Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-04-05

Polisen före 2015

Före 2015 fanns 21 polisdistrikt, motsvarande de 21 länen. Varje polisdistrikt utgjorde en egen Polismyndighet under ledning av en länspolismästare. De 21 polisdistrikten följde länsgränserna. Polismyndigheten i ett län ansvarade för polisverksamheten i sitt distrikt. För ledning av polismyndigheten fanns en polisstyrelse. Styrelsen, som inrättades 1964, skulle bestå av länspolismästaren och högst tretton andra ledamöter, som utsågs av regeringen för en bestämd tid. Till höger, Polisens heraldiska vapen.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen (RPS) var en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet och var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Rikspolisstyrelsens huvuduppgift var att samordna och rationalisera polisen. Till RPS hörde Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS var även chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

Polischefer

Polischefer vid nationella myndigheter var rikspolischefen, överdirektören vid Rikspolisstyrelsen och rikskriminalchefen samt säkerhetspolischefen och biträdande säkerhetspolischefen. Polischefer vid lokala myndigheter var länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare och polisöverintendent samt polisintendent och polissekreterare.

Länspolismyndigheterna

Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Gotland Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten Värmland Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten Västra Götaland Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län

Rikspolischefer 1964 - 2014

1. Carl Persson, 1 juli 1964-1978 2. Holger Romander, 1 april 1978-31 december 1987 3. Nils Erik Åhmansson, 1 januari 1988-oktober 1988 4. Björn Eriksson, oktober 1988-28 februari 1996 5. Sten Heckscher, 1 mars 1996-31 december 2004 6. Stefan Strömberg, 1 januari 2005-31 december 2007 7. Bengt Svenson, 1 januari 2008-31 december 2014 Polisens uppgift är enlig polislagen att "upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp".

Polisens tjänstegrader 2005

Rikspolischef Länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Stf rikspolischef samt bitr. rikspolischef Länspolismästare i övriga län. Biträdande länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polismästare, polisöverintendent. Bitr. länspolismästare i övriga län Polisintendent Polissekreterare Poliskommissarie / kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning Poliskommissarie / kriminalkommissarie Polisinspektör / kriminalinspektör med särskild tjänsteställning Polisinspektör / kriminalinspektör Polisassistent med minst 6 års erfarenhet Polisassistent I poliskåren finns två olika karriärer, en för polismän och en för polischefer. Polischeferna läser på universitetens juristlinje medan polismännen utbildas på polishögskolan. En polisman kan nå upp till tjänstegraden poliskommissarie / kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning. Polischefskarriären börjar med polissekreterare.

Ny organisation 2015

Den 1 januari 2015 fick Sverige en samlad Polismyndighet till skillnad från tidigare uppdelning i 21 polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och SKL. Arbetet har letts av regeringens särskilde utredare Thomas Rolén tillsammans med en genomförandekommitté. Polisväsendet är sen 1 januari 2015 uppdelad i myndigheterna: Polismyndigheten Säkerhetspolisen Polismyndigheten är en myndighet under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet. Den nya Polismyndigheten bildades 2015 genom en sammanslagning av de tidigare 21 lokala polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Den verksamhet som SKL ansvarade för utförs nu av avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC). Polismyndigheten leds av rikspolischefen och utses av regeringen. Polismyndigheten är organiserad i: Sju polisregioner Åtta nationella avdelningar Rikspolischefens kansli Polisregionerna har helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Ansvaret omfattar bland annat utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Regionen leds av en regionpolischef. Den Nationella operativa avdelningen (NOA) ansvarar för viss central verksamhet samt processansvar inom en rad områden.

Polisregionerna

1. Polisregion Nord (Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län). Huvudort Umeå. 2. Polisregion Mitt (Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län). Huvudort Uppsala. 3. Polisregion Bergslagen (Dalarnas, Värmlands och Örebro län). Huvudort Örebro . 4. Polisregion Stockholm (Gotlands och Stockholms län). Huvudort Stockholm. 5. Polisregion Väst (Västra Götalands och Hallands län). Huvudort Göteborg . 6. Polisregion Öst (Jönköpings, Södermanlands, Östergötlands län). Huvudort Linköping. 7. Polisregion Syd (Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Skåne län). Huvudort Malmö. Varje polisregion leds av en regionpolischef och en biträdande regionpolischef. Polisregionerna är i sin tur är indelade i polisområden. Polisområdena omfattar i de flesta fall ett helt län. De största länen är indelade i mer än ett polisområde. Varje polisområde leds av en polisområdeschef och en biträdande polisområdeschef. Ett polisområde är i sin tur indelat i lokalpolisområden.

