Inledning

När man släktforskar är det relativt vanligt att man förr eller senare stöter på anor som varit soldater, ryttare eller båtsmän. Helt naturligt vill man då få tag på mer information om dessa krigsmän. Frågor som gärna kommer upp är; vilket regemente fanns han vid, vilket kompani, har han varit med om något krig? Hur var livet som soldat, vad innebar indelningsverket? Vilken är regementets historia? Den information man har om att en ana varit soldat kommer vanligen från husförhörslängderna (Hfl). Innan man försöker sig på att leta i de militära rullorna måste man veta vilken information man behöver innan man börjar leta i de militära källorna samt hur de är organiserade. Soldaten till höger är nr 620 Karl Fredrik Hoflin, Hovgården, Vansö socken, Södermanlands regemente. Hoflin var född Karlsson och anställdes som soldat den 22/9 1883 och blev rotens siste indelte soldat. Fotografiet är från det dåvarande Södermanlands regementes museum.

Grundinformation

Man börjar med att titta i husförhörslängderna (HFL) för den tid som personen var aktiv soldat. Här får man tag på uppgifter som: • Soldatnamnet (alla soldater tilldelades ett speciellt namn som soldat. Detta namn skulle vara unikt inom ett kompani. Under 1600- och 1700-talen tog i regel alltid soldaten tillbaka sitt patronymikon-namn när han tog avsked. Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att soldaten behöll soldatnamnet även som civil person.) • Soldattorpets namn inklusive socken och landskap • I regel står även soldatens soldatnummer i HFL. Har man tur finns även uppgift om även vilken soldatrote som soldaten tillhörde. Soldatnumret tillhörde soldatroten. Om en soldat fick transport (förflyttning) till annan rote fick han alltid ett nytt soldatnummer, nämligen det nummer som användes på den nya roten. • Däremot var det vanligt att han fick behålla soldatnamnet vid en förflyttning, speciellt om det var en förflyttning inom ett kompani. • Ungefärlig tidsperiod som aktiv soldat Innan man kan börja titta i de militära rullorna måste man veta vilket kompani och regemente soldaten tjänstgjorde i. Naturligtvis även under vilken tidsperiod han var soldat. Det är inte ovanligt att man ser efterlysningar på exempelvis Anbytarforum där en frågeställare önskar uppgifter om en soldat som man hittat bland sina anor och enbart anger namnet på soldaten. Den minsta information man måste ange om man skall kunna få hjälp är soldatnamn, socken och landskap samt en tidsuppgift när anan var soldat. Hur kan man då gå vidare från de uppgifter man hittat i Hfl och få tag på information om kompani och regemente. En källa som soldatforskaren inte kan vara utan är överstelöjtnant Claes Grills verk: "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", av C. Grill från 1856, I - IV. “Grill” finns på de allra flest bibliotek men finns även att köpa på CD-skiva. Grill finns även digitaliserad hos ArkivDigital. Sök där på "Tryckt litteratur". Omslaget till första bandet visas till höger. I Grill finns regemente för regemente upptaget och per regemente socken för socken de soldatrotar som ingick i regementet. Vidare framgår vilket kompani som respektive rote tillhörde. Ett regemente på 1200 man hade således 1200 rotar. Roten hade oftast samma namn som huvudgården i roten. I Grills verk finns även ett sockenregister. Med sockennamnet och namnet på roten kan man relativt enkelt få fram uppgift om det regemente och kompani som soldaten tjänstgjorde vid. Man måste här vara medveten om att vissa landskap hade rotar från fler än ett regemente. Dessa regementen kunde även ha sina rotar inom samma socken. Ett landskap som Östergötland hade exempelvis både ett infanteriregemente och ett kavalleriregemente samt rotar i båtsmanshållet inom sina gränser. För soldater i Finland, se Indelningsverket, Finlands indelningar (innehåller sockenregister).

