Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2021-05-23

Om svenska regementenas ordningsnummer

1634 års regeringsform

Gustav II Adolf moderniserade både taktiskt och organisatoriskt den svenska krigsmakten på 1620-talet. Det är nu vi får alla landskapsregementena. Denna indelning godkändes senare i 1634-års regeringsform. Inom Sveriges egentliga gränser skulle rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland). Regementena rangordnades i ståndsordning. I infanteriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning:

Relaterade länkar

Förbandsnummer Svenska regementen Truppslagstecken Förbandstecken Svenska Arméns uniformer Indelningsverket

Källor

Svenska försvarets hemsida: http://www.forsvarsmakten.se/sv/ Svenska arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993 Från Brunkeberg till Nordanvind, 500 år med svenskt infanteri av Bertil Nelsson, 1993 Wikipedia Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
English

Om de svenska regementenas ordningsnummer

Innehåll denna sida:
I kavalleriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning:

Nya ordningsnummer 1816

Den rangordning mellan regementena som fastställdes i 1634 års regeringsform blev något skev med många luckor efter förlusten av Finland efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementena i Finland upplöstes. Det fanns därmed ett behov med att skapa ett nytt system för att rangordna regementena. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem. Genom en generalorder från den 26 mars 1816 tillfördes de svenska regementena nya officiella ordningsnummer. Det nya numreringssystemet infördes dock enbart vid infanteriet och kavalleriet. Först 1830 infördes det även vid artilleriet. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet. I numreringssystemet tog man ingen hänsyn till truppslag i regementsbeteckningarna. Exempelvis fick Södermanlands regemente (infanteri) ordningsnummer 10 och blev därmed ”№ 10 Södermanlands regemente”. Upplands regemente (infanteri) fick ordningsnummer 8 och blev därmed ”№ 8 Upplands regemente”. Göta artilleriregemente blev ”№ 2 Göta artilleriregemente” medan Skånska husarregementet (kavalleri) blev ”№ 5 Skånska husarregementet”.

Justering av numreringssystemet 1914

I samband med 1914 års härordning justerades år 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. Justeringen av numreringsbeteckningarna gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan de olika truppslagen. Detta med anledning av att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår (infanteri) och № 3 Livregementets husarkår (kavalleri) kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att de båda förbanden i fråga tillhörde skilda truppslag. För infanteriet innebar det att alla infanteriregementet fick bokstaven ”I” före själva nummerbeteckningen, där ”I” står för infanteriet. För Södermanlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 10, där I som sagt står för infanteriet. Motsvarande truppslagskod för kavalleriet blev ”K” och ”A” för artilleriet, etc. Exempelvis fick Skånska husarregementet beteckningen K 5 och Göta artilleriregemente A 2.

Nya justeringar av numren 1927

Vid mitten av 1920-talet drabbades Sverige av stora nedskärningar av försvaret och många regementen lades ned. Detta medförde åter en justering av regementenas ordningsnummer (förbandsnummer). Ett av de regementen som lades ned var Kalmar regemente (I 21). Västernorrlands regemente hade före 1927 beteckningen I 28. I samband med justeringen 1927 får nu Västernorrlands regemente beteckningen I 21, dvs Kalmar regementes tidigare förbandsnummer. Under 1940-talet får vi nya truppslag som Pansartrupperna (P) och Luftvärnet (Lv). Några regementen omorganiserades då till pansarregementen och får därmed nya beteckningar. Södermanlands regemente var ett infanteriregemente med beteckningen (I 10) fram till 1942 då det blev ett pansarregemente med beteckningen P 3. År 1957 blir det åter ett infanteriregemente och återtar sin gamla beteckning I 10. År 1963 blir regementet igen ett pansarregemente men nu med beteckningen P 10. Så, ett regementes förbandsbeteckning kan ha varierat en hel del, både vad avser förbandsnummer liksom truppslagsbeteckning. Se vidare Svenska militära enheters förbandsnummer Vad som ytterligare komplicerar är att ett och samma regemente kan ha haft olika namn under århundradena. Om vi tar Upplands ryttare som exempel: Regementet sattes upp år 1626 som Upplands ryttare, år 1667 fick de namnet Livregementet till häst, år 1791 Livregementsbrigadens kyrassiärkår, 1796 Livregementets kyrassiärkår, 1815 Livregementet dragonkår, 1893 Livregementets dragoner ( K2). År 1927 drogs regementet in då Livgardet till häst (K1) och Livregementets dragoner (K2) slås samman och bildar Livregementet till häst (K1). Se vidare Svenska regementen
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2021-05-23

Om svenska regementenas

ordningsnummer

1634 års regeringsform

Gustav II Adolf moderniserade både taktiskt och organisatoriskt den svenska krigsmakten på 1620- talet. Det är nu vi får alla landskapsregementena. Denna indelning godkändes senare i 1634-års regeringsform. Inom Sveriges egentliga gränser skulle rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland). Regementena rangordnades i ståndsordning. I infanteriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning:

Relaterade länkar

Förbandsnummer Svenska regementen Truppslagstecken Förbandstecken Svenska Arméns uniformer Indelningsverket

Källor

Svenska försvarets hemsida: http://www.forsvarsmakten.se/sv/ Svenska arméns förband, skolor och staber, Björn Holmberg, 1993 Från Brunkeberg till Nordanvind, 500 år med svenskt infanteri av Bertil Nelsson, 1993 Wikipedia Överst på sidan
English

Om svenska regementenas

ordningsnummer

I kavalleriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning:

Nya ordningsnummer 1816

Den rangordning mellan regementena som fastställdes i 1634 års regeringsform blev något skev med många luckor efter förlusten av Finland efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 Finland tillföll Ryssland och de svenska regementena i Finland upplöstes. Det fanns därmed ett behov med att skapa ett nytt system för att rangordna regementena. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem. Genom en generalorder från den 26 mars 1816 tillfördes de svenska regementena nya officiella ordningsnummer. Det nya numreringssystemet infördes dock enbart vid infanteriet och kavalleriet. Först 1830 infördes det även vid artilleriet. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet. I numreringssystemet tog man ingen hänsyn till truppslag i regementsbeteckningarna. Exempelvis fick Södermanlands regemente (infanteri) ordningsnummer 10 och blev därmed ”№ 10 Södermanlands regemente”. Upplands regemente (infanteri) fick ordningsnummer 8 och blev därmed № 8 Upplands regemente”. Göta artilleriregemente blev ”№ 2 Göta artilleriregemente” medan Skånska husarregementet (kavalleri) blev ”№ 5 Skånska husarregementet”.

Justering av numreringssystemet 1914

I samband med 1914 års härordning justerades år 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. Justeringen av numreringsbeteckningarna gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan de olika truppslagen. Detta med anledning av att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår (infanteri) och № 3 Livregementets husarkår (kavalleri) kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att de båda förbanden i fråga tillhörde skilda truppslag. För infanteriet innebar det att alla infanteriregementet fick bokstaven ”I” före själva nummerbeteckningen, där ”I” står för infanteriet. För Södermanlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 10, där I som sagt står för infanteriet. Motsvarande truppslagskod för kavalleriet blev ”K och ”A” för artilleriet, etc. Exempelvis fick Skånska husarregementet beteckningen K 5 och Göta artilleriregemente A 2.

Nya justeringar av numren 1927

Vid mitten av 1920-talet drabbades Sverige av stora nedskärningar av försvaret och många regementen lades ned. Detta medförde åter en justering av regementenas ordningsnummer (förbandsnummer). Ett av de regementen som lades ned var Kalmar regemente (I 21). Västernorrlands regemente hade före 1927 beteckningen I 28. I samband med justeringen 1927 får nu Västernorrlands regemente beteckningen I 21, dvs Kalmar regementes tidigare förbandsnummer. Under 1940-talet får vi nya truppslag som Pansartrupperna (P) och Luftvärnet (Lv). Några regementen omorganiserades då till pansarregementen och får därmed nya beteckningar. Södermanlands regemente var ett infanteriregemente med beteckningen (I 10) fram till 1942 då det blev ett pansarregemente med beteckningen P 3. År 1957 blir det åter ett infanteriregemente och återtar sin gamla beteckning I 10. År 1963 blir regementet igen ett pansarregemente men nu med beteckningen P 10. Så, ett regementes förbandsbeteckning kan ha varierat en hel del, både vad avser förbandsnummer liksom truppslagsbeteckning. Se vidare Svenska militära enheters förbandsnummer Vad som ytterligare komplicerar är att ett och samma regemente kan ha haft olika namn under århundradena. Om vi tar Upplands ryttare som exempel: Regementet sattes upp år 1626 som Upplands ryttare, år 1667 fick de namnet Livregementet till häst, år 1791 Livregementsbrigadens kyrassiärkår, 1796 Livregementets kyrassiärkår, 1815 Livregementet dragonkår, 1893 Livregementets dragoner ( K2). År 1927 drogs regementet in då Livgardet till häst (K1) och Livregementets dragoner (K2) slås samman och bildar Livregementet till häst (K1). Se vidare Svenska regementen