Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-07-12

Indelningsverket avskaffas

Indelningsverket avskaffas

Tiden blev till slut mogen för ett avskaffande av det indelta systemet. Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt samt en mindre värvad stam av befäl. De värnpliktigas utbildningstid förlängdes nu till 240 dagar och antal beväringsklasser sattes till 12. Befälseskadern utökades med reservbefäl, bl. a. reservofficerare.

Vad hände med de kvarvarande knektarna efter 1901

Från och med 1902 anställdes inga fler indelta knektar. Nu kunde en värnpliktsarmé dock inte skapas över en natt utan man behövde en övergångsperiod fram till 1908. De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. Soldaterna skulle i första hand avvecklas på frivillig basis och som ett led för att underlätta detta förbättrades villkoren för att få pension. I stället för det tidigare kravet på 50-års ålder och 30 tjänsteår infördes ett nytt regelverk där kravet på 50-års ålder slopades och från 1904 minskade kravet på antalet tjänsteår till 25. Redan innan 1901 fanns det många vakanser på rotarna. På dessa hade det inte nyanställts några soldater så på vissa håll hade redan avvecklingen inletts före 1901. De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Som ett exempel kan nämnas att vid Gärds kompani, Norra Skånska infanteriregementet fanns 113 knektar år 1901. År 1904 fanns enbart 53 st kvar i tjänst. År 1908 då värnpliktsarmén skulle vara införd fanns enbart 19 indelta soldater kvar i kompaniet. När första världskriget bröt ut 1914 fanns 7 indelta soldater kvar i kompaniet. Vid Södermanlands infanteriregemente hade andelen indelta knektar halverats till 1908 och 1913 återstod enbart ett 70-tal knektar i hela regementet. De indelta soldater som fanns kvar efter att värnpliktsarmén införts arbetade sedan sida vid sida med de värnpliktiga. I början under uppbyggnaden av värnpliktsarmén var dessa knektars erfarenhet till mycket stor hjälp. Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst. Under första världskriget inkallades de kvarvarande indelta soldaterna till tjänstgöring. Under 1916 tjänstgjorde indelta soldater vid 24 olika regementen. Under 1920-talet fortsatte sen avgångarna av indelta soldater. Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Detta var då 249 år efter att indelningsverket infördes. Alla gick dock inte i pension 1931. Vid Jönköpings regemente fanns 1939 sex indelta knektar kvar på regementet. Totalt under andra världskriget genomförde de indelta soldaterna mellan 20.000 och 25.000 tjänstgöringsdagar per år. Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar. Två av dessa knektar fanns vid Södermanlands regemente. Det var Knut Viktor Hamn och Anders Bernhard Sahlberg. Hamn föddes den 24 oktober 1881 i Sko Kloster och avled den 3 november 1963. Han anställdes vid 741 Ärnsta rote på Över Selö den 15 december 1900 och tog avsked som indelt soldat den 1 januari 1961. Sahlberg föddes den 7 mars 1876 i Toresund och avled den 19 januari 1962. Han anställdes vid 649 Björka rote på Fogdö den 20 mars 1894 och tog avsked som indelt soldat den 16 oktober 1961. Både Hamn och Sahlberg honnörsbefordrades till Furirer den 26 november 1953. År 1969 fanns ännu 19 indelta soldater i livet. Dessa fördelade sig på 13 regementen. Den äldste av dessa var en 102-årig knekt vid Kronobergs regemente och den yngste en 84-åring vid Dalregementet. Enbart en indelt soldat var fortfarande tjänstgöringsskyldig år 1969. Det var en 90-årig knekt vid Upplands regemente med 71 tjänstgöringsår bakom sig. Den allra siste knekten som gick ur tiden var Axel Ljung som avled den 9 augusti 1983. Detta var nästan på året 300 år efter att indelningsverket infördes. Axel Ljung anställdes vid 18-års ålder som nr 483 Ljung vid Vartofta kompani, Skaraborgs regemente. Han avgick som furir i november 1942. Se även sidorna beväringsinrättningen och Den indelte soldaten

Källor

"Officerskåren i Sverige under 1700-talet: En studie kring tjänsteställning, avlöning och tjänsteköp" , D-uppsats, 10 p, Historiska institutionen, Uppsala universitet av Esbjörn Larsson, 2000. Nationalencyklopedin Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-08-20

Indelningsverket

avskaffas

Indelningsverket avskaffas

Tiden blev till slut mogen för ett avskaffande av det indelta systemet. Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt  samt en mindre värvad stam av befäl. De värnpliktigas utbildningstid förlängdes nu till 240 dagar och antal beväringsklasser sattes till 12. Befälseskadern utökades med reservbefäl, bl. a. reservofficerare.

Vad hände med de kvarvarande

knektarna efter 1901

Från och med 1902 anställdes inga fler indelta knektar. Nu kunde en värnpliktsarmé dock inte skapas över en natt utan man behövde en övergångsperiod fram till 1908. De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. Soldaterna skulle i första hand avvecklas på frivillig basis och som ett led för att underlätta detta förbättrades villkoren för att få pension. I stället för det tidigare kravet på 50- års ålder och 30 tjänsteår infördes ett nytt regelverk där kravet på 50-års ålder slopades och från 1904 minskade kravet på antalet tjänsteår till 25. Redan innan 1901 fanns det många vakanser på rotarna. På dessa hade det inte nyanställts några soldater så på vissa håll hade redan avvecklingen inletts före 1901. De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Som ett exempel kan nämnas att vid Gärds kompani, Norra Skånska infanteriregementet fanns 113 knektar år 1901. År 1904 fanns enbart 53 st kvar i tjänst. År 1908 då värnpliktsarmén skulle vara införd fanns enbart 19 indelta soldater kvar i kompaniet. När första världskriget bröt ut 1914 fanns 7 indelta soldater kvar i kompaniet. Vid Södermanlands infanteriregemente hade andelen indelta knektar halverats till 1908 och 1913 återstod enbart ett 70-tal knektar i hela regementet. De indelta soldater som fanns kvar efter att värnpliktsarmén införts arbetade sedan sida vid sida med de värnpliktiga. I början under uppbyggnaden av värnpliktsarmén var dessa knektars erfarenhet till mycket stor hjälp. Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst. Under första världskriget inkallades de kvarvarande indelta soldaterna till tjänstgöring. Under 1916 tjänstgjorde indelta soldater vid 24 olika regementen. Under 1920-talet fortsatte sen avgångarna av indelta soldater. Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Detta var då 249 år efter att indelningsverket infördes. Alla gick dock inte i pension 1931. Vid Jönköpings regemente fanns 1939 sex indelta knektar kvar på regementet. Totalt under andra världskriget genomförde de indelta soldaterna mellan 20.000 och 25.000 tjänstgöringsdagar per år. Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar. Två av dessa knektar fanns vid Södermanlands regemente. Det var Knut Viktor Hamn och Anders Bernhard Sahlberg. Hamn föddes den 24 oktober 1881 i Sko Kloster och avled den 3 november 1963. Han anställdes vid 741 Ärnsta rote på Över Selö den 15 december 1900 och tog avsked som indelt soldat den 1 januari 1961. Sahlberg föddes den 7 mars 1876 i Toresund och avled den 19 januari 1962. Han anställdes vid 649 Björka rote på Fogdö den 20 mars 1894 och tog avsked som indelt soldat den 16 oktober 1961. Både Hamn och Sahlberg honnörsbefordrades till Furirer den 26 november 1953. År 1969 fanns ännu 19 indelta soldater i livet. Dessa fördelade sig på 13 regementen. Den äldste av dessa var en 102-årig knekt vid Kronobergs regemente och den yngste en 84-åring vid Dalregementet. Enbart en indelt soldat var fortfarande tjänstgöringsskyldig år 1969. Det var en 90-årig knekt vid Upplands regemente med 71 tjänstgöringsår bakom sig. Den allra siste knekten som gick ur tiden var Axel Ljung som avled den 9 augusti 1983. Detta var nästan på året 300 år efter att indelningsverket infördes. Axel Ljung anställdes vid 18-års ålder som nr 483 Ljung vid Vartofta kompani, Skaraborgs regemente. Han avgick som furir i november 1942. Se även sidorna beväringsinrättningen och Den indelte soldaten

Källor

"Officerskåren i Sverige under 1700-talet: En studie kring tjänsteställning, avlöning och tjänsteköp" , D- uppsats, 10 p, Historiska institutionen, Uppsala universitet av Esbjörn Larsson, 2000. Nationalencyklopedin Överst på sidan