Hur man söker båtsmän i flottans rullor utifrån HFL - Sverige
Allmänt
Nedanstående exempel visar hur man söker efter en båtsman i flottans generalmönsterrullor. Den av flottans rullor som framförallt liknar arméns generalmönsterrullor finns att finna under rullserien Rullor flottan 1635-1915.Det finns även en serie rullor som heter Båtsmansrullor. Dessa rullor började föras först på 1880-talet (möjligen finns några från 1870-talet). Båtsmansrullorna är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss.Majoriteten av alla båtsmän var roterade på samma sätt som soldaterna i infanteriet. Men det fanns även båtsmän som var uppsatta via rusthåll på motsvarande sätt som ryttarna i kavalleriet. Dessa båtsmansrusthåll fanns i Blekinge och Södra Möre.När det gäller metoden för hur man söker båtsmän i rullorna så spelar detta ingen roll för hur man söker.Fotot till höger föreställer en sjöstrid ombord på ett örlogsfartyg, batteridäck, sent 1700-tal. Marinmuseum. Foto Hans Högman 2007.Soldaterna i ett kompani inom armén kom från samma trakt och kände varandra (i regel omfattade ett kompani ett härad). Kompanierna i fält var den samma som hemma på roten. Detta bidrog till en mycket hög sammanhållning. I flottan gjorde man dock tvärt om, man spred på båtsmännen inom ett båtsmanskompani på olika fartyg. Om ett fartyg gick under så gjorde det ofta med man och allt. Om katastrofen var framme så skulle inte alla båtsmän i en socken eller härad mangrant följa med i djupet.Båtsmännen uppfordrades till tjänstgöring under fredstid i regel under våren. Uppfordringen bestämdes av den befälhavande amiralen vid den örlogsstation som båtsmannen tillhörde. Båtsmännen vid de roterade båtsmanskompanierna uppfordrades antingen till helårstjänst eller till sex månaders sommartjänst vart tredje år.
Flottans rullor
Rullor flottan 1635 – 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med.Serie I – XIII innehåller alla rullor över båtsmän för 1700 – 1800-talen.Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan Serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. Här finns olika rullor bl.a. generalmönsterrullor. För båtsmanshållets del i arkivet är rullorna ordnade per båtsmanskompani. Rullor Flottan 1635 - 1915 påminner i stort om arméns generalmönsterrullor.En del rullor kan även hittas i Amiralitetskollegiums arkiv. Det kan vara loggböcker, skeppsmönsterrullor mm (se under andra rullor nedan). I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även det innehåller generalmönsterrullor. Här finns fyra underavdelningar:1.Regementsskrivaren för Båtsmanshållet. Dessa börjar 1683. Här finns bl.a. generalmönsterrullor över båtsmän, främst 1700-tal.2.Regementsskrivaren för Kofferdibåtskompanierna samt matros och Skeppsgossekåren. Dessa börjar 1758.3.Regementsskrivarna för Volontär- och Sjöartilleriregementena. Rullorna börjar 1692 men innehåller många luckor under 1700-talet.4.Timmermans- och Hantverksstaterna samt Arbetskarlar och Arrestanter. Endast några rullor från åren 1771 - 1777 finns bevarade.När man söker efter flottans generalmönsterrullor bör man titta i både arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915" samt i arkivet "Amiralitetskollegium" för att få en komplett bild över vilka rullor som finns för ett visst båtsmanskompani.Forskar man på båtsmän i flottan från 1880-talet och framåt söker man i flottans båtsmansrullor.I nedanstående exempel har vi hittat generalmönsterrullorna för berört båtsmanskompani i arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915".
Husförhörslängd, HFL
När man släktforskar är det relativt vanligt att man förr eller senare stöter på en ana som varit båtsman. Den första information man får om att en ana varit båtsman (ibland kan det stå kronobåtsman) kommer vanligen från husförhörslängderna (HFL).I detta exempel skall vi leta uppgifter om båtsmannen Jöns Jonsson Åsing i flottans rullor.I husförhörslängden har vi hittat båtsmannen Jöns Jonsson Åsing, f. 1810-09-10 i Ljustorps sn (Västernorrland, Y).Källa: Ljustorp AI:4 (1831-1840) Bild 187 / sid 175.Ljustorp ligger i Medelpad, norr om Sundsvall, Västernorrlands län (Y).Jöns båtsmansnamn är Åsing.
Ovan, utdrag från husförhörslängden Ljustorp AI:4 (1831-1840) Bild 187 / sid 175 (AID: v121829.b187.s175, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna.Här ser vi kronobåtsman Jöns Åsing (f. 1810-09-16) med hustru Anna Cajsa Forsberg (f. 1807-06-25) samt deras son Jöns (f. 1839-06-10) som dör samma år. Jöns flyttade till torpet 1835.Torpet ligger i Frötuna, Öster Frötuna närmare bestämt, i Ljustorps socken (Y).
Sök regemente och kompani i Grill
Nästa uppgift är att ta reda på vilket båtsmanskompani han tjänstgjorde vid. Till skillnad från soldaterna i armén organiserades båtsmännen inte i regementen utan enbart kompanier, så kallade båtsmanskompanier. Kompanierna tillhörde i sin tur en örlogsstation, vanligen Stockholms örlogsstation eller Karlskrona örlogsstation.Vi tar hjälp av överstelöjtnant Claes Lorentz Grills verk: "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", från 1856, I - IV. Den finns utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 1988 som faksimilutgåva. Denna utgåva består av två böcker (bestående av totalt 4 band).Dessa böcker finns på de allra flest bibliotek men finns även att köpa på CD-skiva. Grill finns även digitaliserad hos ArkivDigital. Sök då på "Tryckt litteratur".I Grill går vi först in i sockenregistret för att se vilka båtsmanskompanier som hade rotar i Ljustorps socken (Y). Västernorrland var undantagen från soldatrotar och kavallerirusthåll så i Västernorrland finns enbart båtsmansrotar.Enligt Grill hade Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani 6 rotar i Ljustorp. Se exempel nedan.Vi vet att båtsmanstorpet låg i Frötuna så vi tittar först om någon rote har Frötuna med i rotenamnet. Vi ser i Grill att det finns en rote "Åsäng, Frötuna och Stafre båtsmansrote", nr 172 vilket är vår rote. Se exemplet nedan!Med andra ord vet vi nu att Jöns Åsing tjänstgjorde i Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani och att rotenumret är 172. Bilden till höger visar omslaget till första bandet av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" av C. Grill.
Grill
Något man måste vara medveten om när man använder Claes Grills "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" i sin soldatforskning är att det speglar förhållandena som rådde när han skrev sitt verk om Indelningsverket, dvs i mitten av 1800-talet.Många av regementena har haft olika namn under århundradena och de namn som finns i Grill är de namn som respektive regemente hade vid mitten av 1800-talet.Vidare kan regementen ha delats eller slagits ihop och blivit nya förband. Ett sådant exempel är Närke-Värmlands regemente som 1812 delades i två nya oberoende regementen, Närkes regemente respektive Värmlands regemente. Det är de två sistnämnda som finns upptagna i Grill.När man forskar på Närke-Värmlands regemente, dvs på tiden före 1812, har man därför inte stor hjälp av Grill eftersom rotarna för Värmlands regemente i regel inte stämmer med rotarna för Närke-Värmlands regemente , dvs för tiden före 1812. Även om många rotar har samma rotenamn så har de andra rotenummer. Vid delningen gjordes nämligen en helt ny numrering av rotarna. Den nya roteringen var klar 1814. Mer hjälp om detta: Förbandens histora och namn.OBS, Grills verk tar enbart upp de förband i armén och flottan som ingick i indelningsverket. Värvade förband finns inte med i Grill!
