Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-12-04

Amerikanskt medborgarskap - Naturalization

Naturalization är den process som utländska medborgare genomgår i USA för att bli amerikanska medborgare. Det finns dock inget krav i USA att immigranter måste ansöka om medborgarskap.

Vad krävdes för att bli amerikansk medborgare

Vad krävdes av immigranterna för att bli amerikanska medborgare? År 1795 antogs en lag som krävde 5-års stadigvarande boende i USA för att bli amerikansk medborgare. År 1798 höjdes denna tidsperiod till hela 14 år. År 1802 drogs emellertid 14-års lagen tillbaka och man återgick till 5 år.

Processen till medborgarskap skedde i tre steg

Steg 1: Avsiktsförklaring - Declaration of Intention Först var man tvungen att deklarera att man var villig att avsäga sitt nuvarande medborgarskap och vara beredd att bli amerikansk medborgare och stadigvarande bo i USA. Detta skedde genom att man lämnade in en ansökan kallad Declaration of Intention. Denna avsiktsförklaring var giltig i 7 år efter att den lämnats in. Steg 2: Ansökan om medborgarskap – Petition for Naturalization Steg två var att skicka in en ansökan om amerikanskt medborgarskap, sk. Petition for Naturalization. För att vara kvalificerad till detta var man tvungen att stadigvarande ha bott i USA i minst 5 år samt ha bott i den delstat där man ansöker om medborgarskap i minst 1 år. Detta gällde män. Kvinnor hade fram till 1922 ingen rätt att ansöka om medborgarskap i USA utan blev automatiskt amerikanska medborgare genom giftermål. Efter 1922 kunde kvinnor själva ansöka om medborgarskap. Steg 3: Medborgarskap – Certificate of Naturalization Efter att immigranten uppfyllt alla krav som ställdes för medborgarskap enligt ovan fick han/hon avlägga en ed och erhöll ett så kallat Certificate of Citizenship (kallas även Certificate of Naturalization). I vissa delstater var man tvungen att skicka in en sk. Declaration of Intention innan man kunde ansöka om Homestead land (land grant). Militärer: Det finns inget tvång att vara amerikansk medborgare för att få tjänstgöra i den amerikanska krigsmakten. Tvärtom så uppmuntrade den amerikanska regeringen immigranter att tjänstgöra i armén och flottan genom olika lagar som underlättade för dessa att bli medborgare. För armén så togs en lag 1862 som innebar att soldater som inte var amerikanska medborgare slapp göra en Declaration of Intention. Vidare sänktes kravet på att ha stadigvarande bott i USA till enbart 1 år. En förutsättning var dock att man skött sig i det militära. För flottan antogs en liknande lag 1894.

Declaration of Intention från 1914

I avsnittet om emigrantbiljetten samt emigrantsläkten Johansson kom vi i kontakt med Per Hilmer Johnson. Nedan visas Per Hilmers Declaration of Intention 1914 (avsiktsförklaring).

Den svenska utvandringen till USA (5c)

Denna sida:
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxx Utvandringen xxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Avsnittet “I USA” är uppdelad på flera sidor:
Per Hilmer Johnsons Declaration of Intention som lämnades in till Supreme Court of Kings County, Brooklyn, New York City den 20 augusti 1914. Per Hilmer kom till USA 1906. Förutom personliga uppgifter finns även en försäkran om att Per Hilmer Johnson är beredd att förevigt avsäga sig sin lojalitet och trohet till Sverige och dess konung Gustav V. Denna försäkran gäller i 7 år och innan dess måste en ansökan om medborgarskap göras, dvs en Petition for Naturalization. Detta är en kopia av originalet och gjord på Westchester County Archives, Elmsford, NY. Bilden visas med tillstånd av sonen Peter Johnson, New York City.

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan

Petition for Naturalization från 1920

Nedan finns Per Hilmer Johnsons Petition for Naturalization från 1920 (ansökan om medborgarskap): Framsidan:
Framsidan på Per Hilmer Johnsons Petition for Naturalization som lämnades in till Supreme Court of Westchester County, White Plains, New York den 22 september 1920. Förutom personliga uppgifter finns även en försäkran om att Per Hilmer Johnson är stadigvarande bott i USA under de senaste 5 åren. Detta intygas av två personer vars namnteckningar finns på ansökan. Papperet är mycket tunt och baksidan lyser igenom. Detta är en kopia av originalet och gjord på Westchester County Archives, Elmsford, NY. Bilden visas med tillstånd av sonen Peter Johnson, New York City.
Baksidan på Per Hilmer Johnsons Petition for Naturalization som lämnades in till Supreme Court of Westchester County, White Plains, New York den 22 september 1920. Här finns en försäkran om att Per Hilmer Johnson är beredd att förevigt avsäga sig sin lojalitet och trohet till Sverige och dess konung Gustav V. Ansökan av medborgarskap är godkänd den 25 fabruari 1921. Papperet är mycket tunt och baksidan lyser igenom. Detta är en kopia av originalet och gjord på Westchester County Archives, Elmsford, NY. Bilden visas med tillstånd av sonen Peter Johnson, New York City.
Ovan, Certificate of Citizenship, Walter Sandberg, 1933. Bilden visas med tillstånd av Peter Johnson, New York City.

Certificate of Citizenship 1933

Efter att ansökan om medborgarskap godkänts erhölls ett sk. Certificate of Citizenship som bekräftelse att immigranten nu var amerikansk medborgare. Nedan visas ett certificate för Walter Sandberg, The Bronx, New York City från 1933. Walter (Waldemar) var gift med Ester Johnson, syster till Per Hilmer Johnson som finns på exemplen om emigrantbiljetten och manifesten tidigare på denna sida.
Baksidan:
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-12-04

Amerikanskt medborgarskap -

Naturalization

Naturalization är den process som utländska medborgare genomgår i USA för att bli amerikanska medborgare. Det finns dock inget krav i USA att immigranter måste ansöka om medborgarskap.

Vad krävdes för att bli amerikansk

medborgare

Vad krävdes av immigranterna för att bli amerikanska medborgare? År 1795 antogs en lag som krävde 5-års stadigvarande boende i USA för att bli amerikansk medborgare. År 1798 höjdes denna tidsperiod till hela 14 år. År 1802 drogs emellertid 14-års lagen tillbaka och man återgick till 5 år.

Processen till medborgarskap skedde i tre

steg

Steg 1: Avsiktsförklaring - Declaration of Intention Först var man tvungen att deklarera att man var villig att avsäga sitt nuvarande medborgarskap och vara beredd att bli amerikansk medborgare och stadigvarande bo i USA. Detta skedde genom att man lämnade in en ansökan kallad Declaration of Intention. Denna avsiktsförklaring var giltig i 7 år efter att den lämnats in. Steg 2: Ansökan om medborgarskap – Petition for Naturalization Steg två var att skicka in en ansökan om amerikanskt medborgarskap, sk. Petition for Naturalization. För att vara kvalificerad till detta var man tvungen att stadigvarande ha bott i USA i minst 5 år samt ha bott i den delstat där man ansöker om medborgarskap i minst 1 år. Detta gällde män. Kvinnor hade fram till 1922 ingen rätt att ansöka om medborgarskap i USA utan blev automatiskt amerikanska medborgare genom giftermål. Efter 1922 kunde kvinnor själva ansöka om medborgarskap. Steg 3: Medborgarskap – Certificate of Naturalization Efter att immigranten uppfyllt alla krav som ställdes för medborgarskap enligt ovan fick han/hon avlägga en ed och erhöll ett så kallat Certificate of Citizenship (kallas även Certificate of Naturalization). I vissa delstater var man tvungen att skicka in en sk. Declaration of Intention innan man kunde ansöka om Homestead land (land grant). Militärer: Det finns inget tvång att vara amerikansk medborgare för att få tjänstgöra i den amerikanska krigsmakten. Tvärtom så uppmuntrade den amerikanska regeringen immigranter att tjänstgöra i armén och flottan genom olika lagar som underlättade för dessa att bli medborgare. För armén så togs en lag 1862 som innebar att soldater som inte var amerikanska medborgare slapp göra en Declaration of Intention. Vidare sänktes kravet på att ha stadigvarande bott i USA till enbart 1 år. En förutsättning var dock att man skött sig i det militära. För flottan antogs en liknande lag 1894.

Declaration of Intention från 1914

I avsnittet om emigrantbiljetten samt emigrantsläkten Johansson kom vi i kontakt med Per Hilmer Johnson. Nedan visas Per Hilmers Declaration of Intention 1914 (avsiktsförklaring).

Den svenska utvandringen

till USA (5c)

Per Hilmer Johnsons Declaration of Intention som lämnades in till Supreme Court of Kings County, Brooklyn, New York City den 20 augusti 1914. Per Hilmer kom till USA 1906. Förutom personliga uppgifter finns även en försäkran om att Per Hilmer Johnson är beredd att förevigt avsäga sig sin lojalitet och trohet till Sverige och dess konung Gustav V. Denna försäkran gäller i 7 år och innan dess måste en ansökan om medborgarskap göras, dvs en Petition for Naturalization. Detta är en kopia av originalet och gjord på Westchester County Archives, Elmsford, NY. Bilden visas med tillstånd av sonen Peter Johnson, New York City.

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan
Ovan, Certificate of Citizenship, Walter Sandberg, 1933. Bilden visas med tillstånd av Peter Johnson, New York City.

Certificate of Citizenship 1933

Efter att ansökan om medborgarskap godkänts erhölls ett sk. Certificate of Citizenship som bekräftelse att immigranten nu var amerikansk medborgare. Nedan visas ett certificate för Walter Sandberg, The Bronx, New York City från 1933. Walter (Waldemar) var gift med Ester Johnson, syster till Per Hilmer Johnson som finns på exemplen om emigrantbiljetten och manifesten tidigare på denna sida.
Framsidan på Per Hilmer Johnsons Petition for Naturalization som lämnades in till Supreme Court of Westchester County, White Plains, New York den 22 september 1920. Förutom personliga uppgifter finns även en försäkran om att Per Hilmer Johnson är stadigvarande bott i USA under de senaste 5 åren. Detta intygas av två personer vars namnteckningar finns på ansökan. Papperet är mycket tunt och baksidan lyser igenom. Detta är en kopia av originalet och gjord på Westchester County Archives, Elmsford, NY. Bilden visas med tillstånd av sonen Peter Johnson, New York City.
Baksidan på Per Hilmer Johnsons Petition for Naturalization som lämnades in till Supreme Court of Westchester County, White Plains, New York den 22 september 1920. Här finns en försäkran om att Per Hilmer Johnson är beredd att förevigt avsäga sig sin lojalitet och trohet till Sverige och dess konung Gustav V. Ansökan av medborgarskap är godkänd den 25 fabruari 1921. Papperet är mycket tunt och baksidan lyser igenom. Detta är en kopia av originalet och gjord på Westchester County Archives, Elmsford, NY. Bilden visas med tillstånd av sonen Peter Johnson, New York City.

Petition for Naturalization från 1920

Nedan finns Per Hilmer Johnsons Petition for Naturalization från 1920 (ansökan om medborgarskap): Framsidan:
Baksidan: