Personlastterrängbil 903 “Valpen”

Personlastterrängbil 903 (Pltgb 903), Valpen, är ett personterrängbil som försvaret använt och var en modell av några olika fordon i Volvos L3314- serie. Fordonet är en lätt lastbil eller buss med hög markfrigång. Volvos namn på denna fordonsserie var "Laplander". Smeknamnet kom dock att bli ”valpen”. Fordonen i serien som inte har någon bokstav efter siffra efter ”903” indikerar att modellen är i sitt grundutförande och försedd med tak och sidor tillverkade av presenning spänd över stålbågar. Dörrarna till förarutrymmet är tvådelade. Modellen saknar normalt vinsch. Varianterna 903B, 9033 och 9034 var försedda med heltäckande stålhytt och hela framdörrar. Många av dessa fordon är försedda med mekanisk vinsch kopplad till fördelningsväxellådan. En modell med öppet flak, heltäckande 2-personers hytt och vinsch levererades till bl.a. flygvapnet och marinen och kallades där 902B. Bilden visar personlastterrängbil 903 "Valpen" (Pltgb 903) med tak och sidor av presenning. Artillerimuseet. Bild: Wikipedia. Över 8.000 fordon inom ”903”-fordonsfamiljen levererades till den Svenska försvarsmakten. De togs i tjänst under åren 1963–1964. År 1974 utgick fordonet ur krigsorganisationen, detta i samband med att det ersattes av Terrängbil 11. På grund av det stora antalet levererade fordon samt reservdelar, kom valpen ändå att finnas kvar i Försvarsmakten till slutet av 1990-talet. Åtskilliga såldes ut och kom att brukas som civila fordon när de togs ur tjänst i försvaret. Varianter • Personlastterrängbil 903: Öppen kaross med stålbågar och skyddstak av väv. • Personlastterrängbil 903B: Täckt stålkaross • Pansarvärnspjästerrängbil 9031 (Pvpjtgb 9031): Ram/chassi är i princip lika 903 men med öppen kaross och var till utseendet mycket olik grundmodellen. Den var försedd med 9 cm rekylfri pansarvärnspjäs 1110. 9031 togs fram för att skapa ett rörligt pansarvärn till Infanteribrigad 59. Bilden visar pansarvärnspjästerrängbil 9031 (Pvpjtgb 9031). Bild: Artillerimuseet, ID: ART.200017. • Pansarvärnsrobotterrängbil 9032: Har utskjutningsanordningar för Robotsystem 52. I princip samma utseende som grundmodellen 903 men med en annan typ av kapell. • Radiopersonterrängbil 9033: Version för radiokommunikation byggd på Volvos uppgraderade L3315, skillnaderna på grundfordonet är bland annat 24 volts elsystem med dubbla batterier och extra stor växelströmsgenerator. Radiosambandsutrustningen bestod av någon av modellerna Ra 120/121/122, Ra145, Ra200 eller Ra422. • C202: Under 1970-talet lanserade Volvo åter Valpen/Laplander som ett billigare alternativ till C303 (Tgb11). Huvudsakliga skillnader mot L3314/15 är att C202 har den större B20 motorn, högre växlade fram och bakaxlar, andra säten som ger bättre komfort och annan instrumentering. Fakta: • Besättning 1 • Passagerare 6 • Vikt 1.600 kg (tjänstevikt), 2.250kg (maxvikt) 650 kg (last) • Längd 4,05 m • Bredd 1,65 m • Höjd 2,10 m • Motor Rak 4 cyl. vätskekyld Volvo B18A- motor 48 kW (64 hk) • Växellåda manuell 4-växlad + fördelningsväxellåda • Hastighet 70 km/h (max tillåtet i fredstid), max 33 km/h (lågväxel, terräng) • El-system 12V • Tillverkare AB Volvo • I tjänst 1961-1974 Bilden visar personlastterrängbil 903B (täckt stålkaross) “valpen”. Bild: Museum för rörligt kustartilleri, ID: MRKA.000003..

