Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-12-04

USA:s statsskick

Inledning

Statsskick är det sätt var med en suverän stat organiseras. Den klassiska indelningen av statsskick utgår ifrån hur statschefen tillsätts: monarki om ämbetet är ärftligt (till exempel Sverige), republik om ämbetet tillsätts av en valmanskår (till exempel Finland). Ett annat sätt att definiera statsskick är utifrån förhållandet mellan den verkställande makten och den lagstiftande församlingen. Det finns tre huvudvarianter, vare sig det är monarki eller republik: presidentialism, semipresidentialism eller parlamentarism. Presidentialism, kongressialt system, är ett statsskick, en regeringsform, i republiker, i vilken den verkställande makten är åtskild från den lagstiftande makten, och statschefen är valbar. Statsskicket skapades i USA. Presidentialism är ett annat demokratiskt statsskick än parlamentarism. Presidentialism kännetecknas av att en president både är statschef och regeringschef, och att denna post tillsätts genom indirekta eller direkta val. Statschefen saknar genom maktdelningsprincipen någon formell roll i lagstiftningen, ofta kan statschefen inte heller lägga fram propositioner, men har ofta veto i beslutsfattandet som dock en supermajoritet kan upphäva. I presidentstyren har presidenten rollen som statens enande ledare, och har stor personlig makt vid jämföresle med premiärministern i parlamentarism. Formellt är Högsta domstolen överordnad såväl presidenten som det lagstiftande organet, och kan framdriva handlingar av presidenten genom att hänvisa till tolkningar av konstitutionen.

USA:s Konstitution

USA:s konstitution (United States Constitution) är en av världens äldsta ännu gällande skrivna grundlag och också den äldsta ännu gällande med en federal statsordning. Konstitutionen antogs i sin ursprungliga form den 17 september 1787 av ett konstitutionskonvent i Philadelphia, Pennsylvania, och ratificerades av representanter för befolkningen i respektive delstat. Originaldokumentet finns på det amerikanska riksarkivet, National Archives and Records Administration (NARA), i Washington D.C. Delaware var den första delstaten som godkände konstitutionen. Därför brukar Delaware räknas som USA:s första delstat och kallas ”First State”, och de övriga räknas i den ordning som de kronologiskt ratificerade grundlagen, trots att alla de tretton dåvarande staterna egentligen gick med i unionen samtidigt. I många delstater var debatten kring stadfästandet hård och långdragen. Den 4 mars 1789 började USA styras enligt de regleringar som konstitutionen lägger fast. Konstitutionen är uppdelad i artiklar (motsvarande kapitel i svenska lagar) och sektioner (motsvarande svenska lagars paragrafer). De tre första artiklarna reglerar unionens tre maktorgan: kongressen, presidenten samt högsta domstolen. Artikel fyra reglerar relationen mellan delstaterna och federationen. Det anses att den ursprungliga grundlagens text bör bevaras som den är och inte förändras. När man vill göra ändringar, görs det istället i form av tillägg (amendments) i enlighet med den ursprungliga konstitutionens artikel V.

