Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-11-11

Göta kanal

Inledning

Göta kanal är en 190,5 km lång kanal i Götaland som invigdes år 1832. Utav kanalens totala längd är 87,3 km handgrävd och sprängd medan resten består av naturliga vattendrag. Nivåskillnaden är 91,8 m. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt. Själva kanalen, dvs Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand i Västergötland, via sin högsta punkt vid Lanthöjden (91 möh) väster om Viken via Bottensjön till Vättern, och vidare via Boren, Roxen och mynnar sedan ut i Slätbaken, mellan Söderköping och Mem i Östergötland. Totalt har Göta kanal 58 slussar och 50 broar. Se även Göta kanals historia

Sluss- och brovakter på Göta kanal

För att fartyg skall kunna passera genom slussarna måste bassängerna fyllas och tömmas på vatten. Slussbassängerna fylls och töms på vatten via slussdörrarna. För att slussdörrarna skall kunna öppnas respektive stängas måste vattenståndet vara exakt lika på båda sidor om slussdörrarna. Slussarnas öppnades i början med bommar men redan 1847 hade alla slussar försetts med gångspel med kuggar. Broar över kanalen skulle öppnas när fartyg passerade och de öppnades för hand. Öppnandet och stängandet av slussdörrarna samt broarna skötes av speciellt anställda slussvaktare. De var avlönade med en slussvakarbostad med tillhörande jord för odling samt en kontantlön. Lönen var inte så hög varför slussvaktarna i regel hade ett jobb på sidan om, exempelvis som timmerman, stenarbetare eller fyrvaktare etc. Ansvaret för slussen gällde både dag som natt. För att fullgöra plikten som slussvakt när mannen arbetade på annat håll fick i regel hustrun sköta slussen dagtid. Bilden till höger visar en fd. slussvaktarbostad mellan Söderköping och Mem. Foto Hans Högman 2003. Lönens storlek berodde på om det var en bro, enkelsluss eller en dubbelsluss man vaktade. Slussvaktarsysslan gick ofta i arv från generation till generation. Det finns exempel på slussar som vaktats av samma släkt i 100 år. I Duvkullens övre sluss vaktade 3 generationer Stenman. Den mellersta generationen fick hela 11 barn som bodde i slussvaktarbostaden.

Brovakt Lars Johansson Berg

Lars Johansson Berg var en av 50 brovaktare på Göta kanal. Berg var brovakt vid Levsäng (Lefsäng), Fredsbergs socken, Töreboda kommun, i Västergötland (Skaraborgs län (R)).

Berg, en brovaktare på Göta kanal

Lars Johansson Berg föddes den 1806-10-01 i Åsaka socken (Skånings-Åsaka (R)). Hans hustru var Maja Katharina Larsdotter, född den 1811-07-16 i Fredsbergs socken. Lars var brovaktare vid Levsäng som tillhörde Hajtorps rote. Nedan visas Lars födelsenotis i Skånings-Åsaka födelsebok, oktober 1806:
Bilden ovan visar Göta Kanals sträckning från Sjötorp i väster till Slätbaken i öster. Wikipedia Bron över kanalen vid Levsäng ligger mellan Hajstorp och Töresboda. Se kartan ovan.
Ovan, bron vid Levsäng syns mitt i kartan, markerad med två linjer över kanalen.
Ovan, detta är samma kartbild som till vänster men förstorad och visar Levsäng.
Ovan, brovvaktarbostaden vid Levsäng är markerad med den röda pilen.
Ovan, satellitbild över bron och brovaktarbostaden vid Levsäng.
Ovan, källa: Skånings-Åsaka (R) C:2 (1754-1834) Bild 71 / sida 133. Lars föräldrar är Johan Johnsson and hans hustru Greta Larsdotter. De är upptagna som ”bondefolk”. Lars Johansson Bergs hustru Maja Katharina Larsdotters födelsenotis i Fredsbergs födelsebok för juli 1811:
Ovan, källa: Fredsberg (R) C:3 (1783-1814) Bild 107 / sida 203. Majas föräldrar är Lars Nilsson och Maja Andersdotter i Torstorp. Lars Nilsson Löfgren var även han brovakt på Göta kanal, Hajstorp, Fredsbergs socken. Fredsberg husförhörslängd 1831-1842:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:4 (1831-1842) Bild 273 / sida 536. Lars är i denna tidiga husförhörslängd (1831-1842) enbart upptagen med sitt patronymika, Johansson. Detta ger oss information om att han vid denna tidpunkt ännu inte antagit sitt släktnamn Berg. Detta är den tidigaste HFL som jag hittat där det finns information om att han är brovakt anställd av Göta kanalbolaget. Så, Lars har varit brovakt på kanalen åtminstone sen 1831. i nästa husförhörslängd, HFL, (1843 – 1852) finns Lars med hela sin familj:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:6 (1843-1852) Bild140 / sida 269. Lars Johansson Berg med familj: I denna husförhörslängd är Lars upptagen med både sitt patronymika (Johansson) samt sitt släktnamn Berg. Lars och hans hustru Maja har nu 7 barn: 1. Lars Johan, född 1833-12-26 i Fredsbergs socken. Död 1910-02-27 i Göteborg. 2. Maja Greta, född 1835-08-15 i Fredsberg. 3. Alfrid, född 1837-10-08 i Fredsberg. Död 1844-06-09 i Fredsberg. 4. Sofia, född 1840-03-11 i Fredsberg. Till USA. 5. Charlotta, född 1842-09-22 i Fredsberg. Död 1889-11-17 i Jönköping. 6. Alfrid, född 1845-04-26 i Fredsberg. 7. Albertina, född den 1849-09-16 i Fredsberg. Död 1856-03-28 i Fredsberg. I nästa husförhörslängd (1852-1870) finns en notering avseende brovaktare Lars Johansson Berg död den1860-08-08.
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 288 / sida 294. Denna husförhörslängd innehåller uppgifter om att både Lars och hans hustru Maja har avlidit. Maja dog den 1857-02-06 i Fredsberg och Lars den1860-08-08 i Fredsberg. Dödsboknoteringar: Fredsberg (R) F:1 (1850-1860) Bild 39 / sida 34 (Maja rad 16, ingen dödsorsak angiven. Age 45) Fredsberg (R) F:1 (1850-1860) Bild 55 / sida 50. (Lars rad 47. Dödsorsak: “Lungsot”) Lars var enbart 53 år och 10 månader gammal när han avled. Begravningen skedde den 14 August. När Lars dog hade han varit brovaktare sen ungefär år 1831, med andra ord i minst 29 år. Efter att föräldrarna död splittrades barnen åt olika håll: 1. Lars Johan flyttade till Thorstorp, Fredsberg 1861. 2. Maja Greta flyttade till Stockholm 1858 3. Sofia flyttade till Stockholm 1860. Hon emigrerade senare till USA där hon gifte sig med svensken Nils Persson (Nicholas Planten / Plantin), skomakare, f. 1839-11-05 i Kattarp (M). 4. Charlotta moved with her son Johan Fredrik (b. 1861) to Kyrkefalla (R) in 1862. 5. Alfrid flyttade till Stockholm 1860.

Sonen Lars Johan Berg ny brovaktare vid Levsäng

När brovaktare Lars Johansson Berg dog år 1860 tog hans son Lars Johan Berg över befattningen som brovaktare vid Levsäng. När Lars Johan gifter sig med Cajsa Bengtsdotter den 7 april 1861 är han upptagen som brovaktare vid Leväng i vigselboken:
Ovan, källa: Fredsberg (R) E:2 (1861-1894) Bild 5. Lars Johan Berg förblir brovaktare i cirka ett år.
Bilden ovan föreställer antagligen brovaktare Berg’s brovaktareboställe vid Göta kanal i Levsäng. Texten till höger på fotografiet: Cabinet Fotografi. Kabinettkort var en typ av fotografier. De kom senare än visitkorten, är större än dessa, och blev populära under 1870-1890 talet. Storleken på kabinettkorten är omkring 165 x 110 mm och den fotografiska bilden ca. 140 x 105. Foto ovan visas med tillstånd av Carol Kemp, WA, USA. I husförhörslängden nedan ser man att en ny brovaktare finns i Levsäng år 1861. denne nya brovaktare är Pehr Johan Pettersson.
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 288 / sida 294. ”61” längst till höger är Pehrs och hans hustrus inflyttningsår, dvs, 1861. Paret vigdes den 1861-03-28 så sannolikt flyttade de in i brovaktarebostället vid Levsäng efter vigseln. Pehr är fortfarande brovaktare vid Levsäng i nästa husförhörslängd:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:8 (1871-1884) Bild 231 / sida 226. Pehr Pettersson was the Levsäng bridge tender also in the thereafter following household record (1884 - 1895). källa: Fredsberg (R) AI:10 (1884-1895) Bild 198 / sid 189.