Exempel på soldatana

På min hustrus sida har jag soldaten Bengt Sundin, född 1769. Som soldat bodde han på soldattorpet Stora Dal i Dunkers socken, Södermanland. Torpets nummer var 450. Denna information fanns att hämta i Hfl. Direkt har vi nu hans soldatnamn "Sundin", socken (Dunker) och landskap (Södermanland). Torpets nummer var nr 450 vilket då även var Bengt Sundins soldatnummer och dessutom rotens nummer. Det allra vanligaste sättet att ge soldatnamn var att ge ett namn som hade anknytning till namnet på soldatroten. Detta skulle kunna indikera att rotens namn hette något med "Sund.....". I Södermanland har Södermanlands regemente varit det dominerande regementet (1200 rotar) även om landskapet haft 142 båtsmansrotar samt 111 rotar i Lif-Regementets Grenadier Corps (Livregementets grenadjärer, I3) och 15 rotar i Lif-Regementets Husar Corps (Livregementets husarer, K3). Bilden till höger visar Södermanlands regemente på Malmahed, antagligen 1860-tal. Hur får vi nu reda på viket regemente och kompani som Bengt Sundin tjänstgjort i? Vi tittar i Grill och i registret som finns i första bandet och letar där efter Dunker. Där får vi reda på att mer information finns att få i Andra bandet på sid 42 och sid 258. Vidare finns uppgifter i fjärde bandet på sid 12. Band två och fyra finns i del 2 av Grill i faksilmilutgåvan. I Andra bandet, sid 42 hittar vi Dunker. Här ser vi att i Dunker tillhörde enbart Södermanlands regemente och att det i Dunker fanns 21 rotar. Bland dessa finns Sundby rote. Samtliga dessa 21 rotar tillhörde kompani nr 4, Oppunda kompani. Rotenumret tillhörande Sundby är inte 450 utan 150. Har vi nu hittat fel rote? Nej, rotarna hade två nummerserier, Dels inom regementet och dels inom kompaniet. I Grill visas numret inom kompaniet. Det fanns normalt 150 rotar per kompani vilket innebär att Sundby rote, nr 150 var sista roten roten inom Oppunda kompani. Mer om rotenummer. På sidan 258 finns uppgifter om nyroteringen och här får vi information om att Dunkers socken fick ytterligare en rote då nyroteringen genomfördes. Nyrotering gjordes 1825 och innebar att hittills oroterad jord som fanns på jord med sådan skyldighet nu roterades. Det kan ha varit jord som delats vid arvskiften, nyuppodlad mark etc. I band 4, sid 12 finns uppgifter om extraroteringen och här får vi information om att Dunkers socken fick ytterligare tre rotar genom extraroteringen. En extra rotering gjordes första gången 1810 som sen omarbetades 1825. Den extra roteringen innebar att jord som tidigare varit undantagen från rust- eller rotehållet nu roterades. Detta gällde enbart vid krig. Handledning hur man söker soldater i de militära källorna (öppnas i nytt fönster)

De militära källorna

Krigsarkivet (KrA) är central myndighet för militära handlingar. Här finns alla handlingar som har med militära förband etc att göra. SVAR (Svensk Arkivinformation) och ArkivDigital har digitaliserat mycket av de militära källorna som exempelvis generalmönsterrullorna. Det digitaliserade militära källmaterialet är dock långt ifrån lika omfattande som Krigsarkivets originalhandlingar. Till samlingarna på KrA finns även personregister som finns uppställda i forskarexpeditionen. Då antalet register är mycket stort finns även ett särskilt översiktsregister: "Katalog över register o dyl i Forskarsalens expedition i KrA". Bilden till höger visar Krigsarkivet på Banérgatan 64, Stockholm. Foto Hans Högman, 2000. Man måste vara medveten om att de militära rullorna fördes med militärt syfte, de utgör inga sekundära folkbokföringsregister. Det är endast undantagsvis man hittar information om hustrur, barn eller föräldrar. Beträffande födelseår står i regel enbart år och inte ett komplett datum. Vidare bör man vara uppmärksam på att födelseårtalet kan vara "kryddat" dvs. att om rekryten var väldigt ung kan ha ha lagt på nått år för att komma upp i "rätt" ålder. Se vidare under GMR nedan. Om dopboken och Generalmönsterrullorna ger olika födelseår bör man använda dopbokens uppgifter. Beträffande födelseort står i regel bara landskap, exempelvis "närking". Först en bra bit in på 1800- talet finns mer kompletta uppgifter om soldaten. Det är vi denna tid vi även får information om soldatens patronymikon. För att inte missa någon källa är det viktigt att känna till vilka militära källor som finns. Nedan finns en uppräkning av några av de för släktforskaren mer intressanta källmaterialet. Krigsarkivet har en beståndsöversikt i forskarsalen. De har även börjat lägga ut beståndsinformation på sin hemsida. Vidare har SVAR på sin hemsida information om de militära källorna som finns på mikrofiche. SVARs översiktssregister finns i regel även på biblioteken samt kan beställas från SVAR. En annan viktig källa för att få en beståndsöversikt är Nationella Arkiv Databasen, NAD, som finns på CD-Rom. Den kan köpas från SVAR och brukar även finnas hos släktforskningsföreningar. NAD- skivan finns även tillgänglig på KrA. På NAD-skivan finns både signum och volym angivna för arkivhandlingarna. Nationella Arkiv Databasen finns även tillgänglig på Internet.

Beställa fram arkivhandlingar på

Krigsarkivet

När man beställer fram arkivhandlingar på Krigsarkivet måste man veta vad man vilken typ av handlingar man vill titta på. Beställning görs på särskild beställningssedel i forskarexpeditionen. Vanligen kan högst fem volymer beställas åt gången. Om man skall titta på handlingar som rör ett militärt förband, exempelvis söka soldatkontrakt, måste man veta namnet på regementet samt namnet på kompaniet.

