Copyright © Hans Högman 2022-06-20
NATO - North Atlantic
Treaty Organization
NATO
NATO (North Atlantic Treaty
Organization), även kallad
Atlantpakten, är en
mellanstatlig militär allians
mellan 32 stater i Europa och
Nordamerika.
Natos syfte är att arbeta för
och säkerställa fred och
säkerhet i medlemsstaterna.
Samarbetet regleras genom nordatlantiska fördraget
som undertecknades den 4 april 1949 och trädde i
kraft den 24 augusti 1949. Alliansen bestod då av de
12 länder som undertecknat och ratificerat
fördraget: USA, Belgien, Danmark, Frankrike, Island,
Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Portugal och Storbritannien. År 1951 byggdes
militärorganisationen Nato upp. Natos förste
generalsekreterare Lord Ismay. Natos högkvarter
ligger i Bryssel, Belgien.
Bilden ovan visar NATOS flagga.
Grunderna för militäralliansen regleras av
nordatlantiska fördragets inledning och 14 artiklar.
Kärnan i föredraget är den kollektiva
försvarsklausulen i artikel 5 i fördraget, som
föreskriver att ett väpnat angrepp på någon av
medlemsstaterna i Europa eller Nordamerika ska
betraktas som ett angrepp mot dem alla och att en
attackerad medlemsstat följaktligen ska bistås av
övriga medlemmar. Fördraget beskriver också
principerna för ratificering, inträde, utträde, bildandet
av Nordatlantiska rådet samt stöd vid övriga hot mot
medlemsstaternas säkerhet.
År 1952 anslöt sig Grekland och Turkiet till alliansen.
Västtysklands erkändes som suverän stat och inträde i
Nato 1955. Spanien inträdde i Nato 1982.
Polen, Tjeckien och Ungern blev i mars 1999 de första
östeuropeiska Natomedlemmarna. År 2004 gick
Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien,
Slovakien och Slovenien med i Nato.
Så, 1999 respektive 2004 välkomnades tio nya
medlemmar, varav tre hade varit en del av
Sovjetunionen och ytterligare sex hade varit en del av
Warszawapakten. Albanien och Kroatien blev
medlemmar 2009 och Montenegro 2017,
Nordmakedionen 2020.
År 2023 blev Finland det 31:a medlemslandet i Nato
och Sverige dess 32:a land 2024.
Namn och språk
Nato har två officiella spårk, engelska och franska.
NATO (North Atlantic Treaty Organization) är alliansens
engelska namn medan OTAN (Organisation du traité
de l’Atlantique nord) är dess franska namn.
Nato:s organisation
Nato är ett multilateralt samarbete vars organisation
styrs av en politisk och militär ledningsstruktur. Dess
militära resurser består nästan uteslutande av
medlemsländernas egna försvarsmakter. Endast ett
mindre antal AWACS-flygplan tillhör själva Nato-
organisationen. Organisationen omfattar ungefär 4
000 civila tjänstemän och drygt 8 000 stabsofficerare.
Politisk ledningsstruktur
Nordatlantiska rådet (North-Atlantic Council, NAC) är
Natos högsta beslutande organ. Rådet fattar beslut i
viktiga politiska frågor och övergripande
försvarsplanering. Besluten kräver enighet, vilket ger
samtliga medlemmar vetorätt.
Arbetet i Nordatlantiska rådet leds av Natos
generalsekreterare som i sitt arbete
understöds av en stab. Ytterligare två
viktiga civila organ är direkt kopplade
till rådet.
Bilden visar Nato:s nuvarande (maj
2024) generalsekreterare, Jens
Stoltenberg.
Försvarsplaneringskommittén (Defence Planning
Committe, DPC) har ett särskilt ansvar för den
gemensamma försvarsplaneringen.
Kärnvapenplaneringsgruppen (Nuclear Planning
Group, NPG) bildades 1967 för att ge
medlemsländerna större inflytande över
kärnvapenhanteringen och utplacering av kärnvapen.
Nato har inga egna kärnvapen utan majoriteten av
alliansens stridsspetsar tillhör USA, medan en mindre
andel tillhör Frankrike och Storbritannien.
Natos parlamentariska församling (NATO
Parliamentary Assembly, NATO PA) är ett organ som
sätter upp övergripande strategiska mål för Nato och
som sammanträder vid två tillfällen per år. NATO PA
samverkar direkt med de parlamentariska
strukturerna i de nationella regeringarna i de
medlemsländer som utser permanenta medlemmar
eller ambassadörer till NATO.