Lars Johan Berg

Lars Johan Berg är född den 26 December 1833. Föräldrarna var Lars Johansson Berg och Maja Larsdotter. Nedan finns Lars Johans födelsenotis i Fredsberg födelsebok för december 1833:
Ovan, källa: : Fredsberg (R) C:5 (1830-1848) Bild 23. Lars Johan Berg tjänstgjorde, efter sin fars död 1860, som brovaktare i Levsäng i cirka ett års tid. Innan dess hade Lars Johan varit till sjöss i ett par år samt varit gardist vid Göta Livgrade i Stockholm. Fredsbergs husförhörslängd (1852-1870) har följande notis om honom:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 288 / sida 294. Texten lyder: Sjöman hyra betyg 4/3 56. Med andra ord hade Lars Johan varit sjöman. Samma husförhörslängd som ovan har även en notering om att Lars Johan flyttade till Stockholm år 1857. I Stockholm tog han värvning som gardist vid Göta Livgarde. OBS, regementet fick detta namn först 1894. När Lars Johan tjänstgjorde vid regementet hade det namnet Andra Livgardet. Nedan visas ett utdrag ur regementets generalmönsterrulla från 7 juni 1859:
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Göta livgardes föregångare (A, AB) 1241 (1859) Bild 1670. Berg var gardist 67 i kapten Edvard Jegerschjölds kompani, Göta Livgarde. Enligt generalmönsterrullan ersatte Lars Johan Berg den tidigare gardisten på nummer 67, Olof Olsson, den30 december 1856. Denna generalmönstring skedde den 7 juni 1859 och Berg hade då tjänstgjort i 2 år och 5 månader. vid generalmönstringen var Berg 25 år och 5 månader gammal. Berg var dock inte personligen närvarande vid mönstringen. I GMR finns följande notering om honom:
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Göta livgardes föregångare (A, AB) 1241 (1859) Bild 1680. Berg var sjuk och inlagd på sjukhuset vid mönstringen i juni 1859. Hans sjukdomstillstånd var inte tillräckligt bra för fortsatt militärtjänstgöring. Han var med andra ord inte längre lämplig som soldat. Det finns ett sjukintyg inlagd i generalmönsterrullan angående Bergs sjukdomstillstånd undertecknat av sjukhusläkaren:
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Göta livgardes föregångare (A, AB) 1241 (1859) Bild 1670. Göta livgardes församling (A, AB) AIa:5 (1851-1860) Bild 88 / sid 83 Sjukintyget ovan innehåller information om Bergs sjukdom. Berg, gardist 67 i kapten Edvard Jegerschjölds kompani, Andra livgardet, “lider av Lungsot och är i följd därav till fortsatt krigstjänst oförmögen”. Intyget är underteckat av sjukhusläkaren Sylvén, Stockholm 5 juni 1859. Lars Johan led av samma sjukdom, lungsot, som också var dödsorsak till hans fars död. Lars Johan återvände hem till Levsäng efter avskedet från armén. Mellan 1860 och1861 är han brovaktare vid Levsäng, ett jobb som han tog över efter sin far. Lars Johan gifte sig med Cajsa Bengtsdotter den 7 april 1861 och familjen bor därefter på flera olika platser i Fredsbergs socken. Under några år var han torpare i Thorstorp, Fredsberg. År 1870 flyttar Lars Johan Berg med familjen till Göteborg. Följande utdrag ur Fredsbergs husförhörslängd 1852-1870 innehåller en notering om att familjen flyttar till Göteborg 1870:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 217 / sida 223. Längst till höger i rullan finns utflyttningskolumnerna. Destinationen är Göteborg och året är 70 (1870). Utdraget från HFL ovan är från åren 1852 - 1870 och visar Lars Johan Berg, hans hustru Cajsa Bengtsdotter (f. 1837-04-16) och några va deras barn: 1. Emma Christina, född 1862 -01-03 i Fredsberg (R). Till USA 1892-09-02 men återvänder den 1910-09-08 till Sverige. Ogift. Död 1950-03-30 i Göteborg. 2. Lars Johan, född 1863-10-08 i Fredsberg (R). 3. Julia (Yulia), född 1865-12-26 i Fredsberg (R). Vigd med K.F. Johansson 1889 i Göteborg. Skild1898. Till Canada. Död cirka 1953. 4. Anna Sophia, född 1869-09-12 i Fredsberg (R). Död 1871-07-03 i Göteborgs Karl Johan (O). 5. Anna Sophia, född 1874-10-12 i Göteborgs Karl Johan (O). Tvilling. 6. Oskar Alfred, född 1874-10-12 i Göteborgs Karl Johan (O). Tvilling. Död 1874-10-21 i Göteborgs Karl Johan (O). 7. Helga Sofia, född 1876-11-23 i Karl Johans församling, Göteborg (O). Till USA 1891-04-24. Död 1970. 8. Dödfödd barn, född 1880-11-02 . I Göteborg bosätter sig familjen i Oscar Fredriks församling:
Ovan, källa: Göteborgs Oscar Fredrik (O) AI:7 (1883-1886) Bild 151 / sida 1391. Lars Johan är i husförhörslängden upptagen som sjöman. Senare finns familjen i Karl Johans församling, Göteborg:
Ovan, källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:1 (1889-1902) Bild 142 / sida 138. Deras son arbetaren Lars Johan (f. 1863) har en notering i husförhörslängden ”dömd för 1:a resan snatteri 1879”. Källa: Göteborgs Oscar Fredrik (O) AI:19 (1886-1893) Bild 153 / sida 2399. Jag har inte hittat någon information om att sonen Lars Johan gifte sig. Det finns en anteckning i en församlingsbok i Göteborg för åren 1900 - 1910; Obef. R. Detta är en förkortning av Obefintlighetsregistret och betyder att han vistas på okänd adress (dvs. obefintlig). källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:4 (1900-1910) Bild 170 / sida 162. Jag har hittat Lars Johan (f. 1863) i Obefintlighetsregistret. Källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIII:2 (1889-1908) Bild 10. Lars Johan har antagligen lämnat Göteborg utan flyttbetyg. Kanske har han olagligen emigrerat till Nord Amerika, dvs utan tillstånd? Församlingsboken för Karl Johans församling (1900-1910) innehåller en anteckning om att fadern Lars Johan Berg (b. 1833) avlidit den 1910-02-27. Källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:5 (1900-1910) Bild 199 / sida 595. Detta bekräftas av Karl Johans församlings dödsbok för februari 1912:
Ovan, källa: Göteborgs Karl Johan (O) F:5 (1907-1912) Bild 109 / sida 103. Lars Johan Berg finns på rad 48. Hans yrke är noterad som sjöman. Hans hustru Kajsa Bengtsdotter Berg avled den 1913-08-11 i Karl Johans församling, Göteborg. Källa: Sveriges Dödsbok 1860 – 2016.
Foto föreställer troligen Lars Johan Berg (1833 - 1912) och hans son Lars Johan (f. 1863). Fotot visas med tillstånd av Peter Saal, USA. Längst ned på fotografiet finns fotografens namn, Bäckström, samt orten där fotoateljén fanns, Töreboda i Västergötland. Töreboda är centralort i Töreboda kommun och ligger strax söder om Levsäng. Det har funnits en kvinnlig fotograf i Töreboda som hette Karin Bäckström, född 1880. Hennes ateljé fanns på Vasagatan 5 i Töreboda. Hennes far, Thure Bäckström, född 1845, etablerade fotoateljén 1886 och Karin tog över verksamheten när han gick i pension. Karin drev ateljén mellan 1896 och 1916. Hon gifte sig med John Knape år 1917. Det finns ett foto som visar huset där fotoateljén fanns inrymd på Digitalmuseum. Se https://digitaltmuseum.se/021017173171/karin- backstrom-f-1880-drev-fotoatelje-pa-vasagatan-5-i-toreboda-hon-tog Fotot intill på Berg och son bör ha tagits mellan 1886 and 1916. Lars Johan Bergs far, dvs Lars Johansson Berg, dog 1860 så fotot måste visa hans son Lars Johan och dennes son.
Personerna på fotografierna ovan är alla medlemmar av släkten Berg i Göteborg. Däremot är det inte känt vem som är vem. Lars Johan Berg (f. 1833) och hans hustru Cajsa Bengtsdotter (f. 1837) hade tre döttrar. Antagligen är det de som är på fotona? Fotot längst till vänster är tagen på en fotoateljé på Stigbergstorget 7 i Göteborg. Namnet på fotoateljén är Lefins. Fotografens namn är August W. Lefin. Jag har inte lyckats hitta information om när han drev fotoateljén på Stigbergstorget men det bör ha varit i slutet av 1800-talet. Fotografiet i mitten är taget av fotograf Carl M Olson (1858-1900). Även han var en fotograf i Göteborg och etablerade sin fotoateljé år 1882. Hans änka tog över ateljén år 1900. Fotografiet till höger är taget av fotograf N G Hagman. Hans fullständiga namn var Nils Gabriel Hagman (1830 – 1879). Hans son Nils Gustaf Hagman, född 1865, tog över verksamheten efter sin faders död 1879. Fotografierna visas med tillstånd av Peter Saal, USA.

Syskonen Berg

Lars Johan Berg och hans hustru Cajsa Bengtsdotter Berg fick 8 barn av vilka 4 nådde vuxen ålder. Tre av dessa barn emigrerade till Amerika vid några olika tidpunkter. Emma Christina emigrerade till USA år 1892 men återvände till Sverige 1910. Helga Sofia emigrerade till USA 1891 och Julia till Kanada runt 1898. För mer information om syskonen, se Syskonen Berg