Terrängbil 11 och 13

Terrängbil 11 (Tgb 11, Volvo C303) och Terrängbil 13 (Tgb 13, Volvo C304), är två terrängbilsversioner som använts inom Försvarsmakten. Vanligtvis kallas de bara 11-bil eller 13-bil. Terrängbil 11 i alla dess versioner är en vidareutveckling av Volvos tidigare personlastterrängbil 903 (Pltgb 903 - valpen). Tgb 11 har två axlar, medan Tgb 13 och Tgb 20 har tre. Fordonen driver normalt sett bara på bakhjulen, men framhjulen kan kopplas in för att få drivning på alla hjulen. För att få så hög markfrigång som möjligt används portalaxlar. Under slutet av 1960-talet planerade Försvarsmakten för en ersättare till Pltgb 903. Arbetet påbörjades 1967. Den nya terrängbilsgenerationen omfattade ett flertal varianter både två och tre axlar. Det planerades även för en fyraxlig variant men den realiserades aldrig. Kvar blev de tvåaxliga fyrhjulsdrivna och treaxliga sexhjulsdrivna varianterna. Varianter: • Terrängbil 11 (C303/4141): Tgb 11 är grundversionen (två axlar) och har varit den vanligast förekommande militära bilen i Försvarsmakten. • Pansarvärnspjästerrängbil 1111 (C303/4151): Den har två axlar och en öppen kaross med fällbar störtbåge. Bilen är avsedd för pansarbekämpning med 9-centimeters Pansarvärnspjäs 1110. Bilden visar Pansarvärnspjästerrängbil 1111 (PvPjTgb 1111). Bild: Wikipedia. • Terrängbil 1112/1113 (C303/4141): Terrängbil 1112/1113 är en radioterrängbil med två axlar som har fem radioanslutningar. I övrigt som standard Tgb 11. • Terrängbil 13 (C304/4143): Terrängbil 13 är mycket lik Tgb 11, skillnaden är att Tgb 13 har två bakaxlar och är en meter längre i bakdelen. • Övriga varianter: Terrängbil 1312 är en radiolänkterrängbil med tre axlar. Har en separat sambandshytt. Terrängbil 1313 är en stabsterrängbil med tre axlar och separat sambandshytt för stridsledning. Terrängbil 1314A/B är en sjukvårdstransportbil med tre axlar och separat extra rymligt sjukvårdsutrymme med plats för 4 stycken bårar och akututrustning. Terrängbil 1315A/B är en ambulans och utrustad med bår för en skadad och möjlighet att ta fyra civilförsvarsbårar. Full medicinsk utrustning (efter militära mått), blåljus och siren. Terrängbil 1321A/B är en batteriplatsbil med tre axlar och plats bakom förarutrymmet för en batteriplatsgrupp tillhörande ett artilleri eller granatkastarförband. Fakta Tgb 11: • Besättning 1 • Passagerare 6 • Vikt 2,4 ton (tom), 3,3 ton (fullastad), 900 kg last • Längd 4,35 m • Bredd 1,9 m • Höjd 2,17 m • Motor Rak 6 cyl. vätskekyld Volvo B30A- motor 86 kW (117 hk) • Hastighet 125 km/h (max i försvarsmakten 70 km/h i fredstid)) • Sek. beväpn: Ksp 58 i lavett på taket • Tillverkare AB Volvo • Producerad 1967 Bilden visar terrängbil 11 (Tgb 11). Bild: Miliseum, ID: MILIF.030527. Fakta Tgb 13: • Besättning 1 • Passagerare 6 • Vikt 2,82 ton (tom), 4,4 ton (fullastad), 1,5 ton last • Längd 5,35 m • Bredd 1,9 m • Höjd 2,17 m • Motor Rak 6 cyl vätskekyld Volvo B30 A motor 86 kW (117 hk) • Hastighet 110 km/h (max i försvarsmakten 70 km/h) • Sek. beväpn: Ksp 58 i lavett på taket • Tillverkare AB Volvo Bilden visar terrängbil 13 (Tgb 13 - tre axlar). Bild: Wikipedia.