Bilderna nedan visar hur man söker i sockenregistret för att sen slå upp regementet.
Ovan, Grills sockenregister, här med Ljustorp. Denna bild är från originalutgåvan av Grill och här finns referenserna till respektive band och sida inskrivna för hand. I den nyare faksimilutgåvan är dessa referenser tryckta. Referenserna består av band i form av romerska siffror samt sida i respektive band där man hittar det regemente som har rotar i just den socknen. 1.Band I innehåller kavalleriregementen 2.Band II infanteriregementen3.Band III innehåller Flottans båtsmanskompanier 4.Band IV den Extra roteringenKälla till bilden ovan: Tryckt litteratur GrillReg:1 (0-9999) Bild 480 / sid 45 (AID: v792967.b480.s45, NAD: SE/AD/00001).Enligt sockenregistret ovan finns två referenser för Ljustorp socken:1.III 64, band III, sida 64, i detta fall 1:a Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani, nr 31, under Stockholms station. På denna sida finns Ljustorp!2.III 78, band III, sida 78, nya ordinarie roteringen vid flottanVi går till band III (tredje delen) och slår upp sida 64 och finner information om båtsmansrotarna i 1:a Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani, nr 31 som visas nedan:
Ovan ser vi sida 64, band III ur Grill vilken visar 1:a Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani för Ljustorps socken. En bit ner finner vi Ljustorps socken och under Ljustorp ser vi de rotar som finns i Ljustorp, nämligen 6 stycken. Totalt fanns 173 båtsmän i kompaniet, 8 korpraler och 165 båtsmän varav 37 artilleribåtsmän (se ovan).I uppräkningen av de rotar som finns i Ljustorp ser vi även Frötuna. Båtsmanstorpet låg i Frötuna enligt husförhörslängden så denna rote som heter "Åsäng, Frötuna och Stafre båtsmansrote", nr 172 är den rote vi söker. Frötuna finns även med i rote 171 och bör kontrolleras, men detta är ej vår rote.Källa till bilderna ovan: Tryckt litteratur Grill:3 (1858-1858) Bild 380 / sid 65 (AID: v792655.b380.s65, NAD: SE/AD/00001).
Norrlands båtsmanskompanier
I början av det yngre indelningsverket fanns två Norrländska båtsmanskompanier, Norrlands 1. båtsmanskompani och Norrlands 2. båtsmanskompani. År 1716 delas dessa två båtsmanskompanierna och bildar fyra kompanier: Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del, Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del, Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del och Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del. Båtsmännen från Medelpad kom att ingå i 1:a Norrlands båtsmanskompanis andra del. Under tidsperioden 1756 - 1823 anslogs Västernorrlands 4 båtsmanskompanier till arméns flotta, Stockholmseskadern i skärgårdsflottan. År 1875 ändras namnen till Norrlands första-, andra-, tredje- och fjärde båtsmanskompani.
Rullor flottan 1635 – 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med. En del generalmönsterrullor kan även hittas i Amiralitetskollegiums arkiv. I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även de innehåller generalmönsterrullor. I exemplet nedan har vi hittat båtsman Jöns Åsing i "Rullor flotan 1635-1915".Vi vet nu att Jöns Åsing tjänstgjorde vid Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani (31) som båtsman nr 172. Detta förenklar sökningen betydligt när vi nu skall försöka finna honom i flottans generalmönsterrullor för den tid då han var båtsman. Åsing var född 1810 så han bör vara antagen vid 20 - 25 års ålder, dvs runt 1830 - 1835.Vi tittar nu vilka generalmönstringar som Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani gjorde vid denna tid och ser att en mönstring gjordes år 1835 som kan vara lämplig att börja med. Rullor flottan 1635 - 1915 finns tillgängliga både hos ArkivDigital och SVAR. ArkivDigital kräver abonnemang.Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1835 visar dock att Jöns Åsing ännu inte antagits som båtsman vid denna tidpunkt. I rullan finns Jöns föregångare på rote 172, båtsmannen Matts Larsson Åsing. I kolumnen om Förfarenhet (sjövana) står att han är sjövan vilket betyder "minst 6 månader till sjöss". Det finns även en notering i rullan att Matts Larsson Åsing får avsked "för bråck på höger sida" den 16/10 1835. Detta innebär att Jöns Åsing borde antagits någon gång strax efter detta.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:315 (1835-1835) Bild 620 (AID: v399312a.b620, NAD: SE/KrA/0503036)
Utdrag från "Rulla flottan 1635 - 1915" för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis
generalmönstring den 31 augusti 1840 vid Stockholms station.
Vi tittar i båtsmanskompaniets generalmönstring 1840 och finner här en notering om att Jöns Åsing antogs som båtsman på rote 172 den 27 november 1835, dvs strax efter att hans föregångar tagit avsked.
Ovan, Första sidan i generalmönsterrullan för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1840.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:321 (1840-1841) Bild 1630 (AID: v399318.b1630, NAD: SE/KrA/0503036).
Ovan, till höger på raden avseende Åsing får vi mer information om honom. I kolumnen om när han antogs står året 1835, och att hans ålder vid mönstringen den 31/8 1840 var 29 år. Vid mönstringen 1840 hade han 5 tjänsteår. Kolumnen näst längst till höger (Förfarenhet) innehåller uppgift om båtsmannens erfarenhet som sjöman. Här ser vi noteringen "obefaren". Obefaren betyder "Ingen eller mycket liten sjövana".Kolumnen längst till höger i mönsterrullan innehåller noteringar från den pågående mönstringen och här ser vi noteringen "approberas" vilket betyder att Åsing blev godkänd som båtsman på roten vid denna generalmönstring. Detta var den första mönstringen efter att han antogs som rekryt och det var vid första mönstringen efter att en rekryt antogs som som han skulle godkännas som båtsman.Alla båtsmän hade notering om sin sjöerfarenhet (Befarenhet) i rullorna. Det fanns 4 olika grader:1.Obefaren: Ingen eller mycket liten sjövana2.Sjövan: Minst 6 månader till sjöss3.Befaren: Minst ett år på Medelhavet eller liknande4.Välbefaren: Minst 2 expeditioner om ett år på avlägsna vatten
Jöns Jonsson Åsings fortsatta karriär som båtsman
Vid generalmönstringen av båtsmanskompaniet 1845 framkommer inga nya uppgifter om Jöns Åsing. Här finns uppgift om att han approberades på förra mötet, dvs 1840. I kolumnen Befarenhet finns inga uppgifter alls denna gång.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:326 (1845-1845) Bild 2420 (AID: v399323a.b2420, NAD: SE/KrA/0503036) .Vid mönstringen 1850 ser vi en intressant notering. Jöns Jonsson Åsing har blivit befordrad till korpral.Men vad hände sen och när tog han avsked? För att få svar på dessa frågor måste vi fortsätta att titta igenom alla kommande rullor för båtsmanskompaniet tills vi finner en notering om att han tar avsked.