Charlotta Berg Sjöholm

Charlotta Berg var dotter till Lars Johansson Berg (f.1806-10-01) och Maja Katharina Larsdotter, (f.1811-07-16). Charlotta föddes den 1842-09-22 i Fredsberg (R) och dog den 1889-11-17 i Kristina församling, Jönköping (F). Nedan finns ett utdrag av Charlottas födelsenotis i Fredsbergs födelsebok för september 1842:
Ovan, källa: Fredsberg (R) C:5 (1830-1848) Bild 76. Charlotta föddes den 22 September och döptes den 24 september. Charlotta gitfe sig med Nils Peter Sjöholm den 1860-09-13. Nils Peter är född den 1833-04-09 i Ivetofta (L). Familjen Sjöholm flyttade en hel del. De flyttade från Fredsberg till Kyrkefalla (R) 1862. Familjen Sjöholm i Falköping 1876 - 1880:
Kvinnan på fotot är Charlotta Berg Sjöholm (1842 - 1889). Fotot visas med tillstånd av Carol Kemp, WA, USA. Charlotta var Carols morfars mor.
Ovan, källa: Falköpings stadsförsamling (R) AI:14 (1876-1880) Bild 354 / sida 322b. Nils Peter var trädgårdsmästare. Deras barn: 1. Johan Fredrik, född 1861-07-08 i Fredsberg. Död 1935-06-15 i Ramnalid, Borås. 2. Regina Josefina Gravilda (Hilda), född 1863-03-19 i Kyrkefalla. Till USA 1884-08-29 3. Julius Wilhelm, född 1865-05-17 i Hjo sfs. Till USA 1888-11-09 ?? 4. Helga Edla Adolfina (Helen), född 1867-06-23 i Falköpings sfs. Till USA 1884-08-29 5. Richard Birger, född 1870-02-07 i Valtorp. Död 1875-03-01 i Falköping av schalakansfeber. 6. Irenes Viktor, född 1872-04-05 i Mularp. Till USA 1912-09-24. 7. Karl Oskar, född 1873-05-11 i Mularp. Emigrerar från Stockholm till USA 1913-08-18. Död 1926-04-05 i Stockholm. 8. Charlotta Albertina Paulina (Pauline), född 1875-06-21 i Falköpings sfs. Till USA den 1890-08-02. 9. Richard Birger, född 1878-04-10 i Falköpings sfs. Död 1959-1016 i Ölmstad (F). Gift 1899. 10. Nils Theodor, född 1883-04-10 i Jönköpings Kristina. Till USA 1893-05-02. 11. Elva Amanda Hildegard, född 1885-06-13 i Jönköpings Kristina. Till USA 1890-08-02. Deras elfte barn fick namnet Elva. Nils Peter följde sina barn till USA (han var då 60 år) och emigrerade den 1893-05-02. Nils Peter reste då tillsammans med sin yngste son Nils Theodor. Datumen ovan för respektive emigration är de datum då de tog ut flyttbetygen (dvs då de registrerades som emigranter) och inte avresedatum. Datumen är hämtade från emigrationsdatabasen, EmiWeb. Husförhörslängder där familjen Sjöholm återfinns: Kyrkefalla (R) AI:10 (1862-1876) Bild 87 / sida 390 Valtorp (R) AI:5 (1860-1873) Bild 126 / sida 118 Hjo stadsförsamling (R) AI:7 (1861-1868) Bild 30 / sida 21 Mularp (R) AI:10 (1872-1880) Bild 95 / sida 180 Falköpings stadsförsamling (R) AI:14 (1876-1880) Bild 354 / sida 322b Jönköpings Kristina (F) AI:61 (1881-1889) Bild 220 / sida 217 Jönköpings Sofia (F) AI:31 (1881-1889) Bild 292 / sida 288 Jönköpings Kristina (F) AI:61 (1881-1889) Bild 220 / sida 217 Jönköpings Kristina (F) AI:72 (1890-1897) Bild 206 / sida 200 Borås (P) AIIa:39 (1911-1929) Bild 329 / sida 1525 Charlotta Sjöholm dog den 1889-11-17 enbart 47 år gammal i en lungåkomma. Nedan finns ett utdrag från Jönköpings Kristina församlings dödsbok för november 1889:
Ovan, källa: Jönköpings Kristina (F) F:4 (1878-1890) Bild 234. Begravningen var den 24 november. Kolumnen längst till höger innehåller dödsorsaken (kronisk bröstkatarr). När Charlotta Sjöholm avled 1889 bestod familjen av många unga barn. Detta måste ha varit svårt för de kvarstående medlemmarna av familjen. Kanske var det därför som Nils Peter gifte om sig den 1890-12-21 med Charlotta Maria Petersson (f. 1837-01-13). När Nils Peter emigrerade till USA 1893 var det enbart med sonen Nils. Hans nya hustru förblev kvar i Sverige. Hon emigrerade aldrig till USA och dog i Sverige den 1899-05-04 in Jönköping. Vad som är intressant med Nils Peters emigration är att han anlände till USA via Galveston i södra Texas. Två av Nils Peters döttrar, Charlotta (Pauline) och Helga (Helen), var vid denna tid bosatt i Coleman, Texas, så antagligen var detta orsaken att han reste till Galveston. Nils Peter var bosatt i Oklahoma enligt 1900- och 1910-års census. År 1915 bor han i Kansas och hade då ändrat sitt efternamn till Seaholm. År 1920 ansökte Nils Peter, vid 87 års ålder, om ett amerikanskt pass och återvände till Sverige för att spendera sina sista år här. Väl hemma i Sverige bosatte han sig i Borås där hans äldsta son Johan Fredrik bodde. Det verkar dock som om hans inte kom till ro i sitt gamla hemland för redan efter ett år återvände han till USA. Han reste då med Svenska Amerikalinjens passagerarfartyg Drottningholm från Göteborg som ankom till New York den 22 november 1921. Tillbaka i USA bosätter han sig hos sin äldsta dotter Josefina (Hilda Perry) i Magnum, Oklahoma. Nils Peter dog den 1922-02-21 då hans dotters hus i Magnum fattade eld och brann ned. Nils Peter blev kvar i huset och omkom i branden. Nedan finns ett utdrag från Svenska Amerika Linjen (SAL) passagerarlista för oceanångaren Drottningholm, som avgick från Göteborg den 12 november 1921 med destination New York, USA:
I extraktet ovan finns Nils Sjöholm upptagen med biljettnummer 12083. Hans ålder anges som 87.

Syskonen Sjöholm

Nils Peter Sjöholm och hans hustru Charlotta Berg Sjöholm fick 11 barn av vilka 10 nådde vuxen ålder. Nils Peter and 8 av barnen emigrerade vid olika tidpunkter till USA. Endast den äldste sonen Johan Fredrik och Richard Birger (f. 1878) nummer två blev kvar i Sverige. Karl Oscar återvände dock till Sverige efter några år och dog i Stockholm 1926. För mer information om syskonen, se Syskonen Sjöholm

Relaterade länkar

Svenska utvandringen till USA Göta kanals historia Göta kanals officiella webbsajt

Källor

Svenska kyrkböcker online, Arkiv Digital Svenska Emigrationsdatabasen, EmiWeb Informationen om Sjöholm emigranterna i USA har lämnts av Carol Kemp, WA, USA Wikipedia Söderköping och Kanalen, Söderköpings kommun 2007 En vacker historia, Göta kanal - Sveriges största kulturhistoriska byggnadsverk, AB Göta kanalbolag Överst på sidan
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-11-11