Nationella avdelningarna

De åtta nationella avdelningarna är: Nationella operativa avdelningen (NOA), motsvaras i tidigare organisation av Rikskriminalpolisen Nationellt forensiskt centrum (NFC), motsvaras i tidigare organisation av Statens kriminaltekniska laboratorium Utvecklingsavdelningen IT-avdelningen Rättsavdelningen Ekonomiavdelningen HR-avdelningen Kommunikationsavdelningen. Nationella operativa avdelningen, NOA Den nationella operativa avdelningen leder Polismyndighetens operativa verksamhet och kan besluta om insatser och resursförstärkningar i hela landet i olika typer av verksamheter. NOA ansvarar bland annat för Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet och Nationella ledningscentralen. NOA ersatte den tidigare Rikskriminalen. Nationellt forensiskt centrum, NFC NFC finns sedan 1975 i Linköping och sorterar under Polismyndigheten. NFC har cirka 300 anställda experter på olika vetenskapliga områden. Vid laboratoriet utförs kriminaltekniska undersökningar på uppdrag av polis och åklagare. Materialet som undersöks består av spår från brottsplatser och samlats in av polis, kriminaltekniker och rättsläkare. Undersökningarna syftar till att fastställa eller om möjligt utesluta misstänkta gärningsmän med hjälp av modern teknik, för att kunna utreda olika brott. Statens kriminaltekniska anstalt (SKA) bildades 1939 som en institution som samlade laboratorieverksamhet med de verksamheter som sedan tidigare fanns vid Centralbyrån för fingeravtryck i Stockholm och Stockholmspolisens signalementsbyrå. Harry Söderman ("Revolver-Harry") blev SKA:s förste föreståndare, och ledde verksamheten fram till 1953. SKA bytte 1964 namn till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

Polisens tjänstegrader 2015

Rikspolischefen Säkerhetspolischefen Biträdande säkerhetspolischefen Polismästare Polisöverintendent, Polisintendent Polissekreterare Poliskommissarie Polisinspektör Polisassistent Polisaspirant under tjänstgöringstid vid Polismyndigheten.

Rikspolischefer 2015 -

1. Dan Eliasson, 1 januari 2015 - 15 februari 2018 2. Anders Thornberg, 15 februari 2018 -

Säkerhetspolisen

Historik

År 1914 inrättades för första gången i Sveriges moderna historia en särskild polisstyrka med huvuduppdraget att förhindra brott mot rikets säkerhet. Den nya styrkan tillhörde organisatoriskt Generalstaben och fick namnet Generalstabens första byrå, även kallad Polisbyrån. Till byrån kommenderades, förutom militär personal, även polismän från Stockholm. Vid utbrottet av andra världskriget 1939 utökades spionavdelningen till att sysselsätta fyra kriminalöverkonstaplar och 16 kriminalkonstaplar. Spionavdelningen kallades formellt för statspolisens tredje rotel. Samtidigt byggdes en ny rotel upp vid Stockholms kriminalavdelning och som kallades sjätte roteln. Även denna skulle syssla med säkerhetsfrågor, men endast inom ramen för sina uppgifter i Stockholm. Spionaget ökade dock kraftigt och sjätte roteln fick även biträda sina kollegor ute i landet. Den 1 september 1939 slogs så de båda avdelningarna ihop under en självständig chef. Inom polisen behöll man namnen Statspolisens tredje rotel och Kriminalavdelningens sjätte rotel. I media fick de dock namnet "Säkerhetspolisen". Den 1 juli 1946 upphörde samarbetet och istället fick statspolisintendenten i uppgift att skapa särskilda avdelningar i Stockholm och i landets större städer. Dessa avdelningar skulle bekämpa olovlig underrättelseverksamhet och därmed förknippad brottslighet. Den nuvarande organisationen bildades i oktober 1989, då man även fick en generaldirektör. Säkerhetspolisens huvudkontor ligger i Solna.