Terrängbil 20

Terrängbil 20 (Tgb 20) började serieproducerads 1974 och är ett av många trupptransportfordon inom Försvarsmakten. Vanligtvis kallas den bara 20- bil. I och med försvarsbeslutet 2000 och försvarsbeslutet 2004 kom fordonet att verka som transportfordon i Hemvärnets insatskompanier i södra Sverige. Från 2013 började fordonet ersättas genom att Hemvärnet tillfördes Personbil 8. Terrängbil 20 (C306/4163) är ett fordon med tre axlar och är femväxlad. Bilden visar terrängbil 20 (Tgb 20). Bild: Kulturparken Småland/Smålands museum, ID: REMU0352. Benämningen Terrängbil 20 är en gemensam benämning på de två undermodellerna, Terrängbil 21 och Terrängbil 22. Varianter: • Terrängbil 21 (Tgb 21) är den vanligaste versionen och användes främst av skytteförband i infanteribrigaderna. Fordonets hela bakutrymme är försett med sittplatser för 16 stridsutrustade soldater. Utrymmet kan även konverteras till att ta emot åtta stycken bårar. • Terrängbil 22 (Tgb 22) är en version anpassad till luftvärnsförband. En del av fordonets lastutrymme är konverterat för att kunna lasta luftvärnsrobotmateriel, som till exempel Robotsystem 70 alternativt Robotsystem 90. Fakta: • Besättning Förare + Passagerare • Passagerare 18 soldater alt. 8 bårar • Vikt 3,39 ton, 5,7 ton (fullastad), 2,31 ton last, släpvikt: 350 kg • Längd 6,05 m • Bredd 2,14 m • Höjd 2,8 m • Motor Rak 6 cyl. vätskekyld Volvo B30A- motor 117 hk • Hastighet 70 km/h • Prim. beväpn: 1 x Ksp 58 i lavett på taket • Tillverkare Volvo

Personbil 8

Personbil 8 (Pb 8) eller Grupptransportfordon-Hv är ett grupptransportfordon inom Försvarsmakten, baserad på Mercedes Sprinter 316 men modifierad för att möta de speciella krav som ställs på fordon för militärt bruk. Fordonet är framtaget som grupptransportfordon för Hemvärnet i syfte att ersätta Terrängbil 20, vilken använts av insatskompanier i Hemvärnsbataljoner i södra Sverige. Totalt levererades 400 fordon under åren 2013–2016 till Hemvärnet, inklusive en version med utökat utrymme för samband och ledning. Fordonet har inte samma terrängförmåga som till exempel Terrängbil 20, men är fyrhjulsdrivet, har hög markfrigång och är utrustat med hasplåtar. Det har sittplatser för förare och 8 passagerare, och ett lastutrymme som är anpassat för stridsutrustning och personliga vapen. Bilden visar personbil 8 (Pb 8) eller eller Grupptransportfordon-Hv. Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 1 • Passagerare 8 • Vikt 3.280 kg • Höjd 254 cm • Motor 4-cylindrig miljödiesel 164 hk • Tillverkare Mercedes • Antal 400 • I tjänst 2013 –

Relaterade länkar

• Svenska stridsflygplan • Svenska helikoptrar • Svenska stridsvagnar • Svenska motordrivna örlogsfartyg • Vapen i svenska försvaret • Beredskapsåren 1939 - 1945

Referenslitteratur

• Försvarsmakten • Wikipedia • Digitaltmuseum Överst på sidan

Inledning

Terrängmotorfordon’, är motorfordon som är inrättade huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng. En typ av terrängfordon är terrängbilar. De är oftast utrustade med allhjulsdrift och differentialbroms eller differentialspärr samt av robust konstruktion för körning i terräng. Terrängbilar kännetecknas också ofta av hög markfrigång. Exempel på lätta terrängvagnar är Försvarsmaktens terrängbilar, exempelvis Volvo 903 ”Valpen” och dess efterföljare.

Terrängbilar, Sverige

Nedan listas terrängmotorfordon som använts i den svenska Försvarsmakten under 1900-talet och fram till våra dagar.

Förteckning av terrängfordon

• Terrängpersonbil m/1943 • Radiopersonterrängbil 915 • Personlastterrängbil 903 (valpen) • Terrängbil 11 och 13 • Terrängbil 20 • Personbil 8 • Terrängbil 30 och 40 • Terrängbil 14 och 15 • Terrängbil 16 • Terrängbil 24