Militär ledningsstruktur
Militärkommittén (Military Committee, MC) är Natos
högsta militära organ, men är underordnad och har
en rådgivande funktion gentemot Nordatlantiska
rådet. Medlemsländerna företräds löpande av
förordnade militärer och mer sällan av sina
överbefälhavare.
Kommittén och dess ordförande biträds av
Internationella militära staben (International
Military Staff, IMS) som består av personal från
samtliga medlemsstater. Utöver det rådgivande
uppdraget ansvarar Militärkommittén för Natos två
strategiska kommandon: Allied Command
Operations (ACO) och Allied Command
Transformation (ACT).
Det operativa befälet över ACO innehas av Supreme
Allied Commander Europe (SACEUR), som av sed
alltid är en amerikansk general eller amiral som
utanför Nato för befäl över United States European
Command. Denne har i rollen som SACEUR sitt
högkvarter för Allied Command Operations (ACO)
förlagt till Supreme Headquarters Allied Powers
Europe (SHAPE) som är beläget utanför Mons i
Belgien.
NATO:s medlemsländer 2024
Natos tre operativa högkvarter
Nato militära verksamhet leds från tre operativa
högkvarter: Norfolk (USA), Brunssum
(Nederländerna) och Neapel (Italien).
1.
Norfolk har ansvar för försvarsplanering och
insatser i Nordatlanten och dess tillhörande
landområdet och nu även Skandinavien.
2.
Militärkommandot i Brunssum har ansvar för
försvarsplaneringen och insatser i Tyskland, Polen
och Baltikum
3.
Kommandot i Neapel har motsvarande ansvar för
södra Europa.
Samtliga tre militärkommandon samarbetar nära
varandra och de styrs som en helhet av Natos militära
ledning.
Efter att Sverige gått med i Nato i mars 2024 har det
förts diskussioner i Nato om Sverige ska höra till
Natos militärkommando i Norfolk i USA eller
Brunssum i Nederländerna.
Den 9 juli 2024 meddelas att Sverige ska tillhöra
Natos kommando i USA. Men vid denna tidpunkt är
det inte fastlagt exakt var gränsen mellan Norfolk-
kommandot och nederländska kommandot kommer
att gå. Gränsen kan komma att dras längs svenska
östkusten. Därmed skulle Gotland (liksom Åland och
Bornholm) hamna under militärkommandot i
Nederländerna.
Alla nordiska länderna kommer nu att tillhöra samma
kommando, Norfolk i Nordamerika, vilket är bra för
det nordiska försvarssamarbetet.
Natos generalsekreterare
Natos högsta chef och ordförande i Nordatlantiska
rådet är Generalsekreteraren. Generalsekreteraren
är Natos högsta befattning och fungerar som
försvarsalliansens främsta representant och
talesperson.
Natos förste generalsekreterare britten Hastings
Ismay (1952 - 1957).
Jens Stoltenberg 2014 - 2024
Norrmannen Jens Stoltenberg (f. 1959) var
generalsekreterare när Sverige och Finland ansökte
om medlemskap i Nato. Han tillträdde som Natos
generalsekreterare den 1 oktober 2014. Han
efterträdare då den dåvarande generalsekreteraren,
dansken Anders Fogh Rasmussen (GS 2009 - 2014).
Stoltenbergs förordnande förlängdes 2018 och han
verkar som organisationens
generalsekreterare fram till 1 oktober
2024.
Jens Stoltenberg var Norges
statsminister fram till 2013.
Bilden visar Jens Stoltenberg, Nato:s
generalsekreterare 2014 - 2024.
Mark Rutte 2024 -
Den 26 juni 2024 valdes holländaren Mark Rutte (f.
1967) som ny generalsekreterare i NATO. Samtliga
ledare för NATO:s 32 medlemsländer ställde sig
bakom Mark Rutte, vilket krävdes för att han skulle bli
godkänd till jobbet.
Han tillträder officiellt som generalsekreterare den 1
oktober 2024. Han efterträder då Jens
Stoltenberg.
Rutte har sedan 2010 varit
Nederländernas premiärminister, men
lämnade det uppdraget i juni 2024.
Bilden visar Mark Rutte, Natos
generalsekreterare från 1 oktober 2024.