Göta kanal

Inledning

Göta kanal är en 190,5 km lång kanal i Götaland som invigdes år 1832. Utav kanalens totala längd är 87,3 km handgrävd och sprängd medan resten består av naturliga vattendrag. Nivåskillnaden är 91,8 m. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt. Själva kanalen, dvs Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand i Västergötland, via sin högsta punkt vid Lanthöjden (91 möh) väster om Viken via Bottensjön till Vättern, och vidare via Boren, Roxen och mynnar sedan ut i Slätbaken, mellan Söderköping och Mem i Östergötland. Totalt har Göta kanal 58 slussar och 50 broar. Se även Göta kanals historia

Sluss- och brovakter på Göta kanal

För att fartyg skall kunna passera genom slussarna måste bassängerna fyllas och tömmas på vatten. Slussbassängerna fylls och töms på vatten via slussdörrarna. För att slussdörrarna skall kunna öppnas respektive stängas måste vattenståndet vara exakt lika på båda sidor om slussdörrarna. Slussarnas öppnades i början med bommar men redan 1847 hade alla slussar försetts med gångspel med kuggar. Broar över kanalen skulle öppnas när fartyg passerade och de öppnades för hand. Öppnandet och stängandet av slussdörrarna samt broarna skötes av speciellt anställda slussvaktare. De var avlönade med en slussvakarbostad med tillhörande jord för odling samt en kontantlön. Lönen var inte så hög varför slussvaktarna i regel hade ett jobb på sidan om, exempelvis som timmerman, stenarbetare eller fyrvaktare etc. Ansvaret för slussen gällde både dag som natt. För att fullgöra plikten som slussvakt när mannen arbetade på annat håll fick i regel hustrun sköta slussen dagtid. Bilden till höger visar en fd. slussvaktarbostad mellan Söderköping och Mem. Foto Hans Högman 2003. Lönens storlek berodde på om det var en bro, enkelsluss eller en dubbelsluss man vaktade. Slussvaktarsysslan gick ofta i arv från generation till generation. Det finns exempel på slussar som vaktats av samma släkt i 100 år. I Duvkullens övre sluss vaktade 3 generationer Stenman. Den mellersta generationen fick hela 11 barn som bodde i slussvaktarbostaden.

Brovakt Lars Johansson Berg

Lars Johansson Berg var en av 50 brovaktare på Göta kanal. Berg var brovakt vid Levsäng (Lefsäng), Fredsbergs socken, Töreboda kommun, i Västergötland (Skaraborgs län (R)).

En brovaktare på

Göta kanal

Lars Johansson Berg föddes den 1806-10-01 i Åsaka socken (Skånings-Åsaka (R)). Hans hustru var Maja Katharina Larsdotter, född den 1811-07-16 i Fredsbergs socken. Lars var brovaktare vid Levsäng som tillhörde Hajtorps rote. Nedan visas Lars födelsenotis i Skånings-Åsaka födelsebok, oktober 1806:
Ovan, källa: Skånings-Åsaka (R) C:2 (1754-1834) Bild 71 / sida 133. Lars föräldrar är Johan Johnsson and hans hustru Greta Larsdotter. De är upptagna som ”bondefolk”. Lars Johansson Bergs hustru Maja Katharina Larsdotters födelsenotis i Fredsbergs födelsebok för juli 1811:
Ovan, källa: Fredsberg (R) C:3 (1783-1814) Bild 107 / sida 203. Majas föräldrar är Lars Nilsson och Maja Andersdotter i Torstorp. Lars Nilsson Löfgren var även han brovakt på Göta kanal, Hajstorp, Fredsbergs socken. Fredsberg husförhörslängd 1831-1842:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:4 (1831-1842) Bild 273 / sida 536. Lars är i denna tidiga husförhörslängd (1831-1842) enbart upptagen med sitt patronymika, Johansson. Detta ger oss information om att han vid denna tidpunkt ännu inte antagit sitt släktnamn Berg. Detta är den tidigaste HFL som jag hittat där det finns information om att han är brovakt anställd av Göta kanalbolaget. Så, Lars har varit brovakt på kanalen åtminstone sen 1831. i nästa husförhörslängd, HFL, (1843 – 1852) finns Lars med hela sin familj:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:6 (1843-1852) Bild140 / sida 269. Lars Johansson Berg med familj: I denna husförhörslängd är Lars upptagen med både sitt patronymika (Johansson) samt sitt släktnamn Berg. Lars och hans hustru Maja har nu 7 barn: 1. Lars Johan, född 1833-12-26 i Fredsbergs socken. Död 1910-02-27 i Göteborg. 2. Maja Greta, född 1835-08-15 i Fredsberg. 3. Alfrid, född 1837-10-08 i Fredsberg. Död 1844-06- 09 i Fredsberg. 4. Sofia, född 1840-03-11 i Fredsberg. Till USA. 5. Charlotta, född 1842-09-22 i Fredsberg. Död 1889-11-17 i Jönköping. 6. Alfrid, född 1845-04-26 i Fredsberg. 7. Albertina, född den 1849-09-16 i Fredsberg. Död 1856-03-28 i Fredsberg. I nästa husförhörslängd (1852-1870) finns en notering avseende brovaktare Lars Johansson Berg död den1860-08-08.
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 288 / sida 294. Denna husförhörslängd innehåller uppgifter om att både Lars och hans hustru Maja har avlidit. Maja dog den 1857-02-06 i Fredsberg och Lars den1860-08-08 i Fredsberg. Dödsboknoteringar: Fredsberg (R) F:1 (1850-1860) Bild 39 / sida 34 (Maja rad 16, ingen dödsorsak angiven. Age 45) Fredsberg (R) F:1 (1850-1860) Bild 55 / sida 50. (Lars rad 47. Dödsorsak: “Lungsot”) Lars var enbart 53 år och 10 månader gammal när han avled. Begravningen skedde den 14 August. När Lars dog hade han varit brovaktare sen ungefär år 1831, med andra ord i minst 29 år. Efter att föräldrarna död splittrades barnen åt olika håll: 1. Lars Johan flyttade till Thorstorp, Fredsberg 1861. 2. Maja Greta flyttade till Stockholm 1858 3. Sofia flyttade till Stockholm 1860. Hon emigrerade senare till USA där hon gifte sig med svensken Nils Persson (Nicholas Planten / Plantin), skomakare, f. 1839-11-05 i Kattarp (M). 4. Charlotta moved with her son Johan Fredrik (b. 1861) to Kyrkefalla (R) in 1862. 5. Alfrid flyttade till Stockholm 1860.

Sonen Lars Johan Berg ny brovaktare vid

Levsäng

När brovaktare Lars Johansson Berg dog år 1860 tog hans son Lars Johan Berg över befattningen som brovaktare vid Levsäng. När Lars Johan gifter sig med Cajsa Bengtsdotter den 7 april 1861 är han upptagen som brovaktare vid Leväng i vigselboken:
Ovan, källa: Fredsberg (R) E:2 (1861-1894) Bild 5. Lars Johan Berg förblir brovaktare i cirka ett år.
Bilden ovan föreställer antagligen brovaktare Berg’s brovaktareboställe vid Göta kanal i Levsäng. Texten till höger på fotografiet: Cabinet Fotografi. Kabinettkort var en typ av fotografier. De kom senare än visitkorten, är större än dessa, och blev populära under 1870-1890 talet. Storleken på kabinettkorten är omkring 165 x 110 mm och den fotografiska bilden ca. 140 x 105. Foto ovan visas med tillstånd av Carol Kemp, WA, USA. I husförhörslängden nedan ser man att en ny brovaktare finns i Levsäng år 1861. denne nya brovaktare är Pehr Johan Pettersson.
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 288 / sida 294. ”61” längst till höger är Pehrs och hans hustrus inflyttningsår, dvs, 1861. Paret vigdes den 1861-03-28 så sannolikt flyttade de in i brovaktarebostället vid Levsäng efter vigseln. Pehr är fortfarande brovaktare vid Levsäng i nästa husförhörslängd:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:8 (1871-1884) Bild 231 / sida 226. Pehr Pettersson was the Levsäng bridge tender also in the thereafter following household record (1884 - 1895). källa: Fredsberg (R) AI:10 (1884-1895) Bild 198 / sid 189.

Lars Johan Berg

Lars Johan Berg är född den 26 December 1833. Föräldrarna var Lars Johansson Berg och Maja Larsdotter. Nedan finns Lars Johans födelsenotis i Fredsberg födelsebok för december 1833:
Ovan, källa: : Fredsberg (R) C:5 (1830-1848) Bild 23. Lars Johan Berg tjänstgjorde, efter sin fars död 1860, som brovaktare i Levsäng i cirka ett års tid. Innan dess hade Lars Johan varit till sjöss i ett par år samt varit gardist vid Göta Livgrade i Stockholm. Fredsbergs husförhörslängd (1852-1870) har följande notis om honom:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 288 / sida 294. Texten lyder: Sjöman hyra betyg 4/3 56. Med andra ord hade Lars Johan varit sjöman. Samma husförhörslängd som ovan har även en notering om att Lars Johan flyttade till Stockholm år 1857. I Stockholm tog han värvning som gardist vid Göta Livgarde. OBS, regementet fick detta namn först 1894. När Lars Johan tjänstgjorde vid regementet hade det namnet Andra Livgardet. Nedan visas ett utdrag ur regementets generalmönsterrulla från 7 juni 1859:
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Göta livgardes föregångare (A, AB) 1241 (1859) Bild 1670. Berg var gardist 67 i kapten Edvard Jegerschjölds kompani, Göta Livgarde. Enligt generalmönsterrullan ersatte Lars Johan Berg den tidigare gardisten på nummer 67, Olof Olsson, den30 december 1856. Denna generalmönstring skedde den 7 juni 1859 och Berg hade då tjänstgjort i 2 år och 5 månader. vid generalmönstringen var Berg 25 år och 5 månader gammal. Berg var dock inte personligen närvarande vid mönstringen. I GMR finns följande notering om honom:
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Göta livgardes föregångare (A, AB) 1241 (1859) Bild 1680. Berg var sjuk och inlagd på sjukhuset vid mönstringen i juni 1859. Hans sjukdomstillstånd var inte tillräckligt bra för fortsatt militärtjänstgöring. Han var med andra ord inte längre lämplig som soldat. Det finns ett sjukintyg inlagd i generalmönsterrullan angående Bergs sjukdomstillstånd undertecknat av sjukhusläkaren:
Ovan, källa: Generalmönsterrullor - Göta livgardes föregångare (A, AB) 1241 (1859) Bild 1670. Göta livgardes församling (A, AB) AIa:5 (1851-1860) Bild 88 / sid 83 Sjukintyget ovan innehåller information om Bergs sjukdom. Berg, gardist 67 i kapten Edvard Jegerschjölds kompani, Andra livgardet, “lider av Lungsot och är i följd därav till fortsatt krigstjänst oförmögen”. Intyget är underteckat av sjukhusläkaren Sylvén, Stockholm 5 juni 1859. Lars Johan led av samma sjukdom, lungsot, som också var dödsorsak till hans fars död. Lars Johan återvände hem till Levsäng efter avskedet från armén. Mellan 1860 och1861 är han brovaktare vid Levsäng, ett jobb som han tog över efter sin far. Lars Johan gifte sig med Cajsa Bengtsdotter den 7 april 1861 och familjen bor därefter på flera olika platser i Fredsbergs socken. Under några år var han torpare i Thorstorp, Fredsberg. År 1870 flyttar Lars Johan Berg med familjen till Göteborg. Följande utdrag ur Fredsbergs husförhörslängd 1852- 1870 innehåller en notering om att familjen flyttar till Göteborg 1870:
Ovan, källa: Fredsberg (R) AI:7 (1852-1870) Bild 217 / sida 223. Längst till höger i rullan finns utflyttningskolumnerna. Destinationen är Göteborg och året är 70 (1870). Utdraget från HFL ovan är från åren 1852 - 1870 och visar Lars Johan Berg, hans hustru Cajsa Bengtsdotter (f. 1837-04-16) och några va deras barn: 1. Emma Christina, född 1862 -01-03 i Fredsberg (R). Till USA 1892-09-02 men återvänder den 1910- 09-08 till Sverige. Ogift. Död 1950-03-30 i Göteborg. 2. Lars Johan, född 1863-10-08 i Fredsberg (R). 3. Julia (Yulia), född 1865-12-26 i Fredsberg (R). Vigd med K.F. Johansson 1889 i Göteborg. Skild1898. Till Canada. Död cirka 1953. 4. Anna Sophia, född 1869-09-12 i Fredsberg (R). Död 1871-07-03 i Göteborgs Karl Johan (O). 5. Anna Sophia, född 1874-10-12 i Göteborgs Karl Johan (O). Tvilling. 6. Oskar Alfred, född 1874-10-12 i Göteborgs Karl Johan (O). Tvilling. Död 1874-10-21 i Göteborgs Karl Johan (O). 7. Helga Sofia, född 1876-11-23 i Karl Johans församling, Göteborg (O). Till USA 1891-04-24. Död 1970. 8. Dödfödd barn, född 1880-11-02 . I Göteborg bosätter sig familjen i Oscar Fredriks församling:
Ovan, källa: Göteborgs Oscar Fredrik (O) AI:7 (1883- 1886) Bild 151 / sida 1391. Lars Johan är i husförhörslängden upptagen som sjöman. Senare finns familjen i Karl Johans församling, Göteborg:
Ovan, källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:1 (1889- 1902) Bild 142 / sida 138. Deras son arbetaren Lars Johan (f. 1863) har en notering i husförhörslängden ”dömd för 1:a resan snatteri 1879”. Källa: Göteborgs Oscar Fredrik (O) AI:19 (1886-1893) Bild 153 / sida 2399. Jag har inte hittat någon information om att sonen Lars Johan gifte sig. Det finns en anteckning i en församlingsbok i Göteborg för åren 1900 - 1910; Obef. R. Detta är en förkortning av Obefintlighetsregistret och betyder att han vistas på okänd adress (dvs. obefintlig). källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:4 (1900-1910) Bild 170 / sida 162. Jag har hittat Lars Johan (f. 1863) i Obefintlighetsregistret. Källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIII:2 (1889-1908) Bild 10. Lars Johan har antagligen lämnat Göteborg utan flyttbetyg. Kanske har han olagligen emigrerat till Nord Amerika, dvs utan tillstånd? Församlingsboken för Karl Johans församling (1900- 1910) innehåller en anteckning om att fadern Lars Johan Berg (b. 1833) avlidit den 1910-02-27. Källa: Göteborgs Karl Johan (O) AIIa:5 (1900-1910) Bild 199 / sida 595. Detta bekräftas av Karl Johans församlings dödsbok för februari 1912:
Ovan, källa: Göteborgs Karl Johan (O) F:5 (1907-1912) Bild 109 / sida 103. Lars Johan Berg finns på rad 48. Hans yrke är noterad som sjöman. Hans hustru Kajsa Bengtsdotter Berg avled den 1913- 08-11 i Karl Johans församling, Göteborg. Källa: Sveriges Dödsbok 1860 – 2016.
Foto föreställer troligen Lars Johan Berg (1833 - 1912) och hans son Lars Johan (f. 1863). Fotot visas med tillstånd av Peter Saal, USA. Längst ned på fotografiet finns fotografens namn, Bäckström, samt orten där fotoateljén fanns, Töreboda i Västergötland. Töreboda är centralort i Töreboda kommun och ligger strax söder om Levsäng. Det har funnits en kvinnlig fotograf i Töreboda som hette Karin Bäckström, född 1880. Hennes ateljé fanns på Vasagatan 5 i Töreboda. Hennes far, Thure Bäckström, född 1845, etablerade fotoateljén 1886 och Karin tog över verksamheten när han gick i pension. Karin drev ateljén mellan 1896 och 1916. Hon gifte sig med John Knape år 1917. Det finns ett foto som visar huset där fotoateljén fanns inrymd på Digitalmuseum. Se https://digitaltmuseum.se/021017173171/karin- backstrom-f-1880-drev-fotoatelje-pa-vasagatan-5-i- toreboda-hon-tog Fotot intill på Berg och son bör ha tagits mellan 1886 and 1916. Lars Johan Bergs far, dvs Lars Johansson Berg, dog 1860 så fotot måste visa hans son Lars Johan och dennes son.
Personerna på fotografierna ovan är alla medlemmar av släkten Berg i Göteborg. Däremot är det inte känt vem som är vem. Lars Johan Berg (f. 1833) och hans hustru Cajsa Bengtsdotter (f. 1837) hade tre döttrar. Antagligen är det de som är på fotona? Fotot längst till vänster är tagen på en fotoateljé på Stigbergstorget 7 i Göteborg. Namnet på fotoateljén är Lefins. Fotografens namn är August W. Lefin. Jag har inte lyckats hitta information om när han drev fotoateljén på Stigbergstorget men det bör ha varit i slutet av 1800-talet. Fotografiet i mitten är taget av fotograf Carl M Olson (1858-1900). Även han var en fotograf i Göteborg och etablerade sin fotoateljé år 1882. Hans änka tog över ateljén år 1900. Fotografiet till höger är taget av fotograf N G Hagman. Hans fullständiga namn var Nils Gabriel Hagman (1830 – 1879). Hans son Nils Gustaf Hagman, född 1865, tog över verksamheten efter sin faders död 1879. Fotografierna visas med tillstånd av Peter Saal, USA.