Terrängbil 30 och 40

Terrängbil 30/40 (Tgb 30/40) eller Scania SBA 111/111S var en av de vanligaste lastbilstyperna inom Försvarsmakten. De två versionerna (30 och 40) har varit i tjänst inom Försvarsmakten sedan hösten 1975. Bilarna byggdes för att köras i mycket oländig terräng med en frigångshöjd under axlarna på 40 cm. Växellådan utgörs av en 6-stegs automatlåda. Tgb 30 har en vinsch med 60 m vinschlina och 9 tons dragkraft på enkel part. Tgb 40 har en vinsch med 50 m vinschlina och 11 tons dragkraft på enkel part. Tgb 30 och Tgb 40 är lika till 90%. Största skillnaden för Tgb 40 är en hjulaxel mer, längre hjulbas och flak, större lastförmåga samt ett överladdningsaggregat på motorn som ger högre effekt. Försvarsmakten beställde fem versioner av Scania SBA 111 och Scania SBA 111S. Varianter: • Terrängbil 30 (Tgb 30) är 2-axlig och försedd med en 6-cylindrig D11-motor på 220 hk och tillåten last 4,5 ton på väg och i terräng. Scanias beteckning är SBA 111. • Terrängbil 40 (Tgb 40) är en större version med tre axlar för bland annat dragning av artilleripjäser. Den har 300 hk, samma motor som Tgb 30 men försedd med turbo. Scanias beteckning är SBAT 111S. • Terrängbil 45 (Tgb 45) med en lastkapacitet på 8,5 ton -både väg och terräng- är en exportversion av Tgb 40 och har något högre totalvikt. Svenska försvaret beställde 90 exemplar av denna variant. 660 fordon av Tgb 45 har levererats till Indien. • Räddningsterrängbil 4112 (Rtgb 4112) är ett räddningsfordon. Fordonet användes av svenska Flygvapnet för snabbsläckning, räddning samt bärgning och bortforsling av havererade flygplan. Fordonet baserades på modellen SBAT 111S. Totalt tillverkades 50 räddningsfordon, vilka försågs med en kaross med skumsläckningsutrustning. Bilden visar räddningsterrängbil 4112 (Rtgb 4112). Bild: Wikipedia. • Slunga 77 är ett snöröjningsfordon baserad på SBA 111. Totalt tillverkades mellan 80 och 85 fordon av denna typ. Fordon försågs med en dubbelhytt och tre rattar (inne i hytten), vilka var direkt sammankopplade med varandra. Baktill på fordonet kopplades en snöslunga (Rolba- aggregat). Fordonen tillverkades av Kockums i Storuman och levererades under åren 1978-1979. Fakta Tgb 30: • Besättning 1 • Vikt 9 ton • Längd 6,75 m • Bredd 2,49 m • Höjd 3,00 m • Axlar 2 • Motor 6-cylindrig D11 162 kW (220 hk) • Växellåda Trestegad automat + lock-up, hög/låg • Markfrigång 40 cm • Hastighet 90 km/h • Prim. beväpn: Takfäste för ksp • Producerad 1975 - • Tillverkare Scania Bilden visar terrängbil 30 (Tgb 30). Denna Tgb 30 har tjänstgjort vid Södermanlands regemente. Foto: Per- Olof Rosén 1978. Bild: Arsenalen (SRBA), ID: ARSF.001523. Fakta Tgb 40: Besättning 1 Vikt ca 11 ton Längd 7,75 m Bredd 2,49 m Höjd 3,00 m Axlar 3 Motor 6-cylindrig DS11 (överladdad) 221 kW (300 hk) Växellåda Trestegad automat + lock-up, hög/låg Markfrigång 40 cm Hastighet 90 km/h Prim. beväpn: Takfäste för ksp Producerad 1975 - Tillverkare Scania Bilden visar terrängbil 40 (Tgb 40). Foto 1986. Bild: Miliseum, ID. MILIF.031832.