Utdrag från "Rulla flottan 1635 - 1915" för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis
generalmönstring den 29 maj 1850 vid Stockholms station
Nästa generalmönstring av båtsmanskompaniet skere den 29 maj 1850 på Skeppsholmen, Stockholms station.
Ovan, utdrag ur - Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:331 (1850-1850) Bild 2450 (AID: v399328a.b2450, NAD: SE/KrA/0503036) avseende Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani. Här finner vi uppgift om att 172 Jöns Jonsson Åsing blivit befordrad till korpral. Han har vid mönstringen varit i tjänst i 14 år. Han antogs enligt rullan ovan den 27 november 1835 och han är född den 16 september 1810.Nästa generalmönstring av båtsmanskompaniet skedde den 17 maj 1856. Vid denna mönstring finner vi en ny båtsman på rote 172 nämligen Anders Larsson Åsing. Någon referens till vår Jöns Jonsson Åsing finns inte men det står att roten varit vacant sen 6 februari 1856 samt att Anders Larsson Åsing antogs den 1 mars 1856 och approberades vid denna mönstring.Vi kan därmed anta att Jöns Åsing tog avsked den 6/2 1856. Orsak till detta saknas dock i rullan. Jöns hade då varit i tjänst som båtsman i 21 år.
Utdrag från "Rulla flottan 1635 - 1915" för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis
generalmönstring den 17 maj 1856 vid Stockholms station
Ovan, utdrag ur Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:338 (1856-1856) Bild 2580 (AID: v399335a.b2580, NAD: SE/KrA/0503036). Vi ser här en notering om att roten blev vakantsatt den 6/2 1856 samt att den nya båtsmannen antogs den 1/3 1856.Överst på sidan
Familjen Jöns Jonsson Åsing fram till 1860 i HFL
Jöns Jonsson Åsing, född den 16/9 1810 i Ljustorp, antogs som båtsman den 27 november 1835 och får avsked den 6 februari 1856. Han hade då tjänstgjort som båtsman i 21 år. Jöns Åsing avlider drygt 69 år gammal den 2/6 1880 i Öster Frötuna, Ljustorp.Ljustorps husförhörslängder AI:5 - AI:7
Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:5 (1841-1849) Bild 203 / sid 191 (AID: v121830.b203.s191, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna.Här ser vi båtsmannen Jöns Åsings familj som den såg ut 1841 - 1849. Även Jöns mor, båtsman Bovéns änka Anna Jönsdotter finns med på bilden.
Ovan, Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:6 (1850-1860) Bild 229 / sid 219 (AID: v121831.b229.s219, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna.Här ser vi båtsmannen Jöns Åsings familj som den såg ut 1850 - 1860, dvs för tidpunkten då han tog avsked som båtsman. Framför hans namn står nu "förre kronobåtsmanskorpralen".Här sysns även Jöns Åsings vigseldatum med hans hustru Anna Cajsa Forsberg, 1836-02-14. Här ser vi att Jöns mor, båtsman Bovéns änka Anna Jönsdotter, avlider 1856.
Handledningar:
Ovan, utdrag ur födelseboken Ljustorp C:1 (1688-1813) Bild 263 / sid 515 (AID: v121841.b263.s515, NAD: SE/HLA/1010115) för september år 1810.Utdraget visar Jöns Jonsson Åsings födelsenotis avseende 1810-09-16. Hans föräldrar är kronobåtsmannen Jöns Bovén och hans hustru Anna Jönsdotter. Som vi ser var även Jöns Åsings far båtsman, Edsta rote nr 168 i Ljustorp.
Ovan, utdrag ur vigselboken Ljustorp C:2 (1814-1844) Bild 105 / sid 101 (AID: v121842.b105.s101, NAD: SE/HLA/1010115) för februari år 1836. Utdraget visar vigselnotisen för Jöns Jonsson Åsing och Anna Cajsa Forsberg. Vigseldatum är 1836-02-14. Vigseln sker efter att Jöns blivit båtsman.
Ovan, utdrag ur - Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:321 (1840-1841) bild 1910 (AID: v399318.b1910, NAD: SE/KrA/0503036) avseende Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani - vänstra sidan.Genom att bläddra framåt bland detta kompanis båtsmän kommer vi snart fram till båtsman 172 i Ljustorps socken, båtsmannen Jöns Jonsson Åsing.Här finner vi uppgiften att Åsing antogs vid kompaniet den 27 november 1835. Han var då 25 år gammal. Vidare ser vi noteringen "infödd" i kolumen "födelseort" vilket i detta fall innebär att Åsing är född i Ljustorps socken.
Ovan, första sidan i generalmönsterrullan för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1850.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:331 (1850-1850) Image 2140 (AID: v399328a.b2140, NAD: SE/KrA/0503036).
Första sidan i generalmönsterrullan för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1856.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:338 (1856-1856) Bild 2270 (AID: v399335a.b2270, NAD: SE/KrA/0503036)
Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:7 (1861-1870) Bild 133 / sid 125 (AID: v121832.b133.s125, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna. Här ser att Jöns Åsing nu är noterad som fd. båtsmannen. Som vi ser nedan fick Jöns en anställning i Sundsvall 1865 men flyttar tillbaka till Ljustorp 1868.
Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:7 (1861-1870) Bild 133 / sid 125 (AID: v121832.b133.s125, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna. Det gick nog bra efter Jöns yrkesbana som båtsman. År 1865 får han en anställning som vaktmästare vid Enskilda Banken i Sundsvall.
Ovan, utdrag ur dödsboken Ljustorp F:1 (1861-1895) Bild 47 (AID: v121849.b47, NAD: SE/HLA/1010115), år 1880.Förre båtsmanskorpralen Jöns Åsing avlider den 2 juni 1880. Har var då drygt 69 år gammal.
En hel del rullor kan även hittas i Amiralitetskollegiums arkiv. Det kan vara loggböcker, skeppsmönsterrullor mm (se under andra rullor nedan). I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även det innehåller generalmönsterrullor. Här finns fyra underavdelningar:1.Regementsskrivaren för Båtsmanshållet. Dessa börjar 1683. Här finns bl.a. generalmönsterrullor över båtsmän, främst 1700-tal.2.Regementsskrivaren för Kofferdibåtskompanierna samt matros- och Skeppsgossekåren. Dessa börjar 1758.3.Regementsskrivarna för Volontär- och Sjöartilleriregementena. Rullorna börjar 1692 men innehåller många luckor under 1700-talet.4.Timmermans- och Hantverksstaterna samt Arbetskarlar och Arrestanter. Endast några rullor från åren 1771 - 1777 finns bevarade.När man söker efter flottans generalmönsterrullor bör man titta i både arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915" samt i arkivet "Amiralitetskollegium" för att få en komplett bild över vilka rullor som finns för ett visst båtsmanskompani. De generalmönsterrullor som finns under Sjömilitiekontoret avser främst 1700-tal.
Ovan, utdrag ur Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 5820 (AID: v748541.b5820, NAD: SE/KrA/0501005).Bilden ovan visar första sidan för Södra Hallands båtsmanskompanis generalmönsterrulla för år 1758.
