Torpbesiktningar av soldaternas och båtsmännens torp hölls med ett visst antal års mellanrum, vanligen vart tredje år. När en soldat/båtsman fick avsked eller förflyttades skede alltid en besiktning. Förutom soldaten/båtsmannen var rotebönderna samt representanter för både militära och civila myndigheter närvarande. Det var inte bara byggnaderna som granskades utan också brunnar, gärdesgårdar och andra inhägnader. Speciella protokoll, sk. torpsyneprotokoll, upprättades över torpets brister samt vad som skulle rättas till.Det fanns två syften med dessa torpinspektioner:1.Dels ville man försäkra sig om att torpet höll den förväntade standarden och hade det skick som soldaten/båtsmannen hade rätt till och som rotebönderna var förpliktade att tillse 2.Samtidigt ville man också försäkra sig om att soldaten/båtsmannen inte vanskötte torpet.I protokollet som upprättades vid torpsynen framgår oftast vilka personer som var närvarande samt vad man kom överens om att åtgärda på torpet och vem som var skyldig att bekosta detta. Soldaten/båtsmannen skulle normalt stå för de mindre reparationerna av torpet och rotebönderna för de större.I protokollet finns till höger två kolumner som anger vem som skulle stå för respektive reparationskostnad, dvs en kolumn för roten och en för båtsmannen/soldaten. se nedan.Även officerarnas boställen besiktades noga. Officersboställenna var kronans egendom (till skillnad från soldat- och båtsmanstorpen som egentligen var roteböndernas egendom) vilket gjorde besiktningarna extra viktig för myndigheterna.Torpsyneprotokollen hittas normalt under respektive regemente i armén och under respektive båtsmanskompani i flottan. Flottans torpsyneprotokoll kan även sökas under respektive örlogsstation. I nedanstående fall fanns dock ett antal lösa handlingar instuckna i båtsmansrullan för båtsman 65, bl.a. ett torpsyneprotokoll på hans båtsmanstorp från 1886. Man kan även hitta torpsyneprotokoll under Krigskollegium, husesynskontoret.För 1700-talet finns bara spridda torpsyneprotokoll bevarade och det är först in på 1800-talet som man kan förvänta sig att hitta ett eller fler torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av.Nedan visas ett torpsyneprotokoll av båtsmanstorp 65 vid Södermanlands Andra båtsmanskompani, Bogsta socken, från september 1886.
Torpsyneprotokoll, båtsmanstorp 65, Bogsta socken, Södermanlands Andra båtsmanskompani, 1886
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 286 (AID: v741217a.b286, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).Bilden ovan visar översta delen av första sidan i det torpsyneprotokoll som upprättades vid den inspektion av båtsmanstorp 65 vid Södermanlands 2. båtsmanskompani som förrättades den 14 september 1886 i Bogsta socken.Av texten framgår att laga syn förrättades av kronolänsman Gillberg, biträdd av de två nämndemännen Carl Olsson och Nils Alfred Nilsson. Närvarande vid synen var båtsmanskompaniets chef, rotebönderna samt båtsman 65 Nils August Björk.Vi kan även läsa av texten att torpets boningshus var byggt av timmer, brädklätt utvändigt och hade tak av tegel på bräder.
Översättning / Translation to modern Swedish
Del 2 av protokollet
Ovan nedre delen av första sidan av torpsyneprotokollet.
Sida två i protokollet
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 287 (AID: v741217a.b287, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).Bilden visar övre delen av andra sidan av torpsyneprotokollet.
Ovan nedre delen av andra sidan av torpsyneprotokollet. På bilden ovan ser vi att roten skall bekosta reparationer av båtsmanstorpet för 116,60 och båtsmannen reparationer för 3,00.
Reparationerna i dagens penninvärde
År 1873 genomfördes en myntreform i Sverige som resulterade i vårt nuvarande myntsystem med kronor och ören. Eftersom protokollet är från år 1886 är de angivna beloppen ovan i kronor och ören.Med andra ord skulle roten skall bekosta reparationer av båtsmanstorpet för 116,60 Kr och båtsmannen reparationer för 3,00 Kr.Enligt "Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008" motsvarar 116 Kr år 1886 följande:"116 SEK år 1886 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 7799 SEK år 2015 mätt med konsumentprisindex". Vidare: "116 SEK år 1886 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 117106 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)".Så, mätt i dagens penningvärde skulle rotebönderna bekosta reparationer av båtsmanstorpet för knappt 7800 Kr vilket väl inte är någon större reparation.Hur gick det då för båtsmannen, han skulle betala 3 Kr. Enligt samma källa som ovan motsvarar 3 Kr år 1886: "3 SEK år 1886 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 201.7 SEK år 2015 mätt med konsumentprisindex" samt "3 SEK år 1886 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 3029 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)".Båtsmannens del av kostanden var således liten. Han skulle bekosta reparationer av båtsmanstorpet för drygt 200 Kr mätt i dagens penningvärde.
Sida tre i protokollet
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 287 (AID: v741217a.b287, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).Bilen ovan visar tredje sidan i torpsyneprotokollet. Längst ned har kronolänsman Gillberg undertecknat protokollet med sin namnteckning.