Terrängbil 14 och 15

Terrängbil 14 (Tgb 14), Terrängbil 15 (Tgb 15) och Flygunderhållsbil (FUHBIL) är en serie av terrängbilsversioner från Mercedes-Benz som används av Försvarsmakten. Modellerna är baserade på den militära versionen Geländewagen 461 (eller Mercedes-Benz G-klass). Redan i början av 1990-talet började flottans markorganisation använda sig av Mercedes Geländewagen. Det fanns även ett behov av tjänstefordon för svenska utlandsstyrkan som införskaffades från Mercedes-Benz. De första fordonen som användes var dock civila fordon som inte var anpassade för de svenska förhållandena. Fordonet kom att benämnas som Personterrängbil 5 (Ptgb 5) och var baserads på modellerna MB 290/T (1994) MB 290GD (2000) och MB 270 CDI (2005). I början av 2011 ingick Försvarets materielverk (FMV) ett ramavtal med Daimler AG. Avtalet omfattade en inledande beställning på 105 Mercedes Geländewagen 300 CDI med tillhörande underhållssystem. Med beställningen påbörjades därmed processen med att ersätta terrängbil 11/13 och terrängbil 20. År 2013 gjordes ett avrop på 535 lätta patrullbilar av olika versioner. Därmed kom samtidigt fordonssystemet att benämnas Terrängbil 14 (Tgb 14) och Terrängbil 15 (Tgb 15). År 2017 levererades ytterligare 50 terrängbilar till Försvarsmakten. Terrängbil 14 är beteckningen på modellen med fyrhjulsdrift (4x4), medan systermodellen Terrängbil 15 bland annat skiljer sig åt genom sexhjulsdrift (6x6, treaxlad). I början av 2020 meddelade FMV att man ingått ett avtal med Mercedes-Benz AG om ytterligare 90 fordon av typen Terrängbil 15. Dessa levererades åren 2020–2022 och används som klargöringsfordon i flygvapnet och är fördelade på stridsflygkompanierna och helikopterskvadronerna har förkortningen FUHBIL FPL för flygplan respektive FUBIL HKP för helikopter. Fordonet ersätter därmed flygvapnets tidigare klargöringsfordon, Klargöringsbil 9711/9712, även känd som "Dallas". Terrängbil 14 finns både i pansrat och opansrat utförande, har en sexcylindrig motor på 184 hästkrafter, och driver på alla fyra hjul. Den drivs på diesel och klarar att köra i cirka 60 centimeter djupt vatten och väger cirka 2,1 ton opansrat utan extra utrustning. Den skalskyddade versionen väger cirka 1,5 ton extra. Terrängbil 15 har hytt med plats för fyra soldater plus ett 2,17 m långt flak. Den har en sexcylindrig motor på 184 hästkrafter och väger cirka 4,4 ton. Versioner: • Tgb 141A/T (M5138-141011). Fyrhjulsdrivet (4x4) fordon utan skalskydd. • Tgb 1411 SPS/T (M5138-141111) Min- och splitterskyddat fyrhjulsdrivet (4x4) fordon • Tgb 152T (M5138-152011). Sexhjulsdrivet (6x6) fordon utan skalskydd. • Tgb 1511. Prototyp som fjärrspaningsterrängbil (6x6), endast en beställd. • Tgb 1522T (M5138-152211). Min- och splitterskyddat sexhjulsdrivet (6x6) fordon. Terrängbil 152 6x6 har en kort hytt och en flakpåbyggnad baktill. Modellen har taklucka och vapenintegration på taket. • FUHBIL FPL (M5190-972111). Min- och splitterskyddat sexhjulsdrivet (6x6) fordon • FUHBIL HKP (M5190-972211). Min- och splitterskyddat sexhjulsdrivet (6x6) fordon Fakta Tgb 14: • Besättning 2 • Passagerare 3 • Vikt 2,1 ton (opansrat), skalskyddad 1,5 ton extra • Motor V6 (rak) 184 hk (135 kW), diesel • Drivning 4-hjulsdrift • Tillverkare Mercedes-Benz • Antal 435 • I tjänst 2011 - Bilden visar Terrängbil 14 (Tgb 14). Bild: Wikipedia. Fakta Tgb 15: • Besättning 2 • Passagerare 3 • Vikt 4.420 kg • Längd 635 cm • Bredd 215 cm • Höjd 240 cm • Motor V6 (rak) 184 hk (135 kW) • Växellåda 5-växlad automatlåda • Drivning 6-hjulsdrift • Markfrigång 26 cm • Lastkapacitet 2080 kg (2,17 m lång flak) • Tillverkare Mercedes-Benz • Antal 151 • I tjänst 2017 - Bilden visar Terrängbil 15 (Tgb 15). Foto: Tommy Gripenstam. Bild: Försvarsmakten.