Ovan, utdrag ur Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 5900 (AID: v748541.b5900, NAD: SE/KrA/0501005).Bilden ovan visar en sida ur Södra Hallands båtsmanskompanis generalmönstring år 1758. Båtsman 42 är Anders Fager född i Köpenhamn och antogs som båtsman 1752. Båtsmansrote 42 låg i Krogsereds socken, Årstads härad, Halland.Överst på sidan
Båtsmansrullor
Båtmansrullorna började föras först på 1880-talet (möjligen finns de redan från 1870-talet). Båtsmansrullorna är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation.Mer om Flottans båtsmansrullor.
Andra rullor
Några andra rullor som kan vara värda att titta på är örlogsfartygens skeppsmönsterrullor och loggböcker. För att studera vilka som tjänstgjorde på ett visst fartyg kan man studera fartygets skeppsmönsterrullor. Information om ett fartygs sjöexpeditioner hittar man i respektive fartygs loggböcker.
Skeppmönsterrullor
Följande källa innehåller en skeppsmönsterrulla för bl.a. linjeskeppet Dristigheten för år 1790: Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 A:19 (1790-1790) Bild 50 / sid 3 (AID: v743172a.b50.s3, NAD: SE/KrA/0503035).Dristigheten var vid denna tid en av svenska örlogsflottans slagkraftigaste örlogsfartyg och hade lägst nummer i flottan och seglade därmed främst i linjen vid sjöslagen. I juni 1790 var den svenska örlogsflottan, inklusive skärgårdsflottan, (totalt cirka 400 fartyg) instängd i Viborgskaviken av den ryska flottan. De sydvästliga vindarna gjorde att den svenska flottan hade fastnat i viken. Den 2 juli skiftar vinden till en nordlig vind och den 3 juli 1790 gör den svenska flottan en lyckad utbrytning som kom att kallas det Viborgska gatloppet. Först i utbrytningen går linjeskeppet "Dristigheten" om 64 kanoner. Fartygschef var överstelöjtnant Johan af Puke.I den ovan refererade skeppsmönserrullan ser vi vilka officerare, underofficerare, båtsmän, soldater mm som tjänstgjorde ombord på fartyget.Se exempel ur Skeppsmönsterrullan för Dristigheten 1790.
Loggböcker
När man väl hittat information om att en båtsman mönstrat på ett fartyg ett visst år kan man titta på dettas fartygs loggböcker för det aktuella året för att se vilka sjöexpeditioner som gjordes med fartyget. Se Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, loggböcker 1675-1852 A:1760:2 (1760-1760) Bild 3410 (AID: v748546a.b3410, NAD: SE/KrA/0503034) för ett exempel på en loggbok i skärgårdsflottan från 1760.
Uniformen
Vilken typ av uniform bar båtsman Jöns Åsing vid Första Norrlands 2:a-dels båtsmanskompani i första exemplet ovan? Han antogs som båtsman den 27 november 1835 och får avsked den 6 februari 1856. Hur såg den uniform ut som rotebåtsmännen bar vid denna tid? Nedan finns en bild som visar hur rotebåtsmännens uniformer såg ut vid denna tid.Båtsman Nils August Björk vid Södermanlands Andra båtsmanskompani antogs som båtsman 1857. Nedan visas även en bild på hur båtsmansuniformen såg ut vid denna tid. Mer om båtsman Björk.
De uniformer som rotebåtsmännen bar vid Jöns Åsings tid.Den till vänster är från 1832 och den till höger från 1849.
Till vänster visas en bild på en båtsman från 1856, dvs från den tid då Nils August Björk blev båtsman.
Ljustorps socken (Y) - båtsman 172 Åsing
Var låg båtsmanstorp 172 "Åsäng, Frötuna och Stafre" någonstans när Åsing bodde där? Ja, det låg i Ljustorps socken, Medelpad, Västernorrlands län.Ljustorps socken ligger kring Ljustorpsån norr om Indalsälvens mynning, cirka 3 mil norr om Sundsvall och ingår i Timrå kommun, Medelpad. Socknen har dalgångsbygd vid vattendragen och är däromkring en kuperad, sjörik skogsbygd med höjder som i norr når 411 meter över havet. Ljustorp består av ca 32 byar. Det är en gammal jordbruksbygd och är ett av Västernorrlands jordbrukstätaste områden. De indelta båtsmännen i Ljustorp tillhörde Första Norrlands Andradels båtsmanskompani.Kyrkbyn Ljustorp med sockenkyrkan Ljustorps kyrka ligger i socknen. Båtsmanstorpet 172 i Ljustorp låg i byn Öster Frötuna, Ljustorp vid tiden då Jöns Åsing var båtsman.
På kartan ser man Ljustorps socken där Ljustorps båtsmän huserade.
Bogsta socken (D) - båtsman 65 Björk
Var låg Knutstugan, dvs båtsmanstorp 65 "Berga och Eke", någonstans när båtsman Björk bodde där? Ja, det låg i Bogsta socken, Södermanland län.Bogsta socken i Södermanland ingick i Rönö härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun. Godsen Ökna och Näsby säteri. Kyrkan Bogsta ligger vid sjön Runnvikens östra del och ingår i Strängnäs stift. Kyrkan är ursprungligen uppförd på 1100-talet och består av långhus, ett kyrktorn i väster och en sakristia i norr. Koret tillkom på 1400-talet. Tvärs över sjön från kyrkan ligger den gamla prästgården, uppförd 1697 Bogsta socken ligger nordost om Nyköping öster om Runnviken. Socknen har kuperad odlingsbygd i norr och kuperad skogsbygd i söder. Socknen genomkorsas av gamla Riksettan. Bogsta sockenområde avgränsas historiskt i nordost av Sättersta socken och i sydost av Tystberga socken. Längst i söder ligger ett "tresockenmöte" Bogsta-Tystberga-Svärta. Båtsmanstorpet 65 i Bogsta låg 1,5 km norr om Bogsta kyrka "strax vid vägen" vid tiden då Nils August Björk var båtsman.Mer om båtsman Björk.
På kartan ser man platsen för Bogsta kyrka i östra delen av sjön Runnviken. Lantmäteriets historiska kartor.
Register
Det finns ett antal register som man kan ta hjälp av för att enklare hitta rätt regemente när man söker efter en soldat i de militära rullorna.
Centrala soldatregistret
Ett av de största soldatregistren är Centrala soldatregistret. Hittar man sin soldat här får man hjälp med både rote, kompani och regemente.Registret innehåller soldater under det yngre indelningsverket, dvs soldater och båtsmän som antogs mellan åren 1682–1901 i den indelta armén samt flottans båtsmanskompanier. I registret finns meniga soldaten upp till distinktionskorprals grad. Mao finns inga befäl med i registret.Vissa värvade förband finns också med men mest är det indelta förband.Registret gör heller inte anspråk på att vara fullständig, forskning pågår hela tiden och nya soldater förs till de tidigare registrerade samt nya uppgifter om soldaterna och den närmaste familjen.Mer information om innehållet i databasen finns på http://www.soldatreg.se/om-basen/ .
Båtsmansregister
Det finns även ett antal båtsmansregister som man kan använda sig av, exempelvis Blekinge båtsmansregister.I exemplet ovan om båtsmannen Jöns Åsing i Västernorrland har jag även använt mig av Olof Strömbergs register över Västernorrlands båtsmän, http://www.gstromberg.nu/ .OBS, alla dessa register är sekundära källor och bör betraktas som sådana. Använd dem för att få en ingång i de primära källorna, dvs Flottans rullor, och använd informationen från primärkällorna i släktforskningen. Verifiera alltid uppgifter från registren med primärkällorna!
Nedanstående exempel visar hur man söker efter en båtsman i flottans generalmönsterrullor. Den av flottans rullor som framförallt liknar arméns generalmönsterrullor finns att finna under rullserien Rullor flottan 1635-1915.Det finns även en serie rullor som heter Båtsmansrullor. Dessa rullor började föras först på 1880-talet (möjligen finns några från 1870-talet). Båtsmansrullorna är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss.Majoriteten av alla båtsmän var roterade på samma sätt som soldaterna i infanteriet. Men det fanns även båtsmän som var uppsatta via rusthåll på motsvarande sätt som ryttarna i kavalleriet. Dessa båtsmansrusthåll fanns i Blekinge och Södra Möre.När det gäller metoden för hur man söker båtsmän i rullorna så spelar detta ingen roll för hur man söker.Fotot till höger föreställer en sjöstrid ombord på ett örlogsfartyg, batteridäck, sent 1700-tal. Marinmuseum. Foto Hans Högman 2007.Soldaterna i ett kompani inom armén kom från samma trakt och kände varandra (i regel omfattade ett kompani ett härad). Kompanierna i fält var den samma som hemma på roten. Detta bidrog till en mycket hög sammanhållning. I flottan gjorde man dock tvärt om, man spred på båtsmännen inom ett båtsmanskompani på olika fartyg. Om ett fartyg gick under så gjorde det ofta med man och allt. Om katastrofen var framme så skulle inte alla båtsmän i en socken eller härad mangrant följa med i djupet.Båtsmännen uppfordrades till tjänstgöring under fredstid i regel under våren. Uppfordringen bestämdes av den befälhavande amiralen vid den örlogsstation som båtsmannen tillhörde. Båtsmännen vid de roterade båtsmanskompanierna uppfordrades antingen till helårstjänst eller till sex månaders sommartjänst vart tredje år.
Flottans rullor
Rullor flottan 1635 – 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med.Serie I – XIII innehåller alla rullor över båtsmän för 1700 – 1800-talen.Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan Serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. Här finns olika rullor bl.a. generalmönsterrullor. För båtsmanshållets del i arkivet är rullorna ordnade per båtsmanskompani. Rullor Flottan 1635 - 1915 påminner i stort om arméns generalmönsterrullor.En del rullor kan även hittas i Amiralitetskollegiums arkiv. Det kan vara loggböcker, skeppsmönsterrullor mm (se under andra rullor nedan). I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även det innehåller generalmönsterrullor. Här finns fyra underavdelningar:1.Regementsskrivaren för Båtsmanshållet. Dessa börjar 1683. Här finns bl.a. generalmönsterrullor över båtsmän, främst 1700-tal.2.Regementsskrivaren för Kofferdibåtskompanierna samt matros och Skeppsgossekåren. Dessa börjar 1758.3.Regementsskrivarna för Volontär- och Sjöartilleriregementena. Rullorna börjar 1692 men innehåller många luckor under 1700-talet.4.Timmermans- och Hantverksstaterna samt Arbetskarlar och Arrestanter. Endast några rullor från åren 1771 - 1777 finns bevarade.När man söker efter flottans generalmönsterrullor bör man titta i både arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915" samt i arkivet "Amiralitetskollegium" för att få en komplett bild över vilka rullor som finns för ett visst båtsmanskompani.Forskar man på båtsmän i flottan från 1880-talet och framåt söker man i flottans båtsmansrullor.I nedanstående exempel har vi hittat generalmönsterrullorna för berört båtsmanskompani i arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915".
Husförhörslängd, HFL
När man släktforskar är det relativt vanligt att man förr eller senare stöter på en ana som varit båtsman. Den första information man får om att en ana varit båtsman (ibland kan det stå kronobåtsman) kommer vanligen från husförhörslängderna (HFL).I detta exempel skall vi leta uppgifter om båtsmannen Jöns Jonsson Åsing i flottans rullor.I husförhörslängden har vi hittat båtsmannen Jöns Jonsson Åsing, f. 1810-09-10 i Ljustorps sn (Västernorrland, Y).Källa: Ljustorp AI:4 (1831-1840) Bild 187 / sid 175.Ljustorp ligger i Medelpad, norr om Sundsvall, Västernorrlands län (Y).Jöns båtsmansnamn är Åsing.
Handledning 3: Hur man
söker båtsmän i Flottan
Sök regemente och kompani i Grill
Nästa uppgift är att ta reda på vilket båtsmanskompani han tjänstgjorde vid. Till skillnad från soldaterna i armén organiserades båtsmännen inte i regementen utan enbart kompanier, så kallade båtsmanskompanier. Kompanierna tillhörde i sin tur en örlogsstation, vanligen Stockholms örlogsstation eller Karlskrona örlogsstation.Vi tar hjälp av överstelöjtnant Claes Lorentz Grills verk: "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", från 1856, I - IV. Den finns utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 1988 som faksimilutgåva. Denna utgåva består av två böcker (bestående av totalt 4 band).Dessa böcker finns på de allra flest bibliotek men finns även att köpa på CD-skiva. Grill finns även digitaliserad hos ArkivDigital. Sök då på "Tryckt litteratur".I Grill går vi först in i sockenregistret för att se vilka båtsmanskompanier som hade rotar i Ljustorps socken (Y). Västernorrland var undantagen från soldatrotar och kavallerirusthåll så i Västernorrland finns enbart båtsmansrotar.Enligt Grill hade Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani 6 rotar i Ljustorp. Se exempel nedan.Vi vet att båtsmanstorpet låg i Frötuna så vi tittar först om någon rote har Frötuna med i rotenamnet. Vi ser i Grill att det finns en rote "Åsäng, Frötuna och Stafre båtsmansrote", nr 172 vilket är vår rote. Se exemplet nedan!Med andra ord vet vi nu att Jöns Åsing tjänstgjorde i Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani och att rotenumret är 172. Bilden till höger visar omslaget till första bandet av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" av C. Grill.
Grill
Något man måste vara medveten om när man använder Claes Grills "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" i sin soldatforskning är att det speglar förhållandena som rådde när han skrev sitt verk om Indelningsverket, dvs i mitten av 1800-talet.Många av regementena har haft olika namn under århundradena och de namn som finns i Grill är de namn som respektive regemente hade vid mitten av 1800-talet.Vidare kan regementen ha delats eller slagits ihop och blivit nya förband. Ett sådant exempel är Närke-Värmlands regemente som 1812 delades i två nya oberoende regementen, Närkes regemente respektive Värmlands regemente. Det är de två sistnämnda som finns upptagna i Grill.När man forskar på Närke-Värmlands regemente, dvs på tiden före 1812, har man därför inte stor hjälp av Grill eftersom rotarna för Värmlands regemente i regel inte stämmer med rotarna för Närke-Värmlands regemente , dvs för tiden före 1812. Även om många rotar har samma rotenamn så har de andra rotenummer. Vid delningen gjordes nämligen en helt ny numrering av rotarna. Den nya roteringen var klar 1814. Mer hjälp om detta: Förbandens histora och namn.OBS, Grills verk tar enbart upp de förband i armén och flottan som ingick i indelningsverket. Värvade förband finns inte med i Grill!
Bilderna nedan visar hur man söker i sockenregistret för att sen slå upp regementet.