Syskonen Berg

Lars Johan Berg och hans hustru Cajsa Bengtsdotter Berg fick 8 barn av vilka 4 nådde vuxen ålder. Tre av dessa barn emigrerade till Amerika vid några olika tidpunkter. Emma Christina emigrerade till USA år 1892 men återvände till Sverige 1910. Helga Sofia emigrerade till USA 1891 och Julia till Kanada runt 1898. För mer information om syskonen, se Syskonen Berg

Charlotta Berg Sjöholm

Charlotta Berg var dotter till Lars Johansson Berg (f.1806-10-01) och Maja Katharina Larsdotter, (f.1811- 07-16). Charlotta föddes den 1842-09-22 i Fredsberg (R) och dog den 1889-11-17 i Kristina församling, Jönköping (F). Nedan finns ett utdrag av Charlottas födelsenotis i Fredsbergs födelsebok för september 1842:
Ovan, källa: Fredsberg (R) C:5 (1830-1848) Bild 76. Charlotta föddes den 22 September och döptes den 24 september. Charlotta gitfe sig med Nils Peter Sjöholm den 1860- 09-13. Nils Peter är född den 1833-04-09 i Ivetofta (L). Familjen Sjöholm flyttade en hel del. De flyttade från Fredsberg till Kyrkefalla (R) 1862. Familjen Sjöholm i Falköping 1876 - 1880:
Ovan, källa: Falköpings stadsförsamling (R) AI:14 (1876-1880) Bild 354 / sida 322b. Nils Peter var trädgårdsmästare. Deras barn: 1. Johan Fredrik, född 1861-07-08 i Fredsberg. Död 1935-06-15 i Ramnalid, Borås. 2. Regina Josefina Gravilda (Hilda), född 1863-03-19 i Kyrkefalla. Till USA 1884-08-29 3. Julius Wilhelm, född 1865-05-17 i Hjo sfs. Till USA 1888-11-09 ?? 4. Helga Edla Adolfina (Helen), född 1867-06-23 i Falköpings sfs. Till USA 1884-08-29 5. Richard Birger, född 1870-02-07 i Valtorp. Död 1875-03-01 i Falköping av schalakansfeber. 6. Irenes Viktor, född 1872-04-05 i Mularp. Till USA 1912-09-24. 7. Karl Oskar, född 1873-05-11 i Mularp. Emigrerar från Stockholm till USA 1913-08-18. Död 1926-04- 05 i Stockholm. 8. Charlotta Albertina Paulina (Pauline), född 1875- 06-21 i Falköpings sfs. Till USA den 1890-08-02. 9. Richard Birger, född 1878-04-10 i Falköpings sfs. Död 1959-1016 i Ölmstad (F). Gift 1899. 10. Nils Theodor, född 1883-04-10 i Jönköpings Kristina. Till USA 1893-05-02. 11. Elva Amanda Hildegard, född 1885-06-13 i Jönköpings Kristina. Till USA 1890-08-02. Deras elfte barn fick namnet Elva. Nils Peter följde sina barn till USA (han var då 60 år) och emigrerade den 1893-05-02. Nils Peter reste då tillsammans med sin yngste son Nils Theodor. Datumen ovan för respektive emigration är de datum då de tog ut flyttbetygen (dvs då de registrerades som emigranter) och inte avresedatum. Datumen är hämtade från emigrationsdatabasen, EmiWeb. Husförhörslängder där familjen Sjöholm återfinns: Kyrkefalla (R) AI:10 (1862-1876) Bild 87 / sida 390 Valtorp (R) AI:5 (1860-1873) Bild 126 / sida 118 Hjo stadsförsamling (R) AI:7 (1861-1868) Bild 30 / sida 21 Mularp (R) AI:10 (1872-1880) Bild 95 / sida 180 Falköpings stadsförsamling (R) AI:14 (1876-1880) Bild 354 / sida 322b Jönköpings Kristina (F) AI:61 (1881-1889) Bild 220 / sida 217 Jönköpings Sofia (F) AI:31 (1881-1889) Bild 292 / sida 288 Jönköpings Kristina (F) AI:61 (1881-1889) Bild 220 / sida 217 Jönköpings Kristina (F) AI:72 (1890-1897) Bild 206 / sida 200 Borås (P) AIIa:39 (1911-1929) Bild 329 / sida 1525 Charlotta Sjöholm dog den 1889-11-17 enbart 47 år gammal i en lungåkomma. Nedan finns ett utdrag från Jönköpings Kristina församlings dödsbok för november 1889:
Kvinnan på fotot är Charlotta Berg Sjöholm (1842 - 1889). Fotot visas med tillstånd av Carol Kemp, WA, USA. Charlotta var Carols morfars mor.
Ovan, källa: Jönköpings Kristina (F) F:4 (1878-1890) Bild 234. Begravningen var den 24 november. Kolumnen längst till höger innehåller dödsorsaken (kronisk bröstkatarr). När Charlotta Sjöholm avled 1889 bestod familjen av många unga barn. Detta måste ha varit svårt för de kvarstående medlemmarna av familjen. Kanske var det därför som Nils Peter gifte om sig den 1890-12-21 med Charlotta Maria Petersson (f. 1837-01-13). När Nils Peter emigrerade till USA 1893 var det enbart med sonen Nils. Hans nya hustru förblev kvar i Sverige. Hon emigrerade aldrig till USA och dog i Sverige den 1899-05-04 in Jönköping. Vad som är intressant med Nils Peters emigration är att han anlände till USA via Galveston i södra Texas. Två av Nils Peters döttrar, Charlotta (Pauline) och Helga (Helen), var vid denna tid bosatt i Coleman, Texas, så antagligen var detta orsaken att han reste till Galveston. Nils Peter var bosatt i Oklahoma enligt 1900- och 1910-års census. År 1915 bor han i Kansas och hade då ändrat sitt efternamn till Seaholm. År 1920 ansökte Nils Peter, vid 87 års ålder, om ett amerikanskt pass och återvände till Sverige för att spendera sina sista år här. Väl hemma i Sverige bosatte han sig i Borås där hans äldsta son Johan Fredrik bodde. Det verkar dock som om hans inte kom till ro i sitt gamla hemland för redan efter ett år återvände han till USA. Han reste då med Svenska Amerikalinjens passagerarfartyg Drottningholm från Göteborg som ankom till New York den 22 november 1921. Tillbaka i USA bosätter han sig hos sin äldsta dotter Josefina (Hilda Perry) i Magnum, Oklahoma. Nils Peter dog den 1922-02-21 då hans dotters hus i Magnum fattade eld och brann ned. Nils Peter blev kvar i huset och omkom i branden. Nedan finns ett utdrag från Svenska Amerika Linjen (SAL) passagerarlista för oceanångaren Drottningholm, som avgick från Göteborg den 12 november 1921 med destination New York, USA:
I extraktet ovan finns Nils Sjöholm upptagen med biljettnummer 12083. Hans ålder anges som 87.

Syskonen Sjöholm

Nils Peter Sjöholm och hans hustru Charlotta Berg Sjöholm fick 11 barn av vilka 10 nådde vuxen ålder. Nils Peter and 8 av barnen emigrerade vid olika tidpunkter till USA. Endast den äldste sonen Johan Fredrik och Richard Birger (f. 1878) nummer två blev kvar i Sverige. Karl Oscar återvände dock till Sverige efter några år och dog i Stockholm 1926. För mer information om syskonen, se Syskonen Sjöholm

Relaterade länkar

Svenska utvandringen till USA Göta kanals historia Göta kanals officiella webbsajt

Källor

Svenska kyrkböcker online, Arkiv Digital Svenska Emigrationsdatabasen, EmiWeb Informationen om Sjöholm emigranterna i USA har lämnts av Carol Kemp, WA, USA Wikipedia Söderköping och Kanalen, Söderköpings kommun 2007 En vacker historia, Göta kanal - Sveriges största kulturhistoriska byggnadsverk, AB Göta kanalbolag Överst på sidan
Bilden ovan visar Göta Kanals sträckning från Sjötorp i väster till Slätbaken i öster. Wikipedia Bron över kanalen vid Levsäng ligger mellan Hajstorp och Töresboda. Se kartan ovan.
Ovan, bron vid Levsäng syns mitt i kartan, markerad med två linjer över kanalen.
Ovan, detta är samma kartbild som till vänster men förstorad och visar Levsäng.
Ovan, brovvaktarbostaden vid Levsäng är markerad med den röda pilen.
Ovan, satellitbild över bron och brovaktarbostaden vid Levsäng.