Terrängbil 16 (Galten)

Terrängbil 16 (Tgb 16) är ett sydafrikanskt fyrhjulsdrivet terrängfordon producerad av BAE Systems. Tgb 16 är en vidareutvecklad vintervariant av RG-32 "Scout" kallad RG-32M har tagits fram för Sveriges försvarsmakt, här betecknad Terrängbil 16 (tgb 16) "Galten" i Sverige. 380 st Tgb 16 levererades mellan 2006 och 2013 till det svenska försvaret och används främst för trupptransport. Terrängbil 16 uppfyller mycket höga krav när det gäller min- och splitterskydd. Den kraftiga sex- cylindriga motorn gör att bilen klarar att ta sig uppför motlut på 60 procent. Konstruktionen klarar även 40 procents sidolutning. Växellådan består av en 5-stegs automatlåda och en fördelningslåda med hög och låg växel. Detta medför att fordonet kan framföras med fyrhjulsdrift eller bakhjulsdrift. Motorn är en rak 6-cyl diesel från österrikiska Steyr-Daimler-Puch på 181 Hk (i strid kan avgasreningen kopplas ur, då ökar effekten till 215 hk). Galten har köpts in i 4 delserier med olika modifikationer, DS1, DS2, DS3 och DS4. Terrängbil 16 har även gått under beteckningarna Personterrängbil 6 och RG 32. Bilden visar Terrängbil 16 (Tgb 16). Bild: Wikipedia. Fakta: • Besättning 1 • Passagerare 4 • Vikt 6,92 ton • Längd 5,32 m • Bredd 2,21 m • Höjd 2,8 m • Motor Rak 6-cyl turbodiesel, cylindervolym 3,2 liter 183,6 hk • Hastighet 120 km/h • Prim. beväpn: 1 × taklavett, tornkrans eller Vapenstation 01 med 5,56 mm ksp 90, 7,62 mm ksp 58, 12,7 mm ksp 88, 40 mm grsp 92) • Antal, Sverige 380 • I bruk, Sverige 2006 - Bilden visar Terrängbil 16 (Tgb 16). Foto: Nicklas Ehlén. Bild: Försvarsmakten.

Terrängpersonbil m/1943 (Tgpb m/43) – Volvo

TPV

Terrängpersonbil m/1943 – Volvo TPV var en terränggående personbil tillverkad av Volvo för den svenska Krigsmakten. Konstruktör var Måns Hartelius. I Armén tilldelades fordonet beteckningen Terrängpersonbil m/43 (Tgpbil m/43). Under andra världskriget var behovet av fordon stort inom Krigsmakten. I början var man hänvisad till civila personbilar och lastbilar som man kamouflagemålade. Dessa hade dock ingen terrängframkomlighet och alltför litet utrymme för radioutrustningen. Försvarsmakten var i behov av en stabs- och radiobil med god terrängframkomlighet, gärna 4-hjulsdriven. För att korta utvecklingstiden för fordonet använde man i möjligaste mån befintliga delar. Genom att ta en befintlig personbilskaross och sätta den på en modifierad lätt lastbilsram samt tillföra större hjul och fyrhjulsdrift, konstruerade man en terrängbil. Karossen, även den modifierad, samt motorn kom från Volvo PV800-serien, dvs PV 801 och 802 som var välkända taxibilar med smeknamnet ”Droskan”. Axlarna och en fyrväxlad osynkroniserad växellåda hämtades från den lätta lastbilsserien Volvo LV101 (”spetsnosen”). Genom att förse lastvagnsaxeln (bakaxeln) med en styrknut fick man en framaxel som drevs via en fördelningsväxellåda. Fördelningslådan var en nykonstruktion. Bilen tillverkades mellan 1944 och 1946 i 210 exemplar. Från 1950-talet fick fordonet beteckningen Rradioterrängpersonbil 911 25W (ratgpbil 911 25W). Bilden visar Terrängpersonbil m/1943 (Tgpb m/43) – Volvo TPV. Foto Hans Högman, 2016, Arsenalens fordonsmuseum. Fakta: • Besättning 1 + 1 radiooperatör • Längd 480 cm • Bredd 180 cm • Höjd 195 cm • Vikt 2.340 kg • Motor rak 6-cyl radmotor (3670 cm3), 84 hk • Växellåda typ E9, 4-växlad manuell, osynkroniserad samt fördelningslåda 2/4 hjulsdrift • Tillverkare AB Volvo • Volvos beteckn. TPV • Tillverkning 1944–1946 • Antal 210 Bilden visar Terrängpersonbil m/1943 (Tgpb m/43) – Volvo TPV. Denna version är Radioterrängpersonbil 911. Bild: Armémuseum, ID: AM.004597.