Verksamhetsfunktioner

Kontraspionage Kontraterrorism Författningsskydd Säkerhetsskydd Personskydd

Säkerhestpolisen idag

Säkerhetspolisen (Säpo) kallades fram till 1989 Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. Säkerhetspolisen är en av Sveriges två operativ polismyndigheter varav den andra är Polismyndigheten. Deras uppgift är att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten. Till detta ingår bekämpa brott mot rikets säkerhet. Tidigare var Säkerhetspolisen underställd Rikspolisstyrelsen med från 1 januari 2015 är Säkerhetspolisen en egen myndighet direkt underställd Justitiedepartementet.

Polisens gradbeteckningar, Sverige

Gradbeteckningarna bärs på axelklaffarna.

Polischefer 2015

Polisen 2000-tal

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Polismän 2005

1. Rikspolischef
2. Länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Stf rikspolischef samt bitr. rikspolischef
3. Länspolismästare i övriga län. Biträdande länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö.
4. Polismästare, polisöverintendent. Bitr. länspolismästare i övriga län
5. Polisintendent
6. Polissekreterare
1. Poliskommissarie / kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning
2. Poliskommissarie / kriminalkommissarie
3. Polisinspektör / kriminalinspektör med särskild tjänsteställning
4. Polisinspektör / kriminalinspektör
5. Polisassistent med minst 4 års erfarenhet. (räknat från datum för anställning som polisaspirant)
6. Polisassistent
Polisaspiranter har silverfärgad krona.

Jämförelse av polisens tjänstegrader Sverige - Storbritannien

Polischefer / Chief police officers 2005

Polismän / Police officers 2005

© Hans Högman
© Hans Högman

Polismän 2015

Tidigare gradbeteckningar

Polischefer 2005

Svenska polisens tjänstegrader internationellt

Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-04-05

Polisen före 2015

Före 2015 fanns 21 polisdistrikt, motsvarande de 21 länen. Varje polisdistrikt utgjorde en egen Polismyndighet under ledning av en länspolismästare. De 21 polisdistrikten följde länsgränserna. Polismyndigheten i ett län ansvarade för polisverksamheten i sitt distrikt. För ledning av polismyndigheten fanns en polisstyrelse. Styrelsen, som inrättades 1964, skulle bestå av länspolismästaren och högst tretton andra ledamöter, som utsågs av regeringen för en bestämd tid. Till höger, Polisens heraldiska vapen.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen (RPS) var en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet och var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Rikspolisstyrelsens huvuduppgift var att samordna och rationalisera polisen. Till RPS hörde Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS var även chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

Polischefer

Polischefer vid nationella myndigheter var rikspolischefen, överdirektören vid Rikspolisstyrelsen och rikskriminalchefen samt säkerhetspolischefen och biträdande säkerhetspolischefen. Polischefer vid lokala myndigheter var länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare och polisöverintendent samt polisintendent och polissekreterare.

Länspolismyndigheterna

Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Gotland Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten Värmland Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten Västra Götaland Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län

Rikspolischefer 1964 - 2014

1. Carl Persson, 1 juli 1964-1978 2. Holger Romander, 1 april 1978-31 december 1987 3. Nils Erik Åhmansson, 1 januari 1988-oktober 1988 4. Björn Eriksson, oktober 1988-28 februari 1996 5. Sten Heckscher, 1 mars 1996-31 december 2004 6. Stefan Strömberg, 1 januari 2005-31 december 2007 7. Bengt Svenson, 1 januari 2008-31 december 2014 Polisens uppgift är enlig polislagen att "upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp".