Signum och volym

Vidare måste man känna till det signum som den typen av handling har. Signum består av en bokstav och en sifferkombination. Bokstaven beskrivs närmast som en gruppbeteckning för typen av handling och siffrorna som ett löpnummer för arkivhandlingen inom denna grupp för just detta förband. Varje arkivhandling är i sin tur uppdelad på volymer. Varje volym omfattar en viss tidsperiod för den aktuella arkivhandlingen. Exempel på hur man i NAD-skivan söker fram signum och volym för en arkivhandling.

Beställningssedel, KrA

Till höger finns ett exempel på en ifylld beställningssedel för soldatkontrakt (Signum D2) avseende Livkompaniet, Södermanlands regemente. Skall man titta på generalmönsterrullorna så finns dessa tillgängliga på mikrofiche i forskarsalen och hanteras genom självbetjäning. Här behövs inte beställningssedeln. På Krigsarkivet finns 18 forskarplatser och 8 mikrofiche läsare. Forskarplatserna behöver inte bokas i förväg. På Krigsarkivets webbplats finns en hel del att studera, bl.a. olika kartor (Galleriet) och uniformer. Under Månadens dokument publiceras varje månad ett nytt dokument ur samlingarna.

Arméns arkivalier

Generalmönsterrullorna, GMR

Den första militära källan släktforskaren kommer i kontakt med är Generalmönsterrullan (GMR). En generalmönstring var en inspektion av ett regemente och skulle hållas vid varje förband vart tredje år. Det var dock inte alltid en generalmönstring skedde vart tredje år, speciellt inte vid krigstid. GMR ingår i förteckning nr 23 och omfattar med vissa undantag åren 1685 - 1885, dvs. under det yngre indelningsverket. Generalmönstringar förrättades fram till och med 1905 men efter 1885 fördes inga generalmönsterrullor. För dessa år kan istället stamrullorna utnyttjas. Generalmönsterrullorna är uppställda per vapenslag och inom vapenslag regementsvis. Inom regementena är de förda kompanivis. De uppgifter som behövs för att söka en person i GMR är: regemente, kompani, soldat/rote-nummer och socken. Generalmönsterrullorna är mao uppställa efter regementets organisation. Först redovisas regementsofficerarna, dvs major till och med översten (regementsstaben). Kompaniofficerarna (fänrik till kapten) redovisas i respektive kompani/skvadron. Inom varje kompani kommer kompaniofficerarna först därefter underofficerarna och därefter underbefälen och manskapet. Underbefälen och manskapet redovisas i kompaninummerordning. Denna numrerade ordning är löpande inom respektive kompani, normalt 1 - 150. I GMR för de indelta regementena redovisas även rote- eller rusthållsnumren som är en löpande nummerserie för hela regementet, vanligen 1 - 1200. Så, en generalmönsterrulla har en sektion i början med regementsstaben och därefter normalt 8 sektioner, en för varje kompani, med kompaniofficerare, underofficerare samt underbefäl och manskap. När man skall söka en soldat i en generalmönsterrulla måste man även veta vilken generalmönstring man är intresserad av för ett viss regemente, dvs. man måste känna vill vilka år de hölls för regementet. För att finna information om vilket regemente och kompani som man skall söka i är överstelöjtnant Claes Grills verk "Statistiskt sammandrag av svenska indelningsverket" I - IV, från 1855- 1858, en ovärderlig källa. OBS, Grills verk ger situationen vid mitten av 1800- talet. Många förband kan ha ändrats en hel del i tidigare skeenden, bl.a. avseende numrering, kompanitillhörighet, kompaninamn och antal kompanier. Generalmönsterrullorna upprättades i fyra exemplar: 1. Ett ex skickades till Krigskollegium (förvaras nu på KrA) 2. Ett ex skickades Landshövdingen i länet (finns numera i Landsarkiven) 3. Ett ex fanns på regementschefens expedition (förvaras nu på KrA) 4. Ett ex fanns uppdelat i 8 delar så att varje kompanichef hade sin del (förvaras nu på KrA) Information som finns i generalmönsterrullorna: I generalmönsterrullorna (GMR) finner man uppgifter om allt befäl och stabspersonal samt alla soldater och ryttare, allt ordnat efter kompani. För de meniga finns uppgifter om soldatnummer, rotens namn, soldatnamn, födelselandskap (ytterst sällan uppgift om födelsesocken), ålder, antal tjänsteår, längd (vanligen i fot och tum), civilt yrke och civilstånd. Vidare antecknades uppgifter om hur soldaten skött sina uppgifter som soldat (vid avsked), vilka fälttåg han deltagit i, erhållna blessyrer och skador, frånvaro vid mönstringen etc. Dessa uppgifter antecknades i en egen anmärkningskolumn. Det finns två anmärkningskolumner i GMR. Båda finns längst till höger. Den första anmärkningskolumnen upptar anteckningar från förra generalmönstringen och den till höger anteckningar om den pågående generalmönstringen. Efter 1810 finns även uppgifter om erhållna tapperhetsmedaljer eller andra medaljer. Från 1850 är uppgifterna mycket mer detaljerad. Soldatens patronymikon finns med först en bra bit in på 1800-talet. Det är också först nu det blir vanligt att soldaterna behåller sitt soldatnamn efter att de avgått som soldat. I kavalleriregementenas GMR finns även detaljerade