Radiopersonterrängbil 915

Under 1950-talet tillverkade Volvo en efterträdare till Tgpb m/43 (TPV) åt krigsmakten, kallad TP21 (Terrängpersonvagn 21) eller Radiopersonterrängbil 915 (Raptgb 915) som den kallades av Försvarsmakten. Terrängpersonvagn TP21 tillverkades mellan 1953–1958 i 720 exemplar. Den gick ursprungligen under smeknamnet "Terrängsuggan", baserat på smeknamnet "Suggan" för Volvos taximodell PV800, på vilken den militariserade versionen Volvo TP 21 baserades. TP 21 utvecklades av Måns Hartelius på Volvo som en ersättare till den äldre Volvo TPV (Tgpb m/43) och användes som stabs- och sambandsfordon med i huvudsak radiomodellerna Ra 121/122 och Ra 422 som sambandsmedel. De sista fordonen fanns kvar i tjänst inom Armén fram till 1980-talet, för att lära nya förare av Stridsvagn 101/102 Centurion att köra med osynkroniserad växellåda. Bilden visar Radiopersonterrängbil 915 (Raptgb 915) - Volvo TP21. Årsmodell 1956. Bild: Armémuseum, ID: AM.006317. Fakta: • Besättning 1 • Passagerare 4 • Vikt 2,85 ton • Längd 4,70 m • Bredd 1,90 m • Höjd 2,15 m • Motor Volvo ED Rak 6-cyl (Bensin), cylindervolym 3,67 liter 90 hk • Lastkapacitet 500 kg • Upphängning 4×4 hjul • Markfrigång 0,25 m • Hastighet 90 km/h • Tillverkare AB Volvo • Volvos beteckn. TP21 • Tillverkning 1953–1958 • Antal 720 Bilden visar Radiopersonterrängbil 915 (Raptgb 915) - Volvo TP21. Årsmodell 1957. Bild: Artillerimuseet, ID: ART.200010.

Terrängbil 24 “SISU GTP”

Terrängbil 24 (TGB24) är ett ballistiskt skyddat 4- hjulsdrivet fordon med en totalvikt på 16,5 ton. De har ett gemensamt baschassi där man kan byta ut moduler och på så sätt skapa nya varianter. Tgb24 är av typen GTP från finska leverantören Sisu Oy. Fordonen har anskaffats tillsammans med Finland under ett gemensamt ramavtal. De består dels av en trupptransportvariant, APC, med plats för totalt tio personer, och dels av en variant med dubbelhytt med flak och kapell med plats för totalt fem personer. Totalt har Sverige och Finland beställt över 260 fordon där bland annat varianter som enkelhytt, luftvärn, ledning, sjukvård och indikeringsfordon också kommer att levereras till Försvarsmakten. Försvarets materielverk (FMV) mottog den första leveransen av fordonet i augusti 2024, vilka fordon levererades till Försvarsmakten under hösten 2024. Bilden visar Terrängbil 24 (TGB24) - trupptransportmodellen (APC). Foto: SISU AUTO. I slutet av november 2025 meddelade svenska FMV att man tillsammans med den finska Försvarsmakten beställt över 300 terrängbilar av modell Sisu GTP, dvs TGB24. Detta är en utökning av antalet fordon till den tidigare lagda beställningen av TGB24 och dessa levereras inom samma tidsperiod som den ursprungliga ordern. Totalt har Sverige och Finland beställt över 600 fordon. Varianter: • Trupptransportvariant, APC, med plats 2 + 8 personer • Variant med dubbelhytt och flak med kapell och plats för 2 + 3 personer Fakta: • Besättning 2 (basbemanning), 2+2 eller 2+3 (spaning), 2+8 (trupptransport, APC) • Vikt 16,5 ton • Längd 6,0 m • Bredd 2,5 m • Höjd 2,55 m • Pansar STANAG 4569 Level 1 • Motor Rak 6-cyl turbodiesel 308 hk • Hastighet 110 km/h • Drivning 4-hjulsdrift • Markfrigång 0,4 m • Prim. beväpn: 7,62 mm/12,7mm kulspruta, fjärrstyrd vapenstation • Tillverkare Sisu Auto • I tjänst, Sve 2024 - Bilden visar Terrängbil 24 (TGB24) - flakmodellen. Foto: SISU AUTO.