Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-09-02

Statistik och sammanställningar

Svenska regementen

Nedanstående tabell visar från vilka regementen som de svenska yrkesmilitärerna kom ifrån.

Dansk-tyska kriget 1864

Innehåll denna sida:

Källreferenser

1. Berättelser från 1864-års danska krig samt om deri deltagande svenska, norska och finska frivilliga. A. W. Möller, 1865. 2. Svenske statsborgare i krigen 1864. Robert Lemming, Århus, 1996. 3. Organiserandet av svenska frivilliga till Danmark 1848-50 och 1864 vid de dansk-tyska krigen; Uppsats vid Försvarshögskolans Chefsutbildning 1998, LHU 19 100:6126. Mikael Boox, 1998. 4. Svenska frivilliga. Lars Ericsson, 1996
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Av ovanstående tabell framgår att de flesta svenska frivilliga yrkesmilitärerna kom från Livgardet till häst, därefter följt av Göta artilleriregemente och Närkes regemente.

Danska regementen

Nedanstående tabell visar vilka danska regementen som de svenska frivilliga tjänstgjorde i.
De allra flesta av de svenska frivilliga tjänstgjorde vid Strövkåren. Även vid 1:a, 10:e, 17:e och 18:e infanteriregementena fanns många svenskar. I Danska arméns överkommando tjänstgjorde major P. Rosenkrantz. Här tjänstgjorde även Premierlöjtnant H. Rabb innan han överfördes till Strövkåren.

Danska militära grader

De svenska frivilliga hade följande militära grader i den danska försvarsmakten:
De flesta av de frivilliga svenskarna i tjänst i den danska försvarsmakten tjänstgjorde som meniga. Bland löjtnanterna fanns 73 st (45 + 28). Bland underofficerarna och underbefälen fanns bl.a. 40 korpraler och 33 sergeanter. Vaktmästare är en dansk militär tjänstegrad som används inom kavalleriet och motsvarades i Sverige av underofficersgraden fanjunkare.

Yrken

De svenska frivilliga hade följande yrken:
Den största enskilda yrkesgruppen bland de civila är bokhållare, men tittar man på andelen olika hantverkare så är denna grupp högt representerad. Andelen studenter är däremot låg (11 st) jämfört med 1848-års dansk-tyska krig. Den största enskilda yrkesgruppen bland de svenska frivilliga är annars yrkesmilitärerna (83 st aktiva + 43 st fd. militärer = 126 st).

Hemort

De svenska frivilliga med civilt arbete kom från följande orter:
Som framgår av ovanstående tabell kom de allra flesta från Stockholm, därefter från Göteborg. Hemort är dock inte känd för alla civila frivilliga. I tabellen ovan finns inte de svenska militärernas hemort med. De bodde annars i samma landskap som det landskaparegemente de tjänstgjorde vid.

Fördelning av de svenska frivilliga per danska truppslag

Materialet avseende de svenska frivilliga är till största delen baserat på A. W. Möllers sammanställning av deltagarna från 1865, dvs året efter kriget. Samtliga svenskar har matats in i en databas och statistiken har tagits fram från denna databas. Vad gäller fördelningen per truppslag och totala antalet deltagare så skiljer sig mina uppgifter från både Lars Ericsson och Mikael Boox. Lars anger 434 deltagande svenskar i sin bok, Mikael har 426 och jag 427. Skillnaden i fördelningen per truppslag kan i viss mån bero på hur vi definierat en viss deltagares tjänstgörning. Se nedan:  

Svenska stupade, sårade och tagna krigsfångar

Stupade: 11 Sårade: 13 Krigsfångar: 23
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-09-02

Statistik och sammanställningar

Svenska regementen

Nedanstående tabell visar från vilka regementen som de svenska yrkesmilitärerna kom ifrån.

Dansk-tyska kriget 1864

Av ovanstående tabell framgår att de flesta svenska frivilliga yrkesmilitärerna kom från Livgardet till häst, därefter följt av Göta artilleriregemente och Närkes regemente.

Danska regementen

Nedanstående tabell visar vilka danska regementen som de svenska frivilliga tjänstgjorde i.
De allra flesta av de svenska frivilliga tjänstgjorde vid Strövkåren. Även vid 1:a, 10:e, 17:e och 18:e infanteriregementena fanns många svenskar. I Danska arméns överkommando tjänstgjorde major P. Rosenkrantz. Här tjänstgjorde även Premierlöjtnant H. Rabb innan han överfördes till Strövkåren.

Danska militära grader

De svenska frivilliga hade följande militära grader i den danska försvarsmakten:
De flesta av de frivilliga svenskarna i tjänst i den danska försvarsmakten tjänstgjorde som meniga. Bland löjtnanterna fanns 73 st (45 + 28). Bland underofficerarna och underbefälen fanns bl.a. 40 korpraler och 33 sergeanter. Vaktmästare är en dansk militär tjänstegrad som används inom kavalleriet och motsvarades i Sverige av underofficersgraden fanjunkare.

Yrken

De svenska frivilliga hade följande yrken:
Den största enskilda yrkesgruppen bland de civila är bokhållare, men tittar man på andelen olika hantverkare så är denna grupp högt representerad. Andelen studenter är däremot låg (11 st) jämfört med 1848-års dansk-tyska krig. Den största enskilda yrkesgruppen bland de svenska frivilliga är annars yrkesmilitärerna (83 st aktiva + 43 st fd. militärer = 126 st).

Hemort

De svenska frivilliga med civilt arbete kom från följande orter:
Som framgår av ovanstående tabell kom de allra flesta från Stockholm, därefter från Göteborg. Hemort är dock inte känd för alla civila frivilliga. I tabellen ovan finns inte de svenska militärernas hemort med. De bodde annars i samma landskap som det landskaparegemente de tjänstgjorde vid.

Fördelning av de svenska frivilliga per

danska truppslag

Materialet avseende de svenska frivilliga är till största delen baserat på A. W. Möllers sammanställning av deltagarna från 1865, dvs året efter kriget. Samtliga svenskar har matats in i en databas och statistiken har tagits fram från denna databas. Vad gäller fördelningen per truppslag och totala antalet deltagare så skiljer sig mina uppgifter från både Lars Ericsson och Mikael Boox. Lars anger 434 deltagande svenskar i sin bok, Mikael har 426 och jag 427. Skillnaden i fördelningen per truppslag kan i viss mån bero på hur vi definierat en viss deltagares tjänstgörning. Se nedan:  

Svenska stupade, sårade och tagna

krigsfångar

Stupade: 11 Sårade: 13 Krigsfångar: 23

Källreferenser

1. Berättelser från 1864-års danska krig samt om deri deltagande svenska, norska och finska frivilliga. A. W. Möller, 1865. 2. Svenske statsborgare i krigen 1864. Robert Lemming, Århus, 1996. 3. Organiserandet av svenska frivilliga till Danmark 1848-50 och 1864 vid de dansk-tyska krigen; Uppsats vid Försvarshögskolans Chefsutbildning 1998, LHU 19 100:6126. Mikael Boox, 1998. 4. Svenska frivilliga. Lars Ericsson, 1996