Ovan, Grills sockenregister, här med Ljustorp. Denna bild är från originalutgåvan av Grill och här finns referenserna till respektive band och sida inskrivna för hand. I den nyare faksimilutgåvan är dessa referenser tryckta. Referenserna består av band i form av romerska siffror samt sida i respektive band där man hittar det regemente som har rotar i just den socknen. 1.Band I innehåller kavalleriregementen 2.Band II infanteriregementen3.Band III innehåller Flottans båtsmanskompanier 4.Band IV den Extra roteringenKälla till bilden ovan: Tryckt litteratur GrillReg:1 (0-9999) Bild 480 / sid 45 (AID: v792967.b480.s45, NAD: SE/AD/00001).Enligt sockenregistret ovan finns två referenser för Ljustorp socken:1.III 64, band III, sida 64, i detta fall 1:a Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani, nr 31, under Stockholms station. På denna sida finns Ljustorp!2.III 78, band III, sida 78, nya ordinarie roteringen vid flottanVi går till band III (tredje delen) och slår upp sida 64 och finner information om båtsmansrotarna i 1:a Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani, nr 31 som visas nedan:
Ovan ser vi sida 64, band III ur Grill vilken visar 1:a Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani för Ljustorps socken. En bit ner finner vi Ljustorps socken och under Ljustorp ser vi de rotar som finns i Ljustorp, nämligen 6 stycken. Totalt fanns 173 båtsmän i kompaniet, 8 korpraler och 165 båtsmän varav 37 artilleribåtsmän (se ovan).I uppräkningen av de rotar som finns i Ljustorp ser vi även Frötuna. Båtsmanstorpet låg i Frötuna enligt husförhörslängden så denna rote som heter "Åsäng, Frötuna och Stafre båtsmansrote", nr 172 är den rote vi söker. Frötuna finns även med i rote 171 och bör kontrolleras, men detta är ej vår rote.Källa till bilderna ovan: Tryckt litteratur Grill:3 (1858-1858) Bild 380 / sid 65 (AID: v792655.b380.s65, NAD: SE/AD/00001).
Norrlands båtsmanskompanier
I början av det yngre indelningsverket fanns två Norrländska båtsmanskompanier, Norrlands 1. båtsmanskompani och Norrlands 2. båtsmanskompani. År 1716 delas dessa två båtsmanskompanierna och bildar fyra kompanier: Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del, Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del, Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del och Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del. Båtsmännen från Medelpad kom att ingå i 1:a Norrlands båtsmanskompanis andra del. Under tidsperioden 1756 - 1823 anslogs Västernorrlands 4 båtsmanskompanier till arméns flotta, Stockholmseskadern i skärgårdsflottan. År 1875 ändras namnen till Norrlands första-, andra-, tredje- och fjärde båtsmanskompani.
Rullor flottan 1635 - 1915, RF -
Flottans generalmönsterrullor
Rullor flottan 1635 – 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med. En del generalmönsterrullor kan även hittas i Amiralitetskollegiums arkiv. I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även de innehåller generalmönsterrullor. I exemplet nedan har vi hittat båtsman Jöns Åsing i "Rullor flotan 1635-1915".Vi vet nu att Jöns Åsing tjänstgjorde vid Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani (31) som båtsman nr 172. Detta förenklar sökningen betydligt när vi nu skall försöka finna honom i flottans generalmönsterrullor för den tid då han var båtsman. Åsing var född 1810 så han bör vara antagen vid 20 - 25 års ålder, dvs runt 1830 - 1835.Vi tittar nu vilka generalmönstringar som Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani gjorde vid denna tid och ser att en mönstring gjordes år 1835 som kan vara lämplig att börja med. Rullor flottan 1635 - 1915 finns tillgängliga både hos ArkivDigital och SVAR. ArkivDigital kräver abonnemang.Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1835 visar dock att Jöns Åsing ännu inte antagits som båtsman vid denna tidpunkt. I rullan finns Jöns föregångare på rote 172, båtsmannen Matts Larsson Åsing. I kolumnen om Förfarenhet (sjövana) står att han är sjövan vilket betyder "minst 6 månader till sjöss". Det finns även en notering i rullan att Matts Larsson Åsing får avsked "för bråck på höger sida" den 16/10 1835. Detta innebär att Jöns Åsing borde antagits någon gång strax efter detta.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:315 (1835-1835) Bild 620 (AID: v399312a.b620, NAD: SE/KrA/0503036)
Utdrag från "Rulla flottan 1635 - 1915" för
Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis
generalmönstring den 31 augusti 1840 vid
Stockholms station.
Vi tittar i båtsmanskompaniets generalmönstring 1840 och finner här en notering om att Jöns Åsing antogs som båtsman på rote 172 den 27 november 1835, dvs strax efter att hans föregångar tagit avsked.
Ovan, Första sidan i generalmönsterrullan för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1840.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:321 (1840-1841) Bild 1630 (AID: v399318.b1630, NAD: SE/KrA/0503036).
Ovan, Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:6 (1850-1860) Bild 229 / sid 219 (AID: v121831.b229.s219, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna.Här ser vi båtsmannen Jöns Åsings familj som den såg ut 1850 - 1860, dvs för tidpunkten då han tog avsked som båtsman. Framför hans namn står nu "förre kronobåtsmanskorpralen".Här sysns även Jöns Åsings vigseldatum med hans hustru Anna Cajsa Forsberg, 1836-02-14. Här ser vi att Jöns mor, båtsman Bovéns änka Anna Jönsdotter, avlider 1856.
Ovan, utdrag från husförhörslängden Ljustorp AI:4 (1831-1840) Bild 187 / sid 175 (AID: v121829.b187.s175, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna.Här ser vi kronobåtsman Jöns Åsing (f. 1810-09-16) med hustru Anna Cajsa Forsberg (f. 1807-06-25) samt deras son Jöns (f. 1839-06-10) som dör samma år. Jöns flyttade till torpet 1835.Torpet ligger i Frötuna, Öster Frötuna närmare bestämt, i Ljustorps socken (Y).
Ovan, utdrag ur vigselboken Ljustorp C:2 (1814-1844) Bild 105 / sid 101 (AID: v121842.b105.s101, NAD: SE/HLA/1010115) för februari år 1836. Utdraget visar vigselnotisen för Jöns Jonsson Åsing och Anna Cajsa Forsberg. Vigseldatum är 1836-02-14. Vigseln sker efter att Jöns blivit båtsman.
Ovan, utdrag ur - Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:321 (1840-1841) bild 1910 (AID: v399318.b1910, NAD: SE/KrA/0503036) avseende Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani - vänstra sidan.Genom att bläddra framåt bland detta kompanis båtsmän kommer vi snart fram till båtsman 172 i Ljustorps socken, båtsmannen Jöns Jonsson Åsing.Här finner vi uppgiften att Åsing antogs vid kompaniet den 27 november 1835. Han var då 25 år gammal. Vidare ser vi noteringen "infödd" i kolumen "födelseort" vilket i detta fall innebär att Åsing är född i Ljustorps socken.