Källor
•Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 286 (AID: v741217a.b286, NAD: SE/KrA/0530F064Ö)•Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 287 (AID: v741217a.b287, NAD: SE/KrA/0530F064Ö) •Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008. http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm
Torpbesiktningar av soldaternas och båtsmännens torp hölls med ett visst antal års mellanrum, vanligen vart tredje år. När en soldat/båtsman fick avsked eller förflyttades skede alltid en besiktning. Förutom soldaten/båtsmannen var rotebönderna samt representanter för både militära och civila myndigheter närvarande. Det var inte bara byggnaderna som granskades utan också brunnar, gärdesgårdar och andra inhägnader. Speciella protokoll, sk. torpsyneprotokoll, upprättades över torpets brister samt vad som skulle rättas till.Det fanns två syften med dessa torpinspektioner:1.Dels ville man försäkra sig om att torpet höll den förväntade standarden och hade det skick som soldaten/båtsmannen hade rätt till och som rotebönderna var förpliktade att tillse 2.Samtidigt ville man också försäkra sig om att soldaten/båtsmannen inte vanskötte torpet.I protokollet som upprättades vid torpsynen framgår oftast vilka personer som var närvarande samt vad man kom överens om att åtgärda på torpet och vem som var skyldig att bekosta detta. Soldaten/båtsmannen skulle normalt stå för de mindre reparationerna av torpet och rotebönderna för de större.I protokollet finns till höger två kolumner som anger vem som skulle stå för respektive reparationskostnad, dvs en kolumn för roten och en för båtsmannen/soldaten. se nedan.Även officerarnas boställen besiktades noga. Officersboställenna var kronans egendom (till skillnad från soldat- och båtsmanstorpen som egentligen var roteböndernas egendom) vilket gjorde besiktningarna extra viktig för myndigheterna.Torpsyneprotokollen hittas normalt under respektive regemente i armén och under respektive båtsmanskompani i flottan. Flottans torpsyneprotokoll kan även sökas under respektive örlogsstation. I nedanstående fall fanns dock ett antal lösa handlingar instuckna i båtsmansrullan för båtsman 65, bl.a. ett torpsyneprotokoll på hans båtsmanstorp från 1886. Man kan även hitta torpsyneprotokoll under Krigskollegium, husesynskontoret.För 1700-talet finns bara spridda torpsyneprotokoll bevarade och det är först in på 1800-talet som man kan förvänta sig att hitta ett eller fler torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av.Nedan visas ett torpsyneprotokoll av båtsmanstorp 65 vid Södermanlands Andra båtsmanskompani, Bogsta socken, från september 1886.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 286 (AID: v741217a.b286, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).Bilden ovan visar översta delen av första sidan i det torpsyneprotokoll som upprättades vid den inspektion av båtsmanstorp 65 vid Södermanlands 2. båtsmanskompani som förrättades den 14 september 1886 i Bogsta socken.Av texten framgår att laga syn förrättades av kronolänsman Gillberg, biträdd av de två nämndemännen Carl Olsson och Nils Alfred Nilsson. Närvarande vid synen var båtsmanskompaniets chef, rotebönderna samt båtsman 65 Nils August Björk.Vi kan även läsa av texten att torpets boningshus var byggt av timmer, brädklätt utvändigt och hade tak av tegel på bräder.
Ovan nedre delen av första sidan av torpsyneprotokollet.
Sida två i protokollet
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 287 (AID: v741217a.b287, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).Bilden visar övre delen av andra sidan av torpsyneprotokollet.
Ovan nedre delen av andra sidan av torpsyneprotokollet. På bilden ovan ser vi att roten skall bekosta reparationer av båtsmanstorpet för 116,60 och båtsmannen reparationer för 3,00.
Reparationerna i dagens penninvärde
År 1873 genomfördes en myntreform i Sverige som resulterade i vårt nuvarande myntsystem med kronor och ören. Eftersom protokollet är från år 1886 är de angivna beloppen ovan i kronor och ören.Med andra ord skulle roten skall bekosta reparationer av båtsmanstorpet för 116,60 Kr och båtsmannen reparationer för 3,00 Kr.Enligt "Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008" motsvarar 116 Kr år 1886 följande:"116 SEK år 1886 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 7799 SEK år 2015 mätt med konsumentprisindex". Vidare: "116 SEK år 1886 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 117106 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)".Så, mätt i dagens penningvärde skulle rotebönderna bekosta reparationer av båtsmanstorpet för knappt 7800 Kr vilket väl inte är någon större reparation.Hur gick det då för båtsmannen, han skulle betala 3 Kr. Enligt samma källa som ovan motsvarar 3 Kr år 1886: "3 SEK år 1886 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 201.7 SEK år 2015 mätt med konsumentprisindex" samt "3 SEK år 1886 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 3029 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)".Båtsmannens del av kostanden var således liten. Han skulle bekosta reparationer av båtsmanstorpet för drygt 200 Kr mätt i dagens penningvärde.
Sida tre i protokollet
Ovan, utdrag ur Stockholms station:Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 287 (AID: v741217a.b287, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).Bilen ovan visar tredje sidan i torpsyneprotokollet. Längst ned har kronolänsman Gillberg undertecknat protokollet med sin namnteckning.
Källor
•Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 286 (AID: v741217a.b286, NAD: SE/KrA/0530F064Ö)•Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 287 (AID: v741217a.b287, NAD: SE/KrA/0530F064Ö) •Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008. http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm
