Fastighetsbeteckningar i Sverige

Historik

Specifika beteckningar på fastigheter började med Storskiftet. Skiftesreformen hade två huvudsakliga syften; dels skulle åker- och ängstegarna sammanföras i färre enheter, dels skulle den gemensamt ägda marken delas upp mellan brukarna för att därigenom brukas bättre. Denna reform stadfästes 1757. Förrättningarna tog lång tid och krävde många lantmätare. Tusentals förrättningar genomfördes runt om i landet fram till 1803. Nu utfärdades en ny förordning om Enskifte: en markyta per ägare på vilket de egna husen skulle placeras. På grund av markernas varierande karaktär runt om i landet kom denna reform inte få genomslag annat än i Skåne. År 1827 införs en ny typ av skifte, Laga skifte: varje markägare kunde få ha upp till tre olika jordlotter, som var och en hade lite olika karaktär med indelning på åker, äng och utmark. Denna reform genomfördes fram till 1928. De häradsekonomiska kartorna speglar ofta läget efter genomförda laga skiften. Bilden visar ett exempel på en skifteskarta där varje teg har ett nummer. Bild: Lantmäteriet. Mer om de svenska skiftesreformerna

Hemmansklyvning

Vid varje arvskifte delades sen marken upp mellan sönerna, så-kallad hemmansklyvning. Hemmansklyvningen var en naturlig följd av att fadern dött och sönerna skulle dela på arvet. Hemmansklyvning var en fastighetsombildning där en jordbruksfastighet delades upp i en eller flera delar. Varje del blev en självständig enhet. Hemmansklyvning förbjöds dock 1686. Den var tidvis tillåten på krono- och skattejord. Förbudet var hävt under perioden 1747–1852. Frälsejord fick däremot klyvas. Klyvning fick ske efter myndigheternas prövning av jordens skattekapacitet, senare gick gränsen vid förmågan att försörja fem personer. Full frihet till hemmansklyvning infördes den 12 juni 1895 på jordbruksfastigheter på mer än 5 hektar skattbar mark. Klyvning tillämpas då det huvudsakliga ändamålet är att bryta ett samägande.

Avstyckning

Delning av en fastighet kan även ske med avstyckning. Genom avstyckning nybildas en ny fastighet. Den fastighet som avstyckningen sker från benämns stamfastighet. Den fastighet som nybildas benämns styckningslott. Avstyckning kan också ske för att styckningslotten omedelbart ska sammanläggas med annan fastighet. I Lagfartsboken och Fastighetsboken kan du följa fastigheters ägarförhållanden från 1870-talet och under nästan hela 1900-talet.

Definition av begreppet fastighet

När ordet fastighet kommer på tal tänker nog de flesta på ett hus, men i detta sammanhang betyder ordet ett avgränsat markområde. Det kan vara en tomt, en åker eller del av en sjö. Fastighet betyder således i dessa sammanhang en tomt, en bit mark, som är fast egendom och där det kan stå byggnader eller andra anläggningar, men inte nödvändigtvis behöver göra det. I Sverige har generellt har alla fastigheter en specifik beteckning, en fastighetsbeteckning, som är ett unikt namn en fastighets har givits. Fastighetsbeteckningen visar vem som äger den specifika biten mark, samt ägarhistoriken, alltså vem som tidigare ägt marken. I Sverige utgår fastighetslagstiftningen från jordabalken som definierar begreppet fastighet.

Fastighetsbeteckningar

All mark i Sverige är indelad i fastigheter. En fastighetsbeteckning är en unik beteckning som varje fastighet fått tilldelat av Lantmäteriet. Fastighetsbeteckningar finns för att man ska kunna hålla reda på alla fastigheter i landet. Denna betecknar då den tomtmark som fastigheten står på. Fastighetsbeteckningen består av fyra delar: kommun- och traktnamn, block- och enhetsnummer. Gränserna för en fastighet kan bara ändras hos Lantmäteriet. Här är ett exempel på en fiktiv fastighetsbeteckning: KALMAR BJÖRRED 1:13 1. Kalmar = namn på kommunen 2. Björred = namn på trakten, området 3. Siffran 1 = blocknummer 4. Siffran 13 = enhetsnummer Om fastigheten avstyckas så får den nybildade fastighet första ledigt enhetsnummer. Ovan exempel blir då KALMAR BJÖRRED 1:14. Med andra ord har fastigheter med höga enhetsnummer ofta styckats av från den ursprungliga fastigheten. Initialt skrevs fastighetsbeteckningarna på formen Åby 1 1 , dvs 1 upphöjt till 1 för stamfastigheten Åby 1. Med tiden, troligen på 1960-talet i samband med digitaliseringen av fastighetsregistret, ändrades formen som fastighetsbeteckningen skrevs på till Åby 1:1, dvs 1 1 ändrades till 1:1. Bilden nedan visar fastighetsbeteckningens fyra delar. Bild: Lantmäteriet.

Det system med fastighetsbeteckningar som infördes 1908 är densamma idag. Men en viss fastighet kan ha fått en ny fastighetsbeteckning tilldelats sig under de årens gång, dvs fastighetens fastighetsbeteckning har bytts mot en annan av olika anledningar. En fastighet med en viss fastighetsbeteckning på 1930-talet behöver således inte ha exakt samma fastighetsbeteckning idag.

Fastighetsregistret

Fastighetsregistret (äldre benämningar stadsregistret och jordregistret) är statens förteckning av fastigheterna med uppgifter om lagfarter och annan fastighetsinformation grundad på författningsbestämmelser. Av bestämmelserna framgår bland annat hur fastighetsregistret ska föras, för vilka ändamål personuppgifter får användas och vilka uppgifter registret ska innehålla. Lagfart är en officiell registrering av en ny lagfaren ägare efter ett förvärv av fast egendom. Registret förvaltas och utvecklas av Lantmäteriet medan uppdatering av informationen i registret sker från lantmäterimyndigheter, inskrivningsmyndigheten, skatteverket och kommuner. År 1908 beslutades om skapandet av ett nytt jordregister och vi fick då de fastighetsbeteckningar som används än idag, till exempel ”Gårdeby 2:1”. Jordregistret var en förteckning över fast egendom i Sverige. Det inrättades genom en kunglig förordning av 13 juni 1908 för att ersätta den äldre jordeboken för fastighet på landsbygden, medan städer och stadsliknande samhällen omfattades av stadsregistret. Jordeboken är en äldre förteckning över jordegendomar som användes som underlag för beskattning och den innehöll uppgifter om gårdens läge, storlek, avkastning, ägarens namn, med mera. Fastigheter i städer fördes normalt sett inte i jordregister utan i stadsregister. Fastigheter inom municipalsamhällen och köpingar ingick däremot ofta i jordregistret. Införandet av jordregistret var färdigt 1931. Som tillsynsmyndighet för jordregistret utsågs Lantmäteristyrelsen. Registret fördes på länens lantmäterikontor. Jordregistrets fastighetsböcker var ordnade sockenvis och hämtade sin indelning av fastigheterna efter jordens dåvarande fördelning i brukningsdelar. Initialt skrevs fastighetsbeteckningarna på formen Åby 1 1 , dvs 1 upphöjt till 1 för stamfastigheten Åby 1. Så, hemmanet Åby 1 till exempel fick exempelvis beteckningen Åby 1 1 . Om denna enhet senare delats (styckning eller klyvning) fördes dessa in i jordregistret under fastighetsbeteckningarna Åby 1 2 och Åby 1 3 . Vartefter nya avsöndringar av jorden genomfördes fylldes nya fastighetsbeteckningar på; Åby 1 4 , Åby 1 5 , osv. Ordningsföljden berättar i vilken ordning delningen företagits, men inte från vilken av jordregisterenhetens tidigare lotter avstyckningen skett. Fastighetsregistret i städerna (dvs stadsregistret) tillkom efter lagen om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917. Jordregistret på landsbygden och fastighetsregistret i städerna överfördes till ett gemensamt IT-baserat fastighetsregister från 1968 och som var avslutat 1995. Alla fastigheter idag finns registrerade i det nationella fastighetsregistret. Fastighetsregistret är Sveriges officiella register över hur marken i vårt land är indelad och vem som äger vad. Fastighetsregistret är offentligt och består av: Allmänna delen, Inskrivningsdelen, Adressdelen, Byggnadsdelen och Taxeringsuppgiftsdelen.

Söka fastighetsbeteckning via karta på nätet

På både Eniro.se och Hitta.se kan man söka en fastighets fastighetsbeteckning genom att ange en adress eller zooma in över ett område för att sedan välja visa ”tomtgränser” respektive “Tomter”. Sökning av fastighetsbeteckning på Lantmäteriet 1. Gå till ”Min karta” på Lantmäteriets webbsajt eller klicka på länken https://minkarta.lantmateriet.se/ 2. Navigera till den aktuella fastigheten genom att ange en adress eller zooma in på kartan 3. Byt kartlager till Fastighetskarta. Klicka på knappen Byt kartlager uppe till höger i tjänsten och välj Fastighetskarta. Nu kan du se fastighetsgränser samt fastighetsbeteckningar i kartan. Se bilden till höger. 4. Välj den fastighet du är intresserad av och klicka på den för att se fastighetsbeteckningen Under Byt kartlager kan man även växla till flygbild med tomtgränserna inritade.

Relaterade länkar

• Skiftesreformerna i Sverige • Jordbrukets avkastning och nödår • Om mantal och jordatal • Det gamla Bondesamhället • Begrepp från det gamla bondesamhället • Socknen och sockenstämman • Svensk väghistoria

Källor

• Lantmäteriet • Wikipedia • Överst på sidan

Försäljning av fastighet förr

Från och med 1734 finns bestämmelserna om att ett köp skulle annonseras på tre på varandra följande ting. Detta kallades uppbud och var till för att släktingar som hade förköpsrätt skulle kunna uppmärksamma och eventuellt protestera mot köpet.