Copyright © Hans Högman 2017-06-22
Båtsmanskontrakt från 1857,
Södermanland
Båtsman 65 Nils August Hamberg Björk,
Bogsta socken, Södermanlands Andra
båtsmanskompani
Allmänt om kontrakt
Ett båtsmanskontrakt upprättades mellan
rotebönderna i båtsmansroten och båtsmannen
som skulle tjänstgöra på roten.
I kontraktet stod hur mycket som rotebönderna
skulle betala i engångssumma (lega), i lön och i
naturaprodukter av olika slag som matvaror,
utsäde, ved, kvarnskjutsar osv (hemkall). Förutom
hemkallet utgick även en kronotunna säd till
båtsmannen årligen. Roten skulle även hålla
soldaten med torp och tillhörande mark.
Nedan skall vi titta på ett båtsmanskontrakt för
båtsman 65 Nils August Hamberg Björk, Bogsta
socken, Södermanlands län, fick. Björk
tjänstgjorde vid Södermanlands Andra
båtsmanskompani. Han antogs som båtsman vid
kompaniets generalmönstring den 27 juni 1857.
Nils August Björk var född den 28 januari 1833 i
Tystberga socken, Södermanland. Hans hustru var
Anna Sofia Ersdotter, född den 3 november 1829 i
Nicolai socken (Nyköping).
I 65 Björks båtsmansrulla finns information om när
han antogs.
Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation,
så i detta fall söker vi på "Stockholms station" och
där letar upp båtsmansrullorna för Södermanlands
2:a båtsmanskompani. Bland dem söker vi sen fram
en rulla som omfattar båtsmansnummer 65.
Nedan visas ett utdrag från 65 Björks
båtsmansrulla:
65 Björks båtsmansrulla
Soldatkontrakt / Båtsmän
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands
2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 292 (AID:
v741217a.b292, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).
På bilden ovan ser vi sida två ur 65 Björks
båtsmansrulla. Här finner vi detaljerade
anteckningar om honom. Han är född den 28 januari
1833 i Tystberga socken och antogs som båtsman
den 27 juni 1857. Hans namn enligt prästintyg är Nils
August Hamberg och vid antagningen var han drygt
24 år gammal och att innan dess var anställd som
dräng. När han antogs i juni 1857 var han fortfarande
ogift. Men det finns längre ned en notering om att
Björk är gift.
Sist finns en notering om att Björk tog avsked med
rotens medgivande den 30 juli 1891.
Båtsmanskontrakten:
Båtsmanskontrakten hittas normalt under respektive
regemente i armén och under respektive
båtsmanskompani i flottan. Båtsmanskontrakten kan
även sökas under respektive örlogsstation. Men i Nils
August Björks fall fanns ett antal lösa handlingar
instuckna i hans båtsmansrulla, bl.a. hans
båtsmanskontrakt från 1857.
Kontrakten är ojämnt bevarade men kan finnas kvar
för vissa landskap från början av 1800-talet.
Vad avser nr 65 Björks del har vi tur för hans kontrakt
finns bevarad. Detta kontrakt visas nedan.
Båtsmanskontrakt från 1857 för nr 65 Björk,
Södermanlands 2. båtsmanskompani
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands
2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 281 (AID:
v741217a.b281, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).
På bilden ser vi Nils August Björks
båtsmanskontrakt som upprättades den 24
oktober 1857.
Upptill på kontraktet där båtsmannens namn står
skrivs han som drängen Nils August Jansson, Klävsta,
Tystberga socken. Därunder finns villkoren listade för
rotens åtagande gentemot honom. Längre ned finns
även roteböndernas namnteckning.
Längst ned på kontraktet har Nils August
undertecknat med sitt namn. Han har undertecknat
med Nils August Jansson vilket bör betyda att
Jansson var hans patronymikon. Vi ser även att
korpral Fagerlund bevittnat namnteckning.
Transkribering av båtsmanskontraktet
I förekommande fall har jag moderniserat stavningen.