Polisens tjänstegrader 2005

Rikspolischef Länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Stf rikspolischef samt bitr. rikspolischef Länspolismästare i övriga län. Biträdande länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polismästare, polisöverintendent. Bitr. länspolismästare i övriga län Polisintendent Polissekreterare Poliskommissarie / kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning Poliskommissarie / kriminalkommissarie Polisinspektör / kriminalinspektör med särskild tjänsteställning Polisinspektör / kriminalinspektör Polisassistent med minst 6 års erfarenhet Polisassistent I poliskåren finns två olika karriärer, en för polismän och en för polischefer. Polischeferna läser på universitetens juristlinje medan polismännen utbildas på polishögskolan. En polisman kan nå upp till tjänstegraden poliskommissarie / kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning. Polischefskarriären börjar med polissekreterare.

Ny organisation 2015

Den 1 januari 2015 fick Sverige en samlad Polismyndighet till skillnad från tidigare uppdelning i 21 polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och SKL. Arbetet har letts av regeringens särskilde utredare Thomas Rolén tillsammans med en genomförandekommitté. Polisväsendet är sen 1 januari 2015 uppdelad i myndigheterna: Polismyndigheten Säkerhetspolisen Polismyndigheten är en myndighet under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet. Den nya Polismyndigheten bildades 2015 genom en sammanslagning av de tidigare 21 lokala polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Den verksamhet som SKL ansvarade för utförs nu av avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC). Polismyndigheten leds av rikspolischefen och utses av regeringen. Polismyndigheten är organiserad i: Sju polisregioner Åtta nationella avdelningar Rikspolischefens kansli Polisregionerna har helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Ansvaret omfattar bland annat utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Regionen leds av en regionpolischef. Den Nationella operativa avdelningen (NOA) ansvarar för viss central verksamhet samt processansvar inom en rad områden.

Polisregionerna

1. Polisregion Nord (Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län). Huvudort Umeå. 2. Polisregion Mitt (Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län). Huvudort Uppsala. 3. Polisregion Bergslagen (Dalarnas, Värmlands och Örebro län). Huvudort Örebro . 4. Polisregion Stockholm (Gotlands och Stockholms län). Huvudort Stockholm. 5. Polisregion Väst (Västra Götalands och Hallands län). Huvudort Göteborg . 6. Polisregion Öst (Jönköpings, Södermanlands, Östergötlands län). Huvudort Linköping. 7. Polisregion Syd (Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Skåne län). Huvudort Malmö. Varje polisregion leds av en regionpolischef och en biträdande regionpolischef. Polisregionerna är i sin tur är indelade i polisområden. Polisområdena omfattar i de flesta fall ett helt län. De största länen är indelade i mer än ett polisområde. Varje polisområde leds av en polisområdeschef och en biträdande polisområdeschef. Ett polisområde är i sin tur indelat i lokalpolisområden.

Nationella avdelningarna

De åtta nationella avdelningarna är: Nationella operativa avdelningen (NOA), motsvaras i tidigare organisation av Rikskriminalpolisen Nationellt forensiskt centrum (NFC), motsvaras i tidigare organisation av Statens kriminaltekniska laboratorium Utvecklingsavdelningen IT-avdelningen Rättsavdelningen Ekonomiavdelningen HR-avdelningen Kommunikationsavdelningen. Nationella operativa avdelningen, NOA Den nationella operativa avdelningen leder Polismyndighetens operativa verksamhet och kan besluta om insatser och resursförstärkningar i hela landet i olika typer av verksamheter. NOA ansvarar bland annat för Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet och Nationella ledningscentralen. NOA ersatte den tidigare Rikskriminalen. Nationellt forensiskt centrum, NFC NFC finns sedan 1975 i Linköping och sorterar under Polismyndigheten. NFC har cirka 300 anställda experter på olika vetenskapliga områden. Vid laboratoriet utförs kriminaltekniska undersökningar på uppdrag av polis och åklagare. Materialet som undersöks består av spår från brottsplatser och samlats in av polis, kriminaltekniker och rättsläkare. Undersökningarna syftar till att fastställa eller om möjligt utesluta misstänkta gärningsmän med hjälp av modern teknik, för att kunna utreda olika brott. Statens kriminaltekniska anstalt (SKA) bildades 1939 som en institution som samlade laboratorieverksamhet med de verksamheter som sedan tidigare fanns vid Centralbyrån för fingeravtryck i Stockholm och Stockholmspolisens signalementsbyrå. Harry Söderman ("Revolver- Harry") blev SKA:s förste föreståndare, och ledde verksamheten fram till 1953. SKA bytte 1964 namn till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

Polisens tjänstegrader 2015

Rikspolischefen Säkerhetspolischefen Biträdande säkerhetspolischefen Polismästare Polisöverintendent, Polisintendent Polissekreterare Poliskommissarie Polisinspektör Polisassistent Polisaspirant under tjänstgöringstid vid Polismyndigheten.

