seglare än galären.

Källreferenser

1. Båtsmanshållet i Ångermanland och Medelpad av Carl Hamnström, 1972