uppgifter om ryttarens häst. Genom att studera GMR vid olika tidpunkter för samma förband får man fram förändringar som skett vid förbandet. Efter ett krig kan det vara stora förändringar och helt nya soldater vid regementet. Det finns dock ingen summering av vad som hänt under krigsåren. OBS, När en ny soldat rekryterats och blivit godkänd av kompanichefen blev han rekryt. Soldat blev han först vid nästa GM. Det var då han antogs eller "approberades" som det hette. Det samma gällde vid avsked. Avsked från armén kunde en knekt erhålla först vid en generalmönstring. Det kunde ske på knektens egen begäran eller på order från armén. Skälet kunde vara hög ålder, krigsskada eller sjukdom. En regementschef kunde även mönstra ut en knekt mellan generalmönstringarna om rotehållaren stödde förslaget eller själv fört fram ett sådant förslag. Detta kallades för "interimsavsked" och skulle godkännas av nästa GM. Åldersuppgiften i GMR bör inte accepteras rakt av. Den kan vara helt felaktig. Anledningen till detta var olika bland indelta och värvade förband. I de roterade och indelta förbanden uppgav ofta yngre rekryter en högre ålder än vad som var hans verkliga ålder för att bli antagen som rekryt. Kompanichefen var ofta medveten om detta men höll det för sig själv för att få tag på en bra rekryt. För en äldre soldat som närmade sig en ålder då avsked kunde bli aktuellt så kunde åldern i GMR plötsligt både bli högre eller lägre beroende på om soldaten ville ha avsked eller ej. Vid värvade förband var det i regel svårt att få tag på bra soldater och här fanns samma anledning att ljuga om sin ålder. Men här var det vanligt att man angav en lägre ålder än den verkliga vid anställningen. Vid GM godkändes normalt inte soldater som var äldre än 20 - 23 år. För att bli anställd kunde en äldre rekryt ljuga att han var yngre än han egentligen var. För att öka chansen att bli antagen kunde de även ange att de var gift fastän de inte var det. Man anställde helst gifta soldater för att de hade mindre benägenhet att rymma. OBS, namnbyten på soldaterna kan ställa till problem. Soldatnumret följde alltid roten. Då en soldat fick transport (förflyttning) till annan rote fick han den nya rotens nummer. Om han flyttade inom kompaniet behöll soldaten i regel alltid sitt soldatnamn. Om han fick förflyttning (transport) till annat kompani var han ibland tvungen att byta namn då namnet kanske redan var upptaget i detta kompani. Vidare kunde en soldat på egen begäran få byta namn (utan att han flyttade). En soldat kunde även råka ut för ett påtvingat namnbyte om exempelvis en korpral eller en mycket äldre soldat förflyttades till kompaniet och hade samma namn som en soldat där. Den yngre soldaten fick då i regel byta namn, kanske utan att detta antecknades i GMR. Barn till soldater behöll i regel inte faderns soldatnamn utan tog tillbaka patronymikon- namnet. Detta kan dock variera i olika landskap men blev vanligare på 1800-talet då även soldaterna började behålla soldatnamnen som civila. Ytterligare en varning är på plats då det gäller en efterträdare på ett soldattorp. Det var inte ovanligt att en efterträdare övertog den tidigare soldatens namn. Om den nye soldaten hade samma förnamn kan det vara svårt att lägga märke till bytet av soldat på torpet. Hade den nye soldatens far samma förnamn som den förre soldatens hade de dessutom samma patronymikon. En annan omständighet som kan förvilla var då förre soldaten avlidit och den nye soldaten gifte sig med soldatänkan. En soldat som blev befordrad till korpral fick flytta till "korpralrotens" soldattorp. Det är med andra ord viktigt att kontrollera ålder och antal tjänsteår på soldaten i alla GMR där han var med för att säkerställa identiteten. För värvade förband finns enbart GMR bevarade för förband som varit stationerade i Sverige/Finland samt i Svenska Pommern. Man bör även gå igenom de GMR som fanns i regementsarkiven. I dessa kan det finnas mer anteckningar.

Brödmönstringar

I november år 1820 utfärdades bestämmelser om att s.k. brödmönstringar årligen skulle hållas vid den indelta arméns befäls-, bevärings-, rekryt- och regementsmöten. Detta innebar at man nu skulle hålla särskilda mönstringar mellan varje generalmönstring, GM. Efter varje GM upprättades en brödmönsterrulla där löpande noteringar gjordes fram till nästa GM. På så sätt täcker denna rulla perioden mellan två GM. De innehåller samma typ av uppgifter som GM. De har därutöver även anteckningar om arbetskommenderingar, exempelvis kanalbyggen, fästningsbyggen etc. Dessa uppgifter innehåller även information om kommenderingens längd och eventuellt erhållna personskador. Brödmönstringarna upphörde 1901. I särskilda kommendörrullor redovisas dessa arbetskommenderingar mer i detalj med mer information om datum, persedlar, typ av personskada etc. Om soldatens rekryteringsår är känt kan man även titta i rekryteringsrullan/inmönstringsrullan. Här kan man hitta soldatens patronymikon-namn. I handlingarna finns även intyg från präst, läkare, föregående arbetsgivare etc.