Presidenten

USA är en republik och dess president är statschef. Presidentens säte är i Vita Huset i Washington D.C. (District of Columbia). Presidenten är landets stats- och regeringsöverhuvud. Mandatperioden är fyra år, och det är numera bara möjligt att väljas till ämbetet två gånger. Makten i USA är delad mellan presidenten (som väljs av elektorer, valda av folket), kongressen (som är landets parlament och väljs av folket), samt USA:s högsta domstol (vars ledamöter utnämns av presidenten). Presidentämbetet innefattar tre funktioner (statsöverhuvud, regeringschef och överbefälhavare), vilka i många andra länder upprätthålls av minst två personer. Fastän presidenten står för den federala verkställande makten, så kontrolleras presidenten av maktdelningsprincipen (checks and balances-systemet). Detta innebär att den som innehar presidentämbetet varken kan vara kongressledamot eller federal domare. Bilden till vänster visar södra fasaden av Vita Huset, Pennsylvania Avenue i Washington DC. Photo CC-BY-SA-3.0 /Matt H. Wadeat Wikipedia. USA:s olika delstater har statsskick som speglar den federala statsmakten med delstatsförsamling (motsvarande USA:s kongress), en högsta domstol (motsvarande USA:s högsta domstol) medan presidenten motsvaras av en guvernör. Presidenten är – till skillnad från i parlamentariska styrelseskick – inte obetingat beroende av kongressens stöd för att kunna utöva sitt ämbete; politiska motsättningar mellan president och kongress är alltså författningsrättsligt inte otänkbara och i praktiken inte sällsynta. Presidenten kan under inga omständigheter upplösa kongressen. Inom ramen för ett riksrättsförfarande (impeachment) kan presidenten fråntas sitt ämbete av kongressen. Presidentens traditionella ämbetssäte och residens är Vita huset (White House) i huvudstaden Washington DC. Ovala rummet (Oval Office) i Vita husets västra flygel är presidentens arbetsrum.

USA:s Kongress

USA:s kongress eller United States Congress är USA:s parlament motsvarande vår Riksdag. Dess säte är The Capitol i Washington D.C. Kongressen består av två kammare: Senaten (United States Senate) Representanthuset (United States House of Representatives). Bilden till höger visar västra sidan av the Capitol, Washington DC, uppe på Capitol Hill i slutet av the National Mall. Senaten Senaten brukar räknas som överhuset i USA:s federala folkrepresentation. Här representeras landets främsta administrativa indelningar, delstaterna, med två mandat vardera vilket medför att folkrika delstater inte har fler senatorer än de mindre folkrika. Före det sjuttonde författningstillägget ratificerades 1913 valde delstaternas lagstiftande församlingar senatorer men därefter blev senatorerna direktvalda. Senaten har 100 ledamöter som väljs på sexåriga mandat och vartannat år hålls val till senaten där en roterande tredjedel av mandaten väljs. USA:s vicepresident är Senatens talman och har utslagsröst i de fall en omröstning utfalla lika. Senatens exklusiva befogenheter inkluderar bl. a. att godkänna USA:s internationella avtal och fördrag, godkänna tillsättandet av högt uppsatta ämbeten samt dömande i fall av riksrätt beslutade av Representanthuset. Representanthuset Representanthusets ledamöter har hela tiden varit direktvalda. Representanthuset har 435 ledamöter och varje delstat representeras av ledamöter i proportion till delstatens folkmängd, dock minst en. Kalifornien, som har störst befolkning, har totalt 53 platser i Representanthuset. Invånare i USA:s icke införlivade territorier representeras av delegater, sammanlagt sex stycken, som inte har rätt att delta i omröstningar. Val till kammaren hålls vartannat år med undantag för Puerto Ricos Resident Commissioner som sitter på fyraåriga mandat. Representanthusets exklusiva befogenheter inkluderar beskattning, beslut om riksrätt och val av USA:s president i de fall majoritet inte kan uppnås i Elektorskollegiet.

USA:s Högsta Domstol

Högsta domstolen (Supreme Court of the United States) är den högsta rättsliga instansen i USA. Den består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft. Högsta domstolen tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser. Högsta domstolen kan även ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen.

Washington District of Columbia

District of Columbia, Columbiadistriktet, är ett federalt distrikt som utgörs av USA.s huvudstad Washington. Columbiadistriktet är direkt underställd kongressen och ingår därför inte i någon delstat. Tanken var att huvudstaden skulle stå neutral gentemot delstaterna. District of Columbia inte är en delstat, har dess invånare ingen representant med rösträtt i USA:s kongress, trots att kongressen har sitt säte i distriktet. Invånarna i Washington DC kallar detta lite argt för "Taxation Without Representation". Invånarna väljer endast en delegat som deltar i debatten och i Representanthusets utskott, dock utan rösträtt. I Senaten finns inte District of Columbia representerat alls. Genom ett särskilt författningstillägg har invånarna i distriktet dock rätt att delta i valet av president. Området ligger på USA:s östkust längs Potomac-floden och omfattar staden Washington DC med närområden. Här finns det mesta av den federala politiken i USA. Här finns alla tre grenar av USA:s federala regering, dvs Kongressen, Presidenten och Högsta Domstolen (Supreme Court).

USA:s flagga - The Stars and Stripes

USA:s flagga har 13 horisontella ränder, 7 röda och 6 vita (varannan röd och varannan vit). Var och en av dessa ränder symboliserar de tretton ursprungliga amerikanska delstaterna; Delaware, Pennsylvania, New Jersey, Georgia, Connecticut, Massachusetts, Maryland, South Carolina, New Hampshire, Virginia, New York, North Carolina och Rhode Island. Till höger dagens amerikanska flagga vars utseende den fick 1960. I det övre vänstra hörnet finns ett blått fält med dagens 50 vita stjärnor. Dessa stjärnor representerar var och en av dagens 50 delstater. Alternativa namn på flaggan: The Stars and Stripes; Red, White and Blue; Old Glory; The Star-Spangled Banner. Flaggans huvudsakliga utseende fastställdes under det amerikanska frihetsskriget 1775 – 1783. Den Brittiska flaggan i kolonierna var röd med Union Jack uppe i det vänstra hörnet. För att markera självständigheten gentemot Storbritannien under frihetskriget lade amerikanarna till 6 vita ränder och därmed bildades 13 ränder på flaggan (7 röda och 6 vita). Redan 1777 ersattes Union Jack uppe i det vänstra hörnet med ett blått fält innehållande 13 stjärnor, en för varje delstat. Från början hade man tänkt sig att förutom en stjärna även lägga till en extra rand när en ny delstat anslöt sig till unionen. Från 1795 (efter att Vermont och Kentucky anslutit sig) hade flaggan således 15 stjärnor och 15 ränder, men när fem nya stater tillkom 1818 blev det växande antalet ränder störande för flaggans design. USA:s Kongress bestämde sig därför 1818 för att återgå till de 13 ursprungliga ränderna och enbart lägga till en ny stjärna för varje ny delstat men inga ränder. Flaggan har alltid en röd rand överst.

Tidigare utseenden

Den svenska utvandringen till USA (7d)

Denna sida:
Avsnittet “Om USA” är uppdelad på flera sidor:
Den Brittiska flagga som efter 1707 användes i de amerikanska kolonierna samt till sjöss. The British red ensign 1707 - 1801.
USA:s första flagga som användes mellan 1775 och 1777. Man har utgått från den Brittiska koloniflaggan och lagt till 6 vita ränder och därmed fått totalt 13 stycken röda och vita ränder. The Grand Union Flag.
USA:s flagga som användes mellan 1777 och 1795. Kvar finns de 13 ränderna men det övre vänstra fältet är nu blått med 13 vita stjärnor (5-uddiga).
USA:s flagga som användes mellan 1795 och 1818. År 1795 anslöts ytterligare 2 delstater, Kentucky och Vermont, till unionen som nu utgjordes av 15 stater. Man utökade då inte bara antalet stjärnor till att bli 15 stycken utan även antalet ränder som nu blev 8 röda och 7 vita
USA:s flagga som användes mellan 1818 och 1819. År 1818 anslöts ytterligare 5 delstater till unionen som nu utgjordes av 20 stater. Man insåg att det inte skulle hålla att öka antalet ränder för varje ny delstat varför Kongressen 1818 beslöt att återgå till de ursprungliga 13 ränderna och enbart öka antalet stjärnor för varje ny delstat i unionen. Därmed fick flaggan åter 7 röda och 6 vita ränder.
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxx Utvandringen xxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-12-04

USA:s statsskick

Inledning

Statsskick är det sätt var med en suverän stat organiseras. Den klassiska indelningen av statsskick utgår ifrån hur statschefen tillsätts: monarki om ämbetet är ärftligt (till exempel Sverige), republik om ämbetet tillsätts av en valmanskår (till exempel Finland). Ett annat sätt att definiera statsskick är utifrån förhållandet mellan den verkställande makten och den lagstiftande församlingen. Det finns tre huvudvarianter, vare sig det är monarki eller republik: presidentialism, semipresidentialism eller parlamentarism. Presidentialism, kongressialt system, är ett statsskick, en regeringsform, i republiker, i vilken den verkställande makten är åtskild från den lagstiftande makten, och statschefen är valbar. Statsskicket skapades i USA. Presidentialism är ett annat demokratiskt statsskick än parlamentarism. Presidentialism kännetecknas av att en president både är statschef och regeringschef, och att denna post tillsätts genom indirekta eller direkta val. Statschefen saknar genom maktdelningsprincipen någon formell roll i lagstiftningen, ofta kan statschefen inte heller lägga fram propositioner, men har ofta veto i beslutsfattandet som dock en supermajoritet kan upphäva. I presidentstyren har presidenten rollen som statens enande ledare, och har stor personlig makt vid jämföresle med premiärministern i parlamentarism. Formellt är Högsta domstolen överordnad såväl presidenten som det lagstiftande organet, och kan framdriva handlingar av presidenten genom att hänvisa till tolkningar av konstitutionen.

USA:s Konstitution

USA:s konstitution (United States Constitution) är en av världens äldsta ännu gällande skrivna grundlag och också den äldsta ännu gällande med en federal statsordning. Konstitutionen antogs i sin ursprungliga form den 17 september 1787 av ett konstitutionskonvent i Philadelphia, Pennsylvania, och ratificerades av representanter för befolkningen i respektive delstat. Originaldokumentet finns på det amerikanska riksarkivet, National Archives and Records Administration (NARA), i Washington D.C. Delaware var den första delstaten som godkände konstitutionen. Därför brukar Delaware räknas som USA:s första delstat och kallas ”First State”, och de övriga räknas i den ordning som de kronologiskt ratificerade grundlagen, trots att alla de tretton dåvarande staterna egentligen gick med i unionen samtidigt. I många delstater var debatten kring stadfästandet hård och långdragen. Den 4 mars 1789 började USA styras enligt de regleringar som konstitutionen lägger fast. Konstitutionen är uppdelad i artiklar (motsvarande kapitel i svenska lagar) och sektioner (motsvarande svenska lagars paragrafer). De tre första artiklarna reglerar unionens tre maktorgan: kongressen, presidenten samt högsta domstolen. Artikel fyra reglerar relationen mellan delstaterna och federationen. Det anses att den ursprungliga grundlagens text bör bevaras som den är och inte förändras. När man vill göra ändringar, görs det istället i form av tillägg (amendments) i enlighet med den ursprungliga konstitutionens artikel V.

Presidenten

USA är en republik och dess president är statschef. Presidentens säte är i Vita Huset i Washington D.C. (District of Columbia). Presidenten är landets stats- och regeringsöverhuvud. Mandatperioden är fyra år, och det är numera bara möjligt att väljas till ämbetet två gånger. Makten i USA är delad mellan presidenten (som väljs av elektorer, valda av folket), kongressen (som är landets parlament och väljs av folket), samt USA:s högsta domstol (vars ledamöter utnämns av presidenten). Presidentämbetet innefattar tre funktioner (statsöverhuvud, regeringschef och överbefälhavare), vilka i många andra länder upprätthålls av minst två personer. Fastän presidenten står för den federala verkställande makten, så kontrolleras presidenten av maktdelningsprincipen (checks and balances- systemet). Detta innebär att den som innehar presidentämbetet varken kan vara kongressledamot eller federal domare. Bilden till vänster visar södra fasaden av Vita Huset, Pennsylvania Avenue i Washington DC. Photo CC-BY-SA-3.0 /Matt H. Wadeat Wikipedia. USA:s olika delstater har statsskick som speglar den federala statsmakten med delstatsförsamling (motsvarande USA:s kongress), en högsta domstol (motsvarande USA:s högsta domstol) medan presidenten motsvaras av en guvernör. Presidenten är – till skillnad från i parlamentariska styrelseskick – inte obetingat beroende av kongressens stöd för att kunna utöva sitt ämbete; politiska motsättningar mellan president och kongress är alltså författningsrättsligt inte otänkbara och i praktiken inte sällsynta. Presidenten kan under inga omständigheter upplösa kongressen. Inom ramen för ett riksrättsförfarande (impeachment) kan presidenten fråntas sitt ämbete av kongressen. Presidentens traditionella ämbetssäte och residens är Vita huset (White House) i huvudstaden Washington DC. Ovala rummet (Oval Office) i Vita husets västra flygel är presidentens arbetsrum.

USA:s Kongress

USA:s kongress eller United States Congress är USA:s parlament motsvarande vår Riksdag. Dess säte är The Capitol i Washington D.C. Kongressen består av två kammare: Senaten (United States Senate) Representanthuset (United States House of Representatives). Bilden till höger visar västra sidan av the Capitol, Washington DC, uppe på Capitol Hill i slutet av the National Mall. Senaten Senaten brukar räknas som överhuset i USA:s federala folkrepresentation. Här representeras landets främsta administrativa indelningar, delstaterna, med två mandat vardera vilket medför att folkrika delstater inte har fler senatorer än de mindre folkrika. Före det sjuttonde författningstillägget ratificerades 1913 valde delstaternas lagstiftande församlingar senatorer men därefter blev senatorerna direktvalda. Senaten har 100 ledamöter som väljs på sexåriga mandat och vartannat år hålls val till senaten där en roterande tredjedel av mandaten väljs. USA:s vicepresident är Senatens talman och har utslagsröst i de fall en omröstning utfalla lika. Senatens exklusiva befogenheter inkluderar bl. a. att godkänna USA:s internationella avtal och fördrag, godkänna tillsättandet av högt uppsatta ämbeten samt dömande i fall av riksrätt beslutade av Representanthuset. Representanthuset Representanthusets ledamöter har hela tiden varit direktvalda. Representanthuset har 435 ledamöter och varje delstat representeras av ledamöter i proportion till delstatens folkmängd, dock minst en. Kalifornien, som har störst befolkning, har totalt 53 platser i Representanthuset. Invånare i USA:s icke införlivade territorier representeras av delegater, sammanlagt sex stycken, som inte har rätt att delta i omröstningar. Val till kammaren hålls vartannat år med undantag för Puerto Ricos Resident Commissioner som sitter på fyraåriga mandat. Representanthusets exklusiva befogenheter inkluderar beskattning, beslut om riksrätt och val av USA:s president i de fall majoritet inte kan uppnås i Elektorskollegiet.

USA:s Högsta Domstol

Högsta domstolen (Supreme Court of the United States) är den högsta rättsliga instansen i USA. Den består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft. Högsta domstolen tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser. Högsta domstolen kan även ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen.

Washington District of Columbia

District of Columbia, Columbiadistriktet, är ett federalt distrikt som utgörs av USA.s huvudstad Washington. Columbiadistriktet är direkt underställd kongressen och ingår därför inte i någon delstat. Tanken var att huvudstaden skulle stå neutral gentemot delstaterna. District of Columbia inte är en delstat, har dess invånare ingen representant med rösträtt i USA:s kongress, trots att kongressen har sitt säte i distriktet. Invånarna i Washington DC kallar detta lite argt för "Taxation Without Representation". Invånarna väljer endast en delegat som deltar i debatten och i Representanthusets utskott, dock utan rösträtt. I Senaten finns inte District of Columbia representerat alls. Genom ett särskilt författningstillägg har invånarna i distriktet dock rätt att delta i valet av president. Området ligger på USA:s östkust längs Potomac- floden och omfattar staden Washington DC med närområden. Här finns det mesta av den federala politiken i USA. Här finns alla tre grenar av USA:s federala regering, dvs Kongressen, Presidenten och Högsta Domstolen (Supreme Court).

USA:s flagga - The Stars and

Stripes

USA:s flagga har 13 horisontella ränder, 7 röda och 6 vita (varannan röd och varannan vit). Var och en av dessa ränder symboliserar de tretton ursprungliga amerikanska delstaterna; Delaware, Pennsylvania, New Jersey, Georgia, Connecticut, Massachusetts, Maryland, South Carolina, New Hampshire, Virginia, New York, North Carolina och Rhode Island. Till höger dagens amerikanska flagga vars utseende den fick 1960. I det övre vänstra hörnet finns ett blått fält med dagens 50 vita stjärnor. Dessa stjärnor representerar var och en av dagens 50 delstater. Alternativa namn på flaggan: The Stars and Stripes; Red, White and Blue; Old Glory; The Star-Spangled Banner. Flaggans huvudsakliga utseende fastställdes under det amerikanska frihetsskriget 1775 – 1783. Den Brittiska flaggan i kolonierna var röd med Union Jack uppe i det vänstra hörnet. För att markera självständigheten gentemot Storbritannien under frihetskriget lade amerikanarna till 6 vita ränder och därmed bildades 13 ränder på flaggan (7 röda och 6 vita). Redan 1777 ersattes Union Jack uppe i det vänstra hörnet med ett blått fält innehållande 13 stjärnor, en för varje delstat. Från början hade man tänkt sig att förutom en stjärna även lägga till en extra rand när en ny delstat anslöt sig till unionen. Från 1795 (efter att Vermont och Kentucky anslutit sig) hade flaggan således 15 stjärnor och 15 ränder, men när fem nya stater tillkom 1818 blev det växande antalet ränder störande för flaggans design. USA:s Kongress bestämde sig därför 1818 för att återgå till de 13 ursprungliga ränderna och enbart lägga till en ny stjärna för varje ny delstat men inga ränder. Flaggan har alltid en röd rand överst.

Tidigare utseenden

Den svenska utvandringen

till USA (7d)

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan
Den Brittiska flagga som efter 1707 användes i de amerikanska kolonierna samt till sjöss. The British red ensign 1707 - 1801.
USA:s första flagga som användes mellan 1775 och 1777. Man har utgått från den Brittiska koloniflaggan och lagt till 6 vita ränder och därmed fått totalt 13 stycken röda och vita ränder. The Grand Union Flag.
USA:s flagga som användes mellan 1777 och 1795. Kvar finns de 13 ränderna men det övre vänstra fältet är nu blått med 13 vita stjärnor (5-uddiga).
USA:s flagga som användes mellan 1795 och 1818. År 1795 anslöts ytterligare 2 delstater, Kentucky och Vermont, till unionen som nu utgjordes av 15 stater. Man utökade då inte bara antalet stjärnor till att bli 15 stycken utan även antalet ränder som nu blev 8 röda och 7 vita
USA:s flagga som användes mellan 1818 och 1819. År 1818 anslöts ytterligare 5 delstater till unionen som nu utgjordes av 20 stater. Man insåg att det inte skulle hålla att öka antalet ränder för varje ny delstat varför Kongressen 1818 beslöt att återgå till de ursprungliga 13 ränderna och enbart öka antalet stjärnor för varje ny delstat i unionen. Därmed fick flaggan åter 7 röda och 6 vita ränder.