Rikspolischefer 2015 -

1. Dan Eliasson, 1 januari 2015 - 15 februari 2018 2. Anders Thornberg, 15 februari 2018 -

Säkerhetspolisen

Historik

År 1914 inrättades för första gången i Sveriges moderna historia en särskild polisstyrka med huvuduppdraget att förhindra brott mot rikets säkerhet. Den nya styrkan tillhörde organisatoriskt Generalstaben och fick namnet Generalstabens första byrå, även kallad Polisbyrån. Till byrån kommenderades, förutom militär personal, även polismän från Stockholm. Vid utbrottet av andra världskriget 1939 utökades spionavdelningen till att sysselsätta fyra kriminalöverkonstaplar och 16 kriminalkonstaplar. Spionavdelningen kallades formellt för statspolisens tredje rotel. Samtidigt byggdes en ny rotel upp vid Stockholms kriminalavdelning och som kallades sjätte roteln. Även denna skulle syssla med säkerhetsfrågor, men endast inom ramen för sina uppgifter i Stockholm. Spionaget ökade dock kraftigt och sjätte roteln fick även biträda sina kollegor ute i landet. Den 1 september 1939 slogs så de båda avdelningarna ihop under en självständig chef. Inom polisen behöll man namnen Statspolisens tredje rotel och Kriminalavdelningens sjätte rotel. I media fick de dock namnet "Säkerhetspolisen". Den 1 juli 1946 upphörde samarbetet och istället fick statspolisintendenten i uppgift att skapa särskilda avdelningar i Stockholm och i landets större städer. Dessa avdelningar skulle bekämpa olovlig underrättelseverksamhet och därmed förknippad brottslighet. Den nuvarande organisationen bildades i oktober 1989, då man även fick en generaldirektör. Säkerhetspolisens huvudkontor ligger i Solna.

Verksamhetsfunktioner

Kontraspionage Kontraterrorism Författningsskydd Säkerhetsskydd Personskydd

Säkerhestpolisen idag

Säkerhetspolisen (Säpo) kallades fram till 1989 Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. Säkerhetspolisen är en av Sveriges två operativ polismyndigheter varav den andra är Polismyndigheten. Deras uppgift är att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten. Till detta ingår bekämpa brott mot rikets säkerhet. Tidigare var Säkerhetspolisen underställd Rikspolisstyrelsen med från 1 januari 2015 är Säkerhetspolisen en egen myndighet direkt underställd Justitiedepartementet.

Polisens gradbeteckningar,

Sverige

Gradbeteckningarna bärs på axelklaffarna.

Polischefer 2015

Polisen 2000-tal

1. Rikspolischef
2. Länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Stf rikspolischef samt bitr. rikspolischef
3. Länspolismästare i övriga län. Biträdande länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö.
4. Polismästare, polisöverintendent. Bitr. länspolismästare i övriga län
5. Polisintendent
6. Polissekreterare

Polismän 2005

1. Poliskommissarie / kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning
2. Poliskommissarie / kriminalkommissarie
3. Polisinspektör / kriminalinspektör med särskild tjänsteställning
4. Polisinspektör / kriminalinspektör
5. Polisassistent med minst 4 års erfarenhet. (räknat från datum för anställning som polisaspirant)
6. Polisassistent
Polisaspiranter har silverfärgad krona.

Jämförelse av polisens

tjänstegrader Sverige -

Storbritannien

Polischefer / Chief police officers 2005

Polismän / Police officers 2005

Polismän 2015

Tidigare gradbeteckningar

Polischefer 2005