Rullor 1724 -

En värdefull källa och ett komplement till GMR är serien "Rullor 1724 - ", förteckning nr 450. Denna serie kan eventuellt täcka in luckor i respektive regementes rullserier. Dessa rullor är uppställda på samma sätt som GMR. En annan källa som ger en bra komplettering till GMR är regementsarkivens rekryteringsrullor. Här är sannolikheten att man hittar uppgifter om födelsedatum och födelsesocken större. Ibland även uppgift om vem fadern till rekryten är. Dessa rullor finns i regel enbart bevarade för 1800- talet.

Rullor 1620 - 1723

För tiden under det äldre indelningsverket med dess utskrivningar samt för tiden under det yngre indelningsverket fram till och med 1723 finns en serie rullor “Rullor 1620 - 1723” i förteckning nr 22. Denna serie är den viktigaste källserien rörande stormaktstiden för tiden före det yngre indelningsverkets genomförande på 1680-talet. Därefter är den ett komplement till samlingen generalmönsterrullor. Medan generalmönsterrullorna är samlade regemente för regemente är denna samling ordnad år för år. Serien har dock stora luckor. För åren 1708 - 1709, bl.a. Poltava, saknas allt då det förstördes vid kapitulationen 1709. Mycket material rörande Baltiska förband saknas också då dessa landsområdes avträddes till Ryssland redan 1710. För de svenska och finska förbanden är de båda ovan nämnda rullorna utmärkta källor.

Krigsmanshuskontoret - pension

Denna serie innehåller uppgifter om pensionskassan för meniga och befäl. Vissa serier börjar på 1630/1640-talen. Serien ingår i förteckning nr 14. Från runt 1680 finns ett antal alfabetiska register över "gratialisterna" (understödstagarna). Dessa register är indelade i grupper. Först brukar de intagna på Krigsmanshuset i Wadstena komma, därefter de som var bosatta i Wadstena med omnejd, därefter en serie fögderier och sist den större delen fördelad efter regementena. Uppdelningen beror på hur pensionen delades ut. Fögderierna ansvarade för de soldater som flyttat långt bort från sin tidigare indelningsort och regementsskrivaran för det stora flertalet som bodde kvar inom regementets indelningsområde. I dessa serier har man möjlighet att följa en militärs vidare öden efter han tagit avsked. Före 1730 fick sällan någon understöd om han inte varit sårad. Vidare krävdes ett hedrande uppförande under hela tjänstetiden. Officerare förekommer i Krigsmanshuset endast om de var mycket fattiga. År 1757 avskiljdes officerare och underofficerare från Krigsmanshuset genom Pensionskassans inrättande. Kvar i Krigsmanshuset fanns därefter enbart meniga och korpraler. År 1783 ombildades Krigsmanshuset till Krigsmanshuskassan. I dessa rullor finns även uppgifter om hustru och barn.

Regementsräkneskaper, 1654 - 1723

Denna serie innehåller uppgifter för de som forskar på befäl under stormaktstiden vid de indelta landskapsregementena. De ingår i förteckning nr 24 samt supplement i förteckning nr 451. Här kan man följa ett befäls karriär med anställnings- och avskedsdata, befordringsdata, namnteckningar, bomärken etc. Om någon anhörig, exempelvis hustrun kvitterat ut lönen kan man få fram familjeförhållanden. Serien fungerar dåligt under krigsår då man i Stockholm inte hade full kontroll på förändringarna.

Avlöningslistor

I Militiekontorets register är avlöningslistorna 1636 - 1865 (G.IV:b) av intresse. Denna serie innehåller årliga uppgifter befäl och stabspersonal vid den indelta armén.

Roterings och utskrivningslängder

Serien Roterings och utskrivningslängder, förteckning nr 25, är organiserad landskapsvis och innehåller framför allt mantalslängder. Serien börjar på 1620-talet och sträcker sig fram till 1680- talet. I dessa längder fördes uppgifter om alla män över 15 år inför mönstringar. Vid mönstringen tog man ut var tionde man som soldat vilket antecknades i längderna. Inom varje landskap är längderna förda härads- och/eller sockenvis.

Soldatkontrakt

När en soldat rekryterades upprättades ett soldatkontrakt mellan soldaten och roten. Här finns uppgifter om avtalets villkor som lön, lega, hemkall etc. Kontrakten är ojämnt bevarade men kan finns kvar för vissa landskap från början av 1800-talet. Med jämna mellanrum, speciellt då en ny soldat skulle flytta in på soldattorpet så upprättades ett syneprotokoll. Under inspektionen antecknades alla brister och fel som skulle åtgärdas, exempelvis läckande tak, trasiga dörrar, fönster etc. För officersboställena är protokollen mer detaljerade och bättre bevarade, i bästa fall från 1720-talet. Syneprotokollen finns förutom på KrA även på landsarkiven i kronofogdearkiven eller länsstyrelsearkiven.

Övriga rullor

I speciella straffrullor antecknades uppgifter om soldater som brutit mot någon bestämmelse och därför straffats. Uppgift om typ av förseelse samt vilket straff han fick finns noterade. Dessa rullor är betydligt tjockare vid de värvade regementena. Från 1800-talet finns även sjukrullor. De fördes kronologiskt allteftersom soldaterna insjuknade och innehåller namn på sjukdomen (ofta på latin) samt vilken behandling de fått. I krigstider fördes även rullor vid själva utskeppningen till krigsplatsen, sk. Embarkerings- eller inmönstringsrullor. Liknande rullor upprättades även vid olika tillfällen i fält samt slutligen när förbandet kom tillbaka till hemorten. Dessa rullor är mycket olika bevarade men där de finns ger de information om de fälttåg och strider soldaten deltagit i. Uppgifter finns även om en soldat eventuellt blivit sårad, stupat eller tillfångatagits. För krigsfångar finns i regel enbart uppgifter om när de gick i fångenskap samt när de kom hem igen. Får många saknas till och med dessa uppgifter utan soldaten bara "försvinner" ur källorna. Ett undantag är de svenska krigsfångarna i Ryssland efter Poltava under Det Stora Nordiska Kriget. Här höll man noga reda på en hel del, bl.a. hur länge de var borta för att veta vilken lön de skulle ha när de kom hem. Då en soldat stupat/avlidit eller gått i fångenskap finns en chans att få fram information om hans familj. Hustrun eller barnen kunde då begära att få ut hans innestående lön. En stor samling suppliker med dessa äskanden finns bevarade.

Finska regementen

Eftersom Finland tillhörde Sverige fram till 1809 finns även rullor från de finska regementena. Regementsarkiven från de finska regementena är dock relativt små och i många fall dåligt bevarade. Detta beror på att mycket av dessa arkiv gick förlorat i kriget med Ryssland 1808 - 1809. Vid freden i Fredrikshamn 1809 stadgades dessutom att visst arkivmaterial skulle överföras till ryssarna. Detta har dock haft en mindre betydelse för forskarna då det var främst kartmaterial som överlämnades. För utom arméns arkiv avseende finska regementen finns även flottans arkiv. Örlogsflottan var stationerad i Sverige men båtsmanshåll fanns på Åland samt i södra Finlands kustområden. I skärgårdsflottan (Armés flotta) fanns dock två eskadrar stationerade i Finland, Finska eskadern eller Sveaborgseskadern från 1758 samt Åboeskadern från 1793. Vidare finns i flottans arkiv även det sjöartilleriregemente som förlades till Sveaborg, Kristina och Varkaus.

Stamrullor / stamkort

Stamrullor började föras 1885. De fördes på samma sätt som kompani- eller annotationsrullorna men upptar även anteckningar om soldatens enskilda förhållanden, hantverksskicklighet etc. Detta gällde då enbart de värvade regementen. Först 1889 började de föras vid de indelta regementena. Stamrullorna innehåller namn, födelsedatum och aktuell grad eller befattning. Stamrullorna för underofficerare och officerare fördes fram till och med andra världskriget och omfattade all anställd personal. Stamrullan är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885. År 1945 ersattes stamrullorna med tjänstekorten. Värnpliktiga: För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten (värnpliktskorten). Det upprättades stamkort även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men som fortfarande var i värnpliktsåldern (dvs uppgifterna överfördes från stamrullan till stamkorten). Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar. Stamkorten var registerkort och det upprättades ett stamkort för varje värnpliktig.

Lantvärnet

Lantvärnets manskap finns i samlingen Lantvärnet. I dess generalmönsterrullor finns samma uppgifter som i generalmönsterrullorna för det indelta manskapet.

Beväringen

Beväringen inrättades 1812 och våren 1813 skedde den första mönstringen av beväringarna. Rullföring och redovisning skedde ursprungligen vid de stamkompanier inom vilkas område beväringskontingenterna var inskrivna. Längre fram inrättades även särskilda beväringsbataljoner. Beväringarna rullfördes i egna mönsterrullor, de sk. beväringsmönsterrullorna. Rullorna är upplagda sockenvis och upprättades i 3 exemplar. Från år 1886 kallas dessa rullor för inskrivningslängder. Från 1886 tilldelades alla värnpliktiga i Beväringen ett inskrivningsnummer vid mönstringen.

Värnpliktstiden

År 1901 avskaffades indelningsverket och ersattes med allmän värnplikt. Precis som under indelningsverket måste man vid inskrivningar (mönstringar) efter 1902 känna till vilken socken personen bodde i vid inskrivningen för att finna honom i inskrivningslängderna. Mellan 1902 och 1952 är längderna precis som tidigare uppställda geografiskt. Först från 1953 införs de inskrivna i längderna personnummervis. Även efter 1902 fick varje rekryt ett tredelat inskrivningsnummer med en ordningssiffra för plats i längden, en för rullföringsområdet och den tredje för inskrivningsåret. Rullföringsområdet var 1902 - 1952 lika med inskrivningsområdet. Se vidare Om inskrivningsnumren. År 1918 infördes individuella stamkort/värnpliktskort som innehöll liknande uppgifter som stamrullorna. Även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten).

Källmaterial rörande officerare och

underofficerare

För officerare finns det betydligt rikare material att söka i än för de meniga soldaterna. Även i dessa källor bör man känna till namnet på regementet. Saknas information om regementet så kan man söka efter honom i några av de register finns på Krigsarkivets expedition, till exempel kortregistret över "Biograficasamlingen" eller registret till Arméns pensionskassas meritband.” Som tidigare nämnts finns, förutom manskapet, även officerare och underofficerare i generalmönsterrullorna, dvs fram till 1880-talet då man slutade föra GMR. Därefter återfinns officerarna och underofficerarna i stamrullorna fram till 1945 då de ersattes med tjänstekorten. År 1959 bytte tjänstekorten namn till rullkort. Även lönehandlingar kan ge viss information. För information om en officers militära karriär är samlingarna med meritförteckningar och tjänsteförteckningar en utmärkt källa. Underofficerarna är i regel inte med i dessa samlingar. I meritförteckningarna finns information som: personens födelseort, skolgång och senaste tjänstgöring. Meritförteckningar för arméns officerare finns i Arméns pensionskassas handlingar som sträcker sig från 1757 till 1937. De skickades in till pensionskassan för att utgöra underlag för kommande pension. För perioden 1757 - 1895 finns ett personregister i forskarexpeditionen på KrA. Övriga samlingar med meritförteckningar är "Meritförteckningar" för 1600 - 1800-talet, "Tjänsteförteckningar för i armén kvarstående officerare 1815 - 1883" samt "Tjänsteförteckningar 1886- 1940". "Biograficasamlingen" är intressant för släktforskaren. Samlingen består av akter som är ordnade alfabetiskt på efternamn och berör officerare från alla vapengrenarna. I samlingarna, vars innehåll varierar, kan man även finna finna brev, tidningsurklipp mm. Om man har tur kan man påträffa ett enskilt arkiv efter en officerare. Chansen att hitta ett enskilt arkiv ökar med tjänstegraden på officeren - högre grad, större chans. Till samtliga personarkiv finns arkivförteckningar. På KrA finns även två porträttsamlingar: "Porträttsamlingen" och "Flottans porträttsamling". Har kan man hitta fotografier eller avfotograferade porträttmålningar. Det finns även en "Gruppfotosamling". De indelta officerarna hade lön i form av avkastning från ett boställe med tillhörande mark. Varje befäl hade ett kronoboställe. I regementets indelningsverk eller jordebok framgår vilket boställe som befälet bodde på. Liksom soldaternas torp synades även befälens boställen. Protokollen från dessa syner kan ge värdefull information om ett befäls boställe. Till denna stora mängd syner finns ett boställeregister i KrA:s forskarexpedition. Officerarna utbildades vid olika militära skolor för att få sina befordringar och tjänstegrader. I skolornas arkiv hittar man ofta betyg eller motsvarande och ibland även olika examensarbeten. En officer skrev många rapporter och handlingar i sitt dagliga verk. I samlingen order, rapporter kan man se vad regementet och därmed även officeren varit med om.

Amiralitetskollegiums arkiv

(Flottans arkiv)

Flottans arkiv är i regel mycket sämre bevarade än arméns. Flottans arkiv börjar med året 1630. Flottans rullor innehåller samma personuppgifter som arméns generalmönsterrullor men har dessutom anteckningar om sjövana, årlig in- och avmönstring samt permissioner, fartygsnamn mm. Vidare innehåller rullorna i regel även fördubblingsmanskapet, införda näst efter respektive båtsman. Förteckning 500, 501, 502) Se även kortregistret "Rullor över sjömilitär personal". Båtsmännen hölls inte ihop inom regementen utan enbart inom kompanier. Respektive kompani tillhörde en sjöstation, vanligen Karlskrona- eller Stockholms station. Flottans arkiv omfattar fem foliovolymer:

Volym nr 1

Volym nr 1, förteckning nr 500A, innehåller amiralitetskollegiets kansliers arkiv.

Volym nr 2

Volym nr 2, förteckning nr 501, (Sjömilitiekontoret) innehåller ekonomiska förhållanden och berör bl.a. följande fyra avdelningar: 1. Regementsskrivaren för Båtsmanshållet. Dessa börjar 1683. 2. Regementsskrivaren för Kofferdibåtskompanierna samt matros och Skeppsgossekåren. Dessa börjar 1758. 3. Regementsskrivarna för Volontär- och Sjöartilleriregementena. Rullorna börjar 1692 men innehåller många luckor under 1700-talet. 4. Timmermans- och Hantverksstaterna samt Arbetskarlar och Arrestanter. Endats några rullor från åren 1771 - 1777 finns bevarade.

Volym nr 3

Volym nr 3, förteckning nr 502, innehåller uppgifter om Rättskipningen, Intendenturen och Lotsväsenet.

Volym nr 4

Volym nr 4, förteckning nr 503:A, innehåller material om Arméns flotta (Galärflottan). Den börjar år omfattar åren 1756-1766, 1777-1790 och 1797-1823. Mellan 1756 - 1823 tillhörde galärflottan armén och kallades därför också Arméns flotta. Rullmaterialet är uppdelat efter de olika eskadrarna; Stockholms-, Finska- (Sveaborgs-), Åbo- , Stralsunds-, Landskrona-, Malmö- och Göteborgseskadern (indelningarna har varietat över åren).

Volym nr 5

Volym nr 5, förteckning nr 503:B, innehåller uppgifter om Stockholm station och omfattar både Örlogsflottans och Arméns flottas personal. Arméns flotta uppgick i örlogsflottan från och med 1824. Rullan börjar cirka 1715 även om äldre material finns med.

Rulllor Flottan 1635 - 1925, förteckning 503

För båtsmanshållets del i arkivet är rullorna ordnade per båtsmanskompani. Rullor Flottan 1635 - 1915 påminner i stort om arméns generalmönsterrullor. Rullor flottan 1635 – 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med. Serie I – XIII innehåller alla rullor över båtsmän för 1700 – 1800-talen. Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan Serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. När man söker efter flottans generalmönsterrullor bör man titta i både arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915" samt i arkivet "Amiralitetskollegium" för att få en komplett bild över vilka rullor som finns för ett visst båtsmanskompani. Forskar man på båtsmän i flottan från 1880-talet och framåt söker man i flottans båtsmansrullor (se nedan). Båtsmän För att hitta båtsmän i rullorna gäller precis som för soldater och ryttare att känna till vilken socken personen bodde i som båtsman. Precis som för arméns personal används Grills verk för att hitta det båtsmanskompani som båtsmannen tjänstgjorde i. På Krigsarkivet finns kortregister som kan användas för att få fram vilka rullserier som finns för kompaniet. Till skillnad från arméns generalmönsterrullor finns inte någon sammanhållande serie med rullor. För perioden efter 1860 bör uppgifter för de ordinarie båtsmännen sökas i förteckningarna för båtsmanskompaniernas arkiv, de sk. Båtsmansrullorna under Stockholms station respektive Karlskrona station. Båtsmansrullorna började föras först på 1880- talet (möjligen finns några från 1870-talet) och är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss I stationsarkiven finns även båtsmanskontrakten, främst från 1800-talet. Kompanirullan (1800-tal till 1947) motsvarar arméns stamrulla. Rullor för enrolleringsmanskapet är ofta inbundna tillsammans med rullorna för de ordinarie båtsmännen. Rullor över skeppsgossarna finns från 1677. Skeppsgossekåren fanns i Karlskrona. Kåren delades 1828 i två kompanier, senare även ett tredje kompani. 1907 bildades även en skeppsgossekår om två kompanier i Marstrand. Denna kår tillhörde dock Stockholms station. För att studera vilka som tjänstgjorde på ett visst fartyg så kan man studera fartygets skeppsmönsterrullor. Information om ett fartygs sjöexpeditioner hittar man i respektive fartygs loggböcker. De hittas i hittas i Amiralitetskollegiums arkiv.

Relaterade länkar

• Sökning: signum/volym för en arkivhandling • Beståndsöversikt, Krigsarkivet • Exempel på soldathandlingar • Inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) • Militära inskrivningsområden • 1885-års värnpliktslag • Handledning: hur man söker soldater i de militära rullorna • Exempel på noteringar i generalmönsterrullor • Exempel på generalmönsterrulla från 1845 • Termer och förklaringar • Överstelöjtnant Claes Grill

Källor:

• Krigsarkivet och släktforskaren, Christopher von Warnstedt, SSGFs skriftserie, nr 1. 1989. • Släktforskaren och Krigsarkivet av Lars Ericsson, artikel införd i Båtsmän, ryttare & soldater, Årsbok Sveriges Släktforskarförbund 1988. • Soldatforskning, en kort handledning sammanställd av P Clemensson, L Ericsson, P Frohnert och B Lippold. Krigsarkivet 1995. • Släktforskarna och Krigsarkivet, en vägvisare till de militära källorna. Meddelande från Krigsarkivet XIX, 2000. • Beståndsöversikt Krigsarkivet • Inskrivningar av värnpliktiga 1812 - 1969, en översikt av Evabritta Personne, 1968. • Egna erfarenheter Överst på sidan