Ovan, till höger på raden avseende Åsing får vi mer information om honom. I kolumnen om när han antogs står året 1835, och att hans ålder vid mönstringen den 31/8 1840 var 29 år. Vid mönstringen 1840 hade han 5 tjänsteår. Kolumnen näst längst till höger (Förfarenhet) innehåller uppgift om båtsmannens erfarenhet som sjöman. Här ser vi noteringen "obefaren". Obefaren betyder "Ingen eller mycket liten sjövana".Kolumnen längst till höger i mönsterrullan innehåller noteringar från den pågående mönstringen och här ser vi noteringen "approberas" vilket betyder att Åsing blev godkänd som båtsman på roten vid denna generalmönstring. Detta var den första mönstringen efter att han antogs som rekryt och det var vid första mönstringen efter att en rekryt antogs som som han skulle godkännas som båtsman.Alla båtsmän hade notering om sin sjöerfarenhet (Befarenhet) i rullorna. Det fanns 4 olika grader:1.Obefaren: Ingen eller mycket liten sjövana2.Sjövan: Minst 6 månader till sjöss3.Befaren: Minst ett år på Medelhavet eller liknande4.Välbefaren: Minst 2 expeditioner om ett år på avlägsna vatten
Jöns Jonsson Åsings fortsatta
karriär som båtsman
Vid generalmönstringen av båtsmanskompaniet 1845 framkommer inga nya uppgifter om Jöns Åsing. Här finns uppgift om att han approberades på förra mötet, dvs 1840. I kolumnen Befarenhet finns inga uppgifter alls denna gång.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:326 (1845-1845) Bild 2420 (AID: v399323a.b2420, NAD: SE/KrA/0503036) .Vid mönstringen 1850 ser vi en intressant notering. Jöns Jonsson Åsing har blivit befordrad till korpral.Men vad hände sen och när tog han avsked? För att få svar på dessa frågor måste vi fortsätta att titta igenom alla kommande rullor för båtsmanskompaniet tills vi finner en notering om att han tar avsked.
Utdrag från "Rulla flottan 1635 - 1915" för
Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis
generalmönstring den 29 maj 1850 vid
Stockholms station
Nästa generalmönstring av båtsmanskompaniet skere den 29 maj 1850 på Skeppsholmen, Stockholms station.
Ovan, första sidan i generalmönsterrullan för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1850.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:331 (1850-1850) Image 2140 (AID: v399328a.b2140, NAD: SE/KrA/0503036).
Ovan, utdrag ur - Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:331 (1850-1850) Bild 2450 (AID: v399328a.b2450, NAD: SE/KrA/0503036) avseende Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompani. Här finner vi uppgift om att 172 Jöns Jonsson Åsing blivit befordrad till korpral. Han har vid mönstringen varit i tjänst i 14 år. Han antogs enligt rullan ovan den 27 november 1835 och han är född den 16 september 1810.Nästa generalmönstring av båtsmanskompaniet skedde den 17 maj 1856. Vid denna mönstring finner vi en ny båtsman på rote 172 nämligen Anders Larsson Åsing. Någon referens till vår Jöns Jonsson Åsing finns inte men det står att roten varit vacant sen 6 februari 1856 samt att Anders Larsson Åsing antogs den 1 mars 1856 och approberades vid denna mönstring.Vi kan därmed anta att Jöns Åsing tog avsked den 6/2 1856. Orsak till detta saknas dock i rullan. Jöns hade då varit i tjänst som båtsman i 21 år.
Utdrag från "Rulla flottan 1635 - 1915" för
Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis
generalmönstring den 17 maj 1856 vid
Stockholms station
Första sidan i generalmönsterrullan för Första Norrlans 2:a-dels båtsmanskompanis generalmönstring år 1856.Källa: Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:338 (1856-1856) Bild 2270 (AID: v399335a.b2270, NAD: SE/KrA/0503036)
Ovan, utdrag ur Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:338 (1856-1856) Bild 2580 (AID: v399335a.b2580, NAD: SE/KrA/0503036). Vi ser här en notering om att roten blev vakantsatt den 6/2 1856 samt att den nya båtsmannen antogs den 1/3 1856.Överst på sidan
Familjen Jöns Jonsson Åsing fram till 1860 i
HFL
Jöns Jonsson Åsing, född den 16/9 1810 i Ljustorp, antogs som båtsman den 27 november 1835 och får avsked den 6 februari 1856. Han hade då tjänstgjort som båtsman i 21 år. Jöns Åsing avlider drygt 69 år gammal den 2/6 1880 i Öster Frötuna, Ljustorp.Ljustorps husförhörslängder AI:5 - AI:7
Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:5 (1841-1849) Bild 203 / sid 191 (AID: v121830.b203.s191, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna.Här ser vi båtsmannen Jöns Åsings familj som den såg ut 1841 - 1849. Även Jöns mor, båtsman Bovéns änka Anna Jönsdotter finns med på bilden.
Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:7 (1861-1870) Bild 133 / sid 125 (AID: v121832.b133.s125, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna. Här ser att Jöns Åsing nu är noterad som fd. båtsmannen. Som vi ser nedan fick Jöns en anställning i Sundsvall 1865 men flyttar tillbaka till Ljustorp 1868.
Ovan, utdrag ur husförhörslängden Ljustorp AI:7 (1861-1870) Bild 133 / sid 125 (AID: v121832.b133.s125, NAD: SE/HLA/1010115), Öster Frötuna. Det gick nog bra efter Jöns yrkesbana som båtsman. År 1865 får han en anställning som vaktmästare vid Enskilda Banken i Sundsvall.
Ovan, utdrag ur dödsboken Ljustorp F:1 (1861-1895) Bild 47 (AID: v121849.b47, NAD: SE/HLA/1010115), år 1880.Förre båtsmanskorpralen Jöns Åsing avlider den 2 juni 1880. Har var då drygt 69 år gammal.
Amiralitetskollegium,
Sjömilitiekontoret - Flottans
generalmönsterrullor
En hel del rullor kan även hittas i Amiralitetskollegiums arkiv. Det kan vara loggböcker, skeppsmönsterrullor mm (se under andra rullor nedan). I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även det innehåller generalmönsterrullor. Här finns fyra underavdelningar:1.Regementsskrivaren för Båtsmanshållet. Dessa börjar 1683. Här finns bl.a. generalmönsterrullor över båtsmän, främst 1700-tal.2.Regementsskrivaren för Kofferdibåtskompanierna samt matros- och Skeppsgossekåren. Dessa börjar 1758.3.Regementsskrivarna för Volontär- och Sjöartilleriregementena. Rullorna börjar 1692 men innehåller många luckor under 1700-talet.4.Timmermans- och Hantverksstaterna samt Arbetskarlar och Arrestanter. Endast några rullor från åren 1771 - 1777 finns bevarade.När man söker efter flottans generalmönsterrullor bör man titta i både arkivet "Rullor flottan 1635 - 1915" samt i arkivet "Amiralitetskollegium" för att få en komplett bild över vilka rullor som finns för ett visst båtsmanskompani. De generalmönsterrullor som finns under Sjömilitiekontoret avser främst 1700-tal.
Ovan, utdrag ur Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 5820 (AID: v748541.b5820, NAD: SE/KrA/0501005).Bilden ovan visar första sidan för Södra Hallands båtsmanskompanis generalmönsterrulla för år 1758.
Ovan, utdrag ur Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 5900 (AID: v748541.b5900, NAD: SE/KrA/0501005).Bilden ovan visar en sida ur Södra Hallands båtsmanskompanis generalmönstring år 1758. Båtsman 42 är Anders Fager född i Köpenhamn och antogs som båtsman 1752. Båtsmansrote 42 låg i Krogsereds socken, Årstads härad, Halland.Överst på sidan
Båtsmansrullor
Båtmansrullorna började föras först på 1880-talet (möjligen finns de redan från 1870-talet). Båtsmansrullorna är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation.Mer om Flottans båtsmansrullor.
Andra rullor
Några andra rullor som kan vara värda att titta på är örlogsfartygens skeppsmönsterrullor och loggböcker. För att studera vilka som tjänstgjorde på ett visst fartyg kan man studera fartygets skeppsmönsterrullor. Information om ett fartygs sjöexpeditioner hittar man i respektive fartygs loggböcker.
Skeppmönsterrullor
Följande källa innehåller en skeppsmönsterrulla för bl.a. linjeskeppet Dristigheten för år 1790: Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 A:19 (1790-1790) Bild 50 / sid 3 (AID: v743172a.b50.s3, NAD: SE/KrA/0503035).Dristigheten var vid denna tid en av svenska örlogsflottans slagkraftigaste örlogsfartyg och hade lägst nummer i flottan och seglade därmed främst i linjen vid sjöslagen. I juni 1790 var den svenska örlogsflottan, inklusive skärgårdsflottan, (totalt cirka 400 fartyg) instängd i Viborgskaviken av den ryska flottan. De sydvästliga vindarna gjorde att den svenska flottan hade fastnat i viken. Den 2 juli skiftar vinden till en nordlig vind och den 3 juli 1790 gör den svenska flottan en lyckad utbrytning som kom att kallas det Viborgska gatloppet.Först i utbrytningen går linjeskeppet "Dristigheten" om 64 kanoner. Fartygschef var överstelöjtnant Johan af Puke.I den ovan refererade skeppsmönserrullan ser vi vilka officerare, underofficerare, båtsmän, soldater mm som tjänstgjorde ombord på fartyget.Se exempel ur Skeppsmönsterrullan för Dristigheten 1790.
Loggböcker
När man väl hittat information om att en båtsman mönstrat på ett fartyg ett visst år kan man titta på dettas fartygs loggböcker för det aktuella året för att se vilka sjöexpeditioner som gjordes med fartyget. Se Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, loggböcker 1675-1852 A:1760:2 (1760-1760) Bild 3410 (AID: v748546a.b3410, NAD: SE/KrA/0503034) för ett exempel på en loggbok i skärgårdsflottan från 1760.
Uniformen
Vilken typ av uniform bar båtsman Jöns Åsing vid Första Norrlands 2:a-dels båtsmanskompani i första exemplet ovan? Han antogs som båtsman den 27 november 1835 och får avsked den 6 februari 1856. Hur såg den uniform ut som rotebåtsmännen bar vid denna tid? Nedan finns en bild som visar hur rotebåtsmännens uniformer såg ut vid denna tid.Båtsman Nils August Björk vid Södermanlands Andra båtsmanskompani antogs som båtsman 1857. Nedan visas även en bild på hur båtsmansuniformen såg ut vid denna tid. Mer om båtsman Björk.
De uniformer som rotebåtsmännen bar vid Jöns Åsings tid.Den till vänster är från 1832 och den till höger från 1849.
Till vänster visas en bild på en båtsman från 1856, dvs från den tid då Nils August Björk blev båtsman.
Ljustorps socken (Y) - båtsman
172 Åsing
Var låg båtsmanstorp 172 "Åsäng, Frötuna och Stafre" någonstans när Åsing bodde där? Ja, det låg i Ljustorps socken, Medelpad, Västernorrlands län.Ljustorps socken ligger kring Ljustorpsån norr om Indalsälvens mynning, cirka 3 mil norr om Sundsvall och ingår i Timrå kommun, Medelpad. Socknen har dalgångsbygd vid vattendragen och är däromkring en kuperad, sjörik skogsbygd med höjder som i norr når 411 meter över havet. Ljustorp består av ca 32 byar. Det är en gammal jordbruksbygd och är ett av Västernorrlands jordbrukstätaste områden. De indelta båtsmännen i Ljustorp tillhörde Första Norrlands Andradels båtsmanskompani.Kyrkbyn Ljustorp med sockenkyrkan Ljustorps kyrka ligger i socknen. Båtsmanstorpet 172 i Ljustorp låg i byn Öster Frötuna, Ljustorp vid tiden då Jöns Åsing var båtsman.
På kartan ser man Ljustorps socken där Ljustorps båtsmän huserade.
Bogsta socken (D) - båtsman 65
Björk
Var låg Knutstugan, dvs båtsmanstorp 65 "Berga och Eke", någonstans när båtsman Björk bodde där? Ja, det låg i Bogsta socken, Södermanland län.Bogsta socken i Södermanland ingick i Rönö härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun. Godsen Ökna och Näsby säteri. Kyrkan Bogsta ligger vid sjön Runnvikens östra del och ingår i Strängnäs stift. Kyrkan är ursprungligen uppförd på 1100-talet och består av långhus, ett kyrktorn i väster och en sakristia i norr. Koret tillkom på 1400-talet. Tvärs över sjön från kyrkan ligger den gamla prästgården, uppförd 1697 Bogsta socken ligger nordost om Nyköping öster om Runnviken. Socknen har kuperad odlingsbygd i norr och kuperad skogsbygd i söder. Socknen genomkorsas av gamla Riksettan. Bogsta sockenområde avgränsas historiskt i nordost av Sättersta socken och i sydost av Tystberga socken. Längst i söder ligger ett "tresockenmöte" Bogsta-Tystberga-Svärta. Båtsmanstorpet 65 i Bogsta låg 1,5 km norr om Bogsta kyrka "strax vid vägen" vid tiden då Nils August Björk var båtsman.Mer om båtsman Björk.
På kartan ser man platsen för Bogsta kyrka i östra delen av sjön Runnviken. Lantmäteriets historiska kartor.
Register
Det finns ett antal register som man kan ta hjälp av för att enklare hitta rätt regemente när man söker efter en soldat i de militära rullorna.
Centrala soldatregistret
Ett av de största soldatregistren är Centrala soldatregistret. Hittar man sin soldat här får man hjälp med både rote, kompani och regemente.Registret innehåller soldater under det yngre indelningsverket, dvs soldater och båtsmän som antogs mellan åren 1682–1901 i den indelta armén samt flottans båtsmanskompanier. I registret finns meniga soldaten upp till distinktionskorprals grad. Mao finns inga befäl med i registret.Vissa värvade förband finns också med men mest är det indelta förband.Registret gör heller inte anspråk på att vara fullständig, forskning pågår hela tiden och nya soldater förs till de tidigare registrerade samt nya uppgifter om soldaterna och den närmaste familjen.Mer information om innehållet i databasen finns på http://www.soldatreg.se/om-basen/ .
Båtsmansregister
Det finns även ett antal båtsmansregister som man kan använda sig av, exempelvis Blekinge båtsmansregister.I exemplet ovan om båtsmannen Jöns Åsing i Västernorrland har jag även använt mig av Olof Strömbergs register över Västernorrlands båtsmän, http://www.gstromberg.nu/ .OBS, alla dessa register är sekundära källor och bör betraktas som sådana. Använd dem för att få en ingång i de primära källorna, dvs Flottans rullor, och använd informationen från primärkällorna i släktforskningen. Verifiera alltid uppgifter från registren med primärkällorna!