======== sida 1 ==============
No 65
Uppvisat och godkänt vid kompaniets expedition den
27 juni 1857.
Kontrakt emellan intressenterna i båtsmansroten no
65 vid 2:a Södermanlands kompani och den till
båtsman för samma nummer av vederbörande
kompanichef approberade och antagne
drängen Nils August Jansson från Klövsta Tystberga
socken.
1.
Bekommer båtsmannen uti lega 45 riksdaler
riksmynt och städsel 4 riksdaler riksmynt
2.
Penninglön 4 riksdaler riksmynt; varav ena
hälften betalas i mars och den andra i
september månad.
3.
Bebyggda torpet Knutstugan med den jord som
av ålder varit till detsamma antaget, bestående
av vid ställt varande täppan upplåtes till
båtsmannen.
Byggnaderna , uppförda enligt författningarna,
skola av roten, vid båtsmannens tillträde, lämnas
uti gott stånd och honom lagligen tillsynas,
åliggande det båtsmannen att dem väl vårda, ej
hava annat än välfrejdat folk i torpet och därtill
hava rotens och kompanichefens tillåtelse.
4.
Då vid torpet ej finns åker och äng till den
storlek som författningarna bestämmer, erhåller
båtsmannen av roten årligen följande
hemkallspersedlar mm.
- Två tunnor råg
- Två sommarlass (?) eller 50 lispund hö
- 1 tjog (?) eller 48 lispund halm
[Alla tre ovan:] som roten till torpet
hemförskaffar
- Vedbrand 16 parlass
- Mulbete för 1 fox
- Gärdselfång till inhägnad då nödigt är
[i detta avsnitt finns text tillagd för hand som är
svårläst]
5.
Roten lämnar årligen dragare återjordens (?)
förning efter tur
6.
För övrigt iaktagne roteintressen och
båtsmannen på ömse sidor vad författningarna
föreskriver
Detta kontrakt tager sin början den 24 oktober 1857
[Kontraktet är undertecknat av]
Anders Olsson i Berga
Johan Andersson i Berga
Brukare
Ökna den 23 maj 1857
======== sida 2 ==============
Med å andra sidan stående kontrakt förklarar jag mig
till alla delar nöjd.
Nils August Jansson
Klävsta
Såsom närvarande vittnen underskriva
C. G. Fagerlund
Korpral
Förklaringar
•
Hemkall var naturaprodukter av olika slag som
soldaten erhöll årligen.
•
Lega är den ersättning soldaten eller
båtsmannen fick vid anställningen som
engångssumma och som vanligen betalades ut
vid två tillfällen.
•
Städsel / Städjepenning; förskottsvederlag som
erlades av roten till båtsmannen (handpenning)
•
Penninglön, ersättning i kontanter
•
Riksdaler riksmynt: år 1855 infördes
decimalsystemet i vårt myntsystem. Riksdaler
riksgäld blev enhet under namnet riksdaler
riksmynt och sattes till 100 öre. 1 rdr rmt = 100
öre.
•
En tunna (rymdmått) torra varor motsvarar
146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått
(med råge).
•
Ett lispund (viktmått) motsvarar 8,5 Kg.
•
Parlass, äldre mått (vikt eller volym) av oprecis
storlek.
•
Mulbete; förr hägnade man in åker och äng för
att hindra boskapen från att gå in där. Den fick i
stället beta på utmarken. På gamla kartor
används ofta termen mulbete om sådan mark.
•
Gärdselfång, material för att bygga gärdsel
(gärdsgård - staket)
•
Vedbrand; ved för att elda med, exempelvis för
uppvärmning
•
Dragare; med dragare avses ett dragdjur,
vanligen en häst
Källor
•
Stockholms station: Södermanlands 2.
båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 292 (AID:
v741217a.b292, NAD: SE/KrA/0530F064Ö)
•
Stockholms station: Södermanlands 2.
båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 281 (AID:
v741217a.b281, NAD: SE/KrA/0530F064Ö).