Copyright © Hans Högman 2021-05-23
Om svenska regementenas
ordningsnummer
1634 års regeringsform
Gustav II Adolf moderniserade både taktiskt och
organisatoriskt den svenska krigsmakten på 1620-
talet. Det är nu vi får alla landskapsregementena.
Denna indelning godkändes senare i 1634-års
regeringsform. Inom Sveriges egentliga gränser skulle
rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i
Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i
Finland). Regementena rangordnades i ståndsordning.
I infanteriet fanns följande svenska och finländska
regementen, upptagna i ståndordning:
English
Om svenska regementenas
ordningsnummer
I kavalleriet fanns följande svenska och finländska
regementen, upptagna i ståndordning:
Nya ordningsnummer 1816
Den rangordning mellan regementena som
fastställdes i 1634 års regeringsform blev något skev
med många luckor efter förlusten av Finland efter
freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 då
Finland tillföll Ryssland och de svenska regementena i
Finland upplöstes.
Det fanns därmed ett behov med att skapa ett nytt
system för att rangordna regementena.
Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett
nytt numreringssystem. Genom en generalorder
från den 26 mars 1816 tillfördes de svenska
regementena nya officiella ordningsnummer.
Det nya numreringssystemet infördes dock enbart vid
infanteriet och kavalleriet. Först 1830 infördes det
även vid artilleriet.
Till grund för numreringen låg inte bara ett
regementes status, utan också de svenska
landskapens inbördes ordning, samt att Svealand,
Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta
ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna".
Dessa nummer hade dock ingenting med
rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av
gamla förteckningar där infanteri- och
kavalleriförband är blandade just med hänsyn till
rang och värdighet.
I numreringssystemet tog man ingen hänsyn till
truppslag i regementsbeteckningarna.
Exempelvis fick Södermanlands regemente (infanteri)
ordningsnummer 10 och blev därmed ”№ 10
Södermanlands regemente”. Upplands regemente
(infanteri) fick ordningsnummer 8 och blev därmed
”№ 8 Upplands regemente”. Göta artilleriregemente
blev ”№ 2 Göta artilleriregemente” medan Skånska
husarregementet (kavalleri) blev ”№ 5 Skånska
husarregementet”.
Justering av numreringssystemet 1914
I samband med 1914 års härordning justerades år
1914 samtliga ordningsnummer inom armén.
Justeringen av numreringsbeteckningarna gjordes för
att särskilja regementen och kårer mellan de olika
truppslagen. Detta med anledning av att namn och
nummer som till exempel № 3 Livregementets
grenadjärkår (infanteri) och № 3 Livregementets
husarkår (kavalleri) kunde förefalla egendomliga för
den som inte kände till att de båda förbanden i fråga
tillhörde skilda truppslag.
För infanteriet innebar det att alla
infanteriregementet fick bokstaven ”I” före själva
nummerbeteckningen, där ”I” står för infanteriet.
För Södermanlands regemente innebar det att
regementet blev tilldelad beteckningen I 10, där I som
sagt står för infanteriet.
Motsvarande truppslagskod för kavalleriet blev ”K”
och ”A” för artilleriet, etc. Exempelvis fick Skånska
husarregementet beteckningen K 5 och Göta
artilleriregemente A 2.
Nya justeringar av numren 1927
Vid mitten av 1920-talet drabbades Sverige av stora
nedskärningar av försvaret och många regementen
lades ned. Detta medförde åter en justering av
regementenas ordningsnummer (förbandsnummer).
Ett av de regementen som lades ned var Kalmar
regemente (I 21). Västernorrlands regemente hade
före 1927 beteckningen I 28. I samband med
justeringen 1927 får nu Västernorrlands regemente
beteckningen I 21, dvs Kalmar regementes tidigare
förbandsnummer.
Under 1940-talet får vi nya truppslag som
Pansartrupperna (P) och Luftvärnet (Lv). Några
regementen omorganiserades då till
pansarregementen och får därmed nya beteckningar.
Södermanlands regemente var ett
infanteriregemente med beteckningen (I 10) fram till
1942 då det blev ett pansarregemente med
beteckningen P 3. År 1957 blir det åter ett
infanteriregemente och återtar sin gamla beteckning I
10. År 1963 blir regementet igen ett pansarregemente
men nu med beteckningen P 10.
Så, ett regementes förbandsbeteckning kan ha
varierat en hel del, både vad avser förbandsnummer
liksom truppslagsbeteckning.
Se vidare Svenska militära enheters förbandsnummer
Vad som ytterligare komplicerar är att ett och samma
regemente kan ha haft olika namn under
århundradena.
Om vi tar Upplands ryttare som exempel:
Regementet sattes upp år 1626 som Upplands
ryttare, år 1667 fick de namnet Livregementet till
häst, år 1791 Livregementsbrigadens kyrassiärkår,
1796 Livregementets kyrassiärkår, 1815
Livregementet dragonkår, 1893 Livregementets
dragoner ( K2). År 1927 drogs regementet in då
Livgardet till häst (K1) och Livregementets dragoner
(K2) slås samman och bildar Livregementet till häst
(K1).
Se vidare